SR, P1 2024-11-26

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Shoppingjätten Temu, att skylla allt på mamma och hur många skickar fortfarande julkort? Vilka oskrivna regler gäller när det är dags att skicka julkort? Vad ska man tänka på när man handlar på nätet? Och går det att beskylla mamma för allt som går snett i livet? I Talkshow idag pratar vi om julkort med Claes De Fair, journalist och författare. De brukade få posten att gå på knäna i jultider, men hur många julkort skickas det nuförtiden, och hur ska man tänka om man vill skicka iväg en julhälsning i brevlådan? Sen frågar vi oss om 600.000 svenskar kan ha fel - det är nämligen så många svenskar som använder sig av sajten Temu, en kinesisk näthandlesjätte. EU varnar konsumenter för bedrägliga certifikat, men ändå har ingen annan shoppingsajt vuxit lika snabbt. Och vad får den kinesiska hemliga polisen veta om vår förkärlek för exempelvis flexibla stuprörsförlängningar? Vi frågar Frédéric Cho, expert på handel med Kina. Dessutom ska vi prata om "Mother Blaming", ett begrepp som beskriver människors tendens att lägga skulden på deras mammor för precis allt - havererade förhållanden, dålig självkänsla, undertryckt ilska - allt är mammas fel. Men kan allt verkligen fortsätta skyllas på mamma? Peder Björling, överläkare i psykiatri, kommer till studion för att reda ut det här. Programledare: Jonas Bonnier Bisittare: Katherine Zimmerman Producent: Fabian Asserbäck Från eftermiddagen.

Underhållning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Klimatavtal i Baku, meningsfull fritid, mörk romantik P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. Timme 1: FN:s klimatmöte i Baku och hållbart byggande i Indien Senaste upptrappningen i kriget i Ukraina En meningsfull fritid för barn, vad är det egentligen? Krönika Amat Levin Panelen med Susanne Nyström (DN), Göran Greider (Dalademokraten), Mattias Svensson (SvD) Timme 2: Kvinnor och barn i Gaza Sociala medier-förbud i Australien - kan andra länder följa efter? Uppsving för den mörka romantiken Vilka känslor väcker snö i oss? Varför föds det allt färre barn? Kåseri Helena von Zweigbergk Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Hansjörg Kissel Tekniker: Jacob Gustavsson Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Klimatavtal i Baku, meningsfull fritid, mörk romantik P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. Timme 1: FN:s klimatmöte i Baku och hållbart byggande i Indien Senaste upptrappningen i kriget i Ukraina En meningsfull fritid för barn, vad är det egentligen? Krönika Amat Levin Panelen med Susanne Nyström (DN), Göran Greider (Dalademokraten), Mattias Svensson (SvD) Timme 2: Kvinnor och barn i Gaza Sociala medier-förbud i Australien - kan andra länder följa efter? Uppsving för den mörka romantiken Vilka känslor väcker snö i oss? Varför föds det allt färre barn? Kåseri Helena von Zweigbergk Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Hansjörg Kissel Tekniker: Jacob Gustavsson Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Benjamin Dousa (M) om risken för globalt handelskrig: "Det värsta scenariot" Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa om hur Sverige kan möta nya handelstullar från Donald Trump och om regeringens omläggning av biståndspolitiken. Hur blir den bättre med mindre pengar? USA har valt en president som säger att han älskar tullar. Donald Trump har gått till val med ett löfte om att införa tullar mot Europa på 10-20 procent. Enligt Benjamin Dousa förbereder sig regeringen på flera scenarier. - Det värsta scenariot är ju att det blir ett storskaligt handelskrig som får WTO i gungning. Då kan det få dramatiska effekter på svenskt och europeisk BNP, säger Benjamin Dousa. Enligt Kommerskollegium kan svensk export till USA att minska med 16 procent om Trump gör verklighet av sitt vallöfte om tullar. Benjamin Dousa säger i Ekots lördagsintervju att frågan om motåtgärder är "för tidigt väckt" och att eventuella svar på nya amerikanska tullar måste koordineras inom EU. I veckan möttes de europeiska handelsministrarna i Bryssel. - Ingen av oss handelsministerkollegor vill införa tullar mot USA. Tvärtom, vi vill ju förstärka samarbetet med USA och vi går in med det här i en positiv anda. Som ett led i att minska beroendet av USA förhandlar EU just nu om ett handelsavtal med Mercosur-länderna i Latinamerika. EU-länderna är oense om avtalet, bland annat Frankrike håller emot. Men Benjamin Dousa är förhoppningsfull om att ändå kunna driva på och få till ett avtal innan nästa sommar. - Jag bedömer att det finns ett stöd i EU för det. Det här är viktigt för Sverige. Svarar på kritik om minskat biståndRegeringen går nu fram med vad man själv beskriver som den största omläggningen av svensk biståndspolitik sedan 1970-talet. Budgetramen minskas från 56 till 53 miljarder per år från och med 2026 och regeringen överger det 1-procentsmål som i decennier varit vägledande för Sverige. Biståndsorganisationer är mycket kritiska och talar om en "nedmontering" av det svenska biståndet med förödande konsekvenser för de som nu blir utan. - Världens behov är nästan till oändliga. Men vi måste prioritera och vi måste hålla hårt i skattebetalarnas pengar. Benjamin Dousa anser att det svenska biståndet varit ineffektivt. Ministerns budskap är att man "måste vattna där det växer" och att styrningen måste bli tydligare. Gäst: Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister Programledare: Mattias Rensmo Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Tekniker: Joachim Persson Producent: Therese Rosenvinge Intervjun spelades in fredagen den 22 november. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Från i går.

Nyheter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Dyslexi - när bokstäverna inte hamnar rätt Läs- och skrivsvårigheter förekommer överallt, och har ingenting med intelligens att göra. Lär dig om vad som gör att vissa har problem med skrivning och läsning och vilka hjälpmedel som fungerar. - En dyslektiker har svårt att avkoda och stava rätt, och att läsa med flyt. Ett bra redskap är till exempel att lyssna på ljudböcker, säger Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk och legitimerad logoped. Dyslexi på olika språkAntalet dyslektiker i olika språkområden är ungefär fem till tio procent av befolkningen, oavsett var i världen man befinner sig. Men olika skriftspråk är olika svåra att lära sig för den med dyslexi. - I engelska är det är väldigt svårt att bara höra ett nytt ord och sen veta hur det ska stavas, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. Stavningen i språk som spanska och finska är lättare och det beror på att de har en grund ortografi, det vill säga att språkljuden har en tydlig och konsekvent stavning. Dyslexi har inte med dumhet att göra- Dyslexi är inte kopplat till intelligensnivå. Det finns inget samband. Man kan ha dyslexi oavsett intelligensnivå, säger Sanna Kraft. Språkfrågor om dyslexi och läs- och skrivsvårigheterDet kinesiska skriftspråket är inte ljudande. Betyder det att dyslexi inte finns på kinesiska? Vilka språk har en dyslektiker lättast respektive svårast för? Varför stavas inte april med två L? Varför inför vi inte en ny svenska utan alla krångliga stavningar? Lär dig mer om dyslexi och läs- och skrivsvårigheterLäs artikeln Tre unga berättar ärligt: Så är det att ha dyslexi från Expressen (januari 2021). Läs mer om Sanna Krafts forskning om hjälpmedel för dyslektiker, från Linnéuniversitetet. Läs mer om Dyslexi på olika språk från Dyslexiförbundet (från 2011). Gäst: Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet och legitimerad logoped. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Från i går kväll.

Vetenskap, Repris

Douglas mamma mörkade hans ursprung När Douglas är 33 år frågar en av hans pappas anställda om han mött sina riktiga föräldrar. Douglas förstår ingenting. Det är så han får reda på att han är adopterad. Upptäckten skakar om hans liv. Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör då av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av serien. Maila till familjehemligheten@sverigesradio.se Producent för serien är Ola Hemström. Programmet är gjort 2024.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Krisforskaren: Så ska kriser upptäckas och stoppas i tid Broschyren "Om krisen eller kriget kommer" delas nu ut i hela landet. Forskaren Magnus Ekengren försöker förstå vad det är som krävs för att beslutsfattare tidigt kan upptäcka smygande samhällskriser. Kunskap räcker inte alltid för att myndigheter och beslutsfattare ska agera på kriser, det har det pågående forskningsprojektet visat hittills. Nu försöker Magnus Ekengren på djupet förstå vad det är som gör att man vidtar åtgärder här och nu. Projektet är ett samarbete mellan Försvarshögskolan i Stockholm, Utrikespolitiska institutet och Leiden University i Nederländerna och väntas bli klart 2027. Reporter: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Från gårdagen.

Vetenskap, Repris

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Korta Ring P1! från i går.

Telefonväkteri, Repris

Tillit är hoppets innersta väsen - Kent Wisti Den här veckan möter vi prästen och författaren Kent Wisti. Idag talar han om tilliten. Ur andakten: Livet är en skakig resa och vi har bara löst enkel biljett. Men hoppet. Hopp är något annat än den kalkylerade framtidstro som vi kallar optimism. Kalkylen bygger på kontroll och strategi, medan hopp alltid är förenat med ovisshet och överlåtelse. Om tröst är erfarenheten av att inte vara ensam, då är hopp en seger genom kapitulation. Tillit är hoppets innersta väsen. Text: Predikaren 1 Musik: Gammal är kyrkan, Herrens hus av Ludvig Mattias Lindeman med Anders Widmark trio Producent: Susanna Németh liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Tillagt av KB: Programledare: Håkan Widman

Bok, ”Frihet. Minnen 1954–2021”, Angela Merkel, självbiografi, Tyskland, tidigare förbundskansler. Medverkande: Daniel Alling, Sveriges Radios Tysklandskorrespondent

Bok, ”Världens mest protestantiska land. Sverige – det extrema landet lagom”, sekularisering, protestantism. Medverkande: Katarina Barrling, författare till boken

HVB-hem, allvarliga missförhållanden, knivar, droger, råttbajs, Inspektionen för vård och omsorg, IVO, Ekots granskning. Reportage av Maria Ridderstedt och Mikael Grill Pettersson. Efterföljande studiosamtal med reportrarna

USA:s tillträdande president Donald Trump, åtal läggs ner, stormningen av kongressen 2021, dömda personer, hoppas på benådning. Reportage av Ginna Lindberg, USA-korrespondent. Medverkande: anhöriga och dömda fångar vid centralfängelset i Washington DC

Åland, hus, barnfamilj vräkt, 1947, Sovjetunionen, ryska staten, beslagtaget av Finland. Jasmine Fooladi, Sveriges Radio Finskas korrespondent, och Ulf, som en gång bott i huset

Upptäckt, döda resistenta bakterier, antibiotika, forskare, Chalmers tekniska högskola. Medverkande: Martin Andersson, professor i tillämpad kemi på Chalmers

Aktualiteter

Ekot 06:00 HVB-hem drivs vidare trots anmälningar om allvarliga missförhållanden Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Faiaz Dowlatzai - Naturens mirakel - Vad var det jag kände i den lilla, visa och vackra skogen den sena novemberdagen? Jag kände total närvaro. Jag kände tillhörighet. Faiaz Dowlatzai är författare med rötter i Balkh, poeten Rumis stad i norra Afghanistan. Han skrivit romaner, antologier, noveller, krönikor och artiklar. Den senaste boken som gavs ut 2023 heter Gosale- Tre idioters äventyr. Han gillar att vandra i skogen, lyssna på Charles Bukowski och titta på främlingar i stan och gissa vad de tänker på. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 20.50.

Andliga frågor

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig - med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1.

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ekot 08:00 Hör en av de hundratals som dömts efter stormningen av kongressen i USA Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskap

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Kultur

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter

Här hör du de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Informationsplikt, EU, militärtjänst Ring P1 från Göteborg om bland annat den utökade informationsplikten, EU-politikers mediautrymme, vården och allmän värnplikt. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Sänds även i kortversion kl. 21.38 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Det bortglömda kriget i Sudan Bland alla konflikter i världen finns det en som paradoxalt nog är en av de värsta, och samtidigt en av de mest underbevakade. I Sudan slåss nu två krigsherrar om makten, på civilbefolkningens bekostnad. Gäster idag är Johan Brosché, freds- och konfliktforskare på Uppsala universitet och Görrel Espelund, journalist och redaktör på Utrikespolitiska institutet. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Olle Björkman Teknik: Jacob Gustavsson Sänds även i kväll kl. 21.03 samt i natt kl. 03.02.

Aktualiteter

Sänds även i natt kl. 03.40.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Smittad av sorg Empatisk medmänniska eller sorgtjuv? Var gränsen går, när man ska visa sitt deltagande i sorgliga sammanhang, är inte alltid kristallklar. För sjuksköterskan Anneli blev de gula skyddskläderna en rustning när hon jobbade med Ebola-utbrotten i Liberia 2014. Hur hanterar man både att se många människor dö och möta deras anhöriga i sorg utan att själv gå under? Fanny och Alva sörjde i grupp när deras idol dog. I de lägena kan sorgen vara skön att dela. Men det finns också dem som tar sitt sorgdeltagande alldeles för långt. En fransk sorgbedragare nästlade sig in i en organisation för överlevande efter terrorattentaten i Paris 2015. Medverkar gör Allan Linnér, psykolog, David Waskuri, psykolog och Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf Sänds även på lördag kl. 14.03 och på söndag kl. 03.02.

Vetenskap

Kultur

Ur "Tema" av Gertrud Knepler UPPLÄSNING: Arina Katchinskaia Första rad: Det blåste ett frö till min trädgård DIKT: Ur "Tema" av Gertrud Knepler DIKTSAMLING: Tema (Metamorfos, 1954) Hämtad ur Balder nr 3, 2024. MUSIK: Jean Sibelius: Dolcissimon EXEKUTÖR: Suvi Lehtonen-Gräsbeck, kantele Sänds även kl. 23.53.

Kultur

De ekonomiska orättvisorna som ger politisk vrede, kolonialt arv - och "surrealistiskt" nobelpris till Simon Johnson Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi. Vi möter Simon Johnson en mycket tidig morgon, dagen efter det stora nobelprisfirandet vid hans arbetsplats. I vad han kallar den mest annorlunda intervjusituation han varit med om berättar han om den surrealistiska upplevelsen när han först fick veta om priset, om sin nya hektiska tillvaro och om forskningen han belönas för. Johnson är en av tre som i år delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, "för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd" som motiveringen lyder. Det handlar mycket om hur arvet efter den europeiska kolonialismen präglar ekonomin i världen idag. Britten Simon Johnson, nu verksam i USA, har också forskat och skrivit om de ekonomiska effekterna av de stora teknologisprången: den industriella revolutionen, digitaliseringen som pågått de senaste 50 åren, och nu även AI. Gång på gång har välståndet de skapar i första hand gynnat bara en liten del av befolkningen, säger han. Åk med när vi följer Johnson en liten bit på den veckopendling han gör med flyg mellan arbetet vid MIT Sloan School of Management i Cambridge utanför Boston och hemmet i Washington DC! Medverkande: Simon Johnson, Professor vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och mottagare 2024 av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Sänds även kl. 20.30 samt imorgon kl. 05.02.

Vetenskap

Ekot 12:30 Förslaget: Lärare och vårdpersonal undantas från anmälningsplikt Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Hon har samlat berättelser om att leva med dold judisk identitet i Sverige Joanna Rubin Drangers nya bok "Dolda judiska liv" bygger på ett 30-tal intervjuer med personer som dolt sin judiska identitet - ibland i generationer. Musikern Channa Riedel poesidebuterade förra året med den hyllade diktsamlingen "Karlsbad" om sökandet efter sin släkts judiska historia - nu har dikterna blivit klezmermusik. Också Joanna Rubin Dranger sökte sin egen släkts smärtsamma berättelse i den prisbelönade serieromanen "Ihågkom oss till liv". Det var efter den boken som berättelserna kom till henne, en efter en, som blev den nya intervjuboken "Dolda judiska liv" - om förlusten i att behöva dölja en del av sin identitet, ibland i generationer, i Sverige. Channa Riedel och Joanna Rubin Dranger kommer båda till P1 Kultur för att tala om sina verk och om att skapa ur det judiska. RECENSION: ANN-SOFIE BACK BEGRAVER SIN KARRIÄR PÅ LILJEVALCHS Kulturredaktionens Katarina Wikars har besökt utställningen "Go as you please 1998-2018" på Liljevalchs konsthall i Stockholm, där den internationellt uppmärksammade designern Ann-Sofie Back begraver sina tidigare kollektioner. En utställning som "expanderar medvetandet", enligt vår kritiker, som uppmanar alla att besöka begravningen. SAMTAL: P2:S KARIN BIRGERSSON OM BÄST KLASSISK MUSIK JUST NU Karin Birgersson, programledare för Musikrevyn i P2, gästar P1 Kultur med tre tips om höstens bästa klassiska musiksläpp, som vart och ett representerar olika trender just nu. ESSÄ: DEN RÖDGRÖNE MARX? Den japanske filosofen Kohei Saitos har i "Marx i antropocen" och "Slow down" läst om Karl Marx och funnit en grön tänkare. Långt från den tekniktilltro man kanske associerar med 1900-talets kommunistiska stater. Dan Jönsson har läst om den nygamle ekosocialistiske Marx i dagens essä från OBS. Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof Sänds även kl 19:03 samt i natt kl. 02.02.

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Hästen formade historien Hästen har varit människans bästa vän i 4000 år och under medeltiden formades hela samhället runt dess bepansrade ryttare. Vi berättar hästens historia och tar tempen på dess storhetstid. Hästen har drivit civilisationens utveckling menar Charlotte Borgerud, aktuell med boken Hästen och människan : en 4000-årig historia. Vi träffar henne och hennes häst för att diskutera hur relationen mellan hästen och människan format vår värld. Dessutom besöker vi årets Medeltidsvecka, vars tema var just hästen, och där föredrag och jippon på hästtemat avlöste varandra. Dick Harrison poängterar att det var just under medeltiden som hästen fick en alldeles exceptionell roll i samhället, och där makten över hästen födde den riddarkultur som dominerade det medeltida samhället. Historieprofessorn Kurt Villads Jensen berättar om hästaveln vid medeltidens munkkloster, där de fromma munkarna hade samvetskval när de tränade stridshingstar som skulle sättas in i strid mot kristna furstar. Och Isabelle Mackenzie på Medeltidsveckan menar att islandshästen kanske är det närmaste vi idag kommer en medeltida häst. Programledare är Tobias Svanelid. Sänds även på torsdag kl. 04.15 samt på lördag kl. 18.15.

Vetenskap

Den gömda koden Pi - evighetens poesi En berättande serie om hur matematiken binder samman världen. Från i lördags.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Robert Aschberg, rabbinen som sexobjekt och är det okej att påpeka hur någon luktar? Vart gömmer sig Robert Aschbergs mjukare sidor? Vad är Talmud-romance? Och varför luktar vi annorlunda när vi blir äldre? Robert Aschberg fick Stora Journalistpriset häromdagen - och han gästar dagens Talkshow! Vi pratar om att bryta ny mark inom media, vad innovativ journalistisk kan innebära idag och om varför hans gulliga och mjuka sidor verkar sitta långt inne. Självklart blir vi bjudna på lite stark tobak i form av en "Kålle och Ada"-vits. Katherine och Jonas pratar också om rabbinen som sexobjekt, efter all uppståndelse kring den romantiska tv-serien "Nobody wants this". Men den heta och eftertraktade rabbinen är inget nytt fenomen - Nathalie Bloch, teologie doktor i hebreiska, berättar om hur det var i 1800-talets Europa och om "Talmud-romance". Och så handlar det om varför vi börjar lukta annorlunda när vi blir äldre. Går det att göra något åt det - och hur lyfter man frågan med någon som doftar speciellt? Ska man ens göra det? Luktforskaren Johan Lundström hjälper oss reda i detta. Programledare: Katherine Zimmerman Bisittare: Jonas Bonnier Producent: Anna Åkerlund Sänds även i natt kl. 00.02.

Underhållning

Kultur

Robert Aschberg, rabbinen som sexobjekt och är det okej att påpeka hur någon luktar? Vart gömmer sig Robert Aschbergs mjukare sidor? Vad är Talmud-romance? Och varför luktar vi annorlunda när vi blir äldre? Robert Aschberg fick Stora Journalistpriset häromdagen - och han gästar dagens Talkshow! Vi pratar om att bryta ny mark inom media, vad innovativ journalistisk kan innebära idag och om varför hans gulliga och mjuka sidor verkar sitta långt inne. Självklart blir vi bjudna på lite stark tobak i form av en "Kålle och Ada"-vits. Katherine och Jonas pratar också om rabbinen som sexobjekt, efter all uppståndelse kring den romantiska tv-serien "Nobody wants this". Men den heta och eftertraktade rabbinen är inget nytt fenomen - Nathalie Bloch, teologie doktor i hebreiska, berättar om hur det var i 1800-talets Europa och om "Talmud-romance". Och så handlar det om varför vi börjar lukta annorlunda när vi blir äldre. Går det att göra något åt det - och hur lyfter man frågan med någon som doftar speciellt? Ska man ens göra det? Luktforskaren Johan Lundström hjälper oss reda i detta. Programledare: Katherine Zimmerman Bisittare: Jonas Bonnier Producent: Anna Åkerlund

Underhållning

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Ekot 16:45 Omfattande israeliska flygattacker mot Beirut Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Ekot 17:45 BO dömer ut hantering av polisanmälningar mot HVB-hem Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Svenska soldater till Natos front 600 stridsberedda svenska soldater åker snart till Lettland för att skydda Natos östra gräns. De ska vara med och ta den första smällen om Ryssland anfaller. En vinterdag får högstadierektorn Magnus Frisk frågan om han kan tänka sig att leda en svensk styrka på 600 soldater som ska skickas till Lettland på Natouppdrag. Han är reservofficer och inte anställd av Försvarsmakten men har erfarenhet från tidigare utlandstjänstgöring i bland annat Mali. Det här blir annorlunda. För första gången ska Sverige vara en del av en styrka som försvarar Natos gräns. - Det kändes ju som en insats man verkligen ville göra. Jag tänker att vi försvarar Sverige i Lettland, säger major Magnus Frisk som är ställföreträdande bataljonschef. Styrkan som Sverige skickar är specialiserad på markstrid och blir en del av en brigad med tusentals personer från många länder och som leds av Kanada. Frontstyrkan brukar kallas för en snubbeltrådsstyrka som ska fungera som ett första hinder om Ryssland anfaller. Förhoppningen är att fienden ska hållas i schack tillräckligt länge för att förstärkning ska kunna komma på plats. För svensk del är det här ett första konkret tecken på att det svenska försvaret ritas om i och med Natomedlemskapet. Sverige kommer behöva satsa mer militära resurser utanför landets gränser, men det behöver inte innebära att det sker på bekostnad av försvaret på hemmaplan tycker Försvarsmakten. - Jag skulle säga att vi prioriterar inte bort någonting här hemma just nu utan ser det hellre som ett lökförsvar med flera lager på löken där vi nu flyttar en del av våra försvarsinsatser lite längre ifrån det svenska territoriet. Där har vi möjligheten att möta en rysk aggression tidigare snarare än att behöva få in ett sånt problem på svenskt territorium, säger Jonny Lindfors, Sveriges arméchef. Större frontstyrkorEfter ett beslut 2022 finns det nu internationella Nato-frontstyrkor i åtta länder i Östeuropa från Estland i norr till Bulgarien i söder. Även Finland är på gång att få frontstyrkor som Sverige delvis ska vara med och före befälet över. De här styrkorna ska dessutom växa de kommande åren. Samtidigt rustar Natoländerna upp och stärker den beredskap med hundratusentals soldater som ska kunna rycka ut om något medlemsland behöver hjälp. Det är inte helt lätt att ändra mentalitet i Sverige från att ha fokuserat på de egna gränserna till att också prioritera gränsen österut mot Ryssland i Finland och Baltikum. Det kan ta tid för många beslutsfattare att helt ta in detta när viktiga försvarsbeslut fattas. - Så att här måste man så att säga mentalt släppa sargen och börja tänka i allierade termer istället, säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan och specialiserad på Nato. Medverkande: Jonny Lindfors, arméchef Försvarsmakten Simon Hurt, expert i försvarsfrågor i Baltikum med bakgrund på Estlands försvarsdepartement. Magnus Christiansson, Universitetslektor Försvarshögskolan Magnus Frisk, major och ställföreträdande bataljonschef. Kenny Lundborg, skyttegruppchef P7 Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson Producent: Kalle Glas Ljud från: Sveriges Radio, Folk & Försvar, SVT, Euronews, Regeringskansliet

Dokumentärer

Sänds även natt mot torsdag kl. 01.35.

Nyheter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Hon har samlat berättelser om att leva med dold judisk identitet i Sverige Joanna Rubin Drangers nya bok "Dolda judiska liv" bygger på ett 30-tal intervjuer med personer som dolt sin judiska identitet - ibland i generationer. Musikern Channa Riedel poesidebuterade förra året med den hyllade diktsamlingen "Karlsbad" om sökandet efter sin släkts judiska historia - nu har dikterna blivit klezmermusik. Också Joanna Rubin Dranger sökte sin egen släkts smärtsamma berättelse i den prisbelönade serieromanen "Ihågkom oss till liv". Det var efter den boken som berättelserna kom till henne, en efter en, som blev den nya intervjuboken "Dolda judiska liv" - om förlusten i att behöva dölja en del av sin identitet, ibland i generationer, i Sverige. Channa Riedel och Joanna Rubin Dranger kommer båda till P1 Kultur för att tala om sina verk och om att skapa ur det judiska. RECENSION: ANN-SOFIE BACK BEGRAVER SIN KARRIÄR PÅ LILJEVALCHS Kulturredaktionens Katarina Wikars har besökt utställningen "Go as you please 1998-2018" på Liljevalchs konsthall i Stockholm, där den internationellt uppmärksammade designern Ann-Sofie Back begraver sina tidigare kollektioner. En utställning som "expanderar medvetandet", enligt vår kritiker, som uppmanar alla att besöka begravningen. SAMTAL: P2:S KARIN BIRGERSSON OM BÄST KLASSISK MUSIK JUST NU Karin Birgersson, programledare för Musikrevyn i P2, gästar P1 Kultur med tre tips om höstens bästa klassiska musiksläpp, som vart och ett representerar olika trender just nu. ESSÄ: DEN RÖDGRÖNE MARX? Den japanske filosofen Kohei Saitos har i "Marx i antropocen" och "Slow down" läst om Karl Marx och funnit en grön tänkare. Långt från den tekniktilltro man kanske associerar med 1900-talets kommunistiska stater. Dan Jönsson har läst om den nygamle ekosocialistiske Marx i dagens essä från OBS. Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof Från kl. 13.00. Sänds även i natt kl. 02.02.

Kultur, Repris

Nyheter

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

De ekonomiska orättvisorna som ger politisk vrede, kolonialt arv - och "surrealistiskt" nobelpris till Simon Johnson Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi. Vi möter Simon Johnson en mycket tidig morgon, dagen efter det stora nobelprisfirandet vid hans arbetsplats. I vad han kallar den mest annorlunda intervjusituation han varit med om berättar han om den surrealistiska upplevelsen när han först fick veta om priset, om sin nya hektiska tillvaro och om forskningen han belönas för. Johnson är en av tre som i år delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, "för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd" som motiveringen lyder. Det handlar mycket om hur arvet efter den europeiska kolonialismen präglar ekonomin i världen idag. Britten Simon Johnson, nu verksam i USA, har också forskat och skrivit om de ekonomiska effekterna av de stora teknologisprången: den industriella revolutionen, digitaliseringen som pågått de senaste 50 åren, och nu även AI. Gång på gång har välståndet de skapar i första hand gynnat bara en liten del av befolkningen, säger han. Åk med när vi följer Johnson en liten bit på den veckopendling han gör med flyg mellan arbetet vid MIT Sloan School of Management i Cambridge utanför Boston och hemmet i Washington DC! Medverkande: Simon Johnson, Professor vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och mottagare 2024 av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Från kl 12:09. Sänds även onsdag kl 05:02.

Vetenskap, Repris

Faiaz Dowlatzai - Naturens mirakel - Vad var det jag kände i den lilla, visa och vackra skogen den sena novemberdagen? Jag kände total närvaro. Jag kände tillhörighet. Faiaz Dowlatzai är författare med rötter i Balkh, poeten Rumis stad i norra Afghanistan. Han skrivit romaner, antologier, noveller, krönikor och artiklar. Den senaste boken som gavs ut 2023 heter Gosale- Tre idioters äventyr. Han gillar att vandra i skogen, lyssna på Charles Bukowski och titta på främlingar i stan och gissa vad de tänker på. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från morgonen.

Andliga frågor, Repris

Nyheter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Det bortglömda kriget i Sudan Bland alla konflikter i världen finns det en som paradoxalt nog är en av de värsta, och samtidigt en av de mest underbevakade. I Sudan slåss nu två krigsherrar om makten, på civilbefolkningens bekostnad. Gäster idag är Johan Brosché, freds- och konfliktforskare på Uppsala universitet och Görrel Espelund, journalist och redaktör på Utrikespolitiska institutet. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Olle Björkman Teknik: Jacob Gustavsson Från kl. 10.03. Sänds även i natt kl. 03.02.

Aktualiteter, Repris

Från morgonen. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Studio Ett kväll 26 november Israel godkänner avtal om vapenvila med Hizbollah. Mexikos svar på tullar. Angela Merkel släpper självbiografi.

Aktualiteter

Så ska Sverige springa snabbare i AI-loppet I dag har AI-kommissionen lämnat förslag som ska bidra till att stärka utveckling och användning av artificiell intelligens här i Sverige. Miljarder behöver satsas på AI, är ett av beskeden. Programledare: Victor Jensen Medverkande: Ekonomiekots Pär Ivarsson och Ellen Rosenkvist

Ekonomi

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Studio Ett kväll 26 november Israel godkänner avtal om vapenvila med Hizbollah. Mexikos svar på tullar. Angela Merkel släpper självbiografi.

Aktualiteter

Ur "Tema" av Gertrud Knepler UPPLÄSNING: Arina Katchinskaia Första rad: Det blåste ett frö till min trädgård DIKT: Ur "Tema" av Gertrud Knepler DIKTSAMLING: Tema (Metamorfos, 1954) Hämtad ur Balder nr 3, 2024. MUSIK: Jean Sibelius: Dolcissimon EXEKUTÖR: Suvi Lehtonen-Gräsbeck, kantele Från kl. 12.00.

Kultur, Repris