SR, P1 2006-01-23

Över två miljarder i insamlat bistånd söker sina mottagare. Det har beskrivits som den andra tsunamin. En helt godtycklig men förkrossande våg av välvilja: någon får två nya hus, en annan, som aldrigvarit på havet, en ny fiskebåt. Andra får ingenting. Håkan Engström har rest i spåren/ruinerna efterflodvågen och dom internationella hjälpinsatserna. Från 7/1 och 14/1.

Från 7/1 och 14/1.

Fredrik Zander om serien Anna och Jens. Från 14/1 och 16/1.

Del 1 av 3. Av Fredrik Zander. Med Oldoz Javidi, Jörgen Lötgård, Lars-Erik Berenett m. fl. Regi: Fredrik Zander. Om samboparet Anna och Jens, som i ett par års tid bott ihop i en trerummare mitt i storstaden. Deras vardagsliv är inte olikt andra unga människors. De "bor mitt i city, för det bör man", har inga barn men säger ofta att dom älskar varandra - och årstiderna rinner iväg. En pjässerie om hur livet omärkligt förändras, och om kärlekens svåra uppgift att förena. Från 14/1 och 16/1. SR Malmö.

Måndag 23 januari med Lasse Johansson 1. Journalisters lögner. I dag inleds rättegången mot en reporter på Expressen som är anklagad för att ha utgett sig för att var polis när han försökte få fram nyheter om kidnappningen av SIBA-direktören Fabian Bengtsson. Hör en av dom som hävdar att dom blivit lurade av Expressenreportern - bärgaren Eddy Magnusson på Assistanskåren i Kungälv. Reportage av Annika H Eriksson Hur mycket får journalister ljuga? Olle Stenholm, PO & Nuri Kino, journalist Hur jobbar journalisterna i Storbrittanien? Agneta Ramberg, Korrespondent, London 2. Thailändsk separistledare i Sverige. Den thailändska separatistorganisationen PULO, Patani United Liberation Organization, styrs delvis från Sverige. Organisationen vill ha självständighet för de södra delarna av Thailand, men har bemötts utan förhandlingsvilja från den thailändska regeringen. Lars Gunnar Erlansson, tidigare korrespondent i Asien. 3. Krönika från Berlin. Hör morgonens krönikör om en tysk arkeolog som anklagas för att bluffat om kidnappning i Irak. Kristian Åström, korrespondent, Berlin Missbildade foster rapporteras inte Sen två år tillbaka finns det ett förslag om att läkare måste rapportera när kvinnor aborterat missbildade foster. Än så länge har inte förslaget blivit verkligehet. Och enligt kritikerna skulle det kunna leda till en ny neurosedynskandal - händelsen då gravida kvinnor som åt medicinen neurocedyn fick missbildade foster. Varför dröjer lagändringen? Sjukvårdsminister, Ylva Johansson 4. Avtjäna straffet hemma istället för på fängelset? Regeringen vill ha färre fångar i fängelserna - istället ska skötsamma interner under vissa förutsättningar kunna avtjäna straffen i hemmet - samtidigt som dom fångar som inte sköter sig ska minskad frigång. Det ska löna sig att göra bra ifrån sig, och tvärtom om man missköter sig sa justitieministern Thomas Bodström i helgen. Christer Karlsson ordförande för KRIS, Kriminellas revanch i samhället debatter förslaget med moderata ordföranden i justitieutskottet Beatrice Ask. 5. Val i Kanada Idag är det val i Kanada. Världens till ytan näst största land, som vi svenskar brukar tycka är som ett Sverige, fast större. Och likheterna är många; ett och samma parti har dominerat poltiken i decennier, det är kallt och folk älskar ishockey. Men det finns skillander också - en stor skillnad är separatiströrelsen i Quebecprovinsen - som vill frigöra sig från Kanada och skapa ett alldeles eget land. Reportage av Sara Stenholm, korrespondent, New York. Säkerheten i pisterna I går var den österrikiska störtloppsåkaren Michaela Dorfmeister en hårsmån från en allvarlig olycka i världscuptävlingen i St Moritz, i Schweiz. En funktionär åkte ut i banan och Dorfmeister var tvungen att lyfta på en skida för att undvika en kollision. Hur sköts säkerheten i störtloppsbackarna? Olle Danielsson, Ass. tränare, fartgrenar, damlandslaget Producent: Klas Wolf Watz

Från fredagen.

Med Susanne Dahl, präst från Umeå.

Med Lina Sjöberg, författare och teolog.

Med ekonomi.

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor. Idag svarar Tomas Tengby i Göteborg. Tel: 099-510 10.

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Skottar kommer till Sverige Släktband 23 januari 2006 Många svenskar har utländska rötter fastän de ibland ligger dolda och glömda långt tillbaks i tiden. Säsongens första Släktband spelas in vid det matsalsbord som den skotska familjen Cruickshank hade med sig när de kom till Sverige 1888. Idag sitter ättlingarna och bröderna David och Tomas Hedberg vid bordet och berättar om sin anfader som kom hit med två kexrecept på fickan, ett sött och ett salt. Det söta blev Mariekex och bildade basen för en hel industri. Hos bröderna Hedberg lever familjens historier kvar. Det handlar bland annat om de rackartyg som de fyra sönerna till Robert och Margaret Allison Blair McKimmie Cruickshank gjorde i lilla Kungälv. Men också om hur arbetarna på kexfabriken lärde sig spela fotboll och slet ut sina kläder i det nya spelet. David Hedberg funderar om det inte var arbetarna på kexfabriken som var allra först i Sverige med att spela fotboll. När Robert Cruishanck vid 51 års ålder kom hem från fabriken en lunch satte han sig ner, tog en klunk whiskey och drog ett bloss på cigarren. Sedan sa han till sin son; John I'm fainting. Därefter satte han ned glaset och dog. Tomas Hedberg har i dag i sin ägo både länsstolen och glaset. Änkan Allison Blair McKimmie Cruickshank levde fram till 1906 . Därefter spriddes familjens ägodelar. Skottar i Göteborg Chalmers, Dickson, Keiller. Ja, Göteborg har i mycket präglats av sina många skotska invandrare, som kom i tre stora vågor från 1600-talet till 1800-talets slut. Göran Behre är docent i historia vid Göteborgs universitet och har forskat om skottarnas inflytande på hamnstaden. Och Göteborg låg nära Skottland. Det var ofta lättare att segla till Göteborg från till exempel Aberdeen än att ta sig till London vid den här tiden. Den första vågen av skotska invandrare bestod huvudsakligen av knektar och krigsmän som kämpade tillsammans med Gustav II Adolf i det 30-åriga kriget. Nästa stora invandringsvåg bestod främst av skottar som blivit hårt ansatta av de engelska myndigheterna i samband med de uppror mot den engelska överhögheten som pågick i Storbritannien. Den här gruppen blev inte sällan lyckosamma i affärer. Till exempel var det en skotsk invandrare som startade det Svenska Ostindiska kompaniet och skottarna var under hela kompaniets storhetstid väl framme och många skapade sig stora förmögenheter. Den tredje vågen av skottar kom under 1800-talet. Napoleonkrigen pågick och därmed den så kallade kontinentalblockaden, vilket i korthet innebar stora handelshinder på kontinenten. Under den här perioden fick Göteborg en särställning som frihamn och också i den här invandringsvågen kom det människor med sikte på att göra pengar på affärer. I det engelska arvssystemet är det äldste sonen som ärver gods och pengar. Därför var det inte sällan de yngre sönerna som tog sig till Sverige för att skapa sig förmögenheter och ett nytt liv. Men det var inte alla som blev rika. Många av dem som kom var ju självklart vanliga hantverkare och arbetare och hade inte alls samma förutsättningar att göra affärer. För dem som det gick riktigt illa för skapades en speciell organisation The British factory, som enkelt uttryckt var en slags fattigstuga för olyckligt lottade skottar. Men de som lyckades satte i mycket sin prägel på staden. Här skrevs till exempel den allra första läroboken i engelska, man lät bygga en egen kyrka, och det finns berättelser om hur brittiska vanor blivit självklara mitt i det göteborgska; man drack te och toddy, porter och portvin, man red och klädde sig som brittiska herremän. Göteborgarna gjorde sällan skillnad på skottar och engelsmän, och det var under den här tiden som begreppet "Lilla London" myntades om Göteborg. Pengarna brann upp Anna Sjöstrand föddes 1885 i Gästrikland. När hon var 15 år, år 1900, hände något som hon aldrig glömde. Hon, precis som många andra drygade ut familjens vardagsekonomi genom att plocka bär för att sedan sälja på torget. Efter en säsong med slitsamt arbete i skogen där man plockat smultron, hallon, hjortron och lingon hade familjen skrapat ihop 150 kronor. Eftersom det fanns kringstrykande tjuvar gömde hon sedlarna i lodet på strykjärnet. Ett par dagar senare behövde hon stryka ett förkläde. Hon hade glömt att pengarna låg i lodet och satte strykjärnet på spisen. Järnet började osa. Nu var Anna Sjöstrand så lyckosam att en bekant såg detta och tog det som fanns kvar av sedlarna till Riksbanken. Hon fick tillbaks 150 kronor i hela sedlar. Allt detta berättar Anna Sjöstrand för sitt barnbarn inger Jakobsson 1964. Lars Lagerqvist vid Kungliga Myntkbinettet . Lars Lagerqvist har skrivit boken "Vad kostade det?" , en bok som kan vara ett bra hjälpmedel för släktforskare som vill veta vad saker var värda förr och också tolka de förkortningar som mynt hade förr. Han säger att de 150 kronor som Anna Sjöstrand höll på att förlora är i dagens värde värt femtio gånger så mycket, dvs nästan 8 000 kronor. Innan Sverige 1873 bytte myntsystemet till kronor och ören hade Sverige det krångligaste myntsystemet i världen, säger Lars Lagerqvist. Från vikingatiden till 1777 var en mark värd 8 öre som i sin tur var värd 24 örtugar som var värd 192 penningar. Mellan 1777 och 1873 blev det inte bättre. Det är mycket vanligt att man blandar ihop begrepp och tror att Daler var samma sak som Riksdaler, men så är inte fallet, säger Lars Lagerqvist. Ett bra hjälpmedel för de som vill veta vad saker kostade förr är att titta i markegångstaxorna som man kan låna på biblioteken. Där kan man se vad saker och ting skulle kosta förr, alltifrån brädor till smör. För övrigt säger Lars Lagerqvist att smör förhållandevis var dyrare förr. Sänds även kl. 00.03 och på lördag kl. 19.30.

med Ella Carlsson, rymdvarelse i Kiruna med stridsropet Framåt Mars! Redaktör: Sigrid Flensburg. Sänds även natten mot torsdag kl. 01.20 och lördag kl. 18.15.

Ska vi läsa? Programledare: Staffan Andersson. Är godnattsagor nyckeln in i informationssamhället? Det tror några LO-förbund som gått ihop med ABF och "En bok för alla" i ett projekt för att få fler pappor att läsa för sina barn. - Det var aldrig nån som läste för mig som barn och det gjorde inte jag heller för mina, berättar fembarnspappan Lenn Olsson i Sandviken som deltagit i "Läs för mig pappa". Nu vill jag ge mina barn vad jag gått miste om, för det är bra för hjärnan med böcker och så är det inte helt fel att få höra "god natt pappa, jag älskar dig" när man släcker ljuset. Övriga medverkande: Åke Dansk studieorganisatör avd. 135 Metall, författaren Gunilla Bergström samt diverse föräldrar på stan. på söndag kl. 18.30.

Av Sylvia Plath. Uppläsning av Mirja Burlin. Översättning: Christina Liljencranz. Del 12 av 23. SR Göteborg. Sänds även kl. 19.35.

måndag Dikt: Hare Författare: Stig Hagliden Diktsamling: Djur kring människa Förlag: Norstedts 1979 Uppläsare: Anders Ahlbom Rosendahl Sänds även kl. 22.55.

Från spanska sjukan till fågelinfluensa. Om virus. Redaktör: Staffan Forssell. Fyra av fågelinfluensans åtta gener innehåller samma mutationer som återfunnits hos spanska sjukan. Bakom den upptäckten ligger en rafflande deckarhistoria. Från spanska sjukan till fågelinfluensa. Om virus För det första: Hur kunde forskarna överhuvudtaget återskapa spanska sjukan? Ett virus ifrån 1918? Och för det andra: Varför lade de ner så stort arbete på att göra det? Vad är vitsen med att studera vad som skiljer och förenar spanska sjukan och fågelinfluensan? Och för det tredje: Kan fågelinfluensan genomgå samma evolutionära utveckling som spanska sjukan? Redaktör: Staffan Forssell Sänds även kl. 23.40.

Med väder och tidningskrönika.

Från morgonen. Kulturnytt 23 feb 2006 1. Kulturnytts "Rent"-expert har ordet I morgon är det premiär på musikalfilmen "Rent". Rockmusikalen med samma namn skrevs i mitten av 90-talet av Jonathan Larson och den är i stora drag en modern version av Puccinis opera "Boheme". Den utspelar sig i nutidens New York där man dör av aids i stället för som förr, den parisiska tuberkolosen. Men de unga fattiga, bostadslösa konstnärstyperna är kvar. "Rent" blev en omedelbar succe på Broadway och har hittills spelat drygt 4000 föreställningar och på många ställen runt om världen - också i Sverige. Det som gav extra medial uppmärksamhet var att Jonathan Larson själv inte fick uppleva succén eftersom han dog dagarna före Broadwaypremiären. Per Feltzin har sett Rent i New York, i Stockholm och nu också på filmduken. 2. Edward W. Saids essärer från exilen Edward W. Said är den palestinske-amerikanske litteraturprofessorn som myntade uttrycket "offrens offer" om det palestinska folket och hans banbrytande bok "Orientalism" från 1978 blev en grundpelare för postkoloniala studier på universitet världen över. Idag utkommer "Från Exilen", en nyöversatt essäsamling med texter av Said i översättning av Hans O Sjöström. Det är den sjätte Said-boken som ges ut på svenska av Ordfront och essäerna spänner över ett kvartssekel - från 1976 till 2000. Edward W. Said dog i leukemi för snart tre år sedan och var då en av världens mest kända intellektuella. Cecilia Uddén har läst "Från Exilen". Förra helgen hamnade jag i en flammande debatt om Muhammedkarikatyrerna på en internationell mellanösternkonferens. Smockan hängde i luften när en f.d. jordansk ambassadör tappade sin diplomatiska fattning och gick till fysiskt angrepp mot en europeisk arabist. Melodramatiska scener utspelades men allt slutade som egyptisk såpopera när ambassadören och arabisten omfamnade varandra på scen. "Det är i sådanna här situationer som jag saknar Edward som mest", viskade en palestinsk akademiker som satt bredvid mig under debatten. 3. Kultur-OS någon? Igår var det medaljfest för dom svenska olympierna i Turin och kanske några av dem kan vila ut nu och lämna skidspåren och slalombacken för att istället delta i det kulturella OS som också pågår i Turin. Gunnar Bolin har försökt att orientera sig i utbudet. 4. Sveriges Radio ger inte upp DAB Regeringen sa i december nej till satsningen på DAB- radio. Men trots bakläxan från politikerna vill Sveriges Radios VD:n Peter Örn driva frågan vidare. I ett brev som inkom till regeringenskansliet i måndags skriver Peter Örn att fortsatta försök i DAB bör genomföras och utvärdares. Och Peter Örn föreslår byteshandel: Om sådana försök med DAB kan genomföras så medverkar Sveriges Radio gärna även i försök att sända radio i det digitala marknätet för tv. Förutsatt att det ges rimliga ekonomiska villkor.

Programledare: Nils Johan Tjärnlund. Om antisemitism hos Peterson-Berger, och varifrån kommer kitschen? Wilhelm Peterson-Berger (1867-1942) var både antisemit och antinazist - samtidigt. I veckans program handlar det om en mörkare sida hos en av Sveriges mest spelade kompositörer, Wilhelm Peterson-Berger. Och så hör vi om kitschens samband med dokusåpor och äventyrare. 1. Ska man värdera musiken efter kompositörens personliga åsikter? Debatten har väckts efter en ny bok som belyser en mörkare sida hos Wilhelm Peterson-Berger. Han är en av Sveriges mest älskade kompositörer, känd för Frösöblomster. Men han var också en mäktig opinionsbildare i Dagens Nyheter, där han med vass penna skrev musikkritik. I Peterson-Bergers recensioner har musikforskaren Henrik Karlsson hittat återkommande hätska utfall mot judiska musiker och kompositörer. - Peterson-Berger kopplade ihop den moderna atonala musiken med den judiska kulturen, säger Henrik Karlsson. Och modernismen gillade han inte. Samtidigt var Peterson-Berger en av de första som tog avstånd från nazismen i Sverige redan 1933. Henrik Karlsson är aktuell med boken "Det fruktade märket. Wilhelm Peterson-Berger, antisemitismen och antinazismen" på Sekel Bokförlag. 2. Kitschens rötter i Tyskland. Och så hör vi om kitschens ursprung. Begreppet föddes i 1800-talets Tyskland. Men vad betydde det då? Och vad är kitsch i dag? Filosofen Stig Nystrand har funderat på det i sin bok "Den rätta tonen - eller kitsch?", som kommer ut på Carlssons Bokförlag. Och i vår tid hittar Nystrand kitsch i allt från dokusåpor till kungliga begravningar, polaräventyr och högstämda minnesceremonier. - Kitsch är ett sätt att leva där man inte är ärlig mot sig själv, förklarar Stig Nystrand sin tolkning av begreppet kitsch som det utvecklats av bland andra Hermann Broch och Ludwig Wittgenstein. Hör en längre intervju med Stig Nystrand här: Sänds även kl. 00.35 och på lördag kl. 15.35.

SR Malmö. Måndag 1. "Från exilen" - Om politik, orientalisk magdans och Tarzan Jan Norming har läst Edward W Saids essäer 1976-2000, som kommer ut på svenska idag 2. Boerflickan som blev rebell Gillian Nilsson berättar om den sydafrikanska författaren Antjie Krogs författarskap Sänds även kl. 20.45.

P1:s kritikprogram där Anneli Dufva tar upp aktuella händelser i kulturvärlden. Klass, lögn och liv på duken - konst och film i Vågen! P1 måndag 23 januari kl 14.03 och 24/1 kl 18.15 Det handlar om två av de stora i svenskt måleri - Dick Bengtsson på Moderna Museet och Lena Cronqvist med nya målningar på galleri Lars Bohman i Stockholm. Och så har vi sett Woody Allens nya film "Match Point" - ett nutida ödesdrama i den brittiska överklassen. Medverkar gör Ingela Lind, konstkritiker på Dagens Nyheter, Mårten Arndtzén och Gunnar Bolin från radions kulturredaktion. Programledare: Anneli Dufva. Sänds även imorgon kl. 18.15.

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även kl. 20.35 och imorgon kl. 05.35.

Veckans berättartema: Ingemar Carlehed väljer och läser. Redaktör: Sture Johansson. SR Göteborg. Sänds även kl. 01.00.

"Jobbet förde oss samman". Från gårdagen. Sänds även kl. 01.20.

Direktsänt aktuellt magasin. Måndag 23 januari Programledare: Anders Holmberg och Patrik Peter 1. Afrikanska unionen. I dag inleder Afrikanska Unionen sitt 6:e möte. Kan AU bli Afrikas EU? Medverkan av Anna Brandt, enhetschef UD och Vincent Dahlbäck, SR:s afrikakorrespondent. Samtal med Annika Brandt och Vincent Dahlbäck 2. Val i Kanada. Kanada går till val och vi berättar varför det troligen blir regeringsskifte, vem som tippas bli ny premiärminister och hur Kanada lever i skuggan av sin mäktiga granne i söder; USA. Medverkan av Sara Stenholm, SR:s utrikeskorrespondent, Cari Simmons, journalist, Kjell Goldman, statsvetare och Ingrid Iremark, ambassadör. (ca 16.20) 3. Rättvisa för glesbygden? Hör Karin Pilsäter (fp) och Yvonne Ruwaida (mp) diskutera förslaget från regeringen och samarbetspartierna till skatteavdrag för glesbygden. Är lägre skatt för Norrlands inland rättvis politik? 4. Kvinnor i armén. Följ med till regementet där 30 procent av de värnpliktiga är kvinnor. Reportage av Luis Lineo. 5. Expressen-journalist inför rätta. Vi följer rättegången mot Expressen-journalisten som åtalats för att ha utgett sig för att vara polis. Reportage av Annika H Eriksson och medverkan av Maja Aase, chefredaktör på tidningen Journalisten. 6. Våldtäktsdom i Göteborg. I dag faller domen i ett brutalt våldtäktsmål i Göteborg. De åtalade är unga män och vad händer med dem om de döms och hur stor är chansen att de förändras? Reportage av Annika H Eriksson och medverkan av Julie Richter, psykolog vid Bärby behandlingshem. Producenter: Helena Giege och Carlos Garat

Med väder.

Direktsänt aktuellt magasin.

Med väder.

Från farligt till folkligt - en studie i speedway. Redaktör: Bo Sjökvist. SR Göteborg. Från torsdagen.

Del 2 av 3. Av Fredrik Zander. Med Oldoz Javidi, Jörgen Lötgård, Lars-Erik Berenett m. fl. Regi: Fredrik Zander. Om samboparet Anna och Jens, som i ett par års tid bott ihop i en trerummare mitt i storstaden. Deras vardagsliv är inte olikt andra unga människors. De "bor mitt i city, för det bör man", har inga barn men säger ofta att dom älskar varandra - och årstiderna rinner iväg. En pjässerie omhur livet omärkligt förändras, och om kärlekens svåra uppgift att förena. Från 21/1. Sänds även 30/1 kl. 01.00. SR Malmö.

Av Sylvia Plath. Uppläsning av Mirja Burlin. Översättning: Christina Liljencranz. Del 12 av 23. SR Göteborg. Från kl. 11.35.

Om kulturmöten och kulturkrockar. Från lördagen.

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även imorgon kl. 05.35.

SR Malmö. Från kl. 13.45.

Bara man får en chans. I dag handlar Livskraft om möjliga sätt att få ut människor med funktionshinder i arbetslivet.

Vi besöker Björn Lundén Information AB, ett litet bokförlag i Hälsingland, där de anställda har mycket stort inflytande över sitt arbete och sina arbetstider. Företaget har inga chefer och alla beslut, stora som små, fattas på personalmöten. Vad betyder den annorlunda företagsstrukturen för de anställdas välmående och hälsa? Även 25/1 i P2.

Med Solja Krapu, författare från Umeå.

Från eftermiddagen.

Från kl. 12.00.

Ska vi läsa? Programledare: Staffan Andersson. Från kl. 11.03. Sänds även på söndag kl. 18.30.

Från spanska sjukan till fågelinfluensa. Om virus. Redaktör: Staffan Forssell. Från kl. 12.10.