Skriv ut sidan
Länk till sidan

TV8 2005-02-07--2005-02-08

Inspelning saknas. Går ej att beställa.

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
Senaste nytt från den europeiska finansmarknaden. Morgonsändning: Analyser från börshusen i Frankfurt, London, Paris, Madrid, Milano, New York och Zürich. Eftermiddagssändning: Summeringar och analyserar av dagens börsaktiviteter i Europa. Kvällssändning: Öppningen av New York-börsen.

Tablåinnehåll
Direktsända nyheter från amerikanska Fox News.

Tablåinnehåll
Senaste nytt från den europeiska finansmarknaden.

Tablåinnehåll
Senaste nytt från den europeiska finansmarknaden.

Tablåinnehåll
Amerikanskt debatt- och underhållningsprogram Amerikanskt debatt- och underhållningsprogram med dagsaktuella ämnen och gäster. Programledaren Bill OReilly är en prisbelönad journalist, författare och TV-personlighet som bland annat är känd från Fox News.

Tablåinnehåll
aktiemarknaden "Finansnytt" är nyhetsprogrammet för dig som vill veta mer om börsen. Programmet ger dig de senaste nyheterna och ställer de relevanta frågorna till de som kan ge svaren. "Finansnytt" vänder sig till den aktieintresserade människan och drar sig inte för att ta upp djupare och mer komplicerade frågor om företagen och aktiemarknaden. Nyhetshändelser och börsrörelser sätts i perspektiv och skeenden analyseras, både vad gäller svenska och amerikanska förhållanden och i den sena sändningen, rapporteras alltid om dagens utveckling på New York-börsen. Som enda nyhetsprogram inom ekonomi, gästas "Finansnytt" också dagligen av en gäst, som diskuterar och förklarar aktuella nyhetshändelser inom börs och näringsliv.

Tablåinnehåll
Brittisk dokumentärserie från 2003 Detta avsnitt: Rembrandt Van Rijn (1606-1669), var en visionär målare, tecknare och företrädare för den realistiska konststil som beskrivits som "en vägkarta över den mänskliga erfarenheten." År 1625 satte Rembrandt upp en studio i Amsterdam där den toleranta nya holländska republiken uppmuntrade konstnärer att arbeta fritt. Han började måla porträtt av familjemedlemmar och grannar och producerade hundratals konstverk. Hans eget ansikte blev en fascinationskälla och det centrala uttrycksmedlet i hans verk. Totalt skapade Rembrandt 75 självporträtt. Rembrandt undvek trenden mot ljusare färgtoner och mjuka penseldrag och skapade alltmer inåtblickande tavlor. Han levde slösaktigt, gjorde bankrutt 1655 och dog utfattig. Däremot efterlämnade han en ofantlig mängd konstverk som aldrig överträffats i sin insikt om människans tillstånd. En upplysningsserie som sträcker sig över århundraden och som utforskar världens största konstnärers liv och verk. Konsthistorikern Tim Marlow förklarar genom att gå tillbaka till inspirationen bakom målningarna, hur konstnärernas liv påverkade deras konst och tillförde västerlandet några av dess största skatter. Under en unik resa genom tio länder kan du bevittna en omfattande och underhållande historia som följer världens mest kända mästerverk tillbaka till deras ursprung och inspiration.

Tablåinnehåll
Brittisk dokumentärserie från 2003 Detta avsnitt: Den holländske målaren, Jan van der Meer (1632-1675) målade familjescener i vilka han uttryckte sin stora skicklighet vad gäller perspektiv och skämtsam tvetydighet. Även om han inte producerade mer än 40 verk och dog okänd utanför sin hemstad Delft anses han vara en lika stor talang som Rembrandt. Vermeer's motvillighet mot att resa och behovet av att försörja en familj på 15 personer betydde att han inte kunde tjäna sitt levebröd på enbart måleri, speciellt som han var så noga med detaljer och endast färdigställde två till tre målningar per år! Icke desto mindre blev han den mest respekterade målaren i Delft och hade inga problem med att sälja sina verk till sina gynnare. Hans tidigare verk baserades på mytologiska och bibliska motiv och de senare av familjescener på vilka han grundade sin berömmelse. Men Vermeer's stil var alltid densamma, d.v.s. hans avbildning av ljuseffekter, en häpnadsväckande känsla för perspektiv, en nästan fotografisk känsla av realism, en talang för komposition och en sofistikerad skicklighet att få blicken med i en "dialog" med tavlan.

Tablåinnehåll
från 2004 Detta avsnitt: Liza Marklund. I den här svenska intervjuserien träffar vi tjugo av Sveriges mest älskade författare, i personliga intervjuer med Björn Linnell. Linnell är tidigare förläggare både på Bonnier och Norstedts. Det blir kvalificerade samtal om skrivandets konst och bevekelsegrunder. Om skrivande och liv och om verkligheten bakom berättelsen. Visas nästa gång 12/2 19:00

Tablåinnehåll
från 2004 Detta avsnitt: Herman Lindqvist. Visas nästa gång 12/2 19:30

Tablåinnehåll
aktiemarknaden

Tablåinnehåll
Detta avsnitt: Kjell-Olof Feldt, tidigare framstående finansminister, idag debattör, skribent och författare som ansågs ingå i den så kallade "kanslihushögern" samtalar med den kanske främste representanten för den socialdemokratiska vänstern, redaktör Göran Greider om pragmatism och ideologi i det socialdemokratiska århundradet. För det Socialdemokratiska Arbetarpartiet är förhållandet till kapitalismen en ömtålig fråga. I regeringsställning har partiet sökt kompromisser med sin i huvudsak retoriska antikapitalistiska hållning. Världens högsta skatter och fördelningspolitik har varit kärnan i 1900-talets socialdemokratiska strategi. Samtidigt har vi också sett framväxten av vad Anders Isaksson kallat för den "politiska adeln" - det vill säga en politisk klass. När det samhällsekonomiska utrymmet minskade under 1980-talet lät Socialdemokraterna i pragmatisk anda avreglera onödiga hinder för kapitalismens utveckling och marknadsekonomin. Sedan dess har partiets yttre vänsterfalang protesterat mot innebörden av begreppet avreglering: partiet erkänner kapitalismen som grunden för ekonomisk utveckling! Engelsbergssamtalen kommer under våren 2005 att ge perspektiv på Socialdemokratins århundrade genom att illustrera utvecklingen genom intervjuer med historiker, forskare, initierade socialdemokrater och personer som befunnit sig i olika betydelsefulla relationer till partiet och rörelsen. Redan Hjalmar Branting talade om "Socialdemokratins århundrade". Socialdemokratin och arbetarrörelsen blev också det svenska 1900-talets i särklass mest mäktiga och framgångsrika politiska kraft. Socialdemokratin växte fram genom den historiska samhällsprocess som följde i spåren av industrialiseringens och liberalismens triumfer under 1800-talet. Genom sin kompromissinriktade fördelningspolitiska profil vann rörelsen senare sympatier inom breda lager, även utanför arbetarrörelsens kärna. Sedan det stora parlamentariska genombrottet i början av 30-talet hade partiet och rörelsen därutöver regeringsansvaret under den mesta tiden fram till idag. Partiet har på så sätt haft unika tillfällen att förverkliga sitt socialdemokratiska Sverige. Många menar dessutom att Sverige och socialdemokrati i många avseenden också har blivit liktydiga begrepp. Hur tänker och arbetar man inom ett parti som nått sådana oöverträffade framgångar inom en demokrati? Har man förmått att förverkliga sina visioner och löften, eller i vilken mån har historien kommit emellan vision och verklighet? Hur sammanväxta är strängt taget idag Staten och Partiet? I vilken mån är det möjligt för socialdemokratin att definiera potentiella problem i samhällsbygget utan att själv riskera att få ansvaret för eventuella misslyckanden? Hur ser man inom socialdemokratin på framtiden och hur tänker man sig att hantera och lösa de problem som finns inom sjukvård, skola, omsorg, forskning och krisberedskap m.fl. områden? Är det möjligt att inte ta på sig ansvaret för totaliteten i samhället när man kontrollerar större delen av samhällsekonomin, vilket sker dels via världens högsta skattetryck och dels via statligt ägda bolag, ofta i monopolställning. Dessutom är Staten också den största enskilda ägaren på Stockholmsbörsen som man även är näst största ägare utav. Med dessa resurser bakom sig torde steget mellan visioner och verklighet inte vara långt för ett statsbärande parti som alltså, för att tala med Karl Marx, kommit att kontrollera betydande delar av produktionsmedlen. Visas nästa gång 10/2 23:10

Tablåinnehåll
Detta avsnitt: Hon har kallats skogens drottning och hyllats av pressen för snabb reaktion och god krishantering. Tillsammans med kung Carl Gustaf har infrastrukturminister Ulrica Messing i TV och tidningar visat deltagande med dem som drabbats av "århundradets värsta storm". Men kommer regeringen verkligen att ge någon ersättning till de drabbade? Ännu saknas bindande regringslöften. Och vad kan en ansökan till EU:s solidaritetsfond ge? Och när? Ulrica Messing utfrågas i TV8:s "O som i Ortmark" om skogen, makten och förtroendet. Med nio år i regeringen tillhör hon den exklusiva skara Göran Persson litar mest på och som han har nämnt som en av några tänkbara efterträdare. Vill hon bli partiledare? Messing har haft hela sin karriär i politiken och börjar nu börjar bli välmeriterad: jämställdhetsminister, konkurrensminister, ungdomsminister och nu senast skogsminister. Åke Ortmark, ekonom, journalist och författare, är unik. Ingen kan som han få direktörer och politiker att prata ur skägget. I "O som i Ortmark", synar han de tunga namnen i svenskt samhälls- och näringsliv. Frågorna som tas upp är varierade och aktuella. En biskop kan få frågan vem gud är, en astronom kan få beskriva livet i främmande världar och en skådespelare kan ombes berätta om slitningarna mellan det privata och det professionella. Åke Ortmark har arbetat i radio, tv och press i Sverige och utomlands och har skrivit ett tiotal böcker. Han var även med och startade TV8. År 1999 fick han Stora journalistpriset för "en intelligent och ihärdig intervjukonst". Visades senast 5/2 22:00

Utgivning

År/datum
2005-02-07--2005-02-08

Kanal

Utgivning
London : TV8

Utgivningsland
Storbritannien

Arkiv

Anm. bärare
Ej referensbandat



Kungl. biblioteket