SR, P1 2007-02-06

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Från kl. 10.03. Sänds även på lördag kl. 11.35.

med Anita Forssell om bilden som språk och längtan efter arktiska landskap. Anita Jacobsson möter bildterapeuten Anita Forssell i Sundsvall. Från kl. 10.35. Sänds även på lördag kl. 15.35.

Programledare: Andreas Lindahl. Från gårdagen.

med Åke Pettersson. Från lördagen och söndagen.

tisdagen 6 februari:

Officer inför rätta. I går började rättegången mot den första officeren som vägrat tjänstgöra i Irak. Löjtnant Ehren Watada har kallat Irak-kriget olagligt och vid två tillfällen vägrat kliva ombort på planet mot Irak. Vilka konsekvenser kan rättegången få för kriget? Samtal med Thomas Nordegren korrespondent Washington.

Sahlin i Skåne. I går träffade socialdemokraternas partiledarkandidat Mona Sahlin sina partikamrater i Skånedistriktet. Där finns en stark frustration över valnederlaget och förhoppningar om att det Sahlinska ledarskapet ska leda till en nytändning. Reportage av Inger Arenander.

Utvisningsdömda föräldrar. Ska det faktum att en person har barn i Sverige, göra att han eller hon inte kan dömas till utvisning? Det ska Högsta Domstolen få ta ställning till, rapporterar Ekot under morgonen. Håkan Lindblom är ordförande i Bryggan, en förening som arbetar med barn till kriminella och frihetsberövade, resonerar kring avvägningen mellan ett barns behov av sin förälder och samhällets behov av skydd.

Lägstalöner. Inför årets avtalsrörelse kräver många fackförbund en höjning av de allra lägsta lönerna. Möt Annette Andersson som tjänar 13800 kronor per månad. Reportage av Gustaf Klarin. Hur mycket ska dom lägsta lönerna höjas? Samtal med Mats Hult, vd Sveriges Hotell- och restaurangföretagare, och Ella Niia, ordförande Hotell- och restaurangfacket.

Översvämning i Jakarta. Efter skyfallen i Jakarta i Indonesien är hundratusentals människor hemlösa. Den svenske ambassadtjänstemannen Ulf Samuelsson har tagit emot ett 60-tal översvämningsdrabbade Jakartabor i sitt hem. Nils Horner rapporterar direkt hemifrån Ulf Samuelsson.

Klimathotet. Enligt FNs klimatpanel är det med största sannolikhet människans utsläpp av växthusgaser som ligger bakom uppvärmningen av jorden. Hur redo är mänskligheten för att ta tag i klimatproblemet? Samtal med Bo Ekman, Tällberg Foundation, och Niklas Ekdahl, Dagens Nyheter.

Krönika av radions korrespondent i Helsingfors Bengt Lindroth.

Programledare: Camilla Kvartoft. Producent: Magnus Westberg

Från gårdagen.

med Emerick Adolfsson, muslim och aktiv i moskén i Malmö.

med Lars Hillås, journalist.

Med ekonomi och väder.

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor. Idag svarar Tomas Tengby. SR Göteborg

6 februari:

Man blir yngre, vackrare, starkare och lyckligare. Bilden av storbantaren är som en askungesaga, men hur är det egentligen? Hur mår kroppen av att tappa många kilon snabbt? I dagens program möter vi Charlotte som fick operera bort gallblåsan när hon bantade för snabbt, och så kommer skådespelaren och komikern Uffe Larsson till studion. Han har bantat bort femtio kilo av sin kropp, något som omgivningen haft svårt att acceptera.

Dessutom får vi reda på vad som händer med näringen i maten när den värms i mikron.

Programledare är Ulrika Hjalmarson. Sänds även kl. 00.03 och på söndag kl. 07.03.

Det pågår en strid om sanningen om andra sidan. På ena sida skeptikerrörelsen med den etablerade naturvetenskapen som grund. På den andra sidan de som tror, på andemedierna och på sina egna upplevelser av en andevärld. Varför tror folk på detta när det saknar underbyggnad? Det frågar sig Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi och medlem i skeptikerföreningen Vetenskap och folkbildning. - Jag tycker att debattklimatet är så onödigt upphetsat och emotionellt, menar Thorbjörn Sassersson som driver nättidningen Soul Travel Magazine. - Vad jag vet så är det bara i Sverige som vi har de här enorma problemen med tro kontra vetenskap. Spelar det någon roll vem som har rätt? Sänds även kl 20.03 och i morgon kl 23.30.

av Margaret Atwood. Del 6. Uppläsare: Guje Palm. SR Göteborg. Sänds även kl. 19.35.

tisdag: Dikt: Begängelse. Författare: Bodil Lindfors. Diktsamling: Den förnekade Bilden. Förlag: Söderströms 1986. Uppläsare: Bodil Lindfors. Musik: Kristian Blak: Stjärnor. Reykjaviks blåsarkvintett. Sänds även kl. 22.55.

6 februari: Stressen under ytan. Vad luktar havet? Inte bara tång, om du frågar kräftdjuren. På Kristinebergs marina forskningsstation har man gjort just det. Resultaten visar att kräftor och krabbor störs av främmande dofter från båtar. Motorbuller är en annan källa till stress under ytan. I Vetandets värld får du träffa förvirrade kärlekskranka krabbor och märlor som inte hittar mat. Att övergödning, utfiskning och giftutsläpp ställer till problem i de marina ekosystemen är inget nytt. Men nu blir det allt tydligare att människan påverkar haven på fler plan. Ny forskning från Kristinebergs marina forskningsstation visar hur doftämnen från båtar gör det svårt för kräftdjur att hitta rätt partner. Buller är en annan källa till stress i haven. Sjöfart, oljeplattformar, vägbankar och broar skapar oljud ända ner till musslorna i bottenslammet, och nu skall forskare undersöka hur havsbaserade vindkraftverk uppfattas av djuren nere i djupet. Redaktör: Malin Avenius. Sänds även kl. 23.07.

Med väder och tidningskrönika.

6/2:

Stalinskrapa blir byggnadsminne i Warszawa. Har man sett den glömmer man den aldrig, Warszawas kontroversiella symbol Kulturpalatset. Byggnaden har nu förklarats som byggnadsminnesmärke. Den 42 våningar höga byggnaden uppfördes i mitten av 1950-talet och anses vara den realsocialistiska arkitekturens tydligaste minnesmärke i hela Centraleuropa. Vår korrespondent i Polen Kjell Albin Abrahamson rapporterar om den gigantiska byggnad som polackerna älskar att hata. Plötsligt tillhör det stalinistiska kulturpalatset i Warszawa samma fina klubb som kungliga slottet Wawel i Kraków eller korsriddarnas medeltida fästning i Malbork. Beslutet framkallar för det mesta positiva reaktioner bland arkitekter och historiker. Visserligen är byggnaden anskrämlig och som all socialrealism tillverkad med alltför mycket jäst i degen, men den har sin fyrkantiga charm och är trots allt en påminnelse om en mörk tid i Europas historia. Byggnaden var officiellt "Sovjetunionens gåva till det polska folket", men det var polacker som fick bygga och bekosta elefantiasbyggnaden med det officiella namnet Kultur- och vetenskapspalatset till Josef Stalins minne. Beslutet att den 51-åriga Stalinskrapan blivit byggnadsminnesmärke kommer olägligt för den konservativa-populistiska regeringen som vill utplåna de sista resterna av den kommunistiska epoken genom att ta bort statyer och döpa om gator som slank igenom den stora utrensningen i början av 1990-talet. Nu får Kulturpalatset vara kvar och inga förändringar tillåts utan konservatorernas medgivande. Nu talas till och med om att den monumentala byggnaden ska föras upp på Unescos världsarvslista. Kulturpalatset är som en liten stad. I den 230 meter höga byggnaden på 123000 kvadratmeter arbetar inte mindre än femtusen människor på alla de teatrar, biografer, museer och andra institutioner som härbärgeras i byggnaden. Det sägs att just de femtusen människorna är de lyckligaste warszawaborna eftersom de är de enda som slipper se den hiskeliga byggnaden utifrån hela dagarna.

Kulturens Hus i Luleå - publiksuccé. I Luleå höll man på i över 60 år och diskuterade ett Kulturens Hus innan det slutligen byggdes. Och nu har man avslutat den tre veckor långa invigningen. Kulturnytts Kerstin Wixe har funderat på om ett hus i sig verkligen kan ha någon betydelse för kultur? Publiksiffrorna talar sitt tydliga språk. Under dessa tre invigningsveckor har Luleås nya Kulturens Hus, besökts av fler människor än stadens samlade befolkning. Det betyder alltså att först har alla Luleå-bor varit där och sen har några varit där flera gånger. 4000 besökare/dag i snitt - till bibliotek, konsertsalar, konsthall, litteraturaftnar och mycket annat. Ett hus är ju inte allt, sa kritikerna när planerna på Kulturens Hus i Luleå klubbades. Nej - såklart inte - men det är väl bara att konstatera att huset i sig har fått människor att nyupptäcka kultur i olika former - det må vara en vernissage då en ung dansare "räddar världen", eller de grandiosa invigningskonserterna då världsstjärnor som Peter Mattei och Malena Ernman sjöng såväl opera som jazz. Nej - ett hus är inte allt, ett Kulturens Hus blir naturligtvis vad man fyller det med - men man ska inte underskatta mötesplatsens betydelse. Ett hus kan i bästa fall bli en naturlig mötespunkt och jag tänker att där människor möts uppstår en lust till något - kultur till exempel. Å det är vackert så. Beviset är 83000 besökare i slutet av förra veckan. Stadsbiblioteket har besökts av lika många personer under en dag som man tidigare hade under en vecka och på det nya barnbiblioteket gapar hyllorna tomma efter alla lån.

Sally Mann på Kulturhuset i Stockholm. Det är nu femton år sen den amerikanska fotografen Sally Mann först väckte uppmärksamhet med sina intima bilder av de egna barnen i serien "Immediate family". Allt för intima för en del av hennes landsmän, som upplevde nakenheten och poserandet i bilderna som pornografiskt. Nu kan man bilda sig en egen uppfattning på Kulturhuset i Stockholm, där delar av "Immediate family" visas tillsammans med nyare fotografier av Sally Mann, som var här i egen hög person i samband med vernissagen i lördags. Mårten Arndtzén träffade henne. Nej, Sally Mann är inte rädd för att bli nostalgisk - varken i eller inför sina egna bilder. Det har hon all anledning att bli på Kulturhuset. För här hänger de världsberömda bilderna av barnen i sommarhuset vid floden - som glimtar ur ett sorts tidlöst paradis - mitt emot en serie nytagna, extrema närbilder av de nu vuxna barnens ansikten. Monumentala ansikten som känns underligt avlägsna, liksom oåtkomliga. De bilderna hör till "What Remains" - ett arbete om döden som sysselsatte Sally Mann under flera år, sen hennes far dött, och där hon bland annat fotograferade människolik stadda i olika stadier av förruttnelse. På sitt sätt vackra men rätt magstarka bider som curatorn Hasse Persson valde bort här, delvis för att de hade fordrat ett eget rum, säger han. Förutom barnen visar Kulturhuset landskapsbilder från slutet av 1990-talet, ur serien "Deep south". Och även när hon inte fotar sin familj gräver Sally Mann där hon står. Själv uppvuxen och alltjämt bosatt i Lexington, Virginia, ger hon här sin bild av den mytiska södern - i starkt romantiska svartvita landskap, som defenitivt inte gör upp med några myter, utan snarare förstärker dem. Den amerikanska södern är en oerhört komplex och konfliktfylld del av världen, och jag hoppas att de här bilderna både förmedlar det - och min kärlek till platsen, säger Sally Mann. Och så berättar hon vad hon håller på med nu, en serie bilder som i allra högsta grad har med sydstaternas komplicerade historia att göra. Och som säkert kan sätta igång en ny kontrovers kring Sally Manns konstnärskap. Hon fotograferar svarta män, i bar överkropp, hemma i sin ateljé. - Och tro mig, säger hon, det är det mest komplicerade mänskliga möte du kan tänka dig.

Lappland inspirerar författare. Att Tornedalen är ett litterärt centrum vet alla som läst Mikael Niemi och Bengt Pohjanen, men även Lappland kommer starkt, inte minst internationellt. Det har Annika Sherwin noterat. Den engelska författaren Jenny Diskis självbiografiska roman På tunn is - en resa till Antarktis gick som radioföljetong förra året. I vår kommer hennes nya reseskildring "Den motvillige resenären" ut på svenska. I den reser hon till Lappland för att uppleva mörkrets stillhet, Diski hade tänkt sej lugn och ro i en enslig stuga ute i ödemarken men istället blev det olika vildmarksäventyr arrangerade av Kirunas turistbyrå. Och reser till Lappland gör även den amerikanska författaren Vendela Vidas som i sin nya roman, "Let the northern lights erase your name" ger sig i väg från New York till Lappland för att leta reda på sin pappa, en samisk präst. För henne är Lappland just så sällsamt och exotiskt som det måste te sej för en New York-bo. Vildmarken både lockar och skrämmer. Så glöm Provence eller Paris också för den delen, nu är det Lappland som gäller

Dokumentärer från Israel. I Israel finns en stark och framgångsrik tradition av dokumentärfilmande, det görs runt 200 om året. I helgen inleddes en serie med israelisk dokumentärfilm på judiska teatern i Stockholm, med titeln "Identitet". Under fyra filmhelger ska man lyfta fram frågor om utanförskap, migration, klassskillnader, kampen för likaberättigande och personlig såväl som nationell identitet. Filmerna ackompanjeras av sin regissör, och först ut var Doron Tsabari som vår reporter Negar Josephi träffade. Från morgonen.

6 februari: Vart tog 'var' vägen? Språket förr och nu kan vara den passande samlingsrubriken för veckans lyssnarfrågor som får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson:

- släktskapen mellan engelskans I och svenskans jag.

- under ena skäppo. Varför 'ena'?

- ett gemensamt nordiskt urspråk. Men vad hände sen?

- vilka ord ändras först i språket?

- vad händer med skillnaden mellan 'var' och 'vart'?

- uttalet av 'och'

- kyrkfolk

- exmera och cedera - två ord från pigfranskan

- buda i ytterligare en betydelse

- flåsmätt

- dinkigt bröd.

Redaktör: Anna Lena Ringarp. SR Göteborg. Sänds även imorgon kl. 19.03 och på lördag kl. 07.03.

Tisdag:

1. Miljön - politik eller privatmoral? serie, del 6. Sofia Nerbrand svarar på kritiken mot liberala samhällsmagasinet Neos miljönummer.

2. Ljuset i öster. Per Gahrton kommenterar Uffe Elleman-Jensens bok om EU, som framför allt pläderar för en generös utvidgningspolitik.

SR Malmö. Sänds även kl. 20.45.

6 februari: Thomas Lunderquist porträtterar Irène Némirovsky. Rysk-fransk-judiska Irène Némirovsky hyllades som en stor författare under hela 1930-talet. Men när hon dog i Auschwitz 1942 var hon bortglömd, både av det litterära etablissemanget och av sina forna vänner. Ändå skrev hon in i det sista, fram till den julidag 1942 då hon fördes bort och för alltid skildes från sin man och sina två små döttrar. Hon skrev om vad som hände omkring henne, om Frankrike, fransmännen och de tyska soldaterna under ockupationen. Och det är resultatet av dessa sista års författande som gett henne en renässans, sextiofem år efter sin död. Frågan är om hennes böcker någonsin blivit mer hyllade. 2004 fick hon postumt Renaudot-priset i Frankrike för sitt oavslutade magnum opus Suite Française, som översatts till många språk, bland annat till svenska av Dagmar Olsson: Storm över Frankrike. Irène Némirovsky hade insett att litteraturen blir till i skildrandet av människor och mänskliga reaktioner. "Det som ska fördjupas är personernas dagliga liv och känslor och mest av allt den komedi som ligger i detta." Thomas Lunderquist porträtterar Irène Némirovsky och ett par av hennes romaner i veckans Biblioteket. Sänds även i morgon kl. 18.15.

Mitt i musiken 2007-02-06

Nya pengar till mer musik. En musikföreningen som arrangerar konserter med nutida musik för barn. Se där en given vinnare när statens kulturråd delar ut pengar till olika arrangörsföreningar. Förra året vände sig kulturrådet mot arrangörer av nutida musik, folkmusik och jazz och den inriktningen ligger kvar. Ovanpå det vill staten stimulera de arrangörer som på olika sätt riktar sin verskamhet till barn och unga. Som bekant ställdes det planerade barnkulturåret in av den nya regeringen, men satsningen på de yngsta kulturkonsumenterna finns kvar ändå. Vilket bland annat visar sig genom att föreningar som Kulturföreningen Humlan i Umeå får 115000 kronor, Fritz Corner i Stockholm får 85000 kronor och Kulturmejeriet i Lund får 475000 kronor. Samtliga arrangerar konserter utan åldersgräns, har unga medlemmar i arrangörsgruppen eller riktar sig speciellt till unga under 18 år. Sju miljoner till jazzen. Den här inriktningen på barn och unga medför också att Svenska Jazzriksförbundet får 7 miljoner kronor. De gör en brett upplagd satsning på att föryngra skaran jazzvänner. Bland annat genom att starta arrangörskurser för unga, fortbilda jazzintresserade musiklärare och arrangera tävlingar för unga jazzmusiker. Staten delar också ut pengar till olika förbund som i sin tur fördelar medlen till sina medlemmar. Alltså får kammarmusikförbundet i Brämhult, som organiserar landets kammarmusikföreningar, över 2 miljoner kronor liksom Sveriges orkesterförbund som får drygt 1,1 miljoner kronor.

Sara sjöng vackrast. Sara Sandström fick ta emot Yamahas stipendium på cirka 30000 kronor vid den årliga stipendiekonserten i Göteborg. Hon vet exakt vad hon ska använda pengarna till. -Stipendiet ska gå raka vägen till mina studier. Jag har redan studerat fem år vid musikhögskolan och nu går jag andra året på operahögskolan. Studiemedlet håller på att ta slut så pengarna kommer väl till pass, säger Sara Sandström. Med hjälp av utstrålning, engagemang och mognad parad med god teknik fick hon tävlingsjuryn på fall och vann Yamaha music foundation of europ-stipendiet. Sara Sandström har hunnit med att medverka i en rad operor, men till sommaren är det dags för den första riktiga rollen. Då ska hon sjunga rollen som Romilda i Händels Xerxes. -Det ser jag fram emot jättemycket, säger Sara Sandström

Jazzkannan till Bengt Berger. Slagverkaren Bengt Berger får Svenska Jazzriksförbundets pris för nydanande insatser i svenskt jazzliv 2007, den så kallade Jazzkannan. Berger får priset för att han, som det står i motiveringen, "med sin nyfikenhet, kreativitet och musikalitet fört in musikaliska element i svensk jazz som annars hade stannat utanför landets gränser." Bengt Berger började som jazztrummis och intresserade sig tidigt för det som kommit att heta världsmusik - på 1960- och 1970-talen studerade han bland annat i Indien och Afrika.

Äppelkriget avgjort. The Beatles musikbolag Apple har nu klarat ut en tvist med elektroniktillverkaren med samma namn. Efter en lång och dyr rättslig strid har de båda Apple-bolagen nu nått en uppgörelse. Bolagen har tvistat om namnet i olika omgångar ända sen 1978, och relationen mellan parterna försämrades drastiskt när elektroniktillverkaren började etablera sig som musikförsäljare på internet. -Vi älskar The Beatles, och det har varit smärtsamt att vara på kollisionskurs med dem, förklarar elektronikkoncernens chef Steve Jobs. Elektroniktillverkaren har köpt loss rätten till varumärken relaterade till ordet Apple, medan den legendariska popgruppens bolag i fortsättningen får använda sina varumärken utifrån särskilda licensavtal. Det lär handla om stora pengar men de ekonomiska villkoren i avtalet är hemliga.

Dålig volymkontroll på rockscenerna Stora delar av den livemusik som spelas på landets rockscener överskrider Socialstyrelsens riktvärden för ljudvolym. Två år efter myndighetens stora mätkampanj för att få ner volymen är kommunernas kontroll i det närmaste obefintlig. Ingen rockklubb i landet har enligt arrangörsföreningens kartläggning fällts, få arrangörer har gjort några omfattande förändringar och i flertalet kommuner förekommer inte ljudmätningar alls. - Det är idag ungefär lika farligt som det var för två år sedan att gå på konsert, säger Johanna Bengtsson på Socialstyrelsen till Mitt i Musiken. Arrangörsföreningen förespråkar generösare ljudnivåer men tydligare regler och bättre kontroll från miljökontoren på landets kommuner. Fram till dess ägnar sig branchen åt självsanering och egen utbildning. -Vi är inte överens med Socialstyrelsen om var gränsen ska gå för ljudvolym på liveframträdanden men det är ingen större risk att vara publik på några av våra medlemmars konserter, säger Staffan Sörensson från Arrangörsföreningen till Mitt i Musiken. Arrangörsföreningen hävdar att om publiken är informerad så bör en musiker själv skall få bestämma volymen med hänvisning till den konstnärliga friheten. Det är inte en uppfattning som delas av Socialstyrelsen.

Programledare: Andreas Lindahl. SR Göteborg. Sänds även kl. 21.35 och kl. 01.03.

6 februari: En sändning om Kroppen och Knoppen och Ögat och Gud.

Ola Sigurdson som skrivit boken Himmelska kroppar : inkarnation, blick, kroppslighet, kommer hit och berättar om kristendomens syn på den erotiska och groteska kroppen.

Anja Hirdman är mediaforskare och har tankar om kroppen och hur vi idag behandlar den även hon bidrar till kroppsdiskussionen.

Kristoffer Gunnartz som just släppt sin bok "Välkommen till övervakningssamhället" berättar om den och hur stor storebror är

Vidare diskuteras frågan huruvida journalisterna kan betraktas som "vår tids Jesus".

Direktsänt aktuellt magasin. Tisdag 6 februari:

16.00-16.45

Mellanöstern. Ända sen Hamas vann valet för ett år sen har våldet mellan de rivaliserande grupperna trappats upp. Men idag träffas ledare för Hamas och Fatah i den heliga staden Mecka i Saudiarabien för att försöka enas om fred. Vi samtalar med Cecilia Uddén vår Mellanöstern-korrespondent.

Kommunerna och miljön. Efter FN:s miljörapport som slår fast att det med stor sannolikhet är människan som är skuld till den globala uppvärmningen ställer vi bland annat kommunpolitiker till svars. Vad gör de för att vi medborgare ska välja att tänka på miljön? Och vad säger företagen? Gör de sitt yttersta eller är det bara fina ord? Medverkar från Nordstan i Göteborg gör Lotta Silver, Naturskyddsföreningen, Anneli Hultén, kommunalråd i Göteborg, Magnus Ruberg, företaget Ekosofia och företrädare för Volvo Personvagnar.

Turkiet. Turkiets utrikesminister Abdullah Gül besöker idag Washington för samtal med sin amerikanska kollega, Condoleeza Rice. Men relationerna mellan USA och Turkiet är inte dom bästa. Turkiet anklagar USA för att inte ingripa mot den kurdiska separatistgerillan PKK, som har baser i norra Irak. Bedömare tror därför Turkiet själva kan komma att ingripa militärt i området. Samtal med vår utrikeskorrespondent Caroline Saltziner.

17-17.45:

Brottsling med barn. Vi ska debattera när en brottsling med barn i Sverige ska kunna utvisas ur landet och vad som väger tyngst; risken för återfall eller barnens rätt sin pappa? Samtal med riksdagsledamöterna Johan Pehrsson (fp) och Bodil Ceballos (mp).

Wild'n Fresh. Den numera rikskända salladsbaren i Göteborg säljs. Den 24-åriga ägaren Sofia Appelgren orkar inte lägre stå emot Hotell och Restaurang Fackets blockad mot salladsbaren. Sofia Appelgren har vägrat att skriva på kollektivavtal. Har facket nått sitt mål efter åtta veckors blockad? Hör båda parterna i Studio Ett.

Hundhuvud. Vi ska möta den danske succéförfattaren Morten Ramsland. Hans släktskröna Hundhuvud blev en av Danmarks stora litterära framgångar förra året. En skröna som var så mustig att han tvingades invänta en del av släktens bortgång innan den blev av. Vår reporter Gösta Lempert träffade honom i hemstaden Aarhus på Jylland.

Mordet på den turkarmeniske journalisten Hrant Dink i januari har på nytt väckt debatt om nationalism och yttrandefrihet i Turkiet. I förra veckan ställde författaren och nobelpristagaren Orhan Pamuk in en planerad turné i Tyskland av säkerhetsskäl. Nu uppger turkiska tidningar att han har flytt landet. Yavuz Baydar, skribent på tidningarna Sabah medverkar i samtal.

Affektskola. Att sitta ner i grupp och berätta om sina känslor kan ha en läkande effekt. I Örnsköldsvik håller primärvården "affektskola" för att hjälpa patienter med olika psykosomatiska sjukdomar. Kurserna ger gott resultat. De flesta upplever att de mår bättre efter "affektskolan". Reportage av Agneta Johansson.

Programledare: Monica Saarinen och David Gustafsson, Producenter: Marie-Jeanette Löfgren och Annika H Eriksson

Med väder.

Direktsänt aktuellt magasin.

Med väder.

P1:s kritikprogram där Anneli Dufva tar upp aktuella händelser i kulturvärlden. Från gårdagen.

Från gårdagen. Sänds även på lördag kl. 06.15.

SR Minnen väljer spännande röster och personligheter ur Radioarkivet. Sänds även på fredag kl. 20.30.

av Margaret Atwood. Del 6. Uppläsare: Guje Palm. SR Göteborg. Från kl. 11.35.

Det pågår en strid om sanningen om andra sidan. På ena sida skeptikerrörelsen med den etablerade naturvetenskapen som grund. På den andra sidan de som tror, på andemedierna och på sina egna upplevelser av en andevärld. Varför tror folk på detta när det saknar underbyggnad? Det frågar sig Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi och medlem i skeptikerföreningen Vetenskap och folkbildning. Jag tycker att debattklimatet är så onödigt upphetsat och emotionellt, menar Thorbjörn Sassersson som driver nättidningen Soul Travel Magazine. - Vad jag vet så är det bara i Sverige som vi har de här enorma problemen med tro kontra vetenskap. Spelar det någon roll vem som har rätt? Från kl. 11.03 och i morgon kl. 23.30.

Valda delar ur morgonens sändning. SR Göteborg. Sänds även i morgon kl. 05.35.

SR Malmö. Från kl. 13.45.

Skola Pogrammet om skolans värld. Hur har barnen det i skolan i Sverige? Programledare Pia Fridén. Även 8/2 i P2

Programledare: Andreas Lindahl. SR Göteborg. Från kl. 14.50. Sänds även kl. 01.03.

med Göran Hassler, chefredaktör.

Innehåller det bästa ur eftermiddagens aktualitetsprogram i P1, P3 och P4 och uppdaterar de största händelserna. De bästa reportagen ur Studio Ett, P4 extra och Lindau i P1 återutsänds.

Från kl. 12.00.

Stressen under ytan. Redaktör: Malin Avenius. Från kl. 12.10.

Från lördagen och måndagen.