SR, P1 2006-02-27

Unga kriminalvårdare arbetar ofta helt outbildade på anstalter för tunga brottslingar. Mikaels dröm var att bli polis när han tog jobb på Hall. Nu är han dömd för främjande av flykt efter Tony Olssons rymning 2004. En dokumentär av Johanna Langhorst. Från 11/2 och 18/2.

Av Louise Epstein. Från 2003. Från 18/2 och 20/2.

Av Louise Epstein. Regi: Stina Ancker. Medverkande: Gunilla Paulsen, Lena Nylén, Elen Aedmäe, MarekTerpilowski, Leif Andrée, Håkan Walles. En del hus räcker det med att se för att förstå att någon därinne har gått vilse. Att tjänarna inte fått betalt och att marulken vägrar bli en timbal och att en väninna, som just ska ringa på, hoppas att årets middag ska bli annorlunda. Från 2003, 18/2 och 20/2.

Måndag 27 februari med Johan Wangström 1. Uppförandekod för partierna Moderatledaren Fredrik Reinfeldt polisanmäler nu den e-post som skickats till honom. Efter e-post affären har diskussionen om hur en ren valkampanj ska vara möjlig blossat upp. Ett förslag är en gemensam uppförandekod för partierna. Mattias Vepsä, förbundssekreterare i SSU och Johan Forsell, ordförande för MUF, diskuterar olika metoder för att få en renare valkampanj och var går gränsen för hur grovt tilltalet i bloggar och på webben får vara? Mattias Vepsä, SSU & Johan Forsell, MUF 2. OS-succén Sju guld, två silver och fem brons blev det slutliga resultatet för svensk del i vinter-OS i Turin. Aldrig någonsin har det gått så bra för Sverige i ett vinter OS men vad innebär framgångarna för idrotten framöver? Lasse Grankvist, radiosporten och Stefan Lindeberg, ordförande i svenska olympiska kommittén, SOK. Gunnar Bolin gör sin sista OS krönika. Lasse Granqvist, Radiosporten & Stefan Lindeberg, ordförande SOK Krönika 3. Da Vinci-kod i rätten I London börjar idag en rättegång mot det förlag som ligger bakom mångmiljonsäljaren "Da Vinci-koden" skriven av Dan Brown. Författaren är anklagad för att ha stulit idén till "Da Vinci-koden" från en annan bok, som heter "Heligt blod, helig Graal", som väckte mycket uppmärksamhet i början av 80-talet inte minst bland kristna. Samtal med Mikael Timm, kulturredaktionen, Sveriges Radio. Mikael Timm, kulturjournalist 4. Sri Lanka efter tsunamin I Sri Lanka hoppas många att fredsprocessen mellan regeringen och separatisterna i de Tamilska tigrarna ska intensifieras, efter vad som beskrivs som ett framgångsrikt möte mellan parterna i Genève i förra veckan. Sri Lanka har inte bara varit drabbat av blodiga konflikter, även tsunamin fick stora konsekvenser för delar av Sri Lanka. Reportage från en by som vara nära att ödeläggas vid tsunamin. Reporter Nils Horner. Reportage 5. Olof Palme fortfarande levande? Imorgon är det hela 20 år sedan statsminister Olof Palme mördades men många av oss minns honom fortfarande väldigt väl. Men hur ser det ut bland den yngre generationen? P1-morgon besökte Enskilda Gymnasiet i Stockholm och författaren Gunnar Fredriksson resonerar kring vikten av att veta vem Olof Palme var. Reportage Gunnar Fredriksson 6. En krympande arbetarklass? För första gången är medlemmarna i tjänstemännens fackliga organisation TCO och akademikernas SACO flen än medlemmarna i arbetarnas LO. Klas Åmark, professor i historia som forskat om arbetsmarkanden, berättar om denna milstolpe i fackföreningsrörelsens historia. Klas Åmark, Professor historia. Producent: Helena Sjöholm helena.sjoholm@sr.se

Från fredagen.

Med komminister Selma Haraldsdóttir, distriktspräst Jakobsgården, Borlänge. SR Örebro.

Med Bob Hansson, poet.

Med ekonomi.

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor. Idag svarar Tomas Tengby i Göteborg. Tel: 099-510 10.

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Morianer, slavar och sjungande släktberättelser Släktband 27 februari 2006 Uppsving för afroamerikansk släktforskning Reginald Washington är en av de främsta inom afroamerikansk genealogi. Han är också den som är ansvarig för afroamerikansk släktforskning på arkivet och varje dag tar han emot mängder av förfrågningar från ättlingar till de slavar som kom till Amerika under hundratals år. Det här är ett intresse som är på uppgång, säger han. Reginald Wasington berättar att det finns ett antal arkiv att leta i, men att man för det mesta inte kommer längre än till en notering om ett slavskepp som kom från Afrika med några hundra slavar i. Där fanns inga noteringar om vilka afrikanerna var eller vilket land de kom från. Eftersom man oftast inte kommer längre än till slavskeppen förstår man att en del intresserar sig för den nya DNA tekniken som i stort kan visa vilken del av Afrika man härstammar från. I de nationella arkiven i Washington DC kan man bland annat leta i folkräkningsarkiv, militära arkiv och pensionsregister. Men det finns också ett mycket användbart arkiv just för afroamerikaner som heter The Freeman Bureau. The Freemans Bureau bildades den 3 mars 1865 och var en myndighet som skapades för att hjälpa frigivna slavar till ett liv i frihet. De bedrev bland annat sjukvård och hjälpte de frigivna slavarna att få arbete. År 1866 hade de öppnat 4000 skolor och 100 sjukhus, framförallt i södern. De hjälpte även till med juridiska frågor som till exempel att få ut sin lön från tidigare slavägare. Reginald Washington berättar att många idag inte känner till att slavar kunde äga mark fastän att de var slavar. Information om det kan man hitta i ett annat arkiv vid namn Commissionary of Claims. Commissionary of Claims var en myndighet som sattes upp för att ge tillbaka egendom som konfiskerats av armen under inbördeskriget. Det här är ett arkiv som naturligtvis gäller både svarta och vita, säger Reginald Washington. I det här arkivet hittar man mycket information som berättar om slavarna, till exempel vittnesmål i markstrider där frigivna slavar beskriver hur ägarna behandlat dem. Förutom de federala arkiven, eller offentliga arkiven, finns en hel del privata arkiv, som till exempel plantagernas egna arkiv. Men de finns inte på The National Archives i Washington. Reginald Washington säger att det är smärtsamt för många att läsa om slavarnas liv på plantagen. Speciellt när man får läsa om olika typer av övergrepp. Men samtidigt får man tänka på att det är en del av vår historia. Romanen Rötter av Arthur Hailey betydde ett stort uppsving när det gäller intresset för släktforskning, både för svarta och vita säger Reginald Washington. Men det finns många som ifrågasatt hur realistisk den är och hur sann släktforskningen är. Några tycker man ska göra en uppföljning och att det skulle bli en ny bra roman. Om du klickar på Länkar i listen till vänster på den här sidan kan du gå in på The National Archives hemsida. Den är både informativ och har en sökfunktion. Morian vid det svenska hovet På 1700-talet var det bland franska hovdamer ansett som mycket elegant att ha en svart page som satt beredd att passa upp. Helst skulle det då förstås vara en liten pojke. Och eftersom det som gjordes i Frankrike var på modet, så ville de svenska högreståndspersonerna inte vara sämre. Så även hit till Sverige kom det en liten rännil av personer med afrikanskt ursprung. Vid den här tiden kallade man alla svarta personer för morianer. Den mest kände av dem var page och favorit vid Gustav III:s hov. Han hette Badin och föddes som slav i danska västindien. Han var inledningsvis lakej hos drottning Lovisa Ulrika. Om honom har det skrivits böcker och han finns till och med avbildad på ett porträtt på Nationalmuseum (se bild ovan). Men det fanns alltså fler. Eva Engblom är amatörforskare och hon har sökt i arkiven efter spåren av morianer. Hon uppskattar att mellan 50 och 100 personer med afrikanskt ursprung kom till Sverige från 1600-talet och fram till tidigt 1900-tal. De flesta av dem hade varit slavar, men några kom också på egen hand. Hur Antoine Zamore kom hit vet man inte riktigt men man vet att hans liv här i Sverige i alla fall blev uthärdligt, kanske till och med bra. Charles Antoin Francoi Zamore dyker upp i Sverige runt 1770. Han blir då anställd som lakej hos hertig Carl, som senare skulle bli Carl XIII. Med tiden blev han pukslagare med militär rang. Antoines ättlingar har en livaktig släktförening, men hans tidigaste historia är höljd i dunkel. Det var Antoines barnsbarns barnbarn, Gustav Zamore som forskade i sin släkts historia, och det är Gustavs dotter Britta Zamore som idag har hand om fadern material. I familjetraditionen har det sagts att Antoine kom från Algeriet, men numer är man ganska överens om att det nog bara var en anhalt på vägen. Sannolikt har han bott i Frankrike innan han kom till Sverige, det tyder både hans namn på och det faktum att han fått en musikalisk utbildning innan han kom till Sverige. Antoine var en vuxen man när han kom till vårt land, ändå fick han spela rollen av exotisk lakej under sin första tid vid det svenska hovet. I släkten Zamore finns en muntlig berättelse bevarad som handlar om hur det gick till när Antoine en gång blev tillfångatagen. Antoine berättade för sina barn och barnbarn om hur ett skepp med slavjägare kom till den afrikanska strand där han och hans syster lekte. De sköt på barnen med saltskott och tillfångatog honom, medan hans syster klarade sig. Några få av alla de slavar som skeppades iväg som boskap från Afrikas kuster hamnade alltså på konstiga vägar i de olika europeiska hoven. Och om man jämför det liv Antoine Zamore fick här i Sverige med det som han hade fått som slav på bomullsplantageran i den amerikanska södern, så hade han det givetvis bättre. Han betraktades som en ägodel, men var ändå inte slav i dåtidens mening. Han bodde först i en lägenhet i gamla stan. Han hade en hygglig lön, det man man se av kvittenserna från hovet, och han hade både piga och inneboende, en annan morian. Antoine Zamore ansökte med tiden om att få gifta sig. Det var inte alldeles enkelt. Antoine fick gå till kungen för att få tillstånd. Prästerskapet i landet var tveksamma till det hela men fick ge med sig för kungligt inflytande. Hans hustru och han fick 6 barn tillsammans. När hon dog gifte han om sig och i det nya äktenskapet föddes ytterligare 10 barn. Många av barnen som dör i späd ålder. Britta Zamore räknar sina rötter från den yngsta levande sonen Carl Magnus. Han var nummer tolv i ordningen av de sexton och ändå yngst. Antoine får en militär rang och blir pukslagare i den militära musikkåren. Med det jobbet följer också ett litet boställe i Upplands-Väsby, dit han flyttar med sin stora familj. Att han blev just pukspelare fast han egentligen trakterade trumpet var ingen tillfällighet. Precis som man hade för sig att ha svarta pager vid hovet ville man ha svarta pukspelare i musikkårerna och allra helst skulle han sitta på en vit häst. Britta Zamores far Gunnar, som forskat fram det mesta om sin förfaders svenska historia har hittat uppgifter om att man under vissa perioder, då man inte kunnat finna någon svart pukspelare helt enkelt målade en vit person med svart färg. Benjamin från Kenya sjunger sin släkthistoria För de afrikaner som blev tagna som slavar finns det nästan inga möjligheter för deras ättlingar att hitta rötterna i Afrika. Där har annars traditionen varit stark när det gäller att hålla släktberättelser levande. Benjamin Modenjo, 35, är lärare från Kenya. Hans far hade sex hustrur och Benjamin har 39 syskon. Han kan sin släkts historia dels genom sång som levt genom generationer, ända ned till 1600 talet. Men det finns också ett mycket praktiskt sätt att hålla koll på vem som är släkt med vem, och det handlar om första bokstaven i släktnamnet. I Kenya, ett land med 31 miljoner medborgare finns 42 stammar och nästan alla av dem har egna klaner. Genom att höra en persons namn, oavsett om han eller hon är i till exempel Sverige, vet man vilken klan de tillhör. Benjamins klan har bokstäverna M och E. Benjamin berättar att inte alla släktingar finns med i sångerna. Man måste ha utmärkt sig på ett eller annat sätt för att bli hågkommen. Varje klan hade ett traditionellt yrke tidigare, till exempel som i Benjamins släkt där de var skatteindrivare till kungen eller på den andra släktgrenen där de var bryggare. Om man kommer från en släkt med krigare kan sången handla om de som varit framgångsrika i ett krig till exempel. Benjamin poänterar att det är viktigt att kunna sin släkts historia, inte minst när det kommer till giftermål. Man får inte gifta sig med någon från den egna klanen. Men det som händer i dagens Kenya är att man inte alltid kan sin historia, två personer kan med andra ord råka gifta sig med varandra fastän de är nära släkt med varandra. Fler flyttar till städerna, och där vill många vara moderna vilket ibland innebär att man inte behåller sitt ursprungliga namn. På så sätt tappar många sin identitet. Om jag möter någon som har namnet James Scott kan jag inte tolka hans rötter, säger Benjamin. Men om jag får höra hans afrikanska namn vet jag hans historia, till exempel kan våra stammar varit ovänner och krigat för hundra år sedan. Miniserie- Runda antavlor med mycket plats Det kanske vanligaste sättet att visa sin släktforskning är att göra ettträd, där anfäderna bildar rötter och ättlingarna grenverk. Men Rolf Ekelund kom för snart 60 år sedan på ett annat sätt att rita upp släkten. Han fick helt enkelt en snilleblixt - på en kräftskiva. -Värden bad mig att hänga upp lyktorna till festen och när jag vecklade ut pappgubben-i-månen så fick jag en snilleblixt "Det är klart att det är så jag ska göra!" Resultatet blev en släkttavla med Rolf själv i mitten och 10 släktled i cirklarna utanför -Jag vet inte om jag var först med det här, men jag tror det, säger han. Rolf Ekelund har hållit på med släktforskning hela sitt liv, och hans antavla är nästan helt fylld med namn och uppgifter. Man får skriva snyggt och smått, men klarar man det får man inte oerhört mycket information på en begränsad yta. Rolf har samlat informationen om alla de namn som finns på tavlan i två tjocka volymer. Han räknar med att han lagt ner i alla fall 100 000 timmar på sin släktforskning. Har det varit värt det? Sänd även kl. 00.03 och på lördag kl. 19.30.

med Carl Gustaf Olofsson. Om att vara religiös utan att tro. Martin Dyfverman möter en fritänkare med bok på Internet och med friår i Småland. SR Örebro. Sänds även natten mot torsdag kl. 01.20 och lördag kl. 18.15.

Kommunens supernanny. Sänds även kl. 23.07 och på söndag kl. 18.30.

Av Elia Barceló. Uppläsning: Sven Wollter. Del 5 av 6. SR Norrbotten. Sänds även kl. 19.35.

måndag Dikt: Nu dansar gammalt Författare: Sandro Key-Åberg Diktsamling: Gamlandets lov Förlag: Bonniers 1987 Uppläsare: Pia Johansson Sänds även kl. 22.55.

Mer mänsklig faktor ger färre olyckor. Redaktör: Håkan Svensson. När orsakerna till en olycka eller ett allvarligt tillbud skall förklaras så blir ofta förklaringen att det berodde på den mänskliga faktorn. Men den förklaringen är alldeles för enkel menar nu allt fler forskare. Mer mänsklig faktor ger färre olyckor Man menar att olyckutredningar ofta lägger tyngdpunkten på att studera tekniska, organisatoriska och andra former av system som människan befinner sig i. Fungerar de väl och det ändå händer en olycka ja då är det den mänskliga faktorn som varit framme. Men nu menar forskarna att man då lägger all tillit till systemen, utan gå vidare och se på varför människan gjorde fel. Den stora tilltron till teknik och system gör också att arbete med att förebygga olyckor inte alltid sker på bästa sätt. Teknik och system behöver också mänskliga faktorer för att fungera och forskarna menar att mer mänsklig faktor som byggs in i säkerhetssystemen desto bättre skulle de bli Forskarna säger också att i de allra flesta fall så har inte människan för avsikt att göra fel och utsätta andra för risk eller skada. I en farlig situation försöker människan undvika en olycka och skulle det inte lyckas så innebär det inte personen gjorde fel. Det är den totala situationen som blev fel och måste analyseras som helhet för att man i framtiden skall kunna undvika olyckor. Medverkar i programmet gör Sidney Dekker professor på trafikflygarhögskolan vid Lunds universitet och Daniel Hummerdal forskare vid trafikflygarhögskolan. Redaktör för programmet är Håkan Svensson. Sänds även kl. 23.40.

Med väder och tidningskrönika.

Från morgonen. 27/2 1. Ibsen som ironiskt dammkorn på Dramaten. Äkta paret Jan Malmsjö och Marie Göranzon står som äkta par även på scenen. Det är inte första gången det händer, men det orsakar ändå rubriker. Och i lördags var det dags för dem, tillsammans med bland andra Agneta Ekmanner, att på Dramatens stora scen spela fram Henrik Ibsens John Gabriel Borkman, skriven 1896. Regissör är Hilda Hellwig och för översättningen står Klas Östergren. Makt och Moral. Kärlekens väsen. Manligt och kvinnligt. Det är några av de stora teman som finns i Ibsens näst sista pjäs, den om John Gabriel Borkman. Han, den före detta bankdirektören som nu sitter och trycker på vinden i familjens villa, efter att först ha förskingrat och sen suttit i fängelse. Hans fru känner sig sviken av honom, likaså svägerskan Ella, som var hans ungdomskärlek. Men han anser sig bara ha svikit sig själv eftersom han aldrig lyckades genomföra de storslagna planer, kryddade med övermänniskoideal, han hade för sitt liv. 2. Att älska idrott. OS-guldpartyt i Turin är över och vissa av oss har gråtit över tappra curlare, envisa skidskyttar och de där stela vita finska förloraransiktena i gårdagens rusiga hockeyfinal för män. Och knappt en enda fuskskandal äns så länge. Iallafall inte vad jag vet. Ingen skamfylld presskonferens, ingen snorig längdåkare snabbare än alla andra. Nästan helt rent spel. Själv bröt jag sporthypnosen en stund i helgen och gick till Stadsteatrens Klarakafé I Stockholm och lyssande till en frågestund om idrott med författaren Per Olov Enquist 3. En fransman i en fransmans spår. Bernard-Henri Lévy har skrivit en ny bok "American Vertigo". För några år sedan kom Anders Ehnmark med en liten bok kring Alexis de Tocqueville, fransmannen som reste till USA 1831 för att studera fängelsesystemet och vars böcker om demokratin i det nya landet sedan dess lästs och kommenterats av generationer politiskt intresserade. Nu är det dags igen. Bernard- Henri Lévy, den mest kände av franska filosofer har rest i Tocquevilles fotspår. Alexis de Tocqueville var en typisk 1900-talsmännsika född på 1800-talet: praktisk, teoretisk, demokratisk, aristokratisk, empatisk och okänslig. Och att han är modern bevisas av datorns stavningsprogram känner igen Tocquevilles namn. Datorn känner däremot inte igen Bernard-Henri Lévys namn, men så är han också en 1800-tals människa född på 1900-talet, en filosof som söker stora sammanhängande system och vill ändra människans öde. 4. Valkyrian i regi av Staffan Valdemar Holm. Så till Kungliga Operan i Stockholm. I helgen var det premiärdags för den andra delen av fyra i Wagners operasvit Ringen. Efter höstens succé med Rhenguldet har nu regissören Staffan Valdemar Holm och dirigenten Gregor Bühl, med sina team, tagit itu med Valkyrian. Per Feltzin har ägnat helgen åt Wagner.

Programledare: Nils Johan Tjärnlund. Dadarörelsens rötter P1 måndag 27 februari 13.20, 28/2 00.35 och kortversion 4 mars 15.35 Gyckel, tokskratt och infall. Vi följer dadarörelsens ursprung till det judiska Rumänien. Och så fortsätter vi serien om Sveriges främsta vältalare med Ernst Wigforss, som hamnar på fjärde plats. 1. Den provokativa dadarörelsen föddes på Cabaret Voltaire i Zürich för nittio år sen. Med gissel, gapskratt och obscena texter utmanade en grupp konstnärer den borgerliga kulturen. Men i en ny bok visar författaren och konstprofessorn Tom Sandqvist att dada har sin kulturella hemvist i Rumänien i en mix av jiddischkulturen, chassidism och den rumänska byns folkfester. I Vetenskapsradion Forum berättar han mer om de första dadaisterna. Tom Sandqvists bok heter "Dada öst" och utges på Signums förlag och kommer också på engelska som "Dada East" på MIT Press. 2. Sveriges främsta retoriker Vi fortsätter serien där vi utser Sveriges främsta retoriker med hjälp av statsvetaren Leif Lewin. Efter Stig Strömholm på 5:e plats följer i dag plats 4 och där återfinns politikern Ernst Wigforss. Ernst Wigforss (1881-1977) var socialdemokratisk finansminister 1925-26 och 1932-49. Har Du förslag på en egen lista? Skriv i så fall till oss. Det har till exempel Sven-Olof Ohlsson i Norrköping gjort, och han föreslår: 1. Biskop Bo Giertz 2. Alf Svensson, f.d. partiledare 3. Gustaf Näsström, kulturhistoriker 4. Sten Bergman, forskningsresande 5. Sven Stolpe, författare Sänds även kl. 00.35 och på lördag kl. 15.35.

SR Malmö. Måndag 1. Grön afrikansk revolution? Asien odlade sig ur en stundande svältkatastrof, kan Afrika göra detsamma? Lars-Erik Birgegård har läst The African Food Crises av bla Göran Djurfeldt 2. Zimbabwisk bokhunger Ntombi Nare startade the African Book Development Trust tillsammans med författaren Doris Lessing. Anna Rosenberg har mött henne Sänds även kl. 20.45.

P1:s kritikprogram där Anneli Dufva tar upp aktuella händelser i kulturvärlden. Ibsen och Capote. Mörka brott och manliga myter i Vågen. P1 måndag 27 februari kl 14.03 och 28/2 kl 18.15 Vi har sett Henrik Ibsens John Gabriel Borkman i regi av Hilda Hellwig på Dramaten Med Hilda Hellwig, Agneta Ekmanner, Jan Malmsjö och Marie Göranzon och filmen "Capote" om tillkomsten av Truman Capotes berömda dokumentärroman "In cold blood" av spelfilmsdebuterande Bennett Miller. Medverkar gör Jan Olov Ullén, författare och kritiker, Malin Ullgren, kulturjournalist och kritiker i Expressen och Roger Wilson, frilansjournalist och filmkritiker. Programledare: Anneli Dufva. Sänds även imorgon kl. 18.15.

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även kl. 20.35 och imorgon kl. 05.35.

Veckans berättartema: Funderingar vid fiske. Redaktör: Sture Johansson. SR Göteborg. Sänds även kl. 01.00.

Hur ska vi försörja oss? En serie i tio delar om jobben och vår framtida välfärd. Från gårdagen. Sänds även kl. 01.20.

Direktsänt aktuellt magasin. Måndag 27 februari Programledare: Monica Saarinen och Kristin Göthe 1. EU och Muhammedkarikatyrerna Hur hanterar EU krisen efter Muhammedteckningarna? Vissa medlemsländer tycker att unionen är för mjuk i tonen. Medverkan av Susanne Palme, EU-reporter. EU och Muhammedkarikatyrerna 2. Det politiska arvet efter Olof Palme Den 28 februari är det 20 år sedan Olof Palme mördades på öppen gata i Stockholm. Olof Palme betraktas som en av Sveriges främsta politiska gestalter - som partiledare och statsminister präglade han samhällsdebatten och det politiska livet i Sverige i flera decennier. Majgull Axelsson, författare, Claes Arvidsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, Anne-Marie Lindgren från socialdemokratiska tankesmedjan Idé och Tendens och Studio Etts Björn Elmbrant talar om det politiska arvet efter Olof Palme. Olof Palmes politiska arv SR Minnen om Olof Palme - lyssna på program ur arkivet 3. Reinfeldt polisanmäler Moderatledaren Fredrik Reinfeldt har nu polisanmält mejlen från socialdemokraternas valstrateg. Vilket brott är egentligen begånget? Anders Jonsson, politisk kommentator på Expressen analyserar och advokat Peter Danowsky reder ut det juridiska. Fredrik Reinfeldts polisanmälan 4. Hyllade hockeyhjältar I eftermiddag firas de svenska hockeyhjältarna som landar i Stockholm efter OS-guldet igår. Men vi undrar också hur muntert det är för sverigefinnarna idag... Vi sänder direkt från Medborgarplatsen där de officiella hyllningarna kommer att hållas. OS guld i hockey 5. EU-hjälp till Palestina EU:s utrikesministrar beslutade i eftermiddags att ge drygt en miljard kronor i humanitär hjälp till den palestinska myndigheten. Den palestinska ekonomin är nära att kollapsa, men flera EU-länder är tveksamma till fortsatt ekonomiskt stöd som kan hamna i Hamas fickor. Medverkan av Jonas Sjöstedt, EU- parlamentariker (v) och Gunnar Hökmark, EU-parlamentariker (m). EU och Palestina 6. Knarkets väg in i Europa Hör Alice Petréns reportage från Portugal - en av Europas portar där knarket flödar in. Vi träffar Bruno, svensk-portugis och tidigare narkoman i Lissabon. Bruno i Lissabon 7. Samtidskonst på Moderna muséet Tusentals nyfikna besökare har den senaste veckan strömmat till utställningen "När är jag?" på Moderna museet. 49 mer eller mindre kända konstnärer mellan 28 och 99 år tar temperaturen på dagens Sverige. Vad är det då dessa konstnärer har att berätta om vår samtid? Reportage av Towe Matre. Moderna utställning Producenter: Helena Giege och Ami Hedenborg

Med väder.

Direktsänt aktuellt magasin.

Med väder.

Hedersmord på operan - om det nyskrivna verket "Svall" av Daniel Börtz och Claes Fellbom. Från torsdagen.

mordet på Olof Palme Ett dokumentärt rekviem för recitatörer, band, piano och elekronik av Mats Lindström. Röster bl a: Olof Palme, Ebba Beckman, Anna Maria Käll, Stig Larsson. Piano Kristine Scholz. Olof Palme står framför min pappa på en fest och min pappa utbrister "Dig skall man ju inte stå framför, då kan man ju bli skjuten". Detta var precis ett år innan Olof Palme blev mördad. Från 2001, 25/2. Sänds även 6/3 kl. 01.00.

Av Elia Barceló. Uppläsning: Sven Wollter. Del 5 av 6. SR Norrbotten. Från kl. 11.35

Om kulturmöten och kulturkrockar. Från lördagen.

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även imorgon kl. 05.35.

SR Malmö. Från kl. 13.45.

Bortsorterad i Moskva Hur kan det vara att ha ett funktionshinder och leva i Ryssland? Vilken attityd har folk i gemen till funktionshindrade? Hur ser det ut med jobb, hur är tillgängligheten? Livskraft från UR besöker en institution för funktionshindrade barn i Moskva, och möter Ruben Gallego, somhar en cp-skada och som skrivit en bok om sin uppväxt i slutna sovjetiska barnhem för funktionshindrade. Se text-tv sid. 827 och LL sid. 828.

Med Gunnar Burman, präst från Piteå.

Från eftermiddagen.

Från kl. 12.00.

Kommunens supernanny. Från kl. 11.03. Sänds även på söndag kl. 18.30.

Mer mänsklig faktor ger färre olyckor. Redaktör: Håkan Svensson. Från kl. 12.10.