SR, P1 2006-02-13

En dokumentär om Kandi och Nora. Kandi var framgångsrik gitarrist i sitt hemland. Nora älskade blommorna i deras trädgård. Nu gömmer de sig med sina två barn i en etta någonstans i Sverige. De väntar på beslutet som avgör deras framtid. De har drömmar och planer, trots all rädsla och oro. Av Anna Stenberg. SR Luleå. Från 28/1 och 4/2.

Av Ludvig Josephson. Med Fredrik Gunnarsson, Malin Güettler, Nils Makander. Regi: Staffan Roos. En kvinna, hennes son och hennes nye pojkvän, går på restaurang för att fira hennes födelsedag. Meningen är att hon ska få en stunds avkoppling tillsammans med dem hon älskar mest. Kvinnan har också en dotter som vägrat följa med, men som hela tiden skickar sms. Från 4/2 och 6/2.

Intima teaterns skådespelare Karin Alexandersson och Renée Björling minns inspelningen i samtal med Gunnar Ollén. Från 1948, 4/2 och 6/2.

Inspelad av Marie Wennersten. Sänds även Från 4/2 och 6/2.

(eller Pia Fridén?). 1. Provisoriskt styre blir permanent. Två månader av interna strider efter valet i Irak förslår nu valets vinnare, den Förenade Irakiska alliansen, att den provisoriska regeringens premiärminister Ibrahim Jaafari sitter kvar som premiärminister. Frågan är om Jaafari som redan styrt landet i ett år kommer kunna vända på den våldsspiral som han tidigare inte kunnat stoppa. Hör frilansjournalisten Salam Karam. - 2. Snow York New York. Amerikanska östkusten har drabbats av det värsta snökaoset på närmare 60 år. I New York har det fallit mer än 60 centimeter nysnö. Skidåkare har kunnat ses glida fram längs avenyerna. Rapport från Sara Stenholm, New York-korrespondent. - 3. Unga kvinnor hoppar av politiken. Nästan var tredje kvinnliga kommunpolitiker mellan 18 och 36 ar har hoppat av sitt politiska uppdrag i kommunfullmäktige. Det visar siffror som Ekot tagit fram för mandatperioden 2002-2006. Vår reporter Malin Olofsson tog tåget till Arboga och träffade Jeanette Malmström Larsson som för ett par år sedan hoppade av sitt politiska uppdrag för miljöpartiet i kommunen. Senare under morgonen diskuterar statsvetaren Gun Hedlund i Örebro frågan om avhoppen. Hon har skrivit en avhandling om kvinnor i politiken. Reportage av Malin Olofsson. - 4. Krav på återinförande av hädelselag. Från flera håll i den muslimska världen krävs nu att västvärlden åter igen ska införa lagar mot hädelse. Ska politikerna i Sverige ge efter för krav från muslimska fundamentalister? Debatt: Tuve Skånberg (kd) och Lena Andersson, författare. - 5. OS dag tre. Vår OS-krönikör Gunnar Bolin funderar över en massa masstarter. - 6. Malmö är på väg att ta täten när det gäller kameror som ska övervaka medborgarnas göranden och havanden. Men hjälper det med kameror då för att förhindra brott? Samtal mellan Lars Backström, VD Taxi Gbg, och Göran Lambertz, justitiekansler. Efter klockan kvart över åtta hör vi med Thordur Sveinsson, jurist på Islands datainspektion. På Island sker kameraövervakning till och med inne i barerna. - 7. Dra av för massage i deklarationen. Inför ett BOT-avdrag så att folk som sköter om sin kropp får dra av kostnader för förebyggande vård av kroppen i sin deklaration. Den idén läggs fram i SvD idag av läkaren och debattören Christina Doctare. Hör hur hon motiverar sitt förslag.

Från fredagen.

Med Helén Friberg, pastor och distriktsföreståndare, Svenska Missionskyrkan, Mälardalen. SR Örebro.

Med Erika Hedenström, kulturjournalist.

1. Efter premiären på "Fedra" 1677 lämnade dramats författare Jean Racine teatern, bara 38 år gammal, för att återvända till jansenisterna, en mycket sträng och asketisk variant av katolicismen som var på modet i 1600-talets Frankrike. Janseisterna ansåg att teatern var ett gift men "Fedra" fann faktiskt nåd som sedelärande stycke. Dramat byggde Racine på en text av romaren Seneca, som i sin tur hämtat stoffet från Euripides, och fransk-klassisterna, som Racine räknas till, hämtade gärna sina motiv från antiken. I helgen hade "Fedra" premiär på Dramaten, i ny översättning av Anders Bodegård, i regi av Karl Dunér och med Stina Ekblad i titelrollen. Maria Edström recenserar. Scenbilden är signerad Peder Freij. Hela scenen är liksom uppdelad i horisontella fack, där skådespelarna dyker upp som i ett ishockeyspel eller som dockor på pinnar. - 2. Maskeradbalen fastskruvad i en tolkning. I Malmö var det i helgen återinvigning av Storan som varit stängd för renovering under ett knappt år. Det är framförallt teatermaskineriet runt scenen som byggts om/automatiserats, men också stolar, fasad, foajéns interiör och piazzan framför har renoverats. På lördagseftermiddagen var det högtidlig invigning, trots kungaparets inställda besök, och på kvällen premiärvisade man Verdis opera "Maskeradbalen". Om den har det förhandssnackats en del. Regissören Peter Oskarson har delvis moderniserat Verdis verk. Verdis grundtanke att det handlar om mordet på kung Gustaf III vilket Oskarson har förvandlat till mordet på statsminister Olof Palme. Hur har då den här tidförflyttningen fungerat? Per Feltzin var på premiären.

Med ekonomi.

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor. Idag svarar Täppas Fogelberg, Sundsvall.

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. - Skogsfinnarna, eller svedjefinnarna som de också kallas, kom till Sverige i slutet av 1500-talet. De kom i tusental och befolkade stora delar av landet. Idag är många ättlingar till dessa nybyggare som bröt mark i svenska obebodda trakter. De lockades till Sverige med skattefrihet och tillgång till stora skogsområden som de fick använda för sin speciella svedjebruksteknik, huuhta. - Svedjeråg. Genom att bränna ner skog och så en speciell råg i varm aska fick de skördar som var enorma jämfört med det svenska åkerbruket. Förutom tillgången till de stora orörda skogarna i Sverige lockades de finska nybyggarna med skattefrihet under sex år men ibland mer. Den svenska staten ville få det obebodda inlandet koloniserat och med det också nya skattebetalande hemman. Många skogsfinnar lämnade Finland på grund av fattigdom, nödår, svåra tider efter krig och fogdevälde. De kom främst från Savolax, norra Tavastland, norra Satakunta och Österbotten. Den första kolonisationsvågen gick mot Södermanland, Tiveden, Karlskogaområdet och Ångermanland under 1580-talet. Från 1590-talet skedde inflyttningarna främst via Gästrikland. Under några årtionden koloniserades snabbt skogsområdena i södra och mellersta Norrland, vidare mot Orsa Finnmark, Bergslagen, Värmland och Norge. - Maud Wedin skriver just slutorden på en avhandling om skogsfinnarna i Norrland. Hon har själv rötter i finnbygderna i södra Medelpad och Norra Hälsingland. För att kunna studera skogsfinnarna har Maud Wedin lusläst domböckerna från 1600-talet i Gästrikland, Hälsingland och södra Medelpad. Maud Wedin säger att man inte alltid såg på skogsfinnarnas svedjande med blida ögon. Bruken klagade eftersom de behövde träkol. Bönderna ansåg att marken som skogsfinnarna eldade upp var deras. Därför infördes restriktioner mot svedjebruket redan i mitten av 1600-talet. Vid mitten av 1600-talet hade kolonisationen nått sitt maximum, spridd från Tiveden i söder till södra lappmarken i norr, från Gästrikland i öster till norska Telemark i väster. Ännu i dag kan man se spår efter deras bebyggelse och kultur. Till exempel finns det rökstugor kvar i Värmland. En av dom, Ritamäki, var bebodd ända fram till mitten av 1960-talet av ett syskonpar. Rökstugorna var unika och saknade skorsten. Värmen hölls länge eftersom man hade en stor stenugn i hörnet av stugan. - Försvenskningen gick långsamt i många områden. I Dalarna dog finska språket ut först på 1880-talet och i Värmland fanns språket levande ända fram till mitten av 1900-talet. Idag finns den skogsfinska kulturen bevarad, bland annat i form av ortnamn, som återfinns i stort sett i alla finnskogsområden. I Norrland och Orsa Finnmark finns närmare 3000 ortnamn bevarade. Ola Engström från Viksjö i Ångermanland ger exempel på hur det i hans bygd finns mängder av namn som fortfarande används. En av de många finnar som kom till Sverige, hitlockade av löften om skattefrihet och goda möjligheter till svedjebruk var Knut, eller Nuutti som han hette i Finland. Han kom tillsammans med sin bror Matti Pekkainen. - Kjell Söderlund i Bollnäs är ättling till Knut, och han har forskat i de båda brödernas öden. Kjell frågade en gång i sin ungdom sin farfar var släkten kom ifrån, och farfadern sa att det var en finsk adelsman som rymt hemifrån efter att ha blivit misstänkt för dråp i Finland. - Eftersom Kjell visste att farfadern sällan tog i för hårt i sina berättelser, utgick han från att det låg en del sanning i berättelsen. Det gjorde det också, historien var nästan sann. De två bröderna Pekkainen arrenderade en adelsgård i närheten av Åbo i Finland. Därifrån flydde de efter att Knut varit i slagsmål och dödat en man. Den dråpanklagade Knut och hans bror fann det bäst att ge sig av till Sverige. De kom med båt till Gävle, och de gick sedan den långa vägen upp till södra Hälsingland. De byggde sig varsin gård i Grannäs, utanför det som idag är Bollnäs. Det gick bra för Knut här, Kjell Söderlund har sett i arkiven att han redan efter några år hade nästan 40 djur på sin gård. Men så var också svedjebruket lönsamt. När en vanlig svensk bonde kunde få ut 5-6 korn på varje sått frö, kunde svedjebruket ge flera hundra. Men när möjligheterna att svedjebruka med tiden blev sämre måste Knuts efterlevande flytta. Kjell har följt dem till Bingsjö i Dalarna, där de bodde i tre generationer, och sedan tillbaka till Grannäs igen. För några år sedan började Kjell läsa en kurs i arkeologi vid mittuniversitetet. Han skrev först en uppsats om Knuts rökstuga, och professorn på kursen blev så intresserad att hela kursen sommaren därpå åkte till platsen där man trodde att gården legat för att göra en fosfatkartering, ett slags jordanalys som kan avgöra om det funnits människor på platsen. - Nyckeln i Grannäs grävs fram. Vi satte spaden i jorden, och grävde ett hål som var en kvadratdecimeter stort, och just på denna fläck hittade vi en 1600-talsnyckel, berättar Kjell. Det var som att Knut var där och sa välkommen! Också de följande provgroparna gav resultat. Man hittade strax därpå en 1600-talsmynt, och den också en kritpipa som kunde dateras till samma tid. - Sänd även kl. 00.03 och på lördag kl. 19.30.

med Lina Sjöberg, doktorand och skribent. Om att längta ålderdom och om tron som försvann i teologin. Programledare: Martin Dyfverman. SR Örebro. Sänds även natten mot torsdag kl. 01.20 och lördag kl. 18.15.

Samarbeta med fienden. Vi kan inte prata med varandra överhuvudtaget och det är jättejobbigt för barnen, de mår inte alls bra. berättar Jenette som skilde sig från sina barns pappa för sex år sen. De har gemensam vårdnad och barnen bor hälften av tiden var hos sina föräldrar. Men så fort de försöker komma överens om något så slutar det med bråk och ett klick i luren. I Sverige är samarbetssamtalen frivilliga för separerade föräldrar som behöver hjälp att komma överens och tusentals går till domstol istället. I Norge är vårdnadstvisterna hälften så vanliga och samarbetssamtalen är obligatoriska innan man möts i rätten. Medverkande: Karin och Jenette (fingerade namn), Håkan, Annika Toll, familjerättssocionom Stockholm, Annika Rejmer rättssociolog, Lunds universitet, Eva Elfver- Lindström, Socialstyrelsen, Frode Thuen, professor, Bergens universitet. Programledare Anna Ivemark. Sänds även kl. 23.07 och på söndag kl. 18.30.

Av Sylvia Plath. Uppläsning av Mirja Burlin. Översättning: Christina Liljencranz. Del 23 av 23. SR Göteborg. Sänds även kl. 19.35.

Dikt: Kunskap. Författare: Karin Boye. Diktsamling: För trädens skull. Förlag: Bonniers 1935. Uppläsare: Pia Johansson. Sänds även kl. 22.55.

Theorells nobelpris. 1955 års Nobelpris i medicin tilldelades svensken Hugo Theorell. Nu, efter 50 år, frisläpps tidigare hemligstämplat material som belyser valet av Theorell. Bl a visar det sig att samma år, 1955, föreslogs Theorell även till ett Nobelpris i kemi! Varför fick han inte båda prisen? Och hur kommer det sig att Theorell, som redan 1936 nominerades till Nobelpris, fick vänta 19 år innan han Nobelprisbelönades? Hur värderades hans forskningsinsatser i de utredningar som gjordes? Och är det rikigt att Theorell under sin 19-åriga väntan på ett Nobelpris, utvecklade så starka stressymptom i samband med den årliga Nobelprisutdelningen, att han då blev sängliggande? Och hur ska man värdera att Theorell, under sin 19-åriga väntan, bröt mot Nobelreglerna, själv läste igenom handlingarna för att ta reda på både vilka som nominerat honom och vilka som utrett om han kunde anses vara en värdig Nobelpristagare? Och hur reagerade Theorell på det han då läste? Vad gjorde honom så upprörd? Och sist men inte minst - varför fick han ett Nobelpris i medicin? Redaktör: Staffan Forssell. Sänds även kl. 23.40.

Med väder och tidningskrönika.

Direktsändning från konstitutionsutskottets förhör med statsrådet Ylva Johansson.

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även kl. 20.35 och imorgon kl. 05.35.

Veckans berättartema: Bakom fasaden. Cecilia von Krusenstjerna pratar om och läser ur sin egen roman En spricka i kristallen. Redaktör: Mia Gerdin. SR Göteborg. Sänds även kl. 01.00.

Hur ska vi försörja oss? En serie i tio delar om jobben och vår framtida välfärd. Från gårdagen. Sänds även kl. 01.20.

Direktsänt aktuellt magasin. Programledare: Monica Saarinen och Towe Matre. - 1. KU-utfrågningarna med vårdminister Ylva Johansson, som ju kritiserats för sena hjälpinsatser till Thailand. Olof Sjölander har lyssnat vid utfrågningarna. Kl 16.05. - 2. Avhoppen inom lokalpolitiken. Varför hoppar folk av kommunpolitiken? Är besluten redan fattade? Står barnen eller jobbet i vägen? Alltfler ledsnar på sina uppdrag och värst är det bland unga kvinnor. Vad betyder avhoppen för demokratin och medborgarinflytandet? I dag är var tredje kommunpolitiker man och över 50 år. Vad beror det på? Och hur påverkar det politikens innehåll? Britt Westerlund och Monica Selin, kommunalpolitiker medverkar bl a. - 3. Snowboard. Just nu pågår OS i Turin för fullt men det finns de som trots talang och förutsättningar väljer en annan väg för sitt idrottande, en väg vid sidan av tävlandet. Inte minst gäller det de alpina sporterna, allt fler väljer friåkning och snowboard framför traditionella alpina grenar som slalom och störtlopp. Jenny Sanner-Roosqvist reportage. - 4. Hur förklarar man att var femte dansk är beredd att rösta på främlingsfientliga Dansk Folkeparti? Karl Löfgren, professor statsvetenskap vid Roskilde universitet är med. Kl 17.00. - 5.Drogfri. Möt Timo som varit knarkfri i två månader. Vad avgör att man väljer att försöka sluta knarka eller fortsätta? Apropå en studie sammanställd av Olli Puhakka, en kartläggning av nära 600 tunga missbrukare i Stockholm, som presenteras idag. - 6. Vi reder ut vad det blev av det s k tjänstedirektivet som skulle öka konkurrensen i EU. I morgon debatteras frågan i EU-parlamentet. Susanne Palme reportage och SR:s Brysselkorrespondent Kerstin Brostrand medverkar. - 7. Flodutsläpp i Kina. I november drabbades floden Songhua av ett giftutsläpp efter en explosion i en kemifabrik. Där liksom över hela det vidsträckta landet, kämpar myndigheterna fortfarande med att försöka lindra miljöproblemen i floderna, som följer i spåren av den kraftiga ekonomiska tillväxten. Anders Wennersten reportage. - 8. Uppmärksammad våldtäkt. Idag inleddes rättegången mot Sydafrikas före detta vicepresident, Jacob Zuma, som nu står anklagad för våldtäkt på en 31-årig kvinna. Kvinnan är en vän till Zuma och hävdar att våldtäkten ägde rum hemma hos honom, när hon sov över efter ett besök i november förra året. SR:s Arikakorrespondent Vincent Dahlbäck rapporterar. - Producenter: Helena Giege och Carlos Garat

Med väder.

Med väder.

Hemmet långt borta. Ett program om de tyska mennonitbyarna i Paraguay av Lotten Collin. Från torsdagen.

Livet i en kruka. Mats Arvidsson och Jenny Teleman minns ett museum i Lima. Från torsdagen.

Av Niclas Pajala. Med Ingemar Raukola, Jonatan Johansson, Martina Romero Cabello, Kim Gustavsson och Göran Forsmark. Regi: Niclas Pajala. I januari1983 ligger en pojke och en flicka i snön i Luleå och väntar på att en sovjetisk satellit som kommit ur sin bana ska falla ner över dem. Drygt tjugo år senare svävar pojken runt i ett slaskigt Helsingfors och väntar på att något ska brista. SR Luleå. Från 11/2. Sänds även 20/2 kl. 01.00.

Av Sylvia Plath. Uppläsning av Mirja Burlin. Översättning: Christina Liljencranz. Del 23 av 23. SR Göteborg. Sänds även kl. 19.35.

Om kulturmöten och kulturkrockar. Från lördagen.

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även imorgon kl. 05.35.

Reportage från Världssocialt forum i Mali, Västafrika. Red: Dan Jönsson och Anna Rosenberg. Repris från 1 februari 2006. SR Malmö.

Handikappad forskning? Är handikappforskningen styrd av politiken? Forskningen sysslade väldigt mycket med de frågor som politiker initierar. Missar forskarna frågor som är viktiga för de funktionshindrade?

"Varför gör dom inte som vi säger?" Hälsovägledande samtal leder inte alltid till den förändring vårdgivaren hoppas på. I värsta fall kan samtalet få motsatt effekt - att vårdtagaren går hem och röker eller dricker ännu mer. Christina Sätterberg, hälsopedagog vid Landstinget i Dalarna, utbildar vårdpersonal i motiverande samtalsmetodik.

Med Gunnar Burman, präst från Piteå.

Från eftermiddagen.

Från kl. 12.00.

Samarbeta med fienden. Programledare Anna Ivemark. Från kl. 11.03. Sänds även på söndag kl. 18.30.

Theorells nobelpris. Redaktör: Staffan Forssell. Från kl. 12.10.