SR, P2 2006-12-05

Musik i natten med Suzanne Wennberg.

Huomenta Ruotsi.

Musikmorgon med Kersti Adams-Ray. 07.30-07.32 Ekonyheter 08.30-08.32 Ekonyheter

med Pernilla Eskilsdotter. 0470-374 82 eller spela@sr.se

med Boel Adler. 1. Wolfgang Amadeus Mozart: Stråkkvartett nr 16 Ess-dur. Tokyokvartetten. Från BBC. 2. Olov Franzén: In memoriam 1791 - sopra Requiem di W. A. Mozart. Östersunds serenadensemble. Dirigent: Peter Ligendza. 3. Anton Bruckner: Symfoni nr 6 A-dur. Tyska symfoniorkestern, Berlin. Dirigent: Kent Nagano. Från bayerska radion.

365 kvartar med Wolfgang Amadé. Datumlekare: Ingemar von Heijne.

med Andreas Lindahl, Göteborg. Mitt i musiken. 2006-12-05:

Augustpris till bok om kinesisk luta. Igår fick författaren Cecilia Lindqvist ta emot Augustpriset i fackboksklassen för sin bok om den kinesiska lutan qin. Hon ger även glimtar av stora delar av den kinesiska kulturen och traditionen. -

Fler kulturjobb - men inte för musiker. 4.000 nya kulturjobb kommer skapas nästa år, enligt en färsk arbetsmarknadsprognos från Arbetsförmedlingen Kultur. Den uppåtgående trenden märks dock knappast för musiker. Det ökar ytterst marginellt, säger kulturarbetsdirektör Bernt Åke Petersson. Totalt är det idag ca 82.000 personer som jobbar inom det som arbetsmarknadsmässigt kallas kultursektorn; t ex musiker, skådespelare, journalister och ljustekniker på operan. Trots 4.000 nya kulturjobb räknar Bernt Åke Petersson med att den öppna arbetslösheten bland kulturarbetare öka. - Kanske får vi 1.000 fler personer i arbetslöshet, men det är betingat av att vi samtidigt får en nedgång i de arbetsmarknadspolitiska programmen. Det blir i princip en halvering där, säger Bernt Åke Petersson. Trenden sedan tiotalet år, att andelen fast anställd personal inom kulturen minskar, märks tydligt i Arbetsförmedlingen Kulturs prognos. En stor majoritet av de 4.000 nya kulturjobben kommer gå till frilansare och produktionsbolag. Arbetsförmedlingen Kultur har funnits sedan 2003, och det här är första gången som man gör en sån här arbetsmarknadsprognos för kulturarbetare. -

Borgmästare hotar stänga opera i Berlin. Det ser allt mörkare ut för operalivet i Berlin. Nu hotar stadens borgmästare att stänga ett av Berlins tre operahus p g a brist på pengar. Deutsche Oper sägs ligga sämst till av de tre. Den tyska huvudstaden har mycket dålig ekonomi efter sammanslagningen av Öst- och Västtyskland 1989. Berlin misslyckades tidigare i höst att, via en rättsprocess, få rikare delar av Tyskland att ge mer pengar till Berlin. Tvärtom lär de statliga anslagen till Berlins operahus framöver minska med motsvarande ungefär 100 miljoner kronor per år. Igår sa Berlins borgmästare, Klaus Wowereit, att "Berlin är inte i ett läge där vi kan försörja tre operahus med så mycket pengar att de kan tävla med London eller Paris". Två operahus räcker, enligt Berlins borgmästare, och om han gör allvar av sitt hot menar nyhetsbyrån DPA är det sannolikt blir Deutsche Oper som får lägga ner. Dock hoppas Berlin fortfarande att den federala tyska regeringen ska ta över ansvaret för den historiskt värdefulla Staatsoper, med anor tillbaka till mitten av 1700-talet. -

Trämaskmedel, Stradivarius hemlighet? En samling forskare i Texas, USA, säger sig ha hittat hemligheten bakom det mytomspunna ljudet från bl a Stradivarius stråkinstrumentet. Det handlar om trämaskbekämpning. Andra amerikanska forskare menar att grafit kan vara ett bättre material för fiolbyggande än de klassiska träslagen; lönn och gran. Tidigare fanns det ju spekulationer om det skulle kunna vara en speciell lack som har förädlat träet. Den teorin övergavs dock sedan det visade sig att de italienska mästarna använt vanlig möbelpolish, och att många av instrumenten även lackerades om på 1800-talet. Forskarna vid AM-universitetet i Texas har i stället funnit att det trä som användes i Cremonese, där Stradivariusfiolerna kom till, förmodligen kokats i en kraftig kemikalielösning ämnad att förebygga svampangrepp och trämask. En behandling som de flesta övriga instrument från den tiden inte har råkat ut för. På annat håll i USA har man forskat om det optimala byggmaterialet för fioler. De forskarna menar att lönn och gran, det som 1600- och 1700-talens fiolbyggare använde, var det bästa som fanns tillgängligt då. Idag kan man dock, med hjälp av modern datateknik, kunnat hitta andra material som ännu bättre kombinerar smidighet och stadga, vilket är det som behövs för att åstadkomma en perfekt resonansbotten. Hade Stradivarius levt i dag hade han brukat balsaträ och grafitfiber, menar Douglas Martin i Maine. Till vardags är han båtbyggare, men har fioltillverkning som hobby. Konsertviolinister som har jämfört Martins instrument med Stradivariusfioler säger sig föredra det förra: "aldrig har en e-sträng klingat så vackert som på grafitfiolen", säger den tyske konsertviolinisten Ingolf Turban i ett uttalande: "det var plötsligt som att sjunga i stället för att spela fiol". -

Stradivarius fioler som datormodeller. Med hjälp av avancerade datormodeller hoppas de kunna räkna fram exakt varför en Stradivarius-fiol låter så bra. Östersundsforskarna Mats Tinnsten och Peter Carlsson har hittills koncentrerat sig på fiollocken, som de anser har störst betydelse för hur fiolen låter. Det handlar om att räkna fram den tjockleksfördelning som ger det bästa ljudet. Stradivarius som datormodeller För ett och ett halvt år sedan berättade vi här i Mitt i Musiken om när forskningsprojektet startade. Mats Tinnsten är docent i akustik och optimering, medan Peter Carlsson är universiteteslektor i maskinteknik. Deras "fiolbyggande" sker alltså utan vare sig träbitar, sandpapper eller fiolsträngar - fiolen "byggs" i datorn. Deras idé grundar sig på att en fiols egenskaper är beroende av så många olika parametrar att man inte kan räkna ut hur det bör var konstruerat på annat vis än med hjälp av en dator. Med hjälp av avancerade matematiska optimeringsmetoder kan forskarna prova olika variabler mot varandra och därigenom få fram de optimala egenskaperna för en fiol. Det går inte att kopiera en Stradivarius rätt av, säger Mats Tinnsten, eftersom trä är ett levande material och därför kan man inte räkna med att en ny fiol har samma materialegenskaper som en som är flera hundra år gammal. Sänds även i kväll kl. 22.00.

med Berit Nygren. 5 och 9 december 2006: MUSIKEN KRING NOBELPRISET. Nobel-festligheterna är i antågande. Som brukligt är, den 10 december, delar kung Carl Gustaf ut priserna i Stockholms konserthus, men vad vore det hela utan musik och varför finns det inget Nobelpris i musik? Det tar vi upp i den här veckans upplaga av Riktig Musik, och rapporterar från 1901! Vidare berättar Nobelmuséets Olle Amelin om prisets instiftare Alfreds inställning till denna sköna konst. Vi berättar också om fanfaren under prisutdelningen, genom trumpetaren Joakim Agnas och musikvetaren Louise Eulau som skriver en avhandling om kompositören Ulf Björlin, och om vilken typ av musik som får spelas under festligheterna. Nobelstiftelsens vd Michael Sohlman och tidigare chefen för konserthuset Bengt Olov Engström kommer till studion och avslöjar varför det blir den musik det blir i såväl konserthus som Blå hallen i stadshuset i Stockholm. Sänds även på lördag kl. 17.00.

16.00-17.00 Studio Sisu - Aktualitetsmagasin. 16.50-17.00 Roketti.

med Lex.

Ellington. Dirigent: David Berger. Konsert 18/9, Göteborgs konserthus.

med Lars-Göran Ulander.

med Andreas Lindahl, Göteborg.

En het kväll på Inkonst i Malmö med electronica-duon Bulgur Brothers och electronica-stjärnan Mikael Stavöstrand.