SR, P1 2008-03-29

Från kl. 10.03. Sänds även på lördag kl. 08.05.

Musiknyheter från Sverige och världen. Från kl. 14.50. Sänds även på lördag kl. 18.45.

Från gårdagen. Sänds även i morgon kl. 08.05.

Sänds även på söndag kl. 06.45.

Direktsänd naturradio från Sverige och världen.

I mogonens Naturmorgon fanns vår fältreporter Anneli Megner Arn bland duvorna i Stockholms stad - det handlade om deras spännande biologi mitt i storstadsvimlet, och vad det egentligen är som är tamt hos tamduvor. Vi fick bl.a. veta att deras anfader är klippduvan, som lever vilt längre söderut i Europa. Adam Stanczak berättade om sina brevduvor.

Lejonforskning handlade ett reportage från den berömda nationalparken Serengeti i Tanzania om. Där hamnade Lasse Willén mitt i en stor lejonflock och träffade två svenska biologer, Ingela Jansson och Patrik Jigsved, som studerar lejonens sociala liv. De arbetar som fältassistenter åt en känd amerikansk lejonspecialist. Deras jobb går bland annat ut på att följa de olika individernas beteenden. En del av lejonen är radiomärkta, men i andra fall måste Ingela och Patrik studera deras anletsdrag (!) för att skilja dem åt.

Bekämpningen av myggor kring nedre Dalälven handlade ett reportage om. Hur naturenlig är egentligen besprutningen?

Vi berättade också om gösen som är våra kockars favoritfisk för tillfället.

Programledare: Anders Börjeson.

Sänds även i en förkortad version kl. 21.03.

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Programledare: Anders Börjeson. Sänds även i en förkortad version kl. 21.03.

Från gårdagen.

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag.

Om världens väntan på en ny president, och en ny amerikansk utrikespolitik. Men hur ny kan den bli? Och vilken skillnad gör det vem som blir vald? Kampen kring USA:s utrikespolitiska identitet hårdnar – ska landet vara en beväpnad världsförbättrare, global institutionsbyggare eller isolerad jätte? USA är världens dominant i särklass – ekonomiskt, kulturellt och inte minst militärt. Därför följer medborgare världen över, med stort intresse, den amerikanska presidentvalskampanjen. Fick de bestämma skulle Barack Obama vinna, det indikerar en rad internationella opinionsundersökningar. Obama ses av många européer som det hopp om en radikalt ändrad amerikansk utrikespolitik som gör slut på krigen och söker samarbete istället för att peka med hela handen. Nyligen gick också fyra före detta utrikesministrar – Henry Kissinger, Colin Powell, James Baker och Madeleine Albright – ut och gav idéerna om stängning av Guantanamo och samtal med Iran sitt stöd, vilket naturligtvis ökar hoppet om ett nytt amerikanskt uppträdande internationellt. Men tidningen Economist varnar och skriver att ”det är lustigt hur ofta utlänningar blir förvånade när de förstår att amerikanska presidenter tjänar amerikanska intressen, inte hela världens. Och de intressena är inte alltid samma sak”. För är det en idé presidentkandidaterna är eniga om är det idén om att USA måste ha ledningen i världen.

Konflikts Claes Andreasson har besökt Ridgecrest, en stad vid randen av Mojave-öknen i sydöstra Kalifornien. Staden är kraftigt beroende av USA:s utrikespolitik, och då i synnerhet den militära biten. En tredjedel av Ridgecrests 30 000 invånare arbetar på China Lake-basen, där den amerianska flottans flygvapen testar sina vapen. Nyheten att China Lake ska byggas ut ytterligare, som en del av den rekordstora försvarsbudget som presenterades nyligen på dryga 600 miljarder dollar, togs därför emot med stor glädje.

Andrew Bacevich är professor i internationella relationer vid Boston-universitet, och han är djupt oroad av hur den amerikanska politiken utvecklats under de senaste decennierna. Bacevich har gjort sig känd som en en skarp och många gånger hård debattör i utrikespolitiska frågor. Politiskt djupt konservativ med en bakgrund som miltär analytiker och lärare vid officersskolan West Point medverkar han regelbundet i värdemässigt så värdemässigt skilda tidningar och tidskrifter som The National interest, Foreign Policy, The American Conservative, the Nation och Washington Post. Han skulle kunna sorteras in i det isolationistiska facket bland utrikespolitiska tänkare, och beskriver i sina böcker och artiklar de strukturer och värderingar som skapar amerikansk utrikespolitik; där militär makt blivit den viktigaste ingrediensen – långt före George Bush.

På den andra änden av den politiska skalan befinner sig Fred Kaplan, säkerhetspolitisk kolumnist på Washington Post-ägda Slate.com och författare till Daydream Believers, en nyutkommen bok om Bush-adminstrationens utrikespolitik. Kaplan är en klassisk Bush-kritisk amerikansk liberal – hans bas är Brooklyn, en bastion av vänsterintellektuella, och långt ifrån Mojave-öknens testflygningar. Kaplan skulle allra helst se ett Amerika som återigen bygger internationella institutitioner som FN och NATO, snarare än att rasera dom, vilket han anser skett under Bush. Men en sån utveckling tror han är ganska osannolik. Istället tycker han att USA i första hand måste anpassa sig till den nya säkerhetspolitiska situationen. Och han fokuserar, precis som Andrew Bacevich, på den amerikanska militären. Fred Kaplans artiklar på Slate

Gäster med för att diskutera dessa frågor är Pierre Schori, före detta FN-ambassadör och numera chef för den internationella tankesmedjan FRIDE i Madrid; Anders Stephanson, professor i historia vid Columbia-universitetet i New York; och Billy McCormack, förlags- och kommunikationschef vid svenska tankesmedjan Timbro.

En arena för otvetydig amerikansk global dominans är den vita duken. USA:s utrikespolitik har gjort tydliga avtryck i den stora mängd filmer som på sistone ofta haft kampen mot terrorismen som tema. Hollywood beskrivs gärna som USA:s största propagandamegafon, men i höst har det kommit en hel rad filmer som ifrågasätter metoderna i kriget mot terrorn. Konflikts Marie Liljedahl ställer frågan hur lojal Hollywood egentligen är med dagens amerikanska utrikespolitik?

Programledare: Mikael Olsson. Producent: Ivar Ekman

Sänds även kl. 22.05.

hos Ingvar Storm. Från gårdagen.

Klassikern den här veckan belyser begreppet "blandband", kassettbandet som sattes ihop med stor omsorg och förmedlades till de närmaste och käraste. Anneli Dufva söker blandbandets särart med hjälp av musikskribenten Fredrik Strage och poeten Anna Hallberg.

Privat public service och betalt debattutrymme. Debatt om statliga pengar till privata TV-kanaler. I veckan har debatten flammat upp om nya sätt att hantera finansieringen av public service-tv. Rose-Marie FrebranDet är tanken att andra bolag än Sveriges Television ska få del av statliga pengar eller licensmedel som åter dykt upp och fått stort utrymme inte minst i kanaler som TV8 och Axxess. Det politiska stödet verkar dock inte så stort - i riksdagen är det bara folkpartiet som driver modellen och den kristdemokratiske utredaren Rose-Marie Frebran, som lämnar ett betänkande om just public service framtid om ett par månader, säger till Medierna att det inte ingår i hennes uppdrag att utreda saken.

Fildelning i riksdagen. Två av ledamöterna i de utskott som har hand om fildelningsfrågor - närings- och justitieutskotten - har själva fildelat. Det erkänner dom när Medierna ringer upp. Det rör sig om vänsterpartisten Kent Persson och miljöpartisten Per Bolund. Efter förra veckans specialprogram av Medierna om just illegal fildelning har vi nu tagit temperaturen på frågan i riksdagen. Stödet är stort bland utskottsledamöterna för hårdare tag mot fildelare - men samtidigt anser dom flesta vi talat med inte att dom som laddar ner illegalt ska känna sig kriminella.

Kritik mot betald debattplats. De två tidigare Expressenredaktörerna PM Nilsson och Leo Lagercrantz har fått i uppdrag från Bonniers och Proventus att starta en ny typ av arena för debatt, en webbplats där användarna själva skapar debatten. När projektet lanserades med kritik mot traditionella debattsidors långsamhet och hierarkiska attityd reagerade DN Debatts mäktige redaktör Mats Bergstrand, som hyllar långsamheten och eftertanken hos traditionella debattsidor. I Medierna får vi höra PM Nilsson och Mats Bergstrand i en debatt som tog extra fart när man kom in på tanken att företag ska kunna betala för debattplats.

Sänds även på söndag kl. 18.00 och natten mot tisdag kl. 01.15.

En timme hit eller dit. Om tidsomställningar. Redaktör: Kristoffer Gunnartz.

lördag. Dikt: Herdekväde. Författare: Aimé Césaire (övers Gun Bergman och Artur Lundkvist). Diktsamling: De underbara vapnen. Förlag: FIB:s lyrikklubb 1974. Uppläsare: Per Myrberg. Musik: Jan Jacob van Eyck: Courante madamme de la moutaine ur Flöjtens lustgård. Dan Laurin, blockflöjt.

Säsongpremiär med Maj-Lis Pettersson bland krukväxter, frösådder och sticklingar. Programledare: Lena Redin och Ulla de Verdier. Från måndagen.

Med väder.

Migrationsminister Tobias Billström intervjuas av Fredrík Furtenbach.

Sänds även kl. 19.03.

av Michel Houellebecq. Radiobearbetning: Daniel Wedel (efter Blokdijk/Tashelets scenversion).Översättning: Gerhard Hoberstorfer och Daniel Wedel. Med: Jessica Liedberg, Iwa Boman, Thomas Hanzon, Gustav Hammarsten Regi: Daniel Wedel. Sänds även 31/3 kl.19.03 och 7/4 kl. 01.00.

1890 måste en kvinnofigur som Hedda Gabler dö när hon revolterar mot samhällets normsystem, mot bilden hur en kvinna bör vara. En resa där Heddas 1900-talssystrar i skönlitteraturen jagas. Om diagnosen melankoli. Om kvinnligt vansinne och om hur flickor skildras i ungdomslitteraturen. Till slut leder spåren från 1890 fram till författarinnan som idag skapar universum där kvinnan självklart kan stå i centrum.

I programmet läser Niklas Häggblom och Joanna Wingren ur Hedda Gabler, Kris, Kvinnohuset, Drömfakulteten, samt ur en nyskriven text av Sofia Aminoff.

Ett program av Tomas Jansson, svenska redaktionen YLE.

Sänds även 5/4 kl.20.03 och 14/4 kl.00.03.

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Sänds även imorgon kl. 08.30 och på måndag kl. 23.30.

med Åke Pettersson.

USA-rapport: Mediernas kris allt djupare trots att publiken bara ökar

Trots att den nya tekniken gjort att antalet potentiella nyhetskällor ökat kraftigt, har aldrig så många i USA konsumerat de traditionella mediernas innehåll som det senaste året. Fast det sker allt mer via deras hemsidor. Ändå lever framför allt dagstidningarna farligt. De klarar inte av ta betalt för innehållet på nätet. Annorlunda uttryckt: Annonssäljarna hänger inte med i utvecklingen på samma sätt som journalisterna nu sägs göra.

Det här kan man bland mycket annat utläsa av årets över 700 sidor långa rapport om amerikansk journalistik, The state of the News Media(undersökningen finns här:), som Project for Exellence in Journalism ligger bakom. Internet har förvisso radikalt förändrat journalistikens förutsättningar. Men kanske inte riktigt på det sätt som man trodde för några år sen.

Demokratiseringen försvann? Förr hette det till exempel att nätet skulle demokratisera medierna, göra att vi fick många nya röster, artiklar, inslag och perspektiv. I själva verket har nyhetsutbudet i USA blivit mer likartat och insnävat. De flesta hemsidor packar bara om och återbrukar sådant som gjorts på annat håll. Plockar man till exempel bort det utrikesstoff som handlade om Irak, Iran och Pakistan, så återstod bara sex procent av nyhetsutbudet med material om alla andra länder i världen.

Lokala än mer lokala. De amerikanska medierna bevakar allt färre saker. Och de lokala tenderar att bli ännu mer lokala. Även om allt fler tar del av de traditionella mediernas innehåll, minskar antalet journalister på redaktionerna.

Redo för förändringar. Journalisterna i USA är också betydligt mer pessimistiska om sitt yrkes framtid än tidigare. Samtidigt är de mer positiva till förändringar nu, positiva till att jobba multimedialt, att skriva, och/eller göra radio, tv och webb på samma gång. Troligen därtill nödda och tvungna. De har insett att det kanske är enda möjligheten om de traditionella medierna, den vanliga journalistiken i USA ska överleva.

Annonsintäkterna problemet -Det allt överskuggande problemet är hur medierna ska få in pengar. Lyckas de inte lösa den ekonomiska krisen, kan vi nog säga hej då till den journalistik vi är vana vid - att reportrar rör sig ute i samhället för att tala om för oss vad som verkligen händer, säger Tom Rosenstiel - ansvarig för Project of Exellence in Journalism.

Veckans beröm Veckans beröm delas ut av Mai Bohman. Och går till journalisten Katarina Östholm på Tidningen Ångermanland. -Hennes artiklar ALLTID läsvärda, oavsett vilket ämne hon behandlar och vad man själv som läsare är intresserad av: fakta och citat är korrekta, hennes språk är vackert och varierat samtidigt som det är grammatiskt föredömligt och hon fullföljer sina logiska tankekedjor, berömmer Mai Bohman Katarina Östholms journalistik.

Sänds även imorgon kl. 12.00.

Ett program om mat och dryck. SR Kalmar. Från torsdagen.

Med väder.

Nyheter, debatt och reportage om religioner och livsåskådningar. Från gårdagen.

En stunds stillhet inför helgen.

med Anita Boregren, sjuksköterska. Mitt i livet lämnar hon sitt första manus - en berättelse om vad mod har för pris. Men även de ovanliga gåvor det kan ge. Martin Dyfverman möter henne i Limhamn. SR Örebro. Från måndagen.

Musiknyheter från Sverige och världen. Från gårdagen.

Migrationsminister Tobias Billström intervjuas av Fredrik Furtenback. Från kl. 12.56.

Fotbollsbegravningarnas dunkla historia. Programledare: Tobias Svanelid. Från torsdagen. Sänds även natten mot onsdag kl. 01.15.

- det andra programmet av två om psykiatrins patienter. Per har en psykisk sjukdom och måste äta medicin. Marina har försökt ta livet av sig. Stig har haft en stroke. På "Solkraft"i Skellefteå finns plats för alla. Leif Stenberg rapporterar från en unik arbetsplats. Från 22/3.Sänds även 7/4 kl. 00.03.

Naturmorgon från Sverige och världen. Programledare: Anders Börjeson. Kortversion från morgonen.

med Björn Berglund, författare.

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Från kl. 09.03.

RadioBio med Mikael Strömberg. Tema: Rytm. Från P2. Sänds även imorgon kl. 15.03.