SR, P1 2008-07-22

Trädgårdsexperten Majlis Pettersson svarar på lyssnarnas brevfrågor. Programledare: Lena Redin. Från kl. 10.03. Sänds även på lördag kl. 12:05

När lilla Jane lev TV-stjärna med Håkan Sandblad och Stefan Holm. Från gårdagen. Sänds även på söndag kl. 19.03.

Musiknyheter från Sverige och världen. Programledare: Kristjan Saag. Från kl. 23.35.

Från lördagen.

Viktigt gripande. En av världens allra mest eftersökta personer, den tidigare bosnienserbiske presidenten Radovan Karadzic, har gripits, enligt Serbiens presidents kansli. Karadzic är misstänkt för mycket allvarliga krigs- förbrytelser under 1990-talet och har varit på flykt i 13 år. I P1 Morgon medverkar utrikesminister Carl Bildt: Bildt om Karadzic. Ekots Vladislav Savic: Viktigt gripande. Ljubisha Rajic, professor i nordiska studier i Belgrad och frilansjournalisten Tonci Percan: Vad innebär gripandet?

Att locka kinesiska turister till Sverige. Allt fler utländska turister väljer Sverige som resmål, och turistnäringen har blivit en allt viktigare inkomstkälla i svensk ekonomi. Enligt en undersökning från Nutek som arbetar med näringslivsutveckling, är turismen nu en större inkomstkälla än både järn/stål och personbilsexporten. En turistgrupp som blir allt vanligare i Sverige är kineserna. Samtal med Gunilla Sjöberg som arbetar för Visit Sweden i Shanghai i Kina, om att locka turister till Sverige. Kinesisk turism. Enkät av Inti Chavez Peres. Sverige ett populärt resmål

Korrespondentkrönikan levereras i dag av Hanna Sahlberg. Krönika.

Från slum till klass. Vad händer när skumraskområden förvandlas till hippa inneområden? Det finns ett namn på detta: Gentrifiering, från engelskans gentry, som betyder herrskapsklass, och det innebär att ett slumområde efter upprustning lockar till sig ett helt nytt, mer medvetet klientel. Motsatsen till förslumning kan man säga. Det finns gott om kända exempel på detta: SoHo i London, Harlem i New York och Hornstull på Södermalm i Stockholm som är mitt i gentrifieringsprocessen. Reportage av Mats Tiborn.

Gentrifiering. Samtal med Bo Ruthström, Radikala Tankesmedjan Agora, och Nima Sandandaji, Tankesmedjan Captus , som kallar sig frihetlig, om huruvida upprustningen är av godo eller av ondo. Populära stadsdelar. Barnbok om att leva med sin förälder i fängelse.

Pappa bor i fängelset, en bok av Elisabeth Omsén. I Sverige finns omkring 10 000 barn som har en förälder som sitter i fängelse, och nu kommer det ut en barnbok som behandlar ämnet. Boken är en slags manual för föräldrar och barn. Boken är skriven av Elisabeth Omsén och illustrerad av Eva Lindegren som vet hur det är att ha barn på besök i fängelset - hon har själv varit intern. Med mamma i fängelset

Programledare: Pia Fridén. Producent: Eva Milger

Från gårdagen.

med Sara Blom, präst i Mariakyrkan i Göteborg.

med Christina Claesson, Kristianstad.

- en radiomusikal i sju delar av Magdalena och Lars In de Betou. Gwens mamma satsar allt på att bli en framgångsrik svajmastartist, och Antons föräldrar är mer upptagna av alkohol än honom. Gwen och Anton har egentligen ingen som ser dem - utom varandra. Ingen vet att de tillsammans kan slå världen med häpnad - än. Medv bl a: Vilma Dahlström, Hannes Eriksson, Delphi Glenn, Johan Paulsen, Anna-Maria Käll, Magdalena In de Betou och Göran Forsmark. Musik och regi: Lars In de Betou. Del 1. Sänds även kl. 20.45.

Med ekonomi och väder.

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Idag svarar Täppas Fogelberg från Sundsvall. Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Om tondövhet och absolut gehör. Programledare: Ulrica Hjalmarsson. Sänds även kl. 00.03 och i en nerklippt version på söndag kl. 07.03.

När Kristina var tio år fick hon inte vara med i kören. Musikläraren sa att hon inte kunde sjunga, och det har hon själv också trott långt upp i vuxen ålder. Hon höll tyst i tre decennier, men nu har hon börjat sjunga. Tondövhet är faktiskt mindre utbrett än vad många tror. Fyra procent av befolkningen är tondöva och forskarna har hittat de ställen i hjärnan där tondövheten sitter. Dagens program handlar om toner och hur de påverkar oss. Vad innebär en inbillad tondövhet för självkänslan, och hur kul är det egentligen att ha absolut gehör och höra alla falska toner som spelas överallt? Medverkar gör bland annat Jan Fagius, docent i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Monica Sperens, sångpedagog.

Dessutom möter vi Patrik Christianssén som är trummis i bandet Häggarna. Patrik har ett kromosomfel som kallas Williams syndrom. Personer med det här kromosomfelet får ett ganska lågt IQ och en del problem med motoriken, men samtidigt blir de ofta ovanligt musikaliskt begåvade.

Programledare: Johan Bergendorff. Sänds även kl. 20.03.

Varje år äter vi svenskar drygt 90 000 ton biff. Nötkött är 3:a på tio-i-topplistan över populäraste köttet. Varför det blev just kor som blev ett favorithusdjur och inte älgar, det förklarar genetikern Britt Berglund, beteendeforskaren Per Jensen och jordbrukshistorikern Niklas Cserhalmi.

Dessutom om uroxar och forna tiders djurplågeri och om medicinmjölkning och vandrande ekosystem. Följ med ut i kohagen och få bättre koll på vad du lägger på grillen i sommar.

av Björn Runeborg i uppläsning av Irène Lindh. Del 9 av 13. Sänds även kl. 19.35.

Dikt: Hökskuggan. Författare: Björn von Rosen. Diktsamling: En sång till min trädgård. Förlag: Bonniers 1983. Uppläsare: Anita Björk. Musik: Fairy Tale Trio: Shepards’s Baroque. Fairy Tale Trio.

Drömmen om Nordvästpassagen. Redaktör: Malin Avenius. Sänds även kl. 23.40 och på lördag kl. 11.40.

Redan på 1400-talet drömde Europas sjöfarare om en arktisk genväg mellan Atlanten och Stilla Havet. Det tog femhundra år att hitta den, och att inse att isen var för tjock och luften för kall. Nu väcks drömmarna om Nordvästpassagen på nytt, allt eftersom isen runt Nordpolen smälter. Men kanadensiska isexperter är skeptiska. Med ett varmare klimat kan det faktiskt bli mer is vid Kanadas nordkust.

Med väder och tidningskrönika.

Sänds även kl. 22.12.

2008-07-22: Eva Swartz. TITEL: vd Natur & Kultur. ÅLDER: 52 år. Uppvuxen i Örebro, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Inflytelserik bokförlagschef i den svenska kultur- och mediavärlden. Tidigare höga positioner inom bland annat TV4. Sitter i styrelsen i Svenska Filminstitutet, Nobel Media och Konserthuset. Utsågs 2007 av kulturministern till ordförande i utredningen av Sveriges framtida kulturpolitik. Har enligt egen uppgift ett klädkonto i närheten av Filippinernas före detta presidentfru Imelda Marcos. – Jag kommer att berätta om hur det är att vara svensk men känna sig italiensk, om mina resor mellan fin- och fulkultur, om den klokaste kvinna jag mött och om Lennart som gav mig både jobb och man. Producent: Towe Matre

Ambivalens. Skådespelerskan Sissela Kyle och psykologen Per Naroskin analyserar och samtalar om orden: oro, ambivalens och lust. Sänds även på fredag kl. 21.03 och på söndag kl. 17.03.

Nils Horner var en av få journalister som regelbundet rapporterade från den slutna militärdiktaturen Burma hösten 2007, då buddhistmunkarnas protester skakade regimen och våren 2008, då en kraftig cyklon drabbade landet och dödade 133 000 människor och gjorde långt fler hemlösa. I dagens Horner i P1 hör du de bästa reportagen igen, och Nils samtalar med bl.a. journalisterna och Burmakännarna Jesper Bengtsson och Bertil Lintner om landets framtidsutsikter.

Direktsänt aktuellt magasin.

Misstänkt krigsförbrytare gripen. Den efterspanade bosnienserbiske misstänkte krigsförbrytaren Radovan Karadzic har gripits av serbisk säkerhetstjänst. Karadzic anklagas bland annat för att ha beordrat massavrättningarna i Srebrenica i juli 1995 då uppemot 8 000 människor mördades. I snart 13 år har han varit eftersökt av säkerhetstjänsten. Bo Pellnäs, tidigare chef för FN-observatörsstyrkan på Balkan, har träffat Karadizic vid ett par tillfällen. Han berättar om mötena och kommenterar tidpunkten för gripandet. Vad får det för konsekvenser för Serbiens närmande till EU? Hör också Hans Corell, folkrättsexpert och före detta chef för FN:s rättsavdelning resonera kring rättegången. Kommer rättvisa att skipas i FN:s krigsförbrytartribunal i Haag? Eftersökt i 13 år. Hör också Ekots utrikeschef Christina Gustafsson och Marie Tuma, domare vid internationella domstolen i Bosnien. Misstänkt krigsförbrytare gripen. Från 17-timmen.

Stigande matpriser. Vår mat har blivit dyrare och rapporterna om stigande matpriser har avlöst varandra den senaste tiden. Mjöl och ost har till exempel gått upp med mer än 20% det senaste året. Samtidigt visar statistiken att vi lägger allt mindre del av vår inkomst på matinköp, i många andra europeiska länder får hushållen lägga betydligt mer. Är det då egentligen så dyrt med mat i Sverige? Medverkande är Ewa Rabinowicz, forskningschef, Livsmedelsekonomiska institutet, Peder Alex, idéhistoriker, Umeå Universitet, Bengt Ingerstam, ordförande i Sveriges Konsumenter i samverkan, Eskil Erlandsson, jordbruksminister och Niclas Egmar, råvaruhandlare, Handelsbanken.

Med väder.

Direktsänt aktuellt magasin.

Idag fortsätter rättegången mot Anders Eklund i Pernilla- och Englafallet. Igår diskuterades Pernilla och idag börjar förhören kring Engla. I båda fallen så har de anhöriga spelat en stor roll i rättegången. Har deras roll blivit större i rättsprocesserna och vad får det i så fall för resultat? Hör Henrika Åkerman reporter, Ekot, direkt från rättegången samt advokaterna Sven-Erik Alhem och Kerstin Koorti. Anhörigas roll vid rättegång

Livstilsboende är ett nytt ord vi lärt oss, det handlar om att samla människor med samma behov av livstil i ett gemensamt boende. I USA är den här formen av boenden vanligt, men i Sverige är det nytt. På livsstilsboendet Victoria Park i Malmö strömmade hundratals intresserade till när det var öppen visning nyligen. Reportage Petra Quiding. Hör därefter Göran Cars, professor i samhällsutveckling, Kungliga tekniska högskolan, och Anders Rubin, (s) kommunalråd i Malmö.

DN-galan. Idag kan man få en känsla för hur bra dom svenska friidrottarna presterar inför OS, när många ställer upp i DN-galan på Stockholms stadion. Hör Radiosportens reporter Tommy Åström som är på plats på Stadion.

Programledare: Helena Groll och Linda AP Larsson. Producenter: Anders Diamant och Clara Osvald

Från morgonen.

I helgen öppnade Manifesta, en konstbiennal för yngre konstnärer. Den har hållits på olika platser i Europa sedan starten i Rotterdam 1996. Och årets Manifesta - nummer sju - hålls på fyra orter i den norditalienska alpregionen Trentino Alto-Adige, med inte mindre än 230 utställande konstnärer, arkitekter, författare och forskare. Karsten Thurfjell lämnar här sin andra rapport. Karten Thurfjell från Manifesta 7. Röster, ja det är i stort sett det enda som bjuds i Franzenfest, den habsburgska fästning som byggdes strax söder om Brennerpasset på 1830-talet med tanke på nya Napoleonkrig, men som aldrig attackerades så länge den användes. Nu tillhör Sydtyrolen Italien, även om man talar tyska här, men det är ett av alla dessa historiska spänningsfält som går ihop här längs det stora förbindelsestråket mellan latinskt och germanskt. I fortet har Manifestas kuratorer låtit väggarna tala, så att säga, det enda som finns i dom välbefästa små rummen är ett par stolar att sitta på, och så röster från högtalare eller hörlurar. En grupp konstnärer och författare har fått i formulera sig kring fortets roll i den europeiska civilisationen, och så kan man sitta här, lyssna och meditera, när man väl har hittat uppläsningen på sitt språk. Det funkar förstås så där, när några hundra journalister, kritiker och museimänniskor stormar fortet. Kanske blir verkan starkare när man får vara ifred, men något riktigt dragplåster blir nog inte just den här delen av Manifesta 7, som kräver rätt långa förflyttningar. 15 mil för att vara exakt, om man ska ner till staden Rovereto längst i söder, där utställningen i en gammal tobaksfabrik på samma sätt förhåller sig till och interagerar med platsen. Konstnärsgruppen Publink har nutidsanpassat dagens sophantering, återanvändning och containerfyndande, genom projektet Rifiuto con Affetto, stålburar på stan för återälskande, där folk kan ställa in ägodelar som man gillat, kanske tröttnat lite på, men som man inte vill slänga. Kanske nån annan kan ta över i stället? Menar Maddalena och Roberta från Publink. Det mesta på Manifesta är så samhällsengagerat och samtida att det mest omvälvande är det mest otidsenliga. Och man påminns på ett lika abrupt som svindlande sätt om vad avantgardekonsten var för nånting – förr. Redaktör: Karsten Thurfjell

Disney anklagas för rasism - igen. Medieföretaget Disney slåss med anklagelser om rasism - igen. Om man googlar på ”Disney” och ”racism” så får man fler än 1 300 000 träffar. Den här gången är det den afroamerikanska prinsessan Maddy som har skapat problem för företaget. Hon skulle vara huvudrollen i den kommande filmen ”The Princess and the Frog”. Tanken var att Maddy skulle porträtteras som piga hos en bortskämd vit debutant i den amerikanska södern. Maddys gudmor skulle vara en voodoprästinna som skulle hjälpa henne att vinna hjärtat hos en vit prins. Det rapporterar brittiska The Independent. Efter kritik mot rollfiguren Maddy så har Disney fått gå tillbaka till ritbordet igen. Bokstavligt talat, eftersom filmen tecknas för hand. Namnet Maddy ska ha skrotats, eftersom det påminner för mycket om Mammy - ett ord som leder tankarna till slaveritiden. Redaktör: Kim Nordberg

Sommartipset: Calle Real. Det var för några år sedan. Kuba var hett. Buena Vista social clubs släpiga sonalbum gjorde vårsolen varmare på var och varannan uteservering, det samlades på cederaskar med handrullade cigarrer, och salsakurserna slog ut som tjatiga refränger i kvarteret. Ungefär samtidigt bredde ordet ”retro” ut sig. Kuba och femtitalsmöbler blev den där lite efterlängtade vilda och drömmen om nåt slags gulligt exotiskt bohemliv som hägrade nån annanstans. Emelie Rosenqvist sommartipsar om Calle Real. Särskilt exotiska är inte bandet Calle Real, som till största del består av blonda killar och som sedan dess turnerat Sverige, Usa och Kuba med sina svenskkomponerade låtar i kubansk tradition. Inte heller är de särskilt gulliga. På omslaget till skivan Con Fuerza ser de arga ut, med blåtiror, blodfläckar och hetsiga blickar in i kameran. Men Con Fuerza betyder ”med kraft” därmed blir Calle Real ett ypperligt tillskott till den svenska sommarens slöhet. Med en attityd som ligger i tiden, uppmanas du bli lite svettig, låta rumpan dallra och känna dig explosiv. Utan att vara varken retro eller gullig. Redaktör: Emelie Rosenqvist

Den anspråkslösa gangstern - Ice Cube på Södra teatern. En av gangstarappens pappor besökte Sverige igår. Ice Cube var en av originalmedlemmarna i legendariska NWA. På 1990-talet hade han en framgångsrik karriär som soloartist med album som AmeriKKKa’s Most Wanted och Lethal Injection. Och under senare år har han gjort sig ett namn i Hollywood som producent, regissör och skådespelare i filmer som ”Three Kings”, ”Barbershop”- och ”Friday”-serierna, och John Singletons gettotragedi ”Boyz in the Hood”. Men med jämna mellanrum gör han återbesök i musikbranschen, och igår spelade han på Kägelbanan i Stockholm. Clara Törnvall var där. Clara Törnvall om Ice Cube Hur många av er minns världens farligaste grupp? frågar Ice Cube och publiken svarar med ett unisont vrål. 90 procent ljuger. De var inte ens födda när NWA fick Amerikas Hem & Skolaföreningar att darra. Men när gangsterrapparen blir gammal blir han anspråkslös och Ice Cube tittar ut över sin unga publik och förklarar snällt att ”i år firar jag tjugoårsjubileum, och här på skivomslaget är alla vi som var med i gruppen, det var jag, Dr Dre, Eazy-E, MC Ren och Yella”. Av de som var tonåringar när Ice Cube verkligen betydde nåt, i början av 90-talet, syns inte ett spår på Södra teatern. Och att dagens tonåringar vill gå och se honom trots att han inte haft en hit på åratal, skulle kanske vara märkligt om det inte vore för hiphopens speciella relation till sina pionjärer. De lyfts upp, ikonifieras, och visas vördnad värdig en byäldste. Ice Cube är en av få rappare som lyckats kombinera flera identiteter - han är affärsman och imperiebyggare ut i fingerspetsarna, men har samtidigt behållit sin trovärdighet som sanningsvittne från gettot. Och ikväll tar han femton år gamla förolämpningar i sin mun och spottar ut dem som om de vore nya. Kanske går det så lätt för att hiphopen inte ställer samma krav på evig ungdom som rocken. Att bli gammal, klok och mätt i en genre där den högsta statusen är att bli företagsledare är bara en bonus. En oansvarig gröngöling kan inte lansera framgångsrika skokollektioner. Södra teaterns pelare droppar av svett, det är svårt att andas, och det är faktiskt en av de bästa hiphopkonserter jag sett. Jag tänker inte pensionera mig förrän jag är 70, kanske 80, säger Ice Cube. Och jag tänker att det är nog fullt möjligt. Redaktör: Clara Törnval

Samuel Fuller : Onkel Sam och de amerikanska mardrömmarna. Ett program om den amerikanske filmregissören Samuel Fuller. Redaktör: Stig Björkman.

När allt bara blir fel. Programledare: Urban Björstadius. Sänds även natten mot lördag kl. 01.15. P1 tisdag 22 juli kl 19.03 och lördag 26 juli kl 23.35. Repris från 21 januari 2008.

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om kollektiv kollaps, det fenomen som gör att ett favorittippat idrottslag plötsligt och oförklarligt börjar spela riktigt, riktigt dåligt. Det skedde till exempel i handbolls-VM 2005 när Sverige ledde stort mot Spanien, men mot slutet av matchen vände allt - Sverige släppte på kort tid in 16 mål och förlorade. Idrottspsykologen Erwin Apitzsch förklarar vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom sådana här kollektiva kollapser. Programledare är Urban Björstadius.

Dessutom sänder vi första delen i en serie om träd. Bengt Edlund kommer att berätta om träd som på olika sätt är betydelsefulla ur ett kulturhistoriskt perspektiv, och i första avsnittet handlar det om almarna i Kungsträdgården i Stockholm.

Vi hör också filmvetaren Anne Bachmann som har tittat närmare på några nyutgivna svenska stumfilmsklassiker.

Televisionsförsöket (1954)

Bland annat medverkar författaren Harry Martinson. Redaktör: Åke Pettersson

av Björn Runeborg i uppläsning av Irène Lindh. Del 9 av 13. Från kl. 11.35.

Programledare: Johan Bergendorff. Från kl. 11.03.

Valda delar av morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

- en radiomusikal i sju delar av Magdalena och Lars In de Betou. Del 1. Från kl. 08.45.

Fel barn i särskolan? Hur har barnen och lärarna det på sin arbetsplats - skolan? Hur lever skolan upp till kraven som ställs? Skolministeriet om brister och goda exempel. Programledare:: Pia Fridén. Sänds även 31/7 i P2.

Musiknyheter från Sverige och världen. Programledare: Kristjan Saag. Sänds även kl. 01.03.

Varenda gång det är dags för en ny tävling vid OS i Peking kommer signaturmelodin att vara skriven av en svensk. Av ungefär 100 bidrag har arrangörerna nämligen valt ett som den svenska artisten och pianisten Robert Wells har gjort. (SR Mim 22/7) Cai Dasheng berättar om Wells i Kina. En som hjälpt till med kontakterna är den kinesiske tenoren Cai Dasheng som sjungit på operascener i Sverige och som nu är chef för musikhögskolan i Peking. Cai Dasheng var den som gav Robert Wells det verkliga avstampet i Kina. Han tipsade den kinesiska statstelevisionen om Wells och hans ”Rhapsody in rock” år 2000. Tv-ledningen fastnade direkt och idag ser kineserna Wells som en kines, säger Cai Dasheng: Det var också Cai Dasheng som inspirerade Wells att tävla om att få skriva musik till OS, och ur de ungefär 100 bidragen vaskade den kinesiska OS-kommittén ut 30 och kom med synpunkter: Kommittén fastnade alltså för Wells musik men ville ändå vara på den säkra sidan. För några dagar sedan fick därför ett par tusen kineser i Peking höra musiken utan att veta vad de lyssnade på, och det blev succé, säger Cai Dasheng: Musiken till OS-invigningen och dess avslutning skrivs av den kinesiska tonsättaren Tan Dun som förresten var årets tonsättare på konserthuset i Stockholm i höstas, och han är faktiskt också inblandad i Wells musik. Tan Dun och Wells träffades i Peking i juni. - Och då är det så förnämligt att han visade sig vara en så fantastisk ödmjuk människa. Han sade: jag kan hjälpa dig med en väldigt fin grej här som du inte får tag på. Då hade han samplingar av 2000 år gamla klockor, gonggongar och slagverk. Riktigt uråldriga kinesiska instrument, så att på inspelningen finns det faktiskt äkta kinesiska gamla folkinstrument, mångtusenåriga och det var Tan Duns förtjänst, berättar Robert Wells. Wells tänkte de fem OS-ringarna när han skrev musiken. – Då ville jag ha en femtonsslinga. Det finns ju inte så mycket halvtonssteg i den kinesiska musiken direkt, utan det är ju det pentatoniska man arbetar efter. Då jobbade jag och hittade en slinga som jag tyckte att den här kändes enkel och positiv, för spelen ska ju vara positiva. Det ska vara kraft, mycket tempo i musiken. – Det låter mycket västerländskt för det ville de ha, det låter litet ”Rhapsody” men så kan man på vissa ställen också höra att ouvertyren har klara kinesiska folkmusikinfluenser. Det kommer ju av att jag har fått jobba med mängder av kinesiska folkinstrument under de här åtta åren som jag har jobbat i Kina, så att vi har fått mycket inspiration under åren, säger Robert Wells. Men vi får inte höra signaturen än? – Det är munkavle på ... de är väldigt noga med att jag inte ska spela en innan ton vi kommer dit då, säger Wells med ett leende som hörs. Redaktör: Berit Nygren

Dansk finkultur lockar alla. Klasstillhörigheten har allt mindre betydelse för danskarnas kulturkonsumtion. En ny undersökning från Socialforskningsinstituttet visar att kulturella allätare är en grupp som växer i alla samhällsklasser. (SR Mim 22/7) Den kulturelle allätaren varvar Opera med action på bio och rockkonserter går lika bra som som klassisk musik. I Danmark har man nu konstaterat att dessa kulturella allätarna blivit allt fler. 1964 utgjorde de en procent av befolkningen, men fyrtio år senare hade gruppen vuxit till tio procent. I Danmark finns de kulturella allätarna i alla samhällsklasser och just klasstillhörigheten har fått en allt mindre betydelse för kulturkonsumtionen. - Internationellt sett är inkomstklyftorna små i Danmark och troligen är det förklaringen till att intresset för finkultur har ökat i de danska arbetarhemmen, menar Mads Meijer Jaeger, forskare vid Socialforskningsinstituttet. I Sverige har det inte gjorts någon liknande undersökning, men SOM- institutets rapport pekar inte på någon kulturutjämning i Sverige. I fjol gick 11 % av akademikerna på opera eller klassisk konsert minst en gång i kvartalet, medan bara 1% av dem som uppgav sig vara arbetare, gjorde det. SOM-institutets undersökning visar också att de som tjänar 200 000 om året går lika ofta på opera som de som tjänar en halv miljon. Inkomstnivån har alltså inte heller i Sverige någon betydelse för kulturkonsumtionen. Men det ökade välståndet har inte fått arbetare att börja gå på opera.

Göteborgska jazzgruppen The Splendor har ett kluvet förhållande till musikaliska klichéer: dom kan både vara något att lära känna och att undvika. När det inte fanns tid nog att spela tillsammans började gruppen helt enkelt med improvisationer som sen blev utgångspunkten för deras första låtar. Saxofonisten Lisen Rylander spelade in och lyssnade - innan hon spånade fram melodier. (SR Mim 22/7) Hör saxofonisten Lisen Rylander och pianisten Fabian Kallerdahl - Ett speciellt sound som är speciellt för våran grupp, det som händer när just vi fyra spelar ihop, det var väl det vi ville hitta, säger Lisen Rylander. Jag ville komma igång med mitt låtskrivande och då ville jag utgå ifrån hur det lät när vi spelade vi fyra. - Det hade inte varit lika roligt att ta några låtar att spela och se hur det låter, utan börja från noll och helt förutsättningslöst improvisera fritt och se vad som hände. De fyra medlemmarna i The Splendor har andra musikprojekt som Midaircondo, Andreas Gidlund Kvartett och MusicMusicMusic, men har känt varandra sedan lång tid tillbaka. Svårigheten för gruppen var att hitta tid att spela tillsammans. Därför fick några första improvisationer vara grunden när Lisen Rylander mejslade ut melodier och arrangemang. Fritt utlopp var också ett sätt att inte direkt hamna i musikklichéer - samtidigt som klichéer kan vara något bra tycker bandet. - Jag har liksom alltid gillat klichéerna på mitt instrument, fast jag har aldrig haft tid eller ork att lära mig och studera in exakta klichéer, säger pianisten Fabian Kallerdahl. När jag tränar mig själv på piano försöker jag fortfarande lära mig hantverket så mycket jag kan. Alla klichéer är ju från början klichéer för att det var något som var något väldigt bra. Det var så bra att det höll gång efter gång, man fortsatte lira det för att det lät bäst. Men sen finns det klichéer som inte riktigt håller, som blir en slags slentrian istället. Det är kanske det som blir jobbigt, en slags rabbling eller efterapning, säger Fabian Kallerdahl. - Vi vill komma ifrån vanlig form: först är det tema, sen är det solo och sen är det tema, som det ofta är. Det kan man väl kalla en klichée. Sen har vi också en väldigt klassisk sättning med bas, piano, trummor och saxofon, men vi försöker också blanda in lite andra ljud. Jag har lite effektpedaler och Fabian har kontaktmikrofoner och kan laborera det ljudet. Och det är också något vi har påbörjat och det är också det att vi vill bryta upp det som är vanligt. När det nu är dags för konserter i sommar - The Splendor har bland annat spelat på Stockholm Jazzfestival i helgen - så är det ytterligare ett steg i att forma låtarna. - När en låt spelas live så händer ju allting med den tycker jag, säger Fabian Kallerdahl. Allting faller på plats. Det är så det känns att spela den här låten när folk tittar på. För varje gång man spelar en låt är det på något sätt som att man kramar man ut den och man får ut mer och mer av den och de bästa låtarna är de som funnits längst för de kan man hitta på mest roliga grejer med, säger Fabian Kallerdahl. The Splendor spelar på Ljungskile jazzfestival på onsdag. Redaktör: Viveca Bladh

med Magnus Haglund, kommunchef, Nordmalung.

Väder.

Från kl. 13.00.

Drömmen om Nordvästpassagen. Redaktör: Malin Avenius. Från kl. 12.10. Sänds även på lördag kl. 11.40.