SR, P1 2025-03-02

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Från i eftermiddags. Sänds även på onsdag kl. 20.03.

Underhållning

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Hyperkorrektion - när man vill verka lite smart men det blir tvärtom Vad som är rätt och fel i språket engagerar många. Men ibland leder viljan att göra rätt till att det istället blir fel. - Hyperkorrektion betyder att det blir mer korrekt än vad korrekt är, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Man har observerat en regel och sedan applicerar man den regeln på mer än vad den egentligen är till för. - Jag tänker på en hyperkorrektion som vi tagit upp tidigare i Språket, nämligen entrecôte. Där vi tror att vi låter lite franska när vi uttalar det utan t, men där t-ljudet ska uttalas, säger Emmy Rasper, programledare. Omständig - en klassisk hyperkorrektionEtt exempel på en hyperkorrektion är ordet omständlig, som för många blir "omständig" utan l. - Om man delar upp omständlig i flera delar så förstår man vad "om" betyder. Men vad är "ständlig"? Däremot förstår vi "ständig". Så det är inte så konstigt att man gör den tolkningen, säger Susanna Karlsson. - Jag var kanske 37 år när jag förstod att det heter omständlig. Och då var det tyvärr min man som berättade det för mig, säger Emmy Rasper, programledare. - Alltid bra för en relation med lite språkpoliseri, svarar Susanna Karlsson. Språkfrågor om hyperkorrektionVarför uttalar en del ord som konferens, allians och intressant med ett g-ljud som konferangs, alliangs och intressangt? Varför skriver en del ordet följaktligen med D och öppenhjärtig med L, alltså följdaktligen och öppenhjärtlig? Varför lägger en del till bokstaven D i orden hellre och åtminstone, så att det blir "helldre" och "åtminstonde"? Handlar det om hyperkorrigeringar? Eller ligger det bättre i munnen? Är stavningen av förnamnen Kennert och Rogert exempel på hyperkorrektion? Säger en del "antalet var färre än" för att folk vill undvika att säga att meningar som "Sverige spelar med mindre spelare"? Lär dig mer om hyperkorrektionLäs språkkrönikan Viljan att göra rätt kan bli helt fel av Lena Lind Palicki från SvD, (från maj 2021). Läs språkkrönikan Unga säger fel för att göra föräldrar nöjda av Mikael Parkvall från SvD (från majg 2021). Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman. Från i måndags. Sänds även kl. 14.03.

Vetenskap, Repris

Flöjtläraren var Christians hemlige far När mamma blir sjuk avslöjar hon hemligheten för sin son. Christians pappa är inte den han tror. Det är istället mammans gamle flöjtlärare. Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör då av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av serien. Maila till familjehemligheten@sverigesradio.se Producent för serien är Ola Hemström. Programmet är gjort 2025. Från i onsdags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Eglantyne Jebb - universella rättigheter för barn Eglantyne Jebb grundar organisationen Rädda barnen och formulerar universella rättigheter för barn som antas av Nationernas förbund, 1924. UR. Medverkande: Lina Sturfelt, universitetslektor i mänskliga rättigheter och docent i historia Lars H Gustafsson, barnläkare och författare Reporter, Özgür Karlidag Producent, Elin Iskra Lyssna på alla säsonger av Bildningsbyrån - tänka mot strömmen på UR Play Från i måndags

Utbildning, Repris

Cancerresan, del 5: Min cancer är obotlig, men jag väljer vara i det friska livet Ullakarin Nyberg möter Henrik Frenkel, som som lever med spridd prostatacancer Henrik Frenkel, 75, hade inte tänkt tanken tidigare - att han skulle kunna dö av sin cancer. Inte förrän hans son sade "pappa, det här är dödligt". Henrik tillhör de tio procent män med prostatacancer, vars sjukdom är spridd i kroppen redan då den upptäcks. Hur lever man ett gott liv, när man samtidigt vet att man har en obotlig sjukdom? För Henrik har öppenheten varit vägen framåt. Han skriver, han gör podd och han träffar andra män som är samma situation. - Många med prostatacancer blir ju botade, säger Henrik. Men det blir ju inte vi. Om det behöver vi prata. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer. För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.se Producent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion Från i måndags.

Dokumentärer, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Jag har gjort abort Inger får gå till Mentalvårdsbyrån för att få tillåtelse att avbryta sin graviditet. Ann-Marie löser korsord hemma i sovrummet under sin abort. Inger Holegård var en av de sista som gjorde abort innan abortlagen trädde i kraft 1975. Hon var 19 år och hade inte kommit igång med sitt vuxna liv när hon upptäckte att hon var gravid. Men för att avsluta graviditeten behöver hon ett godkännande från Mentalvårdsbyrån. När det går igenom är fostret så stort att hon behöver föda fram det på en förlossningsavdelning. Ann-Marie är rädd för att det ska blöda mycket. Linda har gjort två aborter. Första gången blev hon sövd och det gick snabbt. Nästa gång tog det en hel dag av väntan på sjukhuset innan hon var tvungen att skynda hem. Maja gjorde abort när hon var sjutton år och tyckte att undersökningen innan var obehaglig. I år är det femtio år sedan kvinnor i vårt land själva fick möjligheten att bestämma att göra abort innan 18:e graviditetsveckan. Mycket har hänt sedan dess, både i attityder och själva utförandet. Numer är de flesta aborter medicinska. Ingreppet har blivit säkrare och sker alltmer i hemmet istället för på sjukhus. Gäster i programmet är Kristina Gemzell Danielsson, professor i gynekologi och obstetrik vid Karolinska Institutet. Desiree Lichtenstein, läkare o forskare vid Centrum för för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm, Sanna Torén Björling, journalist på DN och USA-korrespondent som skrivit boken "Slaget om aborträtten" och författarduon Malin Clausson och Sandra Pandevski som skrivit boken "50 år av fri abort 50 berättelser". Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman Reportrar: Ninos Chamoun och Olivia Sandell Producent: Stina Näslund Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

"Guernica" - världens mest kända antikrigsmålning Då den baskiska staden Guernica brutalt bombades av Hitler 1937 bytte Picasso ämne på den målning han jobbade på inför världsutställningen i Paris. Det blev antikrigsmålningen som bär stadens namn. Den har kallats världens mest kända antikrigsmålning. Pablo Picassos enorma svart, vit, grå Guernica som han målade på sex veckor till världsutställningen i Paris 1937. En målning som var en reaktion på Hitlers bombningar av den baskiska staden som bär samma namn. Picasso förbjöd sen att målningen skulle återvända till Spanien innan landet åter igen blev en demokrati. Det blev en lång och krånglig väg innan den stora svartvita målningen åter rullades ut i Madrid och återbördades till spanjorerna. Cecilia Blomberg tar oss bakåt till historien och till målningen som till sist hitta hem i en sal på museet Reina Sofia i Madrid där hon också träffat Raúl Martínez Arranz som är chef för samlingarna fram till 1939.

Kultur

Naturpanelen om hungrigaste djuret och bålgetingarnas nattögon Experterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Tre naturexperter samlas runt bordet i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund för att i direktsändning svara på lyssnarnas frågor om natur. Naturpanelen består av småkrypskännaren Mikael Sörensson, botanist Sofie Olofsson och ekologiprofessorn Susanne Åkesson. Den här gången handlar det bland annat om varför bålgetingarna surrar mitt i natten, vilket som är det hungrigaste djuret på land och vad det var för insekt som Aina såg på 1950-talet. Den hade gjort en strut i sanden och fångade myror. Och varför hoppar fiskar upp ovanför vattenytan, egentligen? Vi tar också emot frågor inför och under programmet på naturmorgon@sverigesradio.se. Under direktsändningen går det också att ringa på 0470-72 60 85. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Naturpanelen om hungrigaste djuret och bålgetingarnas nattögon Experterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Tre naturexperter samlas runt bordet i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund för att i direktsändning svara på lyssnarnas frågor om natur. Naturpanelen består av småkrypskännaren Mikael Sörensson, botanist Sofie Olofsson och ekologiprofessorn Susanne Åkesson. Den här gången handlar det bland annat om varför bålgetingarna surrar mitt i natten, vilket som är det hungrigaste djuret på land och vad det var för insekt som Aina såg på 1950-talet. Den hade gjort en strut i sanden och fångade myror. Och varför hoppar fiskar upp ovanför vattenytan, egentligen? Vi tar också emot frågor inför och under programmet på naturmorgon@sverigesradio.se. Under direktsändningen går det också att ringa på 0470-72 60 85. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Sara köpte drömhäst - blev indragen i smuggelhärva Sara har träffat mannen i sitt liv - hästen Pegasus. Men det är något som inte stämmer. Snart blir hon indragen i en internationell smuggelhärva. Reporter och ljuddesign: Clara Lowden Producent: Gustav Asplund Slutmix: Astrid Ankarcrona Verkligheten görs av produktionsbolaget Filt. Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Natoambassadör Jan Knutsson: "Det har uppstått en osäkerhet" Jan Knutsson om vad Donald Trumps agerande den senaste tiden betyder för Natosamarbetet, Europas och Ukrainas säkerhet och om den transatlantiska länken. Intervjun spelades in fredag den 28 februari kl 11, dvs före det urspårade mötet mellan Trump och Zelenskyj i Washington. Jan Knutsson är chef för Sveriges ständiga representation vid Nato i Bryssel. Fram till i somras var han kabinettssekreterare hos dåvarande utrikesminister Tobias Billström (M). Det har gått tre år sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina. Sverige har snart varit medlem i Nato i ett år, en försvarsallians som just nu skakas i sina grundvalar av USA:s nya administration. President Donald Trump har hotat sina allierade, inlett samtal med Putin över Ukrainas och Europas huvuden, sagt att Ukraina startade kriget och kallat president Zelenskyj för diktator. Hur ser Natoambassadör Jan Knutsson på situationen? "Det är klart att vi befinner oss i ett skede i internationell politik där det har uppstått en osäkerhet. Så är det naturligtvis. Men jag vill ändå peka på att från svensk sida och från många andra Natoländers sida så har vi stått fast vid stödet till Ukraina, vi har ökat stödet, inte minst de nordiska och baltiska länderna tillsammans står för en väldigt viktig insats här.", säger Jan Knutsson. "Och för egen del är jag också försiktig med att dra för långtgående slutsatser av det som nu sker. Det sägs mycket, det skrivs mycket, men vi är fortfarande i ett tidigt skede, ett viktigt skede men ett tidigt skede av den nya administrationen och det här är någonting som vi måste engagera oss i och det gör vi också." Vari består den här osäkerheten? "Det är klart att när man gör långtgående uttalanden så kan det ju uppstå en osäkerhet kring det säkerhetspolitiska läget, självklart. Men det är också så att det är blandade budskap och jag tar ju själv fasta på de mycket tydliga budskap som har kommit från den amerikanska administrationen, viktiga företrädare som utrikesministern och försvarsministern om att Nato fortsatt är viktigt och centralt för USA.", säger Jan Knutsson. Diskuterar fredsbevarande styrkorSedan Trump och Putin inledde samtal om Ukraina har det spekulerats om hur ett eventuellt eldupphör skulle upprätthållas. USA har sagt att de inte kommer att ge Ukraina några säkerhetsgarantier. Sveriges regering har sagt att man inte utesluter att bidra med svenska trupper för att upprätthålla en framtida fred, andra länder har sagt samma sak. Jan Knutsson berättar att det inom Nato har inletts diskussioner om att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina efter ett eventuellt fredsavtal, även om mycket fortfarande är oklart. "Vi är ju i ett väldigt tidigt skede i en sådan diskussion. Och vad vi också måste komma ihåg är att vi vet ännu inte hur ett fredsslut skulle se ut, för det finns många delar i det här som är av stor betydelse. Men en diskussion har ju inletts.", säger Jan Knutsson. Gäst: Jan Knutsson, Sveriges Natoambassadör Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Jan Andersson Tekniker: Mikael Sarabi Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 28 februari 2025. Från gårdagen. Sänds även natt mot tisdag kl. 04.02.

Aktualiteter, Repris

Vetenskap

Aktualiteter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Lydia Sandgren - om att arbeta och älska Hon blev succéförfattare över en natt. Nu är hon snart klar med bok nummer två. Kan hon nå samma höjder igen? För fem år sedan slog hon ned som en mindre bomb i Litteratursverige. Mastodontromanen Samlade verk hyllades av kritiker (åtminstone de flesta), trycktes i flera upplagor och belönades med Augustpriset 2020. Lydia Sandgren var 33 år och kom från ingenstans. Psykologen från Hyssna och Göteborg som skrivit på sin debut i tio år. När vi nu träffar henne i Söndagsintervjun befinner hon sig i ett mycket speciellt skede i sitt skapande, nämligen i slutet av att färdigställa bok nummer två. Som att vara i ett öppet sår, säger hon själv. Rättelse: I avsnittet tillskrivs journalisten Christian Dahlström felaktigt ett citat ur en text i Dagens Nyheter. I DN:s text var det en anonym person som pratade om en "Göteborgssekt". Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se Sänds även kl. 21.03 samt natt mot onsdag kl. 01.02.

Aktualiteter

De stora upptäckarna Den gömda koden handlar den här säsongen om matematiker och fysikers försök genom historien att hitta förklaringen till hur vårt universum skapades. Att hitta svar på de riktigt stora frågorna är en av mänsklighetens mest ambitiösa strävanden, hur går det till rent konkret, när forskare gör dom stora och oväntade upptäckterna? : Från i går. Sänds även på onsdag kl. 14.50.

Vetenskap, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ordväxlingen i Vita huset, kultur för eskapism och politik på Oscarsgalan P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. I första timmen: Efter den hätska ordväxlingen i Vita huset mellan presidenterna Trump och Zelenskyj möts Europas ledare i London för att försöka att rädda den transatlantiska enigheten om stödet till Ukraina - med flera av radions korrespondenter. Bör vi i orostider använda konst, kultur och hantverk som eskapism - eller som något konstruktivt? Reportage av Nina Benner. Kyrkor i El Paso höjer sina röster för migranter, men andra tycker att de politiserar bibeln. Rapport från vår latinamerikakorrespondent Lotten Collin. Krönika av Ulrika Knutson. Panelen med Göran Greider Dalademokraten, Zina Al-Dewany Aftonbladet och Tobias Wikström Dagens industri. I andra timmen: Igår var sista dagen för den 42 dagar långa vapenvilan i Gaza. Vad händer härnäst? Hör mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Till veckan har Sverige varit med i Nato i ett år. Reportage av Mikael Eriksson. Vad betyder det hätska mötet i Vita huset för möjligheten till ett fredsavtal? Intervju med freds- och konfliktsprofessorn Isak Svensson. Islamister vinner mark i Bangladesh. Rapport från Naila Saleem New Delhi och Redwan Ahmed i Dhaka. Ikväll Oscarsgala i USA. Vi minns politiska utspel genom åren - och frågar oss hur världspolitiken kommer märkas under årets gala med USA-korrespondent Roger Wilson och P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström. Kåseri av Emil Jensen. Programledare: Hélène Benno Producent: Mårten Färlin Tekniker: Mikael Sarabi Sänds även kl. 22.05 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ordväxlingen i Vita huset, kultur för eskapism och politik på Oscarsgalan P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. I första timmen: Efter den hätska ordväxlingen i Vita huset mellan presidenterna Trump och Zelenskyj möts Europas ledare i London för att försöka att rädda den transatlantiska enigheten om stödet till Ukraina - med flera av radions korrespondenter. Bör vi i orostider använda konst, kultur och hantverk som eskapism - eller som något konstruktivt? Reportage av Nina Benner. Kyrkor i El Paso höjer sina röster för migranter, men andra tycker att de politiserar bibeln. Rapport från vår latinamerikakorrespondent Lotten Collin. Krönika av Ulrika Knutson. Panelen med Göran Greider Dalademokraten, Zina Al-Dewany Aftonbladet och Tobias Wikström Dagens industri. I andra timmen: Igår var sista dagen för den 42 dagar långa vapenvilan i Gaza. Vad händer härnäst? Hör mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Till veckan har Sverige varit med i Nato i ett år. Reportage av Mikael Eriksson. Vad betyder det hätska mötet i Vita huset för möjligheten till ett fredsavtal? Intervju med freds- och konfliktsprofessorn Isak Svensson. Islamister vinner mark i Bangladesh. Rapport från Naila Saleem New Delhi och Redwan Ahmed i Dhaka. Ikväll Oscarsgala i USA. Vi minns politiska utspel genom åren - och frågar oss hur världspolitiken kommer märkas under årets gala med USA-korrespondent Roger Wilson och P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström. Kåseri av Emil Jensen. Programledare: Hélène Benno Producent: Mårten Färlin Tekniker: Mikael Sarabi Sänds även kl. 22.05 samt på tisdag kl. 01.02.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Änglarnas diktare (repris) En gudstjänst om psalmförfattaren Jesper Swedberg, med biskop Mikael Mogren och Falu ungdomskör. "Jesper Swedberg är en man för vår tid! Han har internationella perspektiv, stora utblickar och en öppenhet, både för miljön runt omkring och för världen - och för kosmos." Mikael Mogren Jesper Swedberg (1652-1735) är en av våra stora psalmdiktare och skaparen av den första svenska psalmboken. I dagens gudstjänst, från Swedbergs födelseplats gården Sveden utanför Falun, medverkar biskop Mikael Mogren, Anna Frydenberg, Sofia Sandén och Falu ungdomskör under ledning av Anna Kjellin. I gudstjänsten hörs Swedbergs psalmer och även några nya körkompositioner på Swedbergs texter, av Anna-Karin Klockar och Per Walfridsson Ohls. Medverkande:Biskop Mikael Mogren: predikan Anna Frydenberg: textläsning/reflektioner, gudstjänstledning Sofia Sandén: fiol, sång och shrutibox Anna Kjellin: körledning och musikaliskt ansvarig Falu ungdomskör: körsång Per Walfridsson Ohls: tramporgel och piano Texter:ur Jesper Swedbergs Lefnadsbeskrivning 1729 Psaltaren 121 Uppenbarelseboken 5:11-14 Johannes 17:9-11 Musik:Lover Gud i himmelshöjd (J Swedberg/efter Säl Anders Olsson, Älvdalen) Låt efter Lover Gud (S Sandén) Nu tacka Gud allt folk (J Swedberg/Leipzig 1632) Hela världen fröjdes Herran (J Swedberg/P Walfridsson Ohls) Frihetens polska (S Sandén) Jag lyfter mina händer (J Swedberg/efter Anders Suther, Mora) Gud låter sina trogna här (J Swedberg/tysk folkvisa) Uti din nåd (J Swedberg/P Walfridsson Ohls) Sorgmarsch (S Sandén) Behåll oss vid ditt rena ord (J Swedberg/M Luther) Nu är en dag framliden (J Swedberg/A Klockar) Herre signe Du och råde (J Swedberg/J Schop) Lova Gud i himmelshöjd (J Swedberg/A Klockar) Producent Katarina Josephsson Tekniker Björn Söderholm, May-Britt Rylander liv@sverigesradio.se

Andliga frågor

Dödsdomen mot Caryl Chessman Den 2 maj 1960 avrättades 38-årige Caryl Chessman i San Quentin-fängelset i Kalifornien, dömd för att ha kidnappat två kvinnor. Under sina tolv år i fängelset skrev han flera böcker och skapade en debatt om dödsstraff. Producent: Tommy Johansson

Kultur

Från i fredags.

Kultur, Repris

Ekot 12:30 Toppmöte i London i dag om Ukrainas framtid - Sverige deltar Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Kulturkollen: Drömmer idrottsstjärnor mest om en musikkarriär? Stavhoppstjärnan Armand Duplantis är inte den första idrottaren som släpper musik. Kulturnytts Andres Kriisa pratar med Erik Mjönes på P2 om idrottarnas musikaliska drömmar.

Kultur

Hyperkorrektion - när man vill verka lite smart men det blir tvärtom Vad som är rätt och fel i språket engagerar många. Men ibland leder viljan att göra rätt till att det istället blir fel. - Hyperkorrektion betyder att det blir mer korrekt än vad korrekt är, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Man har observerat en regel och sedan applicerar man den regeln på mer än vad den egentligen är till för. - Jag tänker på en hyperkorrektion som vi tagit upp tidigare i Språket, nämligen entrecôte. Där vi tror att vi låter lite franska när vi uttalar det utan t, men där t-ljudet ska uttalas, säger Emmy Rasper, programledare. Omständig - en klassisk hyperkorrektionEtt exempel på en hyperkorrektion är ordet omständlig, som för många blir "omständig" utan l. - Om man delar upp omständlig i flera delar så förstår man vad "om" betyder. Men vad är "ständlig"? Däremot förstår vi "ständig". Så det är inte så konstigt att man gör den tolkningen, säger Susanna Karlsson. - Jag var kanske 37 år när jag förstod att det heter omständlig. Och då var det tyvärr min man som berättade det för mig, säger Emmy Rasper, programledare. - Alltid bra för en relation med lite språkpoliseri, svarar Susanna Karlsson. Språkfrågor om hyperkorrektionVarför uttalar en del ord som konferens, allians och intressant med ett g-ljud som konferangs, alliangs och intressangt? Varför skriver en del ordet följaktligen med D och öppenhjärtig med L, alltså följdaktligen och öppenhjärtlig? Varför lägger en del till bokstaven D i orden hellre och åtminstone, så att det blir "helldre" och "åtminstonde"? Handlar det om hyperkorrigeringar? Eller ligger det bättre i munnen? Är stavningen av förnamnen Kennert och Rogert exempel på hyperkorrektion? Säger en del "antalet var färre än" för att folk vill undvika att säga att meningar som "Sverige spelar med mindre spelare"? Lär dig mer om hyperkorrektionLäs språkkrönikan Viljan att göra rätt kan bli helt fel av Lena Lind Palicki från SvD, (från maj 2021). Läs språkkrönikan Unga säger fel för att göra föräldrar nöjda av Mikael Parkvall från SvD (från majg 2021). Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Kaffe, choklad och mjölk - varför är modevärlden så besatt av matreferenser och brunt? Årets trendfärg är en ljus och mild nyans av brunt. Men historiskt sett är brunt en kulör som jobbat i uppförsbacke. Årets trendfärg, enligt inflytelserika färgföretaget Pantone, är inte vilken brun kulör som helst utan en ljus och mild nyans som ska leda tankarna till en blandning av kaffe och choklad och därför getts namnet "mocha mousse". Men brunt har har inte haft det särskilt lätt i historien. Den förknippades tidigt med jord, vilket borde ha gjort den till en favorit då det mesta vi både bär och äter härstammar just från jorden. Men, nej. Istället kom det bruna att förknippas med smuts och skit. Bättre blev det inte av att överflödsförordningar under 1600- och 1700-talet reglerade vilka som fick bära vad för att markera sin sociala status och klasstillhörighet. Brunt fick de fattigaste bära. Men i slutet av 1800-talet började det vända och bli nästan tvärtom. Tack vare industrialismens inflytelserika estetiska motståndsrörelse, Arts & Crafts, började då brunt kopplas samman med naturnära färger och gediget hantverk. I veckans program synar vi den bruna färgen i sömmarna. Historikern och författaren Henrik Arnstad berättar om hur brunt blev nazisternas färg och därmed kom att förknippas med ondska. Vi pratar också med färgexperten Sara Garanty, som förklarar hur färger påverkar vårt mående. Och så berättar skribenten Laura Ingemarsson hur mjölk de senaste åren blivit en arena för både politik och sex. Från i förrgår.

Kultur, Repris

Lär dig hantera dina förbjudna tankar Ibland dyker de bara upp - de fula och jobbiga tankarna som du inte vill ha. Men varifrån kommer de? Och hur ska man hantera dem på bästa sätt? Psykologen Erik Andersson och Louise Epstein undersöker de förbjudna tankarnas väsen. Sänds även i natt kl. 03.02 samt i morgon kl. 14.03.

Kultur

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Knarkterapin i skogen I en liten jämtländsk by ville några välmenande socialarbetare skapa paradiset. Här, på Rätansgårdens behandlingshem, skulle man bota narkotikamissbruk och asocialt beteende och skapa nya välfungerande medborgare - genom social träning och gruppterapi. Det är 70-tal i Sverige, och allt är möjligt. Leffe Jonsson, en smågangster från Midsommarkransen, är dokumentärens huvudperson. Han var på väg att gå under i missbruk men återuppstod på Rätansgården. Genom hans minnen och arkivinspelningar får vi en nära inblick i behandlingen. I gruppterapin pressades unga missbrukare att avslöja sina djupaste hemligheter. Sessionerna kunde pågå i 48 timmar i sträck - så kallad maratonterapi. En metod som räddade vissa men bröt ner andra. Flera av dem som genomgick behandlingen blev senare själva terapeuter och startade egna behandlingshem. Leffe var en av dem. Februari 2025 Reporter: Josephine Schneider Producent: Håkan Engström Slutmix: Jakob Lalér Originalmusik: Teodor Wolgers och Johan Arrias Sänds även på lördag kl. 05.02 samt kl 23:05.

Dokumentärer

Från i torsdags.

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i onsdags.

Vetenskap

Ekot 16:45 En fara för barnen i Gaza när nödhjälpen nu stoppats Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

"Kung" Trump och den nya högern - så tänker de Runt Trump finns personer från techvärlden och intellektuella konservativa som ser den liberala eliten som den stora fienden. Vad är det nya med USA:s höger och vad är deras syn på demokrati? Donald Trumps första tid vid makten har varit dramatisk. Techmiljardären Elon Musk har snabbt gått fram med nedmontering av myndigheter med massuppsägningar och krav på lojalitet med Trump. USA har satt press på Ukraina och inlett förhandlingar om fred med Ryssland och gjort anspråk på Kanada, Grönland och Panama-kanalen. Vicepresidenten JD Vance har läxat upp Europa och kritiserat dess ledare för brist på yttrandefrihet och att massinvandringen är ett tecken på att demokratin inte fungerar. Vad är det för ideologi som ligger bakom den politik vi ser i USA? Om Donald Trump agerar som en affärsman, så är vicepresidenten JD Vance mer ideologiskt grundad. JD Vance kallar sig postliberal och har tagit intryck av den tongivande statsvetaren Patrick Deneen. Postliberalismen är en katolsk präglad rörelse som anser att liberala eliter har tryckt ner och splittrat folket och som i stället betonar vikten av traditionella värderingar och gemenskaper som familjen och kyrkan. Runt Trump finns också en stor del av USA techelit. Här finns idéer om att nationen ska styras som ett företag, med en minimal stat och en stark autoritär ledare i toppen. Och så finns också de nationalkonservativa som samlas runt filosofen Yoram Hazony. Vad förenar de ideologiska högerrörelserna runt Trump och vad skiljer dem åt. Vad händer med demokratin och vilken roll kommer USA ha i världen? Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och David Östlund, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Böcker: American Nations - Collin Woodard America's New Racial Battle Lines: Protect versus Repair - Roger M. Smith, Desmond King

Kultur

Ekot 17:45 Toppmöte i London med Europas ledare om Ukrainas säkerhet Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Vad säger bilderna om gärningsmannen i Örebro? Efter massmordet i Örebro har bilden av gärningsmannen etsat sig fast på näthinnan hos många. Gärningsmannen har, vad hittills kunnat hittas, inte lämnat särskilt många digitala spår efter sig. Det finns nästan inget stoff för medier att använda för att teckna porträttet av gärningsmannen. Men det finns en handfull bilder på honom. Hur har medierna resonerat i vilka och hur frekvent man använt bilderna? Reporter: Alexandra Sannemalm Plötsligt blev den norska mediekoncernen Schibsted dubbelt så stor. Den svalde i veckan svenska TV4 och finländska MTV som tillsammans är lika stora som hela Schibsted Media. En jätteaffär som lägger ihop de två nog mest folkliga svenska medierna hos samma norska ägare - Aftonbladet och TV4. Vad det här kommer betyda för tittarna, för mediemångfalden - och för de på tv-marknaden så heliga sporträttigheterna Reporter: Lasse Truedson Hur lång är egentligen paus? Hur länge kan man egentligen pausa en publicering eller ett program? Hur länge - innan det är något som glöms bort på begravningspatsen för skrotade program och reportage? Det finns just nu en rad olika program och publiceringar som ligger i väntan på bättre - eller bara andra - tider. Vilka är de här? Och varför har dom fastnat i medieuniversiumets ingenmansland? Reporter: Martina Pierrou Från i går.

Aktualiteter, Repris

Aktualiteter

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i går. Sänds även natt mot måndag kl. 04.02.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Från i torsdags.

Underhållning, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Lydia Sandgren - om att arbeta och älska Hon blev succéförfattare över en natt. Nu är hon snart klar med bok nummer två. Kan hon nå samma höjder igen? För fem år sedan slog hon ned som en mindre bomb i Litteratursverige. Mastodontromanen Samlade verk hyllades av kritiker (åtminstone de flesta), trycktes i flera upplagor och belönades med Augustpriset 2020. Lydia Sandgren var 33 år och kom från ingenstans. Psykologen från Hyssna och Göteborg som skrivit på sin debut i tio år. När vi nu träffar henne i Söndagsintervjun befinner hon sig i ett mycket speciellt skede i sitt skapande, nämligen i slutet av att färdigställa bok nummer två. Som att vara i ett öppet sår, säger hon själv. Rättelse: I avsnittet tillskrivs journalisten Christian Dahlström felaktigt ett citat ur en text i Dagens Nyheter. I DN:s text var det en anonym person som pratade om en "Göteborgssekt". Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se Från morgonen. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.02.

Aktualiteter, Repris

Översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

Väder

Ekot 22:00 Två allvarligt skadade efter skjutning i södra Stockholm Nyheter och fördjupning - från Sverige och världen.

Nyheter

Nyheter

Ordväxlingen i Vita huset, kultur för eskapism och politik på Oscarsgalan P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. I första timmen: Efter den hätska ordväxlingen i Vita huset mellan presidenterna Trump och Zelenskyj möts Europas ledare i London för att försöka att rädda den transatlantiska enigheten om stödet till Ukraina - med flera av radions korrespondenter. Bör vi i orostider använda konst, kultur och hantverk som eskapism - eller som något konstruktivt? Reportage av Nina Benner. Kyrkor i El Paso höjer sina röster för migranter, men andra tycker att de politiserar bibeln. Rapport från vår latinamerikakorrespondent Lotten Collin. Krönika av Ulrika Knutson. Panelen med Göran Greider Dalademokraten, Zina Al-Dewany Aftonbladet och Tobias Wikström Dagens industri. I andra timmen: Igår var sista dagen för den 42 dagar långa vapenvilan i Gaza. Vad händer härnäst? Hör mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Till veckan har Sverige varit med i Nato i ett år. Reportage av Mikael Eriksson. Vad betyder det hätska mötet i Vita huset för möjligheten till ett fredsavtal? Intervju med freds- och konfliktsprofessorn Isak Svensson. Islamister vinner mark i Bangladesh. Rapport från Naila Saleem New Delhi och Redwan Ahmed i Dhaka. Ikväll Oscarsgala i USA. Vi minns politiska utspel genom åren - och frågar oss hur världspolitiken kommer märkas under årets gala med USA-korrespondent Roger Wilson och P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström. Kåseri av Emil Jensen. Programledare: Hélène Benno Producent: Mårten Färlin Tekniker: Mikael Sarabi Från morgonen. Sänds även natt mot tisdag kl.01.02.

Aktualiteter, Repris

Senaste nyheterna varje timme från Ekot.

Nyheter

Ordväxlingen i Vita huset, kultur för eskapism och politik på Oscarsgalan P1:s veckomagasin om Sverige och världen - politik, trender och analyser. I första timmen: Efter den hätska ordväxlingen i Vita huset mellan presidenterna Trump och Zelenskyj möts Europas ledare i London för att försöka att rädda den transatlantiska enigheten om stödet till Ukraina - med flera av radions korrespondenter. Bör vi i orostider använda konst, kultur och hantverk som eskapism - eller som något konstruktivt? Reportage av Nina Benner. Kyrkor i El Paso höjer sina röster för migranter, men andra tycker att de politiserar bibeln. Rapport från vår latinamerikakorrespondent Lotten Collin. Krönika av Ulrika Knutson. Panelen med Göran Greider Dalademokraten, Zina Al-Dewany Aftonbladet och Tobias Wikström Dagens industri. I andra timmen: Igår var sista dagen för den 42 dagar långa vapenvilan i Gaza. Vad händer härnäst? Hör mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Till veckan har Sverige varit med i Nato i ett år. Reportage av Mikael Eriksson. Vad betyder det hätska mötet i Vita huset för möjligheten till ett fredsavtal? Intervju med freds- och konfliktsprofessorn Isak Svensson. Islamister vinner mark i Bangladesh. Rapport från Naila Saleem New Delhi och Redwan Ahmed i Dhaka. Ikväll Oscarsgala i USA. Vi minns politiska utspel genom åren - och frågar oss hur världspolitiken kommer märkas under årets gala med USA-korrespondent Roger Wilson och P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström. Kåseri av Emil Jensen. Programledare: Hélène Benno Producent: Mårten Färlin Tekniker: Mikael Sarabi Från morgonen.

Aktualiteter, Repris