Bertil Haases samling film nr 01

Film nr 1: Resan till Olympiska Spelen 1956 i Melbourne, Australien.Resan startar från Stockholm före gryningen , -5°C, den 7 november 1956 som den första av de tre flygningarna med de nordiska deltagarna i OS. Första mellanlandningen är i Luleå, -20°C, där filmen börjar. OS-truppen flyger med SAS God Viking OY-KNC. Vi flyger över Svalbard och passerar Nordpolen på 20 mils avstånd i skymning men åter strålande dagsljus över fjällen i norra Alaska. Mellanlandning i Anchorage vid 16-tiden lokal tid den 7/11! Flyget går vidare och vi landar mitt i den tropiska natten i Honolulu. Kvinnlig mottagning med blomstergirlander! Därpå följer en intensiv dag och kväll den 8/11 med Sve-Nor-Denklubben som tidvis värd. Bad i Waikiki Beach, hulahuladans, shopping, sightseeing och middag vid strandvågornas brus. Dagen därpå fortsatt flygning från Honolulu Airport, genom våldsamma åskväder till internationella flygplatsen på Fijiöarna med poliser i kjol och där passerar vi datumlinjen. Slutlig landning i Melbourne sent på kvällen, som har blivit 10 november. Vi moderna femkampare inkvarteras liksom de flesta andra OS-deltagare i nybyggda parvillor i olympiabyn. I andra halvan av vårt hus bor våra vänner de svenska fäktarna och villan ligger alldeles ovanför den olympiska byns idrottsplats med idel världsstjärnor. Björn Thofelt, en av mina femkampskamrater, och jag träffar en australisk familj med trevlig dotter. Vi gör en utflykt med dotter och hennes väninna till en stor djurpark utanför Melbourne med främst australisk fauna det vill säga kängurur, koalor, emuer med mera. Så börjar olympiska spelen med invigningen, där jag Bertil Haase är med och defilerar i den svenska truppen, min tredje OS-defilering. Varmt! Löpning. Kulstötning. Den moderna femkampen är en av de första grenarna i spelen. Det första momentet, terrängritten, inleddes redan dagen före invigningen med lottning av hästarna och inspektion av ridbanans fem kilometrar med fasta hinder. Det svenska femkampslaget består - i den ordning vi startar i ridningen - Bertil Haase, Björn Thofelt och Lars Hall. I ridmomentet går det måttligt bra för mig. För Björn blir det katastrof på grund av en häst, som visar sig vara fenomenal på att blåsa upp sig, när man spänner sadelgjorden både före och under uppsittning före start trots den kunnige Björn och extra experthjälp(!), varför sadeln slår runt - och Björn med den - två gånger under ritten med hjärnskakning som följd. Lars å andra sidan får en f.d. kapplöpningshäst, som hela tiden vill springa i vänstervarv, men han lyckas styra och driva den till en framskjuten placering. Björn måste bryta efter ridmomentet och läggas in på sjukhus. Därmed spricker också vårt lag i lagtävlingen. Tävling med kajaker i havet. Mängder av folk samlat. Femkampen går vidare med fäktning - värja, skjutning - duellpistol, simning 300 meter och löpning 4000 meter med filmbilder från skjutningen och löpningen. Lasse Hall - min rumskamrat, står slutligen för andra gången som segrare och guldmedaljör. Han är den ende hittills 2006 i historien som tagit två OS-guldmedaljer i modern femkamp och därtill i följd. Själv hamnar jag på sjuttonde plats av 44 startande, något hämmad av den fotskada jag ådrog mig under höstens träning. Detta var den sista OS-tävling, där den moderna femkampen tillämpade platssiffermetoden; därefter har man övergått till poängmetoden, framtagen av Björn Thofelts fader OS-guldmedaljören 1928 Sven Thofelt, sedermera Internationella Moderna Femkampsunionens president. Efter femkampens slut ägnar vi oss åt att bese andra olympiska grenar, bland annat träffar jag Berlin-olympiadens - 1936 okrönte kung Jesse Owens och får en autograf. Jag besöker också min arbetsgivares - Fagersta Bruk AB representanter i Melbourne. Själv är jag bergsingenjör och därför intresserad att besöka något av Australiens stora stålverk, vilket ordnas genom en av dessa representanter. Så jag flyger upp till Sydney och bilar söderut till Wollongong, där det största stålverket, Port Kembla, ligger vid havskanten. Intressant. Innan Olympiska Spelen är helt avslutade, går den första hemtransporten och jag följer med denna med start söndagen den 2 december. Via Darwin vid australiska nordkusten kommer vi morgonen därpå till Bangkok, där man i filmen ser bland annat den norske guldmedaljören i spjutkastning Egil Danielsen i morgonsolljuset vid flygplatsen. I Bangkok stannar vi drygt ett dygn med sightseeing med mera, med är bland andra P-O Nilsson, vår femkampsresrev och ledare. Morgonen därpå upplever jag Bangkoks Flytande marknad i sällskap med några av de svenska OS-kamraterna. Via flygplatserna i Karachi, Abadan, Aten(där filmen slutar), Rom och Köpenhamn landar vi i Stockholm på kvällen onsdagen den 5 decedmber, ett stort äventyr rikare. Filmen är tagen med en Eumig kamera, som jag lånat av Lars Eric Netterberg, gammal god vän och femkampskollega

25 min.