SR, P1 2006-03-13

Gatorna, skallarna och parlamenten. Del 2. Den 27 augusti 2005 samlas 300 högerextremister på en hembygdsgård på Vikbolandet. Huvudattraktionen är politikern Klaus Menzel från det högerextrema tyska partiet NPD, som numrera skaffat sig en vågmästarroll i Sachsens parlament. Tack vare intåget i parlamentet får NPD extra skattemedel på 1,2 miljoner kronor per månad. Delar av pengarna används för att lära ut partiets framgångsrecept till den svenska ultrahögern. En dokumentär av Christoph Andersson. Från 25/2 och 4/3.

Av Erik Lindhé. Med Thérèse Brunnander, Peter Virtanen. Regi: Anders Carlberg. Den unge sonen har bestämt sig. Hans flickvän uppmuntrar honom. Det är bara hans mor som inte vill att han ska gå ut i kriget. Från 4/3 och 6/3.

Redaktör: Magnus Florin. Från 4/3 och 6/3.

Av Erik Lindhé. Med Börje Ahlstedt , Tobias Hjelm. På färjeterminalen träffas far och son för en stunds samvaro innan sonen ska resa. Men pappan har missuppfattat den uppgjorda tiden för mötet och kommer en kvart för sent. Från 2004, 4/3 och 6/3.

13 mars: 1. Milosevics död. Hur kommer Slobodan Milosevic gå till historien och hur påverkar hans död försoningen på Balkan? Hör om synen på ex-presidenten i dagens Belgrad. Natascha Jevtic Esbjörnsson från Svenska Helsingforskommittén medverkar direkt från Belgrad. Balkankännaren överste Bo Pellnäs och folkrättsexperten Said Mahmoudi intervjuas. - 2. Starta-eget utbildning för irakier. I Sverige ska svensk-irakier få utbildning för att återvända och starta företag i Irak. Hör reportage om 29-årige Karokh Ahmad-Jamil som vill starta en motsvarighet till Posten i Irak. I studion berättar Thair Ismail, handläggare på Olof Palmes internationella center om vad nystartade företag betyder för Iraks återuppbyggnad. Reportage: Malin Olofsson. - 3. Moderiktiga vovvar. Snart är det vår och då gäller det att ha koll på årets mode. P1-morgons reporter har besökt Cat-walken där det är hundar som går modell. Reportage: Julia Andréasson. - 4. Hur effektivt är buggning? I förra veckan blev det klart att regeringen kommer tillåta hemlig avlyssning, sk buggning i Sverige. Denna kontroversiella spaningsmetod har länge efterfrågats av polisen, men fått kritik för att hota den personliga integriteten. Men kommer verkligen polisen kunna lösa så många fler brott om de får börja bugga? Debatt mellan kriminologen Janne Flyghed och kriminalpolisen Magnus Thörner, Rikskriminalen. - 5. Postchefens pension. Ännu en statlig vd har fått ett pensionsavtal som är frikostigare än vad reglerna rekommenderar. Statssekreteraren i Näringsdepartementet Sven-Eric Söder frågas ut om Postens pensionsavtal. - 6. Nya friidrottsstjärnor tänds. Framgångarna fortsätter för svensk friidrott. I helgens inomhus-VM tog Sverige tre medaljer och förhoppningarna stiger nu inför sommarens EM som arrangeras på hemmaplan i Göteborg. Intervju med Åke Stolt, sportchef Sydsvenska Dagbladet. - 7. Minister på Sverigebesök. Vår korrespondent Agneta Ramberg har träffat Storbritanniens europaminister inför hans besök i Sverige. Reportage: Agneta Ramberg. - 8. Korrekrönika. Alice Petrén rapporterar från Paris. - Producent: Erik Boman

Från fredagen.

Med pastor Bo Wettéus, Örebro. SR Örebro.

Med Bob Hansson, poet.

Med ekonomi.

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor. I dag svarar Nina Glans i Jönköping.

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Nattmän, Rackare och släkthemligheter. 13 mars: Nattmän. Svenska barn skrämdes långt in på 1900-talet med sotaren. I Danmark hotade man på samma sätt barn med att nattmannen skulle komma och ta dem om de inte skötte sig. De här två hoten var egentligen ett och samma. De personer som kallades nattmän i Danmark och i delar av Sverige hade också ett annat namn, rackare, och en av deras många uppgifter var att sota skotstenar. Kaj Jensen bor i Hallsberg men har sin släkthistoria i Danmark. På sin farmors sida har han funnit nattmanssläkter ända ner på 1600-talet. Och i hans släktforskning träder en grupp människor fram som levt utstötta, vid sidan av samhället. Nattmansyrket är gammalt. Redan i början av 1500-talet bestämde den danske kungen att instifta regler runt arbetet. Den som anställdes som nattman eller rackare fick oftast ett litet hus att bo i, på ofri grund och utanför samhället, men dock en bostad. Nattmännens uppgifter var att hjälpa bödeln. När han avrättat en person måste kroppen tas om hand, och det gjordes av rackaren. Han tog också hand om och grävde ner självdöda djur på en speciell plats. Hästar åt man inte vid den här tiden utan de skulle slaktas och flås. Köttet grävdes ner, också det var en uppgift för nattmannen, eller rackaren. Förutom detta sotade de skorstenar, tömde latriner och tog hand om kropparna efter människor som tagit livet av sig. De där jobben som ingen ville utföra, de gjorde nattmännen sammanfattar Kaj Jensen. Nattmännen, eller rackarna, betraktades som orena och levde helt avskiljda från de andra i samhället, säger Kaj jensen. - Det fanns till exempel på krogarna speciella rackarglas, som hade en särskild fot som avvek från alla andra så att ingen hederlig kristen skulle behöva riskera att av misstag få samma glas som rackaren använt. Om rackaren alls släpptes in på krogen så fick han en huggkubbe att sitta på, och när rackaren gått vändes den upp och ner så att ingen av misstag skulle komma i kontakt med samma sittyta. Nattmansyrket går, precis som de flesta andra yrken, i arv från far till son. Kaj Jensen har funnit exempel på kvinnor som dömts till stränga straff och som erbjudits att som alternativ till straffet gifta sig med nattmannen. I de fall av den sortens erbjudanden som jag funnit har alla kvinnor tackat nej och tagit sitt straff istället, säger han. Kaj Jensen har sett att nattmännens liv gestaltade sig annorlunda än vanliga danskars. Man levde ofta ihop utan att vara gifta. Han har i sin forskning också sett exempel på att en nattman levde ihop med två systrar. I Danmark finns, förutom alla de vanliga folkbokföringsarkiven, också ett speciellt nattmansregister som ständigt fylls på med nya uppgifter. Kaj Jensen har haft mycket stor nytta av det danska nattmansarkivet, liksom av arkiv från tukthuset i Viborg på Jylland. Det var en anstalt dit man skickade människor som skulle "korrigeras" och vid 1700-talet hamnade många av hans släktingar där. Vid den här tiden organiserade man samhället på nya sätt, och många av nattmännens uppgifter försvann eller sköttes av andra. Arbetsuppgifterna försvann men människorna fanns kvar och var lika avskydda som tidigare. Många av dem började vandra som till exempel glasmästare, men eftersom lösdriverilagen stadgade att man måste ha en fast bostad och arbete hamnade människor av nattmanssläkt ofta i fängsligt förvar. Nattmanssläkterna på Jylland blev också en bit in på 1800-talet utsatta för det som kallades "Den stora Rackarjakten". Alla nattmän man kunde finna infångades och sattes i fängsligt förvar. Familjerna splittrades och barnen placerades ut i vanliga danska hem. - Allt fler unga släktforskar. I forskarsalen på SVAR i Ramsele ser man att allt fler yngre som släktforskar. Ingela Nilsson, som är lärare i en gymnasieklass i Umeå, tar varje år med sig en klass till SVAR. Där får de lära sig de grundläggande kunskaperna i släktforskning och leta i kyrkböcker från hela Sverige. - I Släktband har vi många gånger berättat om släkthemligheter. Det har handlat om självmord, skamliga sjukdomar, dråp, brott och så kallade oäkta barn. Inte sällan är det de äldre generationerna som försökt dölja det här, men den yngre generationen verkar förhålla sig friare till sånt som förut var skambelagt. Ingela Nilsson själv började släktforska när hon förstod att det fanns släkthemligheter i hennes familj. Hon klev in på Lunds landsarkiv och fann där släktens hemligheter. För många av gymnasieeleverna är det första gången de tittar i gamla arkivhandlingar. Och nästan alla vill fortsätta forska framöver efter den intensiva veckan i Ramsele. - Kvinnounderkläder i arkivet Carolina Rediviva Ståuppkomikern Lasse Eriksson är också historiker och släktforskare. Han har skrivit två böcker om kvinnor i hans frus släkt, och i arbetet med den första snubblade han över en märklig historia. En av hans frus anförvanter skrev mycket i sin dagbok om en manlig bekant. Lasse Eriksson blev häpen när han upptäckte hur den mannen skrivit en hel bok om bordellivet i Uppsala på 1800-talet. Ännu mer häpen blev han när han upptäckte att man på biblioteket Carolina Rediviva hade ett par lådor med kvinnounderkläder som samme man hade lämnat in. Jag blev förskräckt, tänk om mannen hon umgicks med i själva verket var en bordellbesökare, säger Lasse Eriksson. Men man läser alla uppgifter man finner i arkiven med sina egna filter påpekar han, och berättar hur han av en ren tillfällighet förstod hur alltsammans hängde ihop. Jag arbetade på en teater i Stockholm samtidigt som jag slet med frågan om de konstiga fynden i arkiven och jag berättade för min påklädare om alltsammans. Han var homosexuell och sa direkt att "Vet du jag tror inte han besökte bordellerna, han arbetade nog där". Det var tydligen inte alldeles ovanligt att män arbetade på bordellerna utklädda till kvinnor. På så sätt kunde de homosexuella män som besökte bordellerna slippa skylta med sin läggning , som ju var straffbar vid den här tiden. För Lasse Eriksson var det mycket bättre att skriva om människor i sin frus släkt än om sin egen. Man blir inte lika bunden av vad människor tycker man ska få lov att säga, man bestämmer själv. Två böcker har det blivit om kvinnor i hans frus släkt. "Boken om Gerda" och "Den elektriska damen". Sänd även kl. 00.03 och på lördag kl. 19.30.

med Ann-Britt Aldeman. En shoppingmissbrukare som vill hjälpa andra från beroendet att handla som tröst. Martin Dyfverman möter henne. SR Örebro. Sänds även natten mot torsdag kl. 01.20 och lördag kl. 18.15.

Beroende på bidrag. 13/3: Jag har ständigt dåligt samvete och barnen är ofta irriterade på mig. Det säger Milka Saxlund i Göteborg som under hela sitt föräldraskap varit beroende av bidrag. Trots att hon arbetar så räcker inte lönen till det nödvändigaste. Vad händer med föräldraskapet när ekonomin ständigt står på minus? Tapio Salonen, professor i socialt arbete i Växjö, svarar. - Dessutom hör ni Finlands uppfostrinsgguru, psykiatern Ben Furman, som skrivit boken "Barn är smarta" och som beskriver sin "Jag-kan-metod" där man uppfostrar sina barn bara med morot och beröm, ingen piska. - Programledare: Staffan Andersson. Sänds även kl. 23.07 och på söndag kl. 18.30.

Berättelser från Kolyma. Av Varlam Sjalamov. Uppläsare: Jalle Lindblad. Del 7 av 21. SR Norrbotten. Sänds även kl. 19.35.

måndag. Dikt: Tillvaro. Författare: Jan-Eric Palm. Diktsamling: På stället marsch. Förlag: LT:s förlag 1976. Uppläsare: Björn Kjellman. Sänds även kl. 22.55.

En serie om sömn. Del 2. Att bli ständigt väckt - om sömnapné. 13 mars: Andra programmet i Vetandets världs serie om sömn handlar om "sömnapné", det vill säga upprepade andningsavbrott under sömnen. Sömnapné är vanligast bland människor i medelåldern, och förekommer ungefär dubbelt så ofta hos män som hos kvinnor. Vi får träffa Ed Murphy från Los Angeles, som provat allt från att sova med stenar på ryggen till att operera bort delar av tungan. Hör också professor Frisca Yan-Go, expert på sömnapné på UCLA-universitetet i Los Angeles. Redaktör: Claes Andreasson. Sänds även kl. 23.40.

Med väder och tidningskrönika.

13/3: 1. Harold Pinter i Turin. Den nyss Nobelprisbelönte dramatikern Harold Pinter skulle i lördags ta emot ett nytt pris för sin dramatikergärning, vid festivalen The Europe Theatre Prize i OS-staden Turin, in i det sista var det ovisst om han skulle orka komma. Anneli Dufva rapporterar från Turin. - 2. Dramatikerdebut av Jonas Hassen Khemiri. Jonas Hassen Khemiris framgångsrika debutroman "Ett öga rött" dramatiserades på Angeredsteatern i Göteborg, men pjäsen "Invasion" får ses som hans riktiga debut som dramatiker. Pjäsen hade premiär på Stockholms stadsteater i helgen. Hans roman "Montecore : en unik tiger" kom nyss ut och blev också mycket prisad. "Invasion" har regisserats av Farnaz Arbabi. Maria Edström var på premiären. Det börjar hos Carl Jonas Love Almquist och hans pjäs "Signora Luna" där handlingen kretsar kring den gåtfulla rollgestalten Abulkasem Ali Moharrem. "Invasion" börjar i en skolföreställning av Signora Luna, som blir invaderad av två unga killar som stör och bråkar och tycker att pjäsen är galet historisk och skriven av värsta svennen. I "Invasion" undersöker Khemiri, precis som i sina romaner, hur språket uppfinner och ibland leker med identiteten. Redaktör: Maria Edström. - 3. Premiär för den danske dramatiken Jokum Rohdes pjäs "Pinocchios aska" på Dramaten i Stockholm. Det är regissören Anna Novovic som satt upp pjäsen, med svensk språkdräkt av Clemens Altgård. En pjäs som i och med debatten om Muhammed-bilderna i Jyllandsposten fått obehaglig aktualitet, med sitt konstpolitiska ämne. Elin Claeson har varit på Dramatens Målarsal. Pinocchio var ju trädockan som blev levande, konsten som blev till liv. Här ska dockan brännas, konst är förbjudet och den som anklagas för att ha snidat en marionettdocka blir av med sin högra hand. Staten har avskaffat demokratin för länge sedan och statuerar exempel, inget dalt med brottslingar. Framförallt inte med konstnärer, de ska utrotas, avrättas, jagas. Så kastas brandbomber mot en illegal teater och bokbålen brinner dag och natt sedan många år tillbaka. "Inget värmer så gott som lite tysk poesi", säger huvudpersonen, den åldrade, ångestridne domaren Wolff. "Lyssna på ljudet av brinnande klassiker" I dennna stat är tanken förstås begränsad. Om inget kulturarv finns, om man inte kan gå till källorna för att förstå, läsa på, begrunda, vad blir då kvar? Okunskap, råhet, våld och blod. Redaktör: Elin Claeson. - 4. Malmö dramatiska teater öppnar nästa säsong på Hipp med en nytolkning av Shakespeares Hamlet, men här heter den Mohamlet. Dramatikern Cristina Gottfridsson har skrivit en egen version, som inte utspelar sig i kungariket Danmark, utan på en arabisk restaurang i Malmö. Regisserar är Ronny Danielsson. Det är en Hamlethistoria som jag moderniserat. Den utspelar sig på en restaurang. Jag har hittat andra sätt att gestalta förbjuden kärlek. Det handlar inte om en kulturell konflikt, utan om relationerna och psykologin, säger Cristina Gottfridsson, som har intervjuats av David Richter. - Från morgonen.

Behovet av en privat sfär. 13 mars: Vi utforskar begreppet integritet. Finns det en evolutionsbiologisk förklaring till vårt behov av en privat sfär? Integritet används i många sammanhang, inte minst i lagtexter. Men det är sällan begreppet definieras, och det kan ställa till problem, menar bioetikern Mats G Hansson. Vissa människor kan gå långt i att exponera sitt privatliv, medan andra är måna om att inte avslöja så mycket. Hur ska man då använda begreppet integritet? Mats G Hansson är aktuell med boken Integritet : i spänningen mellan avskildhet och delaktighet. - Dessutom hör vi om andraplatsen på listan över Sveriges främsta retoriker. Vi fortsätter utse Sveriges fem främsta retoriker med hjälp av Leif Lewin, statsvetare vid Uppsala universitet. Den här veckan gäller det silverplatsen, som intas av publicisten och forskaren Herbert Tingsten. (Listan så här långt: 1. -, 2. Herbert Tingsten (1896-1973) var chefredaktör för DN 1946-1959, 3. Astrid Lindgren, 4. Ernst Wigforss, 5. Stig Strömholm). Programledare: Nils Johan Tjärnlund. Sänds även kl. 00.35 och på lördag kl. 15.35.

Måndag: 1. "Ein Sonntag in den Bergen". En mordbrännares bekännelser. Lars-Gunnar Larsson har läst den schweiziske författaren Daniel de Roulets roman i vilken han erkänner att det var han som tände på Axel Springers slott 1974, inte Röda arméfraktionen som alla trott. - 2. Feministiska utopier (6). Lisa Moraeus vill ha en värld där både kvinnor och män kan röra sig utan rädsla och där samhället tar större ansvar för kvinnors fysiska säkerhet. SR Malmö. Sänds även kl. 20.45.

Jonas Hassen Khemiris pjäs "Invasion" och Lukas Moodyssons film och konstutställning "Container" i dagens Vågen! Vi har sett Khemiris (nyss hyllad för romanen "Montecore") debut som dramatiker på Stockholms stadsteater och Moodysson fortsatta väg på filmduken bort från det förväntade och in i konsthallen Färgfabriken. Medverkar gör Jenny Tunedal, chefredaktör för Lyrikvännen och kritiker i Aftonbladet, Johan Hilton, teaterkritiker i Expressen, och Anna Tullberg och Måns Hirschfeldt från radions kulturredaktion. Programledare: Maria Edström. Sänds även imorgon kl. 18.15.

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även kl. 20.35 och imorgon kl. 05.35.

Veckans berättartema: Gulag - skildringar från ett jordiskt helvete. 13/3: Med högklackade skor i Sibiriens snö av Sandra Kalniete. Sandra Kalniete föddes i ett av forna Sovjetunionens många arbetsläger och tillbringade sina fem första år i byn Togur i Sibirien. Hennes föräldrar hade träffats och gift sig i fångenskapen, och familjen kunde återvända till Lettland först år 1957. Sandra Kalniete kom senare att tillhöra grundarna av den lettiska frihetsfronten och blev så småningom utrikesminister i den fria republiken Lettland. I boken "Med högklackade skor i Sibiriens snö" skildrar Sandra Kalniete ingående sin familjs öde som också är Lettlands öde. Numera är hon verksam som EU-kommissionär för Lettland. Uppläsning ur Med högklackade skor i Sibiriens snö av Sandra Kalniete. Uppläsare: Maria Weisby. Redaktör: Kerstin Wixe. Sänds även kl. 01.00.

Hur ska vi försörja oss? En serie i tio delar om jobben och vår framtida välfärd. Från gårdagen. Sänds även kl. 01.20.

Direktsänt aktuellt magasin. 13 mars: Programledare: Monica Saarinen och Towe Matre 1. Slobodan Milosevic död. Efter den förre serbiske presidenten Slobodan Milosevic död i går undrar vi vad som händer nu? Vi speglar reaktioner bland serber och i omvärlden. Kl 16.05. - 2. Livet i Kina. Världens blickar riktas nu mot Kina, denna ekonomiska supermakt. Men hur ser kinesernas vardag ut bortom feta affärskontrakt och miljökatastrofer? I Studio Ett på måndag handlar det om livet i Kina, ett land där kulturkrockar ständigt uppstår mellan uråldriga österländska ritualer och en västinfluerad storstadskultur. Catarina Lilliehök, frilansjournalist, Julia Tien, handläggare Migrationsverket, Anders Wennersten, SR:s korrespondent, och Björn Kjellgren, sinolog medverkar. Kl 16.10. - 3. Milosevic död. I vår andra timme fortsätter vi att tala om Slobodan Milosevic död i helgen. Kl 17.00. - 4. I vår andra timme möter vi en annan journalist, den legendariske polske utrikeskorrespondenten Ryszard Kapuscinski, som reser i sina egna fotspår. Kjell Albin Abrahamson har träffat honom. - 5. Vi ska prata om föräldralön, en hemsnickrad variant på vårdnadsbidrag som några moderata Stockholmskommuner infört, men som har fått tummen ner i flera instanser. Men vad händer om Alliansen vinner valet i höst. Blir det vårdnadsbidrag i hela Sverige då? Reportage av Luis Lineo och samtal med Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot (fp) och Ulf Kristersson, kommunalpolitiker (m) i Strängnäs. - 6. Venezuelas nya flagga. väcker starka känslor i landet. I går hissades den för första gången och mötte då både jubel och protester. Henrik Klackenberg, statsheraldiker, förklarar symboliken i både flaggan och det nya statsvapnet. - 7. Svarta lådan. Nu kan oroliga föräldrar övervaka sina tonåringar direkt via datorn eller mobiltelefonen. En svart låda som fungerar ungefär som i ett flygplan. Den monteras in under förarsätet i bilen och registrerar allt; kraftiga svängningar, hårda inbromsningar och huruvida bältet är på. Helena Groll rapporterar från Los Angeles. Blackbox eller svarta lådan. - Producenter: Helena Giege, Ami Hedenborg

Med väder.

Med väder.

Upplev, upplev, upplev! Naila Saleem bland producenter och konsumenter i framtidsindustrin. Från 2/3.

Manus, regi och musik av Ludvig Josephson. Medverkande Magnus Roosman, Basia Frydman, Anna Pettersson, Hugo Emretsson. Han har bestämt sig för at stanna hos sin fru. Men den andra kvinnan dyker ändå upp för att gratulera hans son till studenten. Dessutom dyker hennes inte så tystlåtna väninna upp. En uppgörelse i ett trapphus mellan två som kanske älskat varandra. Från 2005 och 11/3. Sänds även 20/3 kl. 01.00.

Ulf Palme framför August Strindbergs dikt ur sviten Trefaldighetsnatten. Från 1984 och 11/3. Sänds även 20/3 kl. 01.13.

Ordlöst miniatyrstycke av Hanna Hartman. Från 11/3. Sänds även 20/3 kl. 01.26.

Berättelser från Kolyma. Av Varlam Sjalamov. Uppläsare: Jalle Lindblad. Del 7 av 21. SR Norrbotten. Från kl. 11.35.

Om kulturmöten och kulturkrockar. Från lördagen.

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även imorgon kl. 05.35.

SR Malmö. Från kl. 13.45.

Man måste liksom försöka acceptera att man har utvecklingsstörning för att klara av det. Fredrik är skådespelare på populära Ållateatern i Sundsvall. Där har alla skådespelare en utvecklingsstörning, och teatern är både en del av handikappomsorgen och en kreativ arbetsplats för funktionshindrade

Parkinsons sjukdom. "Kroppen blir ett fängelse när musklerna inte fungerar". Det säger Gerd Jacobsson, som fick de första symptomen på Parkinsons sjukdom för 20 år sedan.

Med Magdalena Ljunggren, diakon från Umeå.

Från eftermiddagen.

Från kl. 12.00.

Beroende på bidrag. Programledare: Staffan Andersson. Från kl. 11.03. Sänds även på söndag kl. 18.30.

En serie om sömn. Del 2. Att inte kunna sova - om sömnapné. Redaktör: Claes Andreasson. Från kl. 12.10.