I fjällfolkets land : dagar i Lappland hos Inka Länta och hennes fränder Upptagningen ledd av Erik Bergström efter ett uppslag av Olof Norrman

(Lappland) Panorering över fjällandskap. Fjällsjö. Förvaringsbodar på pålar. Ordningsmannen Nils Anders Gruvvisare med lasso i hand vid renhjord. Inka Länta med vit renkalv i famnen. Mor med barn på armen. "Ett par av de främsta bland karesuandolapparna, som sökt sig nya betesmarker bland Sarekfjällen". Lappar vid kåta. Samebarn med Akkafjället i bakgrunden. Jokkmokklapparnas sita, kåtaläger, vid sjö. Karesuandolapparnas torvkåtor. I kåta, I Länta vaknar och gör upp eld på 'aran'. Pojke kryper fram ur myggtält i kåtan och dricker kaffe på fat. I Länta fyller skorna med skohö och tar på sig kolt. Spädbarn packas ned i korg med vitmossa, som ersätter blöjor. Korgen hängs upp och barnet vaggas. Gamla mor Sigga mjölkar getter. Lång sekvens med stångande getter. Barn skrattar. Glödkakor bakas i kåta. Kaffe rostas i gryta med lock. Samer äter. Hundar får mat. Främmande hundar jagas bort. Lill-Ano, liten flicka, schasar i väg hund. Flickor syr renskinnskolt. Flicka tvinnar sentråd. Marja väver koltband. Ibba skär nytt golvris och lägger ut det i kåtan. Exteriör kåta.

Sápmi på film och TV: Filmen följer renskötarfamiljer från Sirges- och Jåhkågasska tjielde (lulesamiska) [samebyar] på 1920-talet. Fjället Áhkká (lulesamiska) [Akka] filmat från båt. Textskylt: ”Fotograferad av Gustav Boge.” Textskylt: ”Upptagningar ledd av Erik Bergström efter uppslag av Olof Norrman.” Textskylt: ”I nordligaste Sverige mot gränsen till Norge, resa sig väldiga öde fjäll. Här ha sedan urminnes tider lapparna eller samerna sitt hemvist.” Renhjord sommartid, en man gör sig redo att kasta fast renar. Tjåhkkådievvá längs Vuojatädno i Badjelánnda nationalpark. Textskylt: ”Och nu få vi för en stund leva med lapparna själva i deras vida fjällrike. Ordningsmannen Anders Gruvvisare är Jokkmokk-lapparnas främste man.” Gruvvisare klädd i gábdde (lulesamiska) [kolt] och avve (lulesamiska) [bälte] från lulesamiskt område. Textskylt: ”En lycklig mor med sitt lilla barn på armen.” Kvinna med ett barn i famnen. Kvinnan är klädd i sválltjá (lulesamiska) [skinnkolt], gahper (lulesamiska) [mössa], avve och virkal (lulesamiska) [förkläde], barnet i kvinnans famn har virkal och gahper från lulesamiskt området. Textskylt: ”Och så göra vi bekantskap med Inka Länta, fjällets unga prinsessa, också hon med en skyddsling i famnen.” Inka Länta med slieg?á miesse (lulesamiska) [vit renkalv] i famnen. Hon är klädd isválltjá, avve och gahper, vilken är vänd ut och in. Textskylt: ”Ett par av de främsta av karesuandolapparna, som sökt sig nya betesmarker bland Sarekfjällen.” En man med hund spanar ut över fjällen, mannen är klädd i gákti (nordsamiska) ]kolt], boagan (nordsamiska) [bälte], sisstehat (nordsamiska) [skinnbyxor], cázehat (nordsamiska) [näbbskorna], vuoddagat (nordsamiska) [skoband] och suohpan (nordsamiska) [lasso]. En man arbetar med skinntömmar utanför lávvu (nordsamiska) [tältkåta], och en pojke skymtar förbi, båda två klädda i samiska dräkter från Karesuandoområdet. Två hundar. Textskylt: ”Och här få några pojkar under Akkafjällets kam representera det unga släktet.” Två pojkar samtalar utomhus, de är klädda i dräkter från Karesuandoområdet. Textskylt: ”I fjället bo lapparna i läger, kåta vid kåta. Det är en av jokkmokklapparnas ’sitor’ vi närmast gästa.” Låvdagoahte (lulesamiska) [tältkåta] på slätten nedanför Áhkká, barn leker utomhus. Textskylt: ”På senare år ha många börjat bygga torvkåtor. Så bo de inflyttade karesuandolapparna.” Darfegoahti (nordsamiska) [torvkåta] i fjällsluttning. Textskylt: ” I kåtan går det husliga livet sin gilla gång. Efter nattens vila börjar Inka den nya dagen med att göra upp eld på ’aran’.” Kvinna kliver upp, hon har sovit under rátnu (lulesamiska) [rana]. Kvinnan sätter sig vid árran (lulesamiska) [eldstaden] och blåser liv i glöden. Hund sover på duollje (lulesamiska) [renhud]. Kvinnan är klädd i klänning, virkal och gahper. Kvinnan gör i ordning frukost, vilken placeras på svijlla (lulesamiska) [bricka]. Textskylt: ”En sjusovare har dröjt sig kvar i ’rakkas’ – myggtältet som skyddar mot fjällets surrande plågoandar.” En man kommer ut från rákkas (lulesamiska) [sovtält], han är klädd i lulesamisk dräkt. Mannen blir serverad frukost. Textskylt: ”Inka kan konsten att stoppa skohöet i pjäxorna, strumpor föraktas av fjällets folk.” Inka stoppar tjátjega (lulesamiska) [näbbskor] med gámasuojnne (lulesamiska) [skohö] och lindrar sedan vuoddaga (lulesamiska) [skoband] kring dessa. Inka klär sig i sválltjá och fäster avve kring midjan. Textskylt: ” Vitmossan är lappbabyns blöja.” Kvinna bäddar gierkav (lulesamiska) [vagga], medan hon håller ett barn i famnen. Kvinnan är klädd i lulesamisk dräkt. I gierkav lägger kvinnan bland annat mossa, halsduk med mera. Kvinnan lägger barnet i gierkav och snör ihop gierkav. Textskylt: ”När det brådaste undanstökats i kåtan, kalla nya plikter där utanför.” Yngre kvinna vaggar barnet i gierkav, vilken är upphängd i kåtastängerna. Kvinna, barn och getter kommer gående. Textskylt: ”Gamla mor Sigga mjölkar getterna.” Sigga kommer ut från låvdagoahte (lulesamiska) [tältkåta] med náhpe (lulesamiska) [mjölkstäva] och mjölkar getterna. Sigga är klädd i samisk dräkt från lulesamiskt område. Getter som leker och stångas, flicka och pojke ser skrattande på. Barnen är klädda i lulesamiska gábde (lulesamiska) [koltar] och ave (lulesamiska) [bälten]. Textskylt: ”Gamla mor sörjer också för färskt bröd till frukosten.” Textskylt: ”Någon jäsning behöva inte ’glödkakorna’, de bli underbart goda ändå”. Kvinna bakar gáhkko (lulesamiska) [glödkaka] vid árran. Gáhkko görs utan kavel och gräddas i plättlagg. Kvinnan är klädd i lulesamisk sválltjá, virkal och gahper. Gáhkko torkas sedan mot glöden för att genomgräddas. Textskylt: ”Nu blir det att rosta nytt kaffe i en fart…” Kvinnan rostar kaffebönor i rostjärn, vilken hon lägger på glöden. Kvinnan matar en av hundarna med nybakt gáhkko. Textskylt: ”… och så får man då äntligen äta.” Husfolket, två män, en kvinna och ett barn, äter i låvdagoahte. Textskylt: ”Men lappens trogne tjänare skall också ha sin beskärda del ur Marjas kittel.” Marja bär ut en stor gryta med hundmat och öser upp mat i tjukta (lulesamiska) [matskål för hundar]. Textskylt: ”Det måste vara bordsskick också vid hundarnas matkopp!” Marja har ett ris i handen och hon bestämmer i vilken ordning hundarna ska äta. Textskylt: ”Komma främmande hundar till kåtan, äro hemmahundarna genast på sin vakt.” Svart hund stoppas att komma nära matplatsen. Textskylt: ”Men de ha sin överman i pappas hjälpreda, Lill-Ano.” Ett tiotal hundar leker på kåtaplatsen. Ano går emellan hundarna så de skingras. Textskylt: ”Gruvvisares hustru är duktig att tvinna den outslitliga sentråden.” Fru Gruvvisare tvinnar sentråd mot kinden. Textskylt: ”Äldsta flickorna sy som bäst en renskinnskolt, som bror skall ha till hösthelgen i Kvikkjokk.” En kvinna syr på sválltjá, medan en annan kvinna syr på något annat. Textskylt: ”Det går åt mycket sentråd till den, och därför måste yngsta flickan hjälpa mamma. Hon har också starkare tänder, så det går fortare för henne.” Textskylt: ”Marja måste väva sig ett nytt koltband. Hennes vävstol är inte vidlyftig, men man kan göra vackra saker i den.” Marja väver, redskapen är sjnjisskom (lulesamiska) [vävsked] och gehpa (lulesamiska) [vävsticka]. Textskylt: ”Det är söndag i morgon. Ibba måste ut och skära nytt golvris.” Ibba samlar dvärgbjörksris. Låvdagoahte är redan risad. Varje helg fräschas dock duorggá (lulesamiska) [ris/risbädd] upp och nött duorggá byts ut. Textskylt: ”Efter dagens id breder sig aftonens stillhet över det lilla hemmet i fjället.” Låvdagoahte, någon täpper till riehpenrájgge (lulesamiska) [rökhålet] inne från låvdagoahte med berjas (lulesamiska) [tygskynke] för att hindra värmen att stiga ut och hindra regn från att läcka in i goahte.

I fjällfolkets land". Renhjord på fjällhed. Samer passerar strid jokk. De dricker kaffe med torkat renkött. Pojke byter skohö. Kåtor vid sjö. Renhjord simmar över sjön. Renskiljning. Renmärkning. Anta Piraks och Nils Anders Gruvvisares märken nära. Ren mjölkas. Samer på hemväg

Sápmi på film och TV: Textskylt: ”I fjällfolkets land. Andra akten”. Textskylt: ”Det har kommit främmande renar in i sitans hjord.” Ällo (lulesamiska) [renhjord] på snöfläck på fjället. Textskylt: ”Från lägret följer man med spänning vakternas arbete. Lyckas de få ihop renarna, skall det bli skiljning, så att man blir av med inkräktarna.” Barn, kvinnor, män och hundar samlade utomhus, alla klädda i lulesamiska dräkter. De iakttar när renskötarna arbetar med att föra ällo till renhagen. Textskylt: ” Folk från andra sitor har uppbådats för att hämta sina renar.” Män från andra områden i samebyn och grannsamebyar vandrar mot renhagen. Textskylt: ”Lapparnas spänstighet vittnar om rasens livskraft.” Männen vadar i bäckar under vandringen. Textskylt: ”Det bästa man kan stärka sig med under den mångmila färden är kaffe med renkött i. På det kan man stå sig hela dagen.” Män äter och dricker kaffe under en rast. Alla äter torrkött och några lägger det i kaffet. Textskylt: ”Man blir lätt våt om fötterna under vadningen.” En yngre man stoppar torrt gámasuoinnit (nordsamiska) [skohö] i cázehat (nordsamiska) [näbbskorna]. Textskylt: ”Äntligen kåtorna i sikte!” Tältkåtor syns på långt håll. Textskylt: ”Man har just fått hjorden samlad i närheten av sitan.” Renhjorden föses ut på en udde och där kan arbetet starta. En man går i rengärdet bland renarna. Textskylt: ”För att komma till skiljningsplatsen måste man över älven. Ordningsmannen går före med ledrenen.” Båt med människor och ledarren ror på sjön och renhjorden simmar efter. Textskylt: ”Renarna ligga högt vid simningen, och ibland glida de liksom i kolonner över vattnet.” Renhjorden simmar och når andra sidan av sjön. Textskylt: ”Småkalvarna ha svårt att klara sig i land.” Brant slänt vid bäck utgör ett hinder för kalvarna. Textskylt: ”Efter alla besvärligheterna få renarna välförtjänt vila.” Textskylt: ”Renarna se ruggiga ut vid denna tid, då de fälla den tjocka vinterpälsen.” På sommaren byter renarna päls, den gamla pälsen fälls och lossnar i stora sjok medan den nya, tunnare pälsen växer ut. Textskylt: ”Det gäller här bara att dela renarna i två hjordar. Därför reder man sig utan gärde.” Människor delar renhjorden, stavar används som hjälpmedel. Textskylt: ”Men ibland händer det förstås, att några rymmare stjäla sig över vattnet till friheten.” Några renar lyckas rymma genom att simma iväg. Textskylt: ”Efter skiljningen ha renarna det lugnt och bra. En gammal tjur står och dåsar i allsköns ro.” Textskylt: ”En oxe bär skälla, alldeles som korna på andra håll.” Ren med skälla kring halsen. Textskylt: ”Här står en tjur och ’gör horn’, som lapparna tro.” Renen stryker hornet mot körtel i benet. Textskylt: ”Renko med kalv.” Vaja med kalv. Textskylt: ”En vit kalv hör till ovanligheterna.” Textskylt: ”Ett par kalvar passa på att taga sitt middagsmål.” Vajor som diar kalvar. Textskylt: ”Då man har renarna samlade, ’märkas’ kalvarna. Anta Pirak, en av stammens främsta, sköter lasson.” Pirak kastar fast en kalv. Textskylt: ”Själva märkningen är gjord på ett ögonblick.” Pirak märker kalven. Textskylt: ”Anta Piraks renmärke och några andras. Renmärkena lagfaras vid häradsrätterna i Lappland.” Textskylt: ”Anta Piraks märke.” Närbild på Piraks märke. Textskylt: ”Ordningsmannen Nils Anders Gruvvisares märke.” Närbild på Gruvvisares märke. En man kastar fast álldo (lulesamiska) [vaja] som ska mjölkas, och en kvinna kommer gående med náhpe (lulesamiska) [mjölkstäva] i handen. Textskylt: ”Den feta renmjölken är lappens största läckerhet, det glömmer inte Inka.” Kvinna mjölkar álldo, en man med renvallarhund går runt kring renarna. Textskylt: ”Det är inte förr än husbonden vill, det får skällas!” När mannen slår med käppen i marken skäller hunden. Textskylt: ”Renarna strömma under vajande hornkronor åter till fjället och friheten…” Renhjorden släpps iväg från märkning- och skiljningsplatsen. Textskyltar: ”… och lapparna draga med stav på axel hem till sitan.” Män, kvinnor och barn går iväg med sina långa soappe (lulesamiska) [stavar] på axlarna, alla är klädda i lulesamiska dräkter.

Fullastad roddbåt, samer på väg över sjön Vastenjaure. Samer på väg över fjället till Virihaure. De passerar fjällbäck. Renskiljning i Virihaure. Flock av främmande renar samlade. Ren märks. Kaffepaus. Hjord på vandring. Kåta rivs. Nomadskola, kåta vid Akkafjällets fot. Lärarinnan ringer i klocka och barnen kommer springande. Lärarinnan flätar skoband. Flagga hissas på liten flaggstång. Barnen läser och räknar. Utomhus tränar de lassokastning. Skolinspektören kommer till nomadskolan. Karesuandolapparnas barn har sin skola i en torvkåta. Barn på skolutflykt. Nils Anut och Inka Länta på provianteringsfärd till Norge, fem mils vandring till Sulitelma. N Anut lastar båt för att ta sig över Millätno. Panorering över fjällsjö. De vadar över bäcken Staddajokk. Skohö torkas, kaffe kokas. På högfjället. Snöfläckigt berg speglar sig i sjön Sårjåsjaure. Vid svenska turistföreningens fjällhärbärge träffar N Anut och I Länta karesuandolappkvinnor på hemväg från Norge. 'Blomman', den vackraste bland karesuandoflickorna. På Sulitelmaglaciären. Gränsfjällens högsta toppar. På väg nedför fjällsluttningen. Hus nere i dalen. Kyrka. Handelsboden. Varor bärs ut. I Länta dricker kaffe hos överingenjören. I Läntas 'rajd' på hemväg över glaciären

Sápmi på film och TV: Textskylt: ”I fjällfolkets land. Tredje akten”. Textskylt: ”Nästa gång är turen hos karesuandolapparna att ha skiljning. Ordningsman Gruvvisare och de andra i byn måste dit. Först har man att ta sig över Vastenjaure…” Ett tiotal människor och hundar i vanás (lulesamiska) [båt], de ror över Vástenjávrre (lulesamiska) [Vastenjaure]. Textskylt: ”… och sedan bär det av över fjället till Virihaure.” Vandring på fjället, över snöfläckar och vad över. Textskylt: ”Här är det en väldig skiljning. Virihaurelapparna ha ett stort rengärde. Det har kommit folk från både Jokkmokk och Arjeplog för att hämta renar.” Rengärde av björkstammar, renhjord och människor. Textskylt: ”I särskilda små kammare samlas de olika flockarna av främmande renar.” Kvinna vaktar öppningen vid ett kontor så att inga renar ska rymma. En man med ren fäst i sjuohpan (lulesamiska) [lasso] kommer mot kontoret, kvinnan hjälper till och skrämmer in renen i kontoret, en annan man hjälper till. Renar inne i kontor. En man märker en kalv, han är klädd i Karesuandokolt. Textskylt: ”En renko kan sannerligen få känna på moderskapets förpliktelser!” Flera kalvar diar samma vaja, som ger sig av. Textskylt: ”Naturligtvis tar man sig en kafferast. Inka är värdinna här också.” Kvinnor och män kokar kaffe i utkanten av renhjorden, medan renarna vilar. Flera kaffepannor vid elden, människorna äter av sin medhavda matsäck. Textskylt: ”Efter två dagar är denna skiljning slut, och var och en drar hem till sitt med sin hjord.” Renarna släpps fria igen. Textskylt: ”Men där kanske betet tagit slut, och då får man åter bryta upp, ut på den ändlösa vandringsvägen.” Kvinna river låvdagoahte, två barn leker. Rájddo (lulesamiska) [rajd] ger sig av. Textskylt: ”Fjärran från allfarväg, äro lapparna dock ej glömda av sitt land. Här ser vi en skolkåta vid Akkafjällets fot.” Skolkåta vid Áhkká, lärarinnan ringer in och skolbarnen kommer springande och ställer upp på led. Textskylt: ”Och här är lärarinnan; hon begagnar just sin fritid till att fläta sig nya skoband.” Lärarinnan lägger vuoddaga till lulesamisk dräkt. Textskylt: ”Det är flaggdag i dag.” Barnen och lärarinna går upp på en höjd där en flaggstång är placerad. Svenska flaggan hissas och barnen gör hälsningar med höjda armar innan de går in i skolkåtan igen. Textskylt: ”Först stod det läsning på schemat!” Lärarinnan sitter framför eleverna. När eleverna läser högt reser de sig, alla är klädda i lulesamiska dräkter, några sválltjá och några gábdde. Textskylt: ”Och sedan räkning. Det går inte vidare fort, men till slut kommer åttan dit ändå!” Pojke sätter sig vid tavlan och räknar under lärarinnans uppsikt. Barnen leker utomhus, några kastar sjuohpan på de som föreställer renar. Textskylt. ”Till och med skolinspektören letar sig årligen upp till avlägsnaste fjället.” Lärarinnan välkomnar skolinspektören Iennne i kåtan skriver skolbarn i sina skolböcker. Skolinspektören rättar till en pojkes kroppsställning, och pojken visar sitt skrivhäfte för inspektören. Textskylt: ”Karesuandolapparnas barn ha sin skola i en torvkåta, eftersom föräldrarna bo i sådana.” Lärarinna och skolbarn kommer ut ur darfegoahti (nordsamiska) [torvkåta]. Textskylt: ”Även här uppe gör man ibland en skolutflykt, mitt i sitt eget underbara land av fjäll och sjöar, is och snö.” Lärarinnan och skolbarnen har undervisning utomhus i en ring, barnen reser på sig när de svarar på frågorna. Textskylt: ”En och annan gång måste lapparna söka sig ner till bygdens folk. Det är slut på mjölet i Inkas kåta, kaffet och sockret är det inte heller mycket kvar av. Då måste man rusta renarna för Norgefärd.” Det rustas för avfärd, rájddo av klöjvehärkar, hierge (lulesamiska) [härkar] packas för att bära packningen. Textskylt: ”Inka har fem mils vandring framför sig över högsta fjället till Sulitelma.” Inka och Nils-Anu ger sig av. Textskylt: ”Strax i början ska man över Millätno. Nils Anut lastar packningen i båten.” Män lastar varor i en båt, Inka håller fast hierge. Textskylt: ”Färden går förbi blånande fjällsjöar.” Männen och Inka ger sig av med båten och hierge simmar efter båten. Textskylt: ”Staddajokk är den största bäcken att vada över.” Inka och mannen lastar varorna på hiergge igen, sedan vadar de över Stáddajåhkkå (lulesamiska) [Staddajokk]. Textskylt: ”Inka tar det hela som en lek.” Inka hoppar upp vid bäckkanten. Textskylt: ”Nils Anut måste torka skohöt.” Nils Anu tar ut gámasuojnne (lulesamiska) [skohö] från tjátjega (lulesamiska) [näbbskor] och torkar det över elden. Inka kokar kaffe. Textskylt: ”Snart är man uppe i den eviga snön.” Nils Anu och Inka vandrar vidare. Textskylt: ”Vid vägen ligger den spegelklara Sårjåsjaure.” Timrad stuga vid sjön Sårjasjávrre (lulesamiska). Textskylt: ”Bland snötopparna ligger en liten stuga. Det är Svenska Turistföreningens fjällhärbärge.”. Textskylt: ”Här träffas bekanta, karesuandokvinnor på hemväg från Norge.” Inka och Nils-Anu möter fem kvinnor på vandring, de är klädda i samiska dräkter från Karesuandoområdet. Textskylt: ”Bland dem är ’Blomman’ den vackraste av karesuandoflickorna.” Närbild på kvinna. Inka och ’Blomman’ samtalar. Textskylt: ”Inka styr som vanligt med packningen.” Textskylt: ”Så når man högsta punkten bland gränsfjällens isklädda toppar.” Nils Anu och Inka fortsätter färden, snöfläckarna ligger täta på fjällen och marken. Textskylt: ”Det ligger moln över Sulitelmaglaciären. Det gäller komma över, innan de tätnat; då kan inte ens lappen finna rätta leden.” Textskylt: ”På glaciären.” Nils Anu leder rájddo över goasstejiek?á (lulesamiska) [glaciär], Inka går bredvid. Textskylt: ”På andra sidan den stora isen bär det nedåt. I det svarta hålet där nere ligger de bofasta människornas bygd.” Sakta tar sig Nils Anu, Inka och rájddo ner för fjällbranten. De kommer fram till ett mindre samhälle i Norge. Textskylt: ”Första besöket gäller handelsboden.” Nils Anu och Inka med rájddo går fram till ett hus. Packningen lyfts ner från hiergge. Textskylt: ”Men naturligtvis skall man också hälsa på goda vänner. Inka är välkommen på kaffe hos själva överingenjörns.” Inka, två kvinnor och en man sitter till bords och dricker kaffe. Textskylt: ”Länge får ej Inka stanna. Kåtan och renarna kalla henne, hos dem trivs hon också bäst. Hennes ’rajd’ vänder åter mot höjderna.” Inka och Nils Anu har lastat rájddo och återvänder hemåt. Textskylt: ”Och på glaciären bjuda vi snöns och isarnas dotter vårt farväl.” Inka leder rájddo över goasstejiek?á och Nils Anu går bakom. (Katalogisatörens kommentar: Inka Länta hette Inga Länta g. Stridsman.) (Ájtte 2023)