TV8 2005-08-07--2005-08-08

Detta avsnitt: Ytterligare information följer inom kort. Visades senast 4/8 20:00 Visas nästa gång 9/8 19:00

Brittisk dokumentärserie från 2003 Detta avsnitt: Kung Edvard I (1272-1307) förändrade den brittiska historien under 700 år med sina blodiga erövringskrig för att kunna skapa ett enat Storbritannien. Henrik blev som prins förödmjukad genom att en tid sitta fängslad. Som kung bestämde han sig för att aldrig upprepa denna upplevelse. Edvard blev krönt till kung efter att i det heliga landet varit korsriddare, som var en kombination av from handling och militärt äventyr. Vid kröningen förklarade han att han avsåg att ta tillbaka alla de landområden som hans far förlorat och att kungamakten skulle åtlydas i hela landet. Han började med den skoningslösa invasionen av Wales efter det att prinsen av Wales, Llewelyn, vägrat att underkasta sig sin feodale överherre. De walesiska styrkorna förintades och nationen blev ett av Englands bålverk. Edvard vände sig därefter mot skottarna. Han plundrade stad efter stad och lyckades trots motstånd från den berömde William Wallace ? Braveheart - och senare kung Robert I Bruce etablera en föregångare till Storbritannien. Historikern Nigel Spivey skildrar hur Storbritanniens mest kända monarker levde. Från Vilhelm Erövraren till Rikard III och Henrik VIII, samt från Elisabeth I till Viktoria och den nuvarande monarken, Elisabeth II.

Brittisk dokumentärserie från 2003 Detta avsnitt: Kung Henrik V:s korta men dramatiska liv (1387 ? 1422) har odödliggjorts av Shakespeare. Han var arkitekten bakom Englands överraskande militära seger vid Azincourt. När Henrik besteg tronen år 1413 hade England varit i krig med Frankrike i nära 100 år. Henrik ansåg att han var berättigad till territorierna Normandie, Anjou och halva Provence på grund av födslorätten. Han kände att det var ett gudsbestämt öde att han skulle styra Frankrike. När den franska kronan inte oväntat avslog hans begäran, började Henrik bygga upp en invasionsstyrka. Invasionen startade illa. Henrik förlorade en tredjedel av sina män under den sex veckor långa belägringen av Harfleur. Det dröjde inte länge förrän hans slitna armé stoppades utanför staden Azincourt av en fransk styrka som var fem gånger större än hans egen. Henrik, som fruktade att bli förintad försökte förhandla sig till fred, men när detta misslyckades, lyckades han vinna en av tidernas största militära segrar.

Detta avsnitt: Kulturskribenterna sågs länge som tunga opinionsledare. Att läsa kultursidan innebar att vara allmänbildad och de tunga kritikerna och skribenterna på kultursidorna hade stor makt. Nu, säger många, har ledarskribenterna tagit över deras roll. Ikväll träffar vi Aftonbladets kulturchef Håkan Jaensson och Maria Schottenius, kulturchef, DN för en diskussion om vad som egentligen har hänt. Tidningar har i allmänhet två opinionssidor - ledare och kultur. Länge var ledarsidorna sedda över axeln. De stod nära partierna och i takt med att politikerföraktet växte så följde ledarskribenternas anseende med på vägen ner. På 90-talet hände något. Ledarskribenterna tog plötsligt plats som kommentatorer och uttolkare av samhällsutvecklingen. Men vart tog kulturjournalisterna vägen? De gamla giganterna på stilbildande DN, från Olof Lagercrantz till Arne Ruth, de stora kritikerna som Ruth Halldén och Bengt Holmqvist, var borta och plötsligt var det inte längre en självklarhet för den bildade medelklassen att läsa förstadagsrecensioner och springa ut och köpa boken för att inte verka helt bakom flötet på nästa middag. Kultursidorna var istället plötsligt fulla av nöjesrapportering. En av dem som var ansvarig för utvecklingen var Arne Ruth, dåvarande chefredaktör och kulturchef på DN. I Media 8 berättar han om det som han såg som hans stora misstag - att blanda nöje med kulturbevakning. Men allt kan inte skyllas på chefernas redigering av kultursidan. En del av förtroenderaset får nog tillskrivas kulturjournalisterna själva. Kvällens fråga är - Hur ska kulturjournalistiken återvinna glorian? Dessutom i kvällens program: Jan Guillou ondgör sig över socialdemokraternas fortsatta järngrepp om SVT, i och med utnämningen av förre ministern Lars Engquist till styrelseordförande för statstelevisionen. Möt även Media 8:s nya krönikör: Kjell A Nordström, global föreläsare. Visas nästa gång 9/8 21:00

Detta avsnitt: Taiwan har under de senaste tio åren förvandlats från hårdför diktatur till demokrati. Det var diktatorn själv som förvandlade samhället. Vi har lärt känna Taiwan som landet "Made in Taiwan" på billiga varor. Den lilla ön utanför Kinas kust har genomgått en stark ekonomisk utveckling. I dag tillverkas bland annat 60 procent av världens alla mobila datorer i landet. Men samtidigt har Taiwan styrts av en hårdför diktatur. Under mer än 40 år rådde militärlagar och klanen Chiang Kai-shek styrde med järnhand. När rörelsen Kuomintang förlorade inbördeskriget 1949 på fastlandet Kina mot kommunisterna och Mao Tse-tung, flyttade två miljoner soldater med anhöriga Kuomintanganhängare till Taiwan. Med sin blandning av fascistiska och kommunistiska idéer förtryckte de taiwaneserna. Det enda som utvecklades var ekonomin och därmed framväxten av en medelklass som ställde allt högre krav på inflytande, fri- och rättigheter och demokrati. Chiang Kai-sheks son tog initiativ till ett liberalare Taiwan. Det började med folkligt inflytande och fortsatte med rättigheter och fortsatte steg för steg under närmare 20 år. Arkitekten bakom utvecklingen var presidenten Lee Teng-hui. I den här intervjun med Thomas Gür berättar han om den "försiktighetens strategi" som också kom att skapa en fredlig övergång från diktatur till demokrati. Visades senast 3/8 22:10