SR, P2 2006-11-28

Musik i natten med Birgitta Forsberg.

Huomenta Ruotsi.

Musikmorgon med Kersti Adams-Ray. 07.30-07.32 Ekonyheter 08.30-08.32 Ekonyheter

med Pernilla Eskilsdotter. 0470-374 82 eller spela@sr.se

med Boel Adler. 1. Carl Jonas Love Almqvist: Två songes. Helena Ek, sopran. Musica Rediviva MRCD 015. 2. Johann Sebastian Bach: Triosonat nr 4 e-moll. Maude Gratton spelar på orgeln i Abbaye-aux-Dames, Saintes. Från franska radion. 3. György Ligeti: Stråkkvartett nr 1, "Métamorphoses nocturnes". Artemiskvartetten. Från BBC. 4. Sven-David Sandström: A cradle song - The tyger (William Blake). Eric Ericsons kammarkör. Dirigent: Eric Ericson. 5. Sergej Rachmaninov: Pianokonsert nr 2 c-moll (1901). Solist: Lang Lang. BBC:s symfoniorkester. Dirigent: Andrew Davis. Från bayerska radion.

365 kvartar med Wolfgang Amadé. Datumlekare: Ingemar von Heijne.

med Andreas Lindahl, Göteborg. Sänds även i kväll kl. 22.00. Mitt i musiken. 2006-11-28:

28/11 - Stockholm får nytt ABBA-museum 2008. Ett särskilt museum om popgruppen ABBA kommer att inrättas i centrala Stockholm. Det är inte klart var museet ska ligga än, uppger SR Stockholm, men tanken är att det ska bli ett modernt museum med såväl musik, kläder, bilder och instrument från ABBA:s storhetstid på 1970- och 80-talen. Björn Ulvaeus, Benny Andersson, Anni-Frid Reuss (Lyngstad) och Agneta Fältskogh, de tidigare medlemmarna i ABBA, har godkänt planerna. De kommer att låna ut material till utställningen, men däremot inte att vara inblandade i själva verksamheten. Museet beräknas öppna under 2008. -

28/11 - Förste svarte operasolisten på Met död. Barytonsångaren Robert McFerrin var med om att riva rasbarriärer i operavärlden. Nu har han avlidit, 85 år gammal. 1955 blev McFerrin den första svarta, manliga solisten på Metropolitanoperan i New York. De senaste decennierna var Robert McFerrin mest känd som pappa till röst-fenomenet Bobby McFerrin. Robert McFerrin gjorde många av de stora barytonrollerna, och nådde en bredare publik när han sjöng rollen som Porgy i filmatiseringen av Gershwins Porgy and Bess 1959. -

28/11 - Sverigepremiär för julmusikal. Stefan Ljungqvist ska spela huvudrollen som Scrooge när Michel Legrands musikal A Christmas Carol sätts upp i Sverige för första gången. Den 16 december har teatergruppen PipeDream Productions i Lund premiär för denna sin andra musikaluppsättning. Förra året gjorde PipeDream Productions om filmen Prinsen av Egypten, till en färdig scenversion. Den uppsättningen lockade t o m upphovsmannen Stephen Schwartz till ett besök. Lika stort satsar man i år. 35 man på scen, både proffs och amatörer. Musiken är nyarrangerad av Jonas Nydesjö, och blir dels bandad och dels med levande orkester. Charles Dickens A christman Carol finns i flera versioner som musikal. Den mest kända är sannolikt Scrooge, men lundensarna valde den mindre kända versionen av Michel Legrand och Sheldon Harnick. Elisabeth Sevholt regisserar. -

28/11 - Espressiv tonsättar-veteran prisas. Vid Kungliga Musikaliska Akademiens årliga prisutdelning igår fick Maurice Karkoff ta emot Sveriges största tonsättarpris; Christ Johnssons tonsättarpris på 180.000 kronor. Eftersom han har skrivit så många bra verk, och eftersom Maurice redan är snart 80 år gammal, tyckte vi att det inte fanns någonting lämpligare än att dela ut det här priset för hans livsverk, säger Miklós Maros, en av ledamöterna i prisjuryn. Maurice är en betydande komponist, inte minst inom orkestersfären. Han har komponerat tretton symfonier, och även mycket körverk och romanser, säger Miklós Maros. Christ Johnsson var en svenskamerikan som blev rik på olja. På 1950-talet donerade han pengar för att få fram ny svensk orkestermusik, och nu blir det faktiskt andra gången som priset går just till Maurice Karkoff; han fick även priset redan för 42 år sedan. - Han har en halvsekel-lång verksamhet inom den här sfären. Han hör ju till de komponister som var första generationen att utbildas av Lars-Erik Larsson. De hade en lite mer klassisk utgångspunkt för sin musik. Hans espressivitet och melodiskapande gör att det är en omedelbart tilltalande musik, säger Miklós Maros. -

28/11 - Klassorkestrar och böjda flöjter ger pris. Erika Marklund får ett av Kungliga Musikaliska Akademiens stipendier som Årets Pedagog inom musikområdet. Hon prisas bl a för sitt arbete med klassorkestrar för mellanstadiebarn i Göteborg. De får uppleva glädjen i att spela och göra något tillsammans, som inte är det där vanliga arbetet i klassrummet, säger Erika Marklund. Två gånger i veckan leder Erika Marklund arbetet med klassorkester för alla fjärdeklassare på Dalaskolan i Göteborg. Dessutom kan eleverna i årskurs 5-7 numera också, på frivillig basis, spela orkester på skoltid. Gustaf Oswalds, Julia Frenklin och Jakob Johansson går i sexan och spelar alla trombon i klassorkestern. Idag har de trombonövning i ett eget rum. Vi spelar varje tisdag i den här lilla gruppen, och sen spelar vi alla på fredagar, säger Gustaf Oswalds. -

28/11 - Nazister hyrde Musikaliska Akademien. I helgen presenterades slutresultatet av Kungliga Musikaliska Akademiens stora forskningsprojekt Fruktan, Fascination, Frändskap om det svenska musiklivets relationer med nazityskland. En av nyheterna i materialet är att Akademien under en följd av år, från 20-talet ända till början av 40-talet, hyrde ut Stora salen till fascistiska och nazistiska organisationers möten. Det är musikvetaren Johan Bengtsson som har hittat beläggen för uthyrningarna i Akademiens protokoll. (MIM SR P2 28/11) Nazister hyrde Musikaliska Akademien Vad gjorde då högerextrema organisationer i Kungliga Musikaliska Akademiens lokaler? Jo, orsaken var att Akademiens Stora sal, byggd 1877, var den största i Stockholm och kunde rymma upp till 1000 personer. I Stora salen hölls t ex Nobelprisutdelningarna ända fram till 1925, då de flyttade till Konserthuset. Men ända in på 40-talet fortsatte alltså Akademien hyra ut salen till högerextrema och fascistiska organisationers möten. Och flera av hyresgästerna omhuldade nazismen öppet, berättar Johan Bengtsson. Orsaken till uthyrningarna var sannolikt att Akademien behövde pengar. Enligt forskarna visar Musikaliska Akademiens protokoll att Akademien, som också hade myndighetsstatus, under hela perioden 1930-1945 saknade en genomtänkt strategi för relationen till Tyskland. Följaktligen har Johan Bengtsson inte lyckats hitta några belägg för grunderna till uthyrningen av lokaler, Akademien tycks inte ha haft någon nedskriven policy. Vissa förfrågningar beviljades, andra avslogs och det är oklart på vilka grunder. Den första öppet högerextrema uthyrningen skedde 1927, då nybildade och militärledda Sveriges Fascistiska Kamporganisation fick hyra Stora salen för ett föredrag av fascisten Sven-Olof Lindholm. 1929 ändrade organisationen namn till Nationalsocialistiska Folkpartiet, som 1931 frågade om att hyra Akademiens Stora sal, denna gång för ett valmöte. Men nu fick organisationen nej, oklart varför. Men i samma veva får Fascistiska Ungdomsklubben en hyrefordran avskriven av Akademin, här saknas uppgift om vilket hyrestillfället är. Propagandan från svenska högerextrema grupper i flygblad och under demonstrationer var under nazitiden oförblommerat antisemitisk och rasbiologiskt präglad. T ex förekom det i de fyra svenska nazistiska dagstidningarna regelbundet hatiska och hetsande artiklar mot judiska musiker, dirigenter och andra kulturpersonligheter. Men Johan Bengtsson har inte kunnat se att den typen av hetspropaganda förekom vid Akademins uthyrningar till fascistiska organisationer. 1935 hyrs Stora Salen ut till Samfundet för Unison Sång för ett föredrag av den tyska allsångsgurun Fritz Jöde, som tre år senare blev medlem i det tyska nazistpartiet och lärare vid ett nazistiskt lärarinstitut. Från 1937 började Akademien dock tillämpa mer restriktiva bestämmelser för uthyrningen, t ex fick utyhyrning inte ske om Akademin kunde misstänka att "demonstrationer eller oordning kunna befaras". I oktober 1941 hyr Akademin ut Stora Salen till Kommitteen för Norgehjälpen, medan man 1942 nekar såväl nazistiska Engelbrektsförbundet och fascistiska Svensk Socialistisk Samling att hyra. Och 1943, två år innan krigsslutet, får Die Deutche Kolonie - den tyska kolonin - hyra Stora salen för en tillställning. Den tyska kolonin i Stockholm hade 1500 medlemmar och bestod sannolikt bl a av anställda vid tyska delegationen och affärsmän. Så sent som 1944 får det tyska kulturförbundet hyra Akademiens orgelssal för en konsert. Då ställde dock Akademien särskilda villkor, bl a fick ingen affischering förekomma. Enligt Johan Bengtsson visar detta att förvaltningskommittén till varje pris förhindra att nazistisk propaganda förekom i Akademins lokaler. Även vänsterextremistiska och kommunistiska grupper finns bland hyresgästerna, men har utlämnats då forskarna skulle koncentrera sig på relationen till Tyskland. Sammanfattningsvis konstaterar musikforskarna Johan Bengtsson och Henrik Karlsson i den nya boken Ovan Stridsvimlet att det antagligen var mera av slump och lyckliga omständigheter som gjorde att Akademin, utan större misstag, lyckades balansera mellan olika intressen under nazitiden. Forskarna känner sig nu klara med rotandet i Akademiens egna dokument om relationerna till nazi-Tyskland. Vad tidningarna skrev om Akademien under samma tid är dock kvar att forska om, liksom folk- och populärmusikens relation till nazityskland.

med Berit Nygren. Sänds även på lördag kl. 17.00. Riktig musik. 28 november KURT ATTERBERG OCH ANDRA VÄRLDSKRIGET. Ny forskning visar vilken makt tonsättaren Kurt Atterberg (1887-1974) hade under andra världskriget. Då var han både sekreterare i Kungliga Musikaliska Akademien, KMA, på den tiden en statlig myndighet, musikkritiker i Stockholms-tidningen, ordförande i Föreningen Svenska Tonsättare och i STIM, men var han nazistisk medlöpare eller inte? Det fanns ju en attityd hos Kurt Atterberg och flera andra att musiken aldrig kunde vara politisk i sig, eller att musiklivet höll sig "ovan stridsvimlet". Det då skulle ursäkta att man umgicks med nazister, att man tog dit nazistiska tonsättare och själv spelade i Tyskland under kriget, och det där yttrades så många gånger att vi valde det som rubrik till vår bok, berättar docenten i musikvetenskap vid Göteborgs universitet Henrik Karlsson som tillsammans med fil kand Johan Bengtsson har studerat brev och protoll på KMA. Ur samma forskningsprojekt recenserar Musikradions Curt Carlsson boken "Fruktan, fascination, frändskap. Det svenska musiklivet och nazismen" av Greger Andersson och Ursula Geisler, och på tal om frändskap: Riktig Musiks Mats H Jonsson intervjuar Manfred Honeck som tar farväl som chefdirigent för Sveriges Radios Symfoniorkester, efter drygt sex år, i och med att hans förordnande går ut. I helgen ger Honeck sina sista konserter som radiosymfonikernas chefdirigent.

16.00-17.00 Studio Sisu - Aktualitetsmagasin. 16.50-17.00 Roketti.

med Lex.

med bl.a. All-Star Band, Nils Landgren och Anders Bergcrantz. Konsert 8/9, Höör.

med Lars-Göran Ulander.

med Andreas Lindahl, Göteborg.

med electronica-duon Minit från Australien och tyske Ekkehard Ehlers från en uthomhuskonsert under festivalen Full Pull 06 i Malmö.