SR, P2 2007-01-08

forts.

Musik i natten med Vassilis Bolonassos.

Huomenta Ruotsi.

Musikmorgon med Kersti Adams-Ray. 07.30-07.32 Ekonyheter 08.30-08.32 Ekonyheter

med Pernilla Eskilsdotter. 0470-374 82 eller spela@sr.se

med Boel Adler. 1. Georg Riedel: En famille. Jan Allan, trumpet, Bengt Hallberg, piano, Georg Riedel, kontrabas och Gotlands-kvartetten. Phono Suecia PSCD 160. 2. Radiokören sjunger makedonskt. Dirigent: Gunnar Eriksson. 3. Eduard Tubin: Symfoni nr 9, "Sinfonia semplice". Helsingborgs symfoniorkester. Dirigent: Arvo Volmer. Konsert 23/1 2005, Helsingborgs konserthus. 4. Wolfgang Amadeus Mozart: Stråkkvartett nr 14 G-dur. Royal String Quartet, Polen. Från BBC. 5. Carl Nielsen: Symfoni nr 6, "Sinfonia semplice". Sveriges Radios Symfoniorkester. Dirigent: Esa-Pekka Salonen. Konsert 1990, Berwaldhallen.

med Andreas Lindahl, Göteborg.

Opera på bio blev en publiksuccé. Det var stort intresse för att titta på Metropolitanoperan - på bio. Förra helgen var det första gången som den berömda operan i New York direktsände en föreställning av Mozarts Trollflöjten till runt 60 biografer i Nordamerika och England. Enligt nyhetsbyrån AP var mer än 90 procent av bio-opera-biljetterna slutsålda - allra bäst gick det i Storbritannien, där varenda biljett var slutsåld.

Svarta och vita musikvärldar möts i Visby. Sydafrikas musikliv lever fortfarande med det tunga arvet efter sekler av rasistisk apartheid och kolonisation. Men nu får det internationella tonsättarcentret i Visby vara med och spela en liten roll i försöken att överbrygga klyftorna mellan traditionellt "svart" och traditionellt "vit" musik i Sydafrika. Visby har haft musikaliskt besök från Sydafrika i en månad nu - kompositören Michael Blake och musikvetaren Christine Lucia. Hon menar att de svarta och vita musikvärldarna i Sydafrika sällan möts - trots att apartheidtiden är över sedan början av 1990-talet. Ramon Anthin, Tonsättarcentret i Visby. Dessförinnan hörde vi musikvetaren Christine Lucia och kompositören Michael Blake, båda från Sydafrika. Reporter var Katarina Hedström Sveriges Radio Gotland. Det är rösten som är afrikas främsta instrument, säger Christine Lucia. Den svarta musiken i Sydafrika ofta är sprungen ur 1800-talets missionärsmiljöer. Framför allt brittiska missionärer har influerat till den sortens kompositioner som riktas mot röster. Den svarta musiken är ofta körmusik. Det är ett körtätt land, säger hon. Den vita musiken - är ofta skapad av tonsättare som skolats i akademiska miljöer och gått i lära för att skapa för andra instrument är röster. Christine Lucia håller till vardags till på universitetet Witwatersrand i Johannesburg. Musikhistoria & musikteori är hennes ämnen. Hon och kompositören, pianisten Michael Blake vill nu göra en insats för att svart och vit musik skall mötas. För det är två olika världar som inte möts idag. Under kolonialtiden, Apartheid-tid har barn inte fått en bra musikundervisning i skolan. Svarta barn har alltid varit en amatörklass - jämfört med vita barn som med musikintresse kunde studera och slå in på en tonsättarbana, säger Christine. Nu vill de båda överbrygga den klyfta som finns mellan tonsättare från de olika världarna, och efter apartheidsystemets fall är det nu det helt korrekta. Förkortningen BEE - Black economic empowerment - handlar om att göra det möjligt - möjligt med allt som inte tidigare varit möjligt för de svarta - eller blandade i Sydafrika. Det är deras ekonomiska revansch det handlar om. Christine räknar upp fyra grupper som anses vara de missgynnade i Sydafrika nu. Svarta, blandade, indier och kvinnor. Satsningar på de tidigare missgynnade sker på alla områden nu - när det gäller bostäder, utbildning, så varför inte också när det gäller musik. Michael Blake säger att de haft musikaliska verkstäder - tillfällen till möten mellan skapande musiker - svart och vitt i förening. Michael har varit ordförande för ISCM, det internationella sällskapet för samtida musik. Det är i sådana sammanhang han har träffat Ramon Anthin, verksamhetsledare på tonsättarcentret. Det är på sammankomster med det sällskapet som det hållits musikaliska workshops, säger Michael och det har varit så inspirerande möten - och jag hoppas att det fört de inblandade till en ny nivå. - En gång om året är för sällan att samlas så - det måste ske oftare, tänker han, och där kommer Visby internationella tonsättarcentrum in i bilden. Ramon Anthin hejar på från Visby och vill gärna bidra till att överbrygga klyftan mellan svart och vitt i Sydafrika - om musiken kan hjälpa till att göra det.

Nina Stemme åter prisad för sin röst. 2005 blev operasångerskan Nina Stemme utsedd till årets operasångerska i världen, och i våras fick hon hederstiteln hovsångerska. Nu Nina Stemme även fått tidningen Expressens musikpris "Spelmannen". I motiveringen skriver juryn att Nina Stemme "kombinerar musikalisk medvetenhet, mognad och mod i en röst som kommer att bära långt in i nästa decennium".

Folkmusiken uppmärksammas i Skåne. Skånes spelmansförbund och Musik i Syd ligger bakom satsningen på ett folkmusikår, och målet är att alla skåningar någon gång under året skall ha stött på folkmusik från hemlandskapet, kanske vid spelmansstämman i Degeberga framåt midsommar. Gammal skånsk folkmusik skiljer sig lite från i övriga landet, säger Laif Carr, som är riksspelman från skånska Hjänarp. Ja, det är många toner på en och samma gång! fyller Ninni Carr in, även hon riksspelman från Hjärnarp. Alla folkmusikarrangemang som finns ska lyftas fram, fortsätter Laif Carr, och han hoppas att det även kommer att märkas i pressen.

Inte lika mycket Grieg i Sverige. I Norge uppmärksammas alltså Edvard Grieg på många sätt, men här i Sverige verkar i alla fall de stora orkestrarna vara rätt trötta på speciella hyllningar efter Mozart- och Sjostakovitj-jubileerna förra året. Edvard Grieg finns med i planeringen men inte i så stor omfattning. Det är det vanligaste svaret man får när man ringer runt till några orkestrar i Sverige, och om sanningen ska fram så har inte Grieg skrivit så mycket musik för stor orkester. Tomas Löndahl, VD för Helsingborgs symfoniorkester, säger till Mitt i musiken att Grieg föll bort för han är ju ganska vanligt förekommande ändå. Dessutom tycker han att fokusering på årtal är lite ytligt, "Mozart har vi kräkts på i ett år", som han uttryckte det. Göteborgs symfoniker och Gävle symfoniorkester resonerar på samma sätt, de har inte planerat något speciellt. Radiosymfonikerna däremot kommer att spela Holbergsviten i vecka 16 och passar då samtidigt på att hylla en annan jubilar som heter Edvard i förnamn. Det är i år 150 år sedan Edward Elgar föddes. Kungliga filharmonikerna tar med sig Grieg till Aten och en Skandinaviensatsning, Norrköpings symfoniorkester spelar Peer Gynt i mars och Norrlandsoperans symfoniorkester hyllar Grieg i slutet av januari. De som gör den kanske största satsningen är Malmö symfoniorkester som planerar att ge ut två Griegskivor på Naxos under året. Sista veckan i september spelar de också Peer Gynt-sviten. - Vi skulle egentligen ha spelat Grieg nästa år men det passar bra 2007 istället med tanke på jubileet, säger Lennart Stenkvist, VD för MSO, till Mitt i musiken.

Edvard Grieg-jubileum i Norge 2007. I år är det 100 år sedan Edvard Grieg dog och Norge satsar stort på nationalkompositören. En viktig del är norska radions, NRK:s, satsning UNG Grieg. - Vi önskar att markera hans dödsdag, och visa upp unga talanger i hela landet i en musikalisk stafett, säger Ingvei Eikaas, projektledare för UNG Grieg. Det kommer att spelas ett Grieg-stycke i veckan ungefär på måndagar i norska radion. Det handlar om Griegs Lyriska stycken och de är bra nybörjarstycken tycker Ingvei Eikaas. - Det är inte helt självklart att man vet vem Grieg var om man är ung i Norge idag men Peer Gyntmusiken är välkänd. När Norge firar sin stora nationaltonsättare så kommer det förstås märkas även långt utanför norska radion. Det har upprättats en Griegstiftelse i Bergen, Festspelen i Bergen kommer att hylla Grieg och Griegs egen orkester Bergen spelar a-mollkonserten med Leif- Ove Andsnes i höst runt Griegs dödsdag. - Unga ska också få inspireras av Grieg och de får skicka in egenkomponerad musik, berättar Ingvei Eikaas. På Griegs födelsedag den 15 juni avslöjas vem som har vunnit den Internetbaserade kompositionstävlingen för barn och unga Sänds även i kväll kl. 22.00.

Hur låter öar? Programledare: Eva Sjöstrand, Visby. En ö behöver inte vara omsluten av vatten, öar finns överallt, människor skapar öar, en del dras till öar, andra flyr ifrån dem. Hur öar låter i musikens värld är temat för Mimer i P2 i trettonhelgen. Programmet sänds från Visby av Eva Sjöstrand med de tre musikvetarna Eva Larsson-Myrsten, Dan Lundberg och Owe Ronström.

16.00-17.00 Studio Sisu - Aktualitetsmagasin. 16.50-17.00 Roketti.

med Lex.

Kristina Lugn, poet. Roby Lakatos med ensemble. Sara Jangfeldt och Fredrik Lycke, sång. Sveriges Radios Symfoniorkster. Dirigent: Eva Ollikainen. Akt 1 från lördagen.

Sveriges Radios representant i juryn Sven Åke Landström samtalar med Stefan Holmström om Prix Italia 2006 som hölls i september. Del 1 av 2.

med Andreas Lindahl, Göteborg.

Sen musik med Lina Langendorf.