SR, P1 2009-06-05

Ett program om mat och dryck. SR Kalmar.

Från kl. 10.03. En nerklippt version sänds även på lördag kl. 16.03.

de svältandes jordar till salu.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Från 14/1.

Lettland. Den senaste veckan har spekulationerna om en devalvering intensifierats. Men regeringen står fast vid sitt motstånd mot att devalvera och knyter sitt hopp till stödpaket från internationella valutafonden och EU. På plats i Riga i Lettland finns Christer Fridén, SR:s korrespondent.

Valfeber i Libanon. Fyra år efter mordet på den förre premiärministern Rafik Hariri och ett år efter de blodiga sammandrabbningarna i Beirut då Hizbollah för första gången vände sina vapen mot den egna befolkningen, går Libaneserna till val. En överväldigande majoritet i Libanon röstar enligt religiös och etnisk tillhörighet. Den enda grupp som verkligen är splittrad mellan de två stora blocken är de kristna. Reportage av korrespondent Cecilia Uddén. David Thurfjell, religionshistoriker, medverkar i studion. Libanon samtal. Kl 6:38

Valet till Europaparlamentet. Igår kväll höll SVT sin sista debatt mellan de olika partiernas kandidater till söndagens EU-parlamentval. Hör Ekots politiska kommentator Inger Arenander EU valet Kl 6:15 Vad avgör? Men hur har partierna skött sig och vad kommer att avgöra på söndag? Samtal med Ursula Berge samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR och Johan Hammarqvist, chefredaktör på Norra Skåne (c). EU-valet samtal Kl 7.20

Tennisundret. Han kallas redan för svensk tennis räddare, Robin Söderling, som i söndags slog ut världsettan Rafael Nadel och på fredagen möter Fernando Gonzalez i semifinalen i Franska Öppna mästerskapen i Paris. Jonas Arnesen, Svenska Dagbladets tennisreporter och Johan Plate, idrottspsykologisk rådgivare medverkar. Tennismästerskap Kl 7:39

Varför rösta? Det pågår in i det sista ett intensivt kampanjande för att få folk att gå till valurnorna på söndag och rösta i EU-valet. Men de finns de som menar att det bästa sättet att föra fram sin åsikt är att inte rösta alls om man är emot EU. Hör Tove Jansson, RKU, revolutionär kommunistisk ungdom, som uppmanar till valskolk och Ida Gabrielsson, Ung Vänster, som uppmanar till att rösta. Kl 8:15

Utrikeskrönika signerad Bengt Therner.

Programledare: Cecilia Strömberg. Producent: Helena Sjöholm

Från gårdagen.

med Lars-Åke W Persson, präst och terapeut inom Sankt Lukasstiftelsen. SR Jönköping.

med Anne Kalmering Josephson, sjungande radioproducent.

Sänds även kl. 21.45.

Med ekonomi och väder.

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor. Idag svarar Tomas Tengby från Göteborg.

Sänds även kl. 20.35 och på måndag kl. 05.35.

Det är inte bara London, Paris, New York och Antwerpen som präglat vår stil genom tiderna, det har även Wien gjort. Härifrån kom den trendsättande Marie Antoinette, Coco Chanel hittade sin inspiration till den klassiska Chanel-jackan här och på 1980-talet startades en minimalistisk trend här med hjälp av modeskaparen Helmut Lang.

I veckans Stil letar vi efter klassiskt österrikiska kläder som dirdlen, besöker Wiener Werkstätte där en ny typ av formspråk skapades och berättar om den nyskapande arkitekten Hundertwasser.

Dessutom tar vi reda på hur modet mår i Wien idag, och vem som är nästa nyskapande modeskapare.

Sänds även kl. 00.03 och på lördag kl. 08.05.

Vi har två mammor. .

En tredjedel av alla barn i Sverige växer upp med en familj som ser annorlunda ut än den traditionella kärnfamiljen. Några av dem har två mammor eller två pappor - eller både och. Hör dem berätta i Barnen på fredag.

Sonja och Erik Edmar-Wenner har två mammor och pappor som delar på vårdnaden. De två paren Lars och Pontus Edmar och Annette och Lena Wenner bestämde sig för att skaffa barn tillsammans. För att få reda på vilka problem barnen kunde stöta på, intervjuade Pontus och Lars vuxna barn till homosexuella. Men de hittade inga tecken på att barn med homosexuella föräldrar skulle må sämre än andra. De kom fram till att den oro de kände för hur barnen skulle klara sig förmodligen var helt vanlig föräldraoro.

Emanuel Murray är elva år. Han bor med sin storebror Johannes och sina två mammor i en lägenhet i Göteborg. - Man vill ju så klart ha nya vänner, säger Emanuel. Men då känns det som att man kan sumpa allting genom att berätta att ens föräldrar är homosexuella. För det finns ju de som har fördomar. Johannes är 18 år, och han tycker att det kan vara rätt ok att sticka ut. Men när han tar hem kompisar kollar han ibland att de inte har något emot homosexuella. - Ungefär som att jag kollar om de är hundallergiker, vi har ju två hundar, säger han.

Vi bjuder också på ett reportage från Kvinnofolkhögskolans Montessoriförskola i Göteborg. Där arbetar pedagogerna med att förändra sin egen inställning till pojkar respektive flickor för att kunna hjälpa barnen att se alla sina möjligheter. Flickorna uppmuntras att ta plats, pojkarna att sätta ord på sina känslor.

Programmet är gjort i samarbete med JMG, Institutet för journalistik, medier och kommunkation vid Göteborgs universitet. Producent Lollo Collmar.

Sänds även på söndag kl. 19.03.

Mark Levengood läser novellerna Snigeln och rosenhäcken och Trädgårdsmästaren och herrskapet av H. C. Andersen.

Sänds även på lördag kl. 19.35.

fredag

Dikt: Jag kan inte ger er... Författare: Ulla Olin. Diktsamling: Försök till testamente. Förlag: Bonnier Alba 1995. Uppläsare: Lisbeht Tammeleht. Musik: Henning Mankell: Dyning ur preludium. Anna Christensson, piano.

Bäverns liv och leverne.

Bävern - ett djur som var helt utrotat i Sverige på 1870-talet men som planterades in igen på 1920-talet. Idag har vi en stor bäverstam på cirka 120000 djur. Bäverforskaren Göran Hartman på Sveriges lantbruksuniversitet kallar återinplanteringsprojektet för ett av de mest lyckade i världen. Samtidigt som bävern ibland orsakar problem då de skapar dammar i skogs och jordbrukslandskap, gör de stor nytta för den biologiska mångfalden.

1921 planterade länsantikvarie Eric Festin i Jämtland in bävrar från Norge i Bjurälven i Jämtland. Fram till 1939 planterades det in 80 bävrar runt om i landet. Ingen vet hur många bävrar det finns i Sverige idag men Göran Hartman på SLU vågar sig ändå på en gissning. - Beräkningarna som jag gjorde i början av 1990-talet visade att de var mellan 80000-100000 djur, idag borde de vara kring 120000, säger han.

De norska bävrarna sprider sig nu även utanför norden, just nu håller man nämligen på att planera in norska bävrar på Skottland där de varit utrotade sen 1600-talet. Fyra bäverfamiljer som suttit i karantän i England skall för en prövotid på fem år sättas ut i västra Scottland.

Den största anledningen till att man vill ha tillbaka bävrarna i Scottland är att deras framfart gagnar många andra arter och skapar bra förutsättningar för tillexempel fåglar och insekter. I över 15 år har Scottish Wildlife Trust och The Royal Zoological Society of Scottland jobbat med utplanteringen av bäver. Motståndet kommer framförallt från markägare som är oroliga för att bävern kommer att ställa till problem för bland annat jord- och skogbruk.

Redaktör: Pelle Zettersten.

Med väder och tidningskrönika.

Från morgonen.

Kulturnytts Göran Sommardal befann sig i Peking vid tiden för det historiska blodbadet på torget vid Himmelska fridens port. Här publicerar vi exklusiva utdrag från hans nu 20 år gamla dagbok. Måndagen 5 juni 1989 cyklade han fram längs Pekings gator, kantade av militärer och uppretade folkmassor. Strax efter tio på förmiddagen cyklade jag i väg, nerför Dong Daqiao Rd. förbi Workers' Stadium. Vid Dong Daqiao var vägen fortfarande barrikerade av två stora ledade bussar, och stora folkmassor var samlade och diskuterade. Nere vid Jianguo­men­wai fanns också stora människomassor. Överhuvudtaget var mer folk ute än under söndagseftermiddagen, stämningen var mer upphettad, spänd, ilsken och irriterad. Vid akveduktkorsningen mellan Östra Ringvägen och Jianguomenwai fanns fortfarande trupperna som befunnit sig där ända sedan lördagen. Fortfarande befann sig en del av trupperna i samspråk men den stora folkmassa som fanns samlad där. Ytterligare truppstyrkor och militärfordon hade också anlänt söderifrån på Ringvägen. Där hade trupperna upprättat avspärrningar, tydligtvis för att hindra civilbefolkningen från att samtala och fraternisera med soldaterna. En del av dessa vilade ut i den parkficka som finns vid akvedukten. Uppe på akvedukten fanns också ett övergivet militärfordon. Stämningen på akvedukten var nu, till skillnad från dagarna förut, särskilt på lördagen, mycket spänd. Det var tydligt att order utgått om att hålla civilbefolkningen på avstånd. Vid ett tillfälle när jag befann mig på cykelvägen under själva akvedukten utbröt en panikunge, då stora delar av folkmassan rusade tillbaka i riktning österut. Jag kunde inte utröna vad som var orsaken till paniken. Sedan paniken lagt sig och folk åter satte sig i rörelse mot akvedukten, en del uppe på akvedukten mot truppposteringen och en del under akvedukten för att fortsätta Changanjie (egentligen Jian­guomenwai Ave) i riktning mot Tiananmen. Changan, som redan tidigare var barrikaderad med de två sorter av refugstaket, som i vanliga fall avdelar trafiken på gatan, var nu ytterligare sönderkörd av tanks som enligt uppgift med jämna mellanrum drog fram från Tiananmen förbi Dongdan och ner­fartsvägen till järnvägsstationen. Uppenbarligen för att upprätta och bevaka ett militärt revir. När jag på cykel passerade Dongdan fanns där vraken efter tre utbrända bussar, som fortfarande pyrde. I bussarnas närhet gick två civilklädda soldater (enligt uppgift från förbispasserande civila) som skrek rakt ut "Bixu hui! Bixu hui!", vilket föreföll var en direkt uppmaning till mig att återvända. Detta antagligen som en förberedelse för en av de "tankspromenader" som alltså regelbundet företogs. När jag fortsatte ytterligare ett stycke i riktning mot Tiananmen möttes jag åter av samma uppmaning eller snarare förtäckta hot. Utan att fullföljt min utflykt till det avsnitt av Changanjie som omedelbart leder fram till Tiananmen, vilket jag hade gjort dagen före, återvände jag i riktning österut. I Citic-huset träffade jag några vänner som berättade om nattens och morgonens händelser vid detta avsnitt av Jianguomenwai: tanksframryckningar, nya truppförstärkningar, eldgivning för att skingra och skrämma folkmassorna och brända bilar. När jag sedan återvände mot Sanlitun och åter passerade Dong Daqiao, var aktivister där i färd med att dela ut sorgband, och deras avsikt var att hela befolkningen skulle bära ett för att visa sin solidaritet med de döda. Under hela utflykten hörde jag ingen skottlossning. Det står klart att det mesta av de militära aktionerna försiggår under nätterna, i skydd av mörkret. Trupperna har tydligt fått order om att vanemässigt använda eldgivning för att hålla folkmassorna på tillbörligt avstånd, eller att skingra folksamlingar som i deras ögon är alltför stora. Fortfarande fanns dock i många gathörn stora människomassor som utbyte erfar­enheter och vittnesbörd om de senaste händelser. En hel del väggtidningar, som ett led i en inofficiella sannfärdig nyhetsförmedling, fanns också uppklistrade på skyltar i gathörnen, och de studerades av de förbipasserande. De flesta men långt ifrån alla affärer var stängda. Fortfarande fanns stånd där man kunde finna både frukt, grönsaker och stapelvaror till försäljning. På en del byggarbetsplatser arbetade folk fortfarande. Redaktör: Göran Sommardal

Will Ferrells sista Bushdrift. George W. Bush var länge ett favoritämne för amerikanska komiker - bland annat Will Ferrell som återkommande dök upp som Bush i klassiska TV-showen Saturday Night Live. Och i samband med att Barack Obama svors in som ny president så tog Ferrell avsked av sin Bush med Broadwayföreställningen You're welcome America - A final night with George W. Bush. I kväll visas den i svensk TV, klockan nio i Canal +. Redaktör: Måns Hirschfeldt.

Eva Ström är poet, romanförfattare, kritiker, läkare, då och då hörd i radio. Hennes nya bok är en samling korta berättelser som fått titeln ”Kniv och flod”. Katarina Wikars har läst. Så här efteråt minns jag kniven och floderna, och en liten farlig honmygga. Högt läste jag meditationen över floderna, tänkte att det här är den vackraste prosa jag någonsin läst, det repetitiva i meningsbyggnaden, namnen, ”jag tycker om Elbe och Seine, jag tycker om ordet flod när det runnit sig starkt från alla mindre vattendrag, rännil, bäck, ström, flöde och å.” Mina väninnor fick läsa avsnittet om den kvinnliga könsstympningen, jag var bara tvungen att vidarebefordra den texten, det exakta, det kliniska i själva ingreppet, den medicinska fackkunskapen, och hur flickorna sedan efter att ha blivit så fruktansvärt ihopsydda tvingas ligga orörlig medan urin och avföring samlas i bandaget. Vi blev så arga, så äcklade, så sorgsna, och så handfallna till slut. Det här är en bok som alla borde läsa, men jag reagerar över själva paketeringen, eller vad det heter nu för tiden. Jag får inte ihop det. Det är på ett plan en så politisk text, en spark i ansiktet, så här går det till här i världen, och samtidigt inlindad, mystifierad, skönlitterär avlägsnar den sig. Blir skör och spröd. Kniv och flod tar sin tid, sina få sidor till trots. Jag börjar om, för att hitta nya länkar och samband. Redaktör: Katarina Wikars

Att Lars von Triers nya film heter Antichrist och att den ställde till med en smärre skandal på filmfestivalen i Cannes kanske dom flesta Kulturnyttlyssnare uppmärksammat. Det gick så långt att han t o m fick ett antipris - av den ekumeniska juryn som ansåg att denna misogyna - kvinnohatande film förtjänade att få ett motpris. Nå, skådespelarpriset i Cannes gick i alla fall till Charlotte Gainsbourg. Det har talats mycket om könsstympning och om skräckscener i denna film. Vad tyckte då Gunnar Bolin om Lars von Triers Antichrist? Jag bestämde mig för länge sedan att Lars von Trier förtjänar att kallas ett geni. Då tänker jag på hans totala gehör, hans förmåga att låta till synes omöjliga infall ta plats i filmerna - och det fungerar eller blir t o m stor konst: Den melodramatiska kitschen och sjuttiotalsrocken i Breaking the waves, musikalnumren i Dancer in the dark, skräcken i Riket eller den avskalade spelplatsen i Dogville. "Så kan man väl inte göra?" borde varje producent med självaktning möta dessa ideér med. Lars von Trier kan bara svara: -Jo det kan man, lita på mig så ska jag visa dig. Med Antichrist är för första gången geniet i gungning. När melankolins svartalf, som Tegnér diktade om, när den överröstar den gudomliga inspirationen, då återstår bara det som geniet ska slippa att lita till nämligen: hårt arbete. Och under arbetet med Antichrist led von Trier av en depression. Är det därför den är den första film jag sett av honom som bitvis är tråkig och stelt berättad? Men även om Antichrist har sina svagheter så är Lars von Trier fortfarande vidunderlig, provocerande, bildstormande och fascinerande. Filmen början är sanslöst vackert med svartvita, krispigt sköna bilder av ett intensivt samlag mellan Honom och Henne, Willem Defoe och Charlotte Gainsbourg. Det pågår till den vackraste musik och korsklipps med deras lille son som sakta kravlar ur barnhagen, klättrar upp på fönsterkarmen och med ett lyckligt leende i slow motion hoppar, eller närmast lyfts och flyger ut genom fönstret och slår ihjäl sig bland de skönaste singlande snöflingor filmhistorien skådat. Föräldrarna är fullt upptagna med att älska. Fotografen Anthony Dodd Mantles arbete är filmen igenom suveränt. Sexualiteten som en sorts arvsynd, är återkommande i filmen. Den livsbejakande och njutningsfulla leder alltså till döden, senare i filmen finns sex bara som våld eller som ren aggressiv självtillfredsställelse, oavsett om en eller två personer ägnar sig åt den. Efter barnets död kommer filmens svagaste parti där terapeuten Defoe försöker ha terapi med sin fru. Då blir det långsamt och odynamiskt. I den tredje delen tar allt fart igen - och vilken fart. Det är här skräckfilmen börjar. Tarkovskij möter Terror på Elm Street. Det är både tramsigt och skrämmande. Bildmässigt är det som de mest fantastiska medeltida kyrkmålare möter hårdrockarnas allra kitschigaste och fåniga skivomslag. Kvinnan är satan mannen hennes offer. Von Trier är sjövild och berusad av sina bilder. Kvinnohat? Jo, på duken, men knappast som något budskap. Alla som ser Antichrist kommer att bli förvirrade, några äcklade, några fascinerade. Det finns ingen annat att göra än att säga: Gå och se den och döm själv, om du orkar för den är tung att bära. Redaktör: Gunnar Bolin

Biennalen i Venedig, sommarens stora konstevenemang drog igång i går med den första av tre dagars pressvisning. Och lite extra intressant är det från vår horisont att Biennalens Konstnärlige ledare är svenske Daniel Birnbaum, till vardags rektor för konsthögskolan i Frankfurt. Det är han som har satt ihop den stora utställningen på Arsenale och i den internationella paviljongen i Venedig. Daniel Birnbaum förklarar Biennalens titel "Making Worlds" för Cecilia Blomberg.

Nordiska paviljongen som mäklarobjekt. Utanför den danska paviljongen i Biennalparken ringlade långa köer igår. Paviljongen bjöds nämligen ut till högstbjudande, och årets utställning presenteras i form av en guidad visning för hugade spekulanter. En visning som även inbegriper grannpaviljongen, den nordiska, som Sverige traditionellt delar med Finland och Norge. Här har den dansk-norska konstnärsduon Leif Elmgreen och Ingar Dragset skapat två exklusiva, om än fiktiva hem, fulla med skandinavisk design och modern konst. Mårten Arndtzén rapporterar från Biennalen i Venedig

Ny chans för många reumatiker. Reumatiker som behandlas med en typ av läkemedel som kallas TNF-hämmare mår ofta bättre och kan också gå upp i arbetstid snabbt efter att de inlett sin behandling, visar en ny studie. Vi träffar 63-årige stockholmaren Ulf Eriksson, som har reumatism och som fick sin första dos TNF-hämmare för två år sedan. Läkemedel hjälper reumatiker tillbaka.

Musselodlingar ska rena vattnet i Östersjön från näringsämnen. Just nu placerar forskare från Sven Lovén centrum för marina vetenskaper ut tre stora musselodlingar i Östersjön för att minska övergödningen. Två musselodlingar sätts ut i Kalmarsund och en i Hållsfjärden vid Trosa, som ett komplement till kommunernas reningsverk. Vi träffar Nils Kautsky, professor vid Stockholms universitet, som är mycket positiv till de levande reningsverken. "Alla metoder behöver tas i bruk".

Befolkningsökning, snarare än en större hjärna, var den faktor som utlöste mänsklighetens kulturella framsteg genom historien. Människans framsteg de senaste hundra tusen åren, från grottmålningar till kärnreaktorer, har inte uppstått för att våra hjärnor blivit större. Våra kulturella framsteg blev i stället möjliga när befolkningar ökade, så att idéer kunde bevaras och utbytas mellan folkgrupper. Det skriver en grupp brittiska arkeologer och genetiker i en artikel i tidskriften Science. Magnus Enquist och Johan Lind som är forskare vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet, tycker att den brittiska studien är spännande.

Ny teknik hjälper blinda i tunnelbanan. Hör om hur blinda nu kan navigera i Paris tunnelbana, med hjälp av en ny uppfinning. En helt ny teknologi låter blinda och andra synskadade röra sig i Paris tunnelbana. Apparaten Easymetro är liten som en mobiltelefon och innehåller en talsyntes alltså en röst som guidar resenären fram bland Paris olika t-banelinjer. Nyligen vann den här uppfinningen pris för den i prestigefyllda franska tävlingen Lépine, där den ansågs vara årets bästa och mest praktiska uppfinning.

Sänds även natten mot lördag kl. 01.03 och på söndag kl. 08.05.

"Är det mer massage vi behöver i våra liv?", undrar Maria Lantz efter att ha läst livsstilsmagasinet Kattis&Co. När medierna handlar allt mer handlar om känslor, då blir romanen politisk, menar hon.

Europeiska presskommentarer inför valet. På söndag är det val till Europaparlamentet. Vad skriver den europeiska pressen inför EU-valet? Debatteras andra frågor än de som är aktuella i Sverige? OBS medarbetare Dan Jönsson har läst kommentarer i spansk, fransk och tysk press, spanat in spanska El País, franska Le Monde Diplomatique och tyska Taz. Redaktör: Dan Jönsson

Ropen skalla, massage åt alla. "Är det mer massage vi behöver i våra liv?", undrar Maria Lantz efter att ha läst livststilsmagasinet "Kattis&Co" och Kamila Shamsies nya roman "Burnt Shadows". Hon reflekterar kring mediernas skapande av ett otillräckligt "vi" när det gäller vuxna kvinnor. För att få en mer djuplodande vägledning i livet är det nog romanläsning som gäller, menar hon. När medierna allt mer handlar om känslor blir romanen politisk. Det är i romanerna vi kan lära oss något om vår tillvaro, inte i magasin som Kattis&Co. Redaktör: kulturskribent Maria Lantz, lektor vid Kungliga konsthögskolan

Programledare: Pernilla Ståhl

SR Malmö. Sänds även kl. 20.45.

Nyheter, debatt och reportage om religioner och livsåskådningar.

Värderingsfrågor i EU valet

Hör abortmotståndet hemma i EU-parlamentet? I skuggan av den ekonomiska krisen i Europa finns det också många frågor om värderingar som blir synliga i samband med valet till EU parlamentet. Om abortdiskussion i Irland, främlingsfientlighet i Finland och europeisk identitet i staden Cluj Napoca i Rumänien.

Går det att befria palestinierna utan våld? Hör Naim Ateek som utvecklat en kristen befrielseteologi baserad på icke-våld. Men hans nyligen utgivna bok, A Palestinian Christian Cry for Reconcilitaion, väcker stark kritik från oväntat håll: sionistiska kristna grupper i USA.

Kvartssamtalet. Kritikerrosade musikern David Åhlén gästar Kvartsamtalet och berättar om sin musik, sin syn på helande och livet i Bagiskommuniteten, en kristen husförsamling i stockholmsförorten Bagarmossen.

Producent: Åsa F Vestergren. Programledare: Peter Sandberg

Sänds även imorgon kl. 17.00.

Musiknyheter från Sverige och världen.

I helgen är det premiär för en festival som kanske mer än någon tidigare festival i Sverige vidgar begreppet för vad elektronisk musik kan vara, och - inte minst - hur den kan framföras. Festivalen heter Volt och äger rum på konserthuset i Uppsala, och då blir det till att börja med ett uruppförande med en symfoniorkester som bara består av analoga synthar. Rapport om synth-symfoniorkestern och Volt Inslaget börjar med några takter musik där Uppsala analogsynth-symfoniorkester repeterar stycket Vass, som är en förkortning för: - Volt Analog Sytheziser Symphony, säger Erik Möller som har skrivit stycket speciellt för den här festivalen tillsammans med Kristofer Ulfves och Mario Pierro. Hur långt stycket är vet de inte. - En del av det är en viss form av improvisation, men jag gissar på att det blir en 15-20 minuter ungefär, fortsätter Möller som också kommer att dirigera orkestern på ett 40-tal personer. - Vi ville ha en orkester. Inte bara ett vanligt band med några få personer utan det ska vara många personer på scen, men sedan har vi dessutom använt oss av ett symfoniorkesterupplägg. En synth kan ju göra vilken typ av ljud helst, i princip, men för att införa någon form av begränsning tilldelade vi olika synthar och olika personer i orkestern en given plats. Och så har man specialskrivit noter för det här tillfället. - Så mycket har vi krävt att man ska veta var ett C ligger på klaviaturet, men sedan har vi text och ett slags grafiskt flöde där olika former indikerar hur man ska spela. Idén kommer från Håkan Lidbo som tillsammans med de andra i P2-programmet Ström och Uppsala konsert & kongress arrangerar Volt, och syftet är att testa något som inte har gjorts förut, säger Möller, nämligen en symfoniorkester med en enda typ av instrument - analoga synthar byggda före 1983. - Runt omkring det årtalet infördes någonting som heter MIDI. Då kom det här enkla systemet där man kunde styra synthar via datorer. Man kunde sammankoppla dem och det här med hemmastudios började växa fram. Analoga synthar var den första typen av synthar som gjordes, på 1960-talet, berättar Möller. - Då skapas musiken alltså av strömmar i kretsar. Exakt hur det går till tänker jag inte berätta, men det är inte ettor och nollor utan likström och växelström. - Ja, man skapar helt enkelt toner som sedan filtreras genom olika filter vilket sedan skapar de här karakteristiska ljuden. "Musik är musik är musik ..." Om Uppsala analogsynthsymfoniorkester och stycket Vass handlar om att framföra elektronisk musik på ett klassiskt traditionellt sätt så kommer man också att kunna få uppleva motsatsen på Volt, nämligen klassisk technomusik arrangerad av tonsättaren Mårten Josjö för träblåsarna i Omnibus-ensemblen, berättar Stefan Holmström som är producent på konserthuset i Uppsala. - De spelar alltså på fagotter, horn, oboer, flöjter och en kontrabas faktiskt. Och vilken är poängen med allt det här? - Poängen är väl att musik är musik är musik är musik, och sedan kan man spela det på olika sätt men det är fortfarande samma musik, även om man inte kan noter. Redaktör: Berit Nygren

Stäm inte gitarr med telefon! Ljuva sommarnätter, gitarrspel vid lägerelden, gitarren som då och då måste stämmas i den allt kyligare natten. Ett ihärdigt rykte säger att det går utmärkt att stämma gitarren efter telefontonen, som skulle vara ett a, 440 Hz. Men gör du det blir det fel, gitarren stäms nästan i giss. Men bara nästan. Rustan Gandvik på Telia vet besked: -Vi har 425 Hz, och har haft det i många år. Jag vet inte varför myten att telefontonen är ett a, men det är fel. Det är väl närmare ett giss, då, säger han. Och att det är just 425 Hz är lite oklart men bygger på en gammal internationell överenskommelse som kom redan i mitten av 1960-talet.

Lennart Hellsing fyller 90 år idag. Med ymnigt ordflöde, och fantasifulla visor har Lennart Hellsing underhållit generationer av barn och idag fyller han 90 år. Men han var kontroversiell i början med mustiga sjörövarhistorier och busiga barn. Dessutom sökte sig Lennart Hellsing till moderna konstnärer och musiker för samarbete som till exempel Knut Brodin som gärna spelade jazz för barn. Lennart Hellsing drog sig inte för att skoja om auktoriteter och detta under en tid då barn kunde få synas men helst inte höras. Men tiderna förändrades och snart kom Lennart Hellsing att bli en av de viktigaste personerna inom barnlitteraturen. Hans lustfyllda ordflöde i texterna för barn tar sig i uttryck både som ramsor och sånger och att det blev det ena eller andra, det har han aldrig riktigt funderat på. Och det gäller att hålla tungan rätt i mun när man läser Lennart Hellsing: lapprika papprika pudding pastej eller Sipa lipa lakritspipa segla jorden runt i snipa.

Från och med lördag är det ljudkonst i högtalare i Botaniska Trädgården i Göteborg. Det är svenska och internationella konstnärer har bjudits in och en del ljudkonst ska spelas upp under nattkonserter. Bland annat en komprimering av ljudet av en natt i Kalahariöking, då medverkar också mannen bakom verket, engelsmannen Chris Watson som bland annat arbetat tillsammans med TV-mannen David Attenborough. Krocken mellan en välordnad trädgård och ljudkonst föreställande fallande träd, tilltalar Henrik Rylander, ansvarig för utställningen Botanic Sounds: -Det som kallas ljudkonst är lite förbisett, konsten är koncentrerad på seendet. Att ha ljudet som offentlig konst, om så bara för en vecka, är roligt. Ett av verken heter Falling Tree, Henrik Håkansson har spelat in ljudet av ett träd som fälldes och så spelas ljudet upp genom en högtalare som är upphängt i ett dött träd. -Det är intressant för här får man ju inte ens bryta en kvist, säger Henrik Rylander. Och då blir det ett intressant möte mellan ljudet och miljön i parken, avslutar han. Redaktör: Anna Dahllöv

Sänds även kl. 01.03 och på lördag kl. 18.45.

Hos Ingvar Storm.

Johan Hakelius: Oskuldens motståndsrörelse.

Jessika Gedin: Husvagnen - ett äventyr i vardande.

Göran Everdahl: Riskfria synder.

Sänds även imorgon kl. 10.03.

Direktsänt aktuellt magasin.

Valkampanj i Iran. Det iranska presidentvalet går av stapeln på fredag och valkampanjen är i full gång. En valkampanj som är mer öppen än på väldigt länge med eldiga, ocensurerade debatter i direktsänd tv. Vi pratar med SR:s Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén som är på plats i Irans huvudstad Teheran och Rouzbeh Parsi, historiker vid Lunds universitet med Iran som specialområde.

Politisk turbulens. Gordon Brown slåss för sin politiska överlevnad. Efter historiskt usla valresultat i både EU-valet och i lokalvalen är frågan hur Brown ska hantera missnöjet i både de egna leden och bland väljarna. Ministrar fortsätter att hoppa av hans regering, vilket manöverutrymme har Gordon Brown att fortsätta regera? Innebär detta medvind för de konservativa? Katrine Kielos, ledarskribent Aftonbladet, PJ Anders Linder, ledarskribent SvD, Maria Eksedler, SR:s korrespondent, och Caroline Persson, liberaldemokrat medverkar.

Lagkrock. Många unga hamnar i kläm när Föräldrabalken och Socialtjänstlagen krockar. 17-åriga Linn, som vi kan kalla henne, tvingas idag leva på ett par hundralappar i månaden, eftersom hennes föräldrar inte betalar hennes underhåll, vilket de är skyldiga att göra enligt lag. Och från Socialtjänsten får hon inte heller någon ekonomisk hjälp. Reportage av Anna Landelius.

Med väder.

Direktsänt aktuellt magasin. Sänds även kl. 22.12.

Storsstadsväljare. Det ska handla om socialdemokraternas nederlag i EU-valet. De som svek var framförallt storstadsväljarna. Hur ska partiet locka tillbaka väljarna där? Carin Jämtin, oppositionsborgarråd (S), Nisha Besara, Dagens Arena, medverkar bl a.

Våld i EU-valrörelsen. Våld mot politiker och deras företrädare har enligt SÄPO ökat under valrörelsen inför EU-valet. Folkpartisten Zaza Sanli råkade illa ut på ett valmöte i södra Stockholm. Johan Olsson från SÄPO, och Anders Bergman, historiker vid Lunds universitet deltar.

Demokratirörelsen i Kina. 1989 började Sovjetdikaturen att vackla i Polen, Ungern och Östtyskland. Samtidigt som protesterna mot dikaturen i Europa blev mer och mer vågade fanns också en tro på snabb förändring hos demokratirörelsen i Kina. 20 år efter demonstrationerna på Himmelska Fridens torg i Peking präglas Kina av vild kapitalism men fortfarande ingen demokrati. Vart tog rörelsen vägen och vad hände med de som deltog? SR:s Kinakorrespondent Hanna Sahlberg har sökt upp tre före detta protestledare från Himmelska fridens torg.

Pinsamma föräldrar. För många unga är det skolavslutning den här veckan och i samband med det så öpnnas också dörrarna till skolan för allas föräldrar, något som kanske inte glädjer alla barn eftersom just deras föräldrar ju är så pinsamma. En av alla dem som har en pinsam pappa är Bure som snart tar studenten på Brännkyrka gymnasium i Stockholm. Anders Diamant reporter.

Programledare: Monica Saarinen och Towe Cho Matre. Producenter: Olof Sjölander och Helena Giege

med Roger Wilson.

Könskrig, parasiter och revolutionsromantik.

För några år sedan bestämde sig filmsverige för att på allvar ta tag i jämställdhetsfrågan. Att kvinnliga filmare fick mindre pengar och gjorde färre filmer än manliga var inte längre okej. Beslut fattades, arbetsgrupper tillsattes och alla kom överens om att medlen skulle delas ut mer rättvist. Men vad har hänt sen dess? Not much. I Kino frågar vi filmbranschens makthavare varför det fortfarande råder snedfördeling av stålarna mellan könen. Vad är egentligen problemet?

Vän, regissör eller parasit? Dokumentärfilmsregissörerna Marcus Lindeen och Åsa Ekman berättar om det komplicerade förhållandet mellan filmare och huvudperson. En process som kan ta flera år av intima intervjuer och skeenden. Hur filmar man till exempel barn utan att hänga ut dem? Hur gör man film om könsbytare som ångrar sig utan att bli exploaterande? Och hur förvaltar man förtroenden och tillit utan att filmen blir lidande.

Som en liten uppladdning inför det svenska nationaldagsfirandet ägnas Kinos klassiker åt revolutionsromantik. Närmare bestämt Jean Renoirs "Marseljäsen" från 1938.

Dessutom utvärderar vi Conan O'Briens försök att bli mästare på den amerikanska talkshowscenen samt kommenterar Lars von Triers slakt av den nya filmgenren KBT-drama.

Programledare: Roger Wilson

Sänds även söndag kl. 16.03.

Romantisk radioteater i fyra delar av Leo Tolstoj, del 2 .

"Alla lyckliga familjer liknar varandra, men varje olycklig familj är olyckligt på sitt eget vis." En av 1800-talets största klassiker är Tolstojs episka roman om Anna Karenina. En berättelse om samhället och kärleken, om konventioner och känslor.

I Radioteaterns nya version hör vi Helena af Sandeberg i titelrollen. I övrigt medverkar bl. a Ola Rapace, Gerhard Hobersdorfer, Rakel Wärmländer, Therese Brunnander, Niklas Falk, Richard Turpin. Regi: Jonas Cornell.

Sänds även 7/6 kl. 20.03 och 14/6 kl. 00.10.

Efter föreställningen: Katerina Katja Katerina. Ur Sånger av Vysotskij på Fria Proteatern. Sång: Tomas Bolme. Inspelad med publik på Scala-Teatern i Stockholm 1986.

Sänds även 7/6 kl. 20.56 och 14/6 kl. 01.03.

Efter föreställningen: Björnen av Anton Tjechov i översättning av Lars Kleberg.

Den nyblivna änkan sörjer sin älskade make. Godsägaren kommer för att få betalt för en skuld. Hon vägrar att betala. Han utmanar henne på duell. Hon kan inte hantera en pistol, så han måste lära henne.

Medv: Staffan Westerberg, Margareta Gudmundson, Karl Levander. Regi: Jalle Lindblad.

Från SR Luleå 2002. Sänds även 14/6 kl. 01.06. Reprisen av Björnen utgår 7/6 p g a EU-valvakan.

Valda delar ur morgonens sändning.

Sänds även på måndag kl. 05.35.

På söndag är det val till Europaparlamentet. Vad skriver europeiska dagstidningar om EU-valet? Debatteras andra frågor än de som är aktuella i Sverige? Dan Jönsson har läst kommentarer i spansk, fransk och tysk press. "Är det mer massage vi behöver i våra liv?", undrar Maria Lantz efter att ha läst livsstilsmagasinet Kattis&Co. När medierna handlar allt mer handlar om känslor, då blir romanen politisk, menar hon. Det är i romanerna vi kan lära oss något om vår tillvaro, inte i magasin som Kattis&Co.

Medverkande: Dan Jönsson, kulturskribent Maria Lantz, lektor vid Kungliga konsthögskolan

SR Malmö. Från kl. 13.45.

Om praktisk kunskap. 40 minuter om människan, moralen och existensen.

Från söndagen.

med Anne Kalmering Josephson, sjungande radioproducent.

Från morgonen.

Väder.

Från kl. 16.00.

Vi var där: Den osannolika nyhetsdagen 25/8 1973.

Den 25 augusti 1973 kämpar tre stora nyheter om utrymmet: Norrmalmstorgsdramat, rapporterna om Gustavs VI Adolfs sjukdom och valrörelsen. Det finns också en fjärde nyhet som inte ens nämns denna dag. Då spelade faktiskt Sverige sin allra första damlandskamp i fotboll, på Åland, mot Finland. Men varken radions eller TV:s nyhetsredaktioner ansåg att den historiska händelsen var värd att bevaka.