Skriv ut sidan
Länk till sidan

SR, P1 2007-02-26

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
- Om livet efter att en osynlig inkräktare tagit sig in i ditt elektroniska liv, och planterat brottsligt material - och om att förvandlas till paria vid blotta misstanken om att du själv vållat skadan. Och den svåra vägen tillbaka efter att ha friats från alla misstankar. En dokumentär av Gösta Lempert. SR Malmö. Från 10/2.

Tablåinnehåll
av Johan Andrén. Från 2004 och 10/2.

Tablåinnehåll
av Anne-Marie Berglund. Regi: Tomas Melander. Med : Ingmar Virta, Anja Landgré, Inga Landgré. En gång bodde de i Finland; sen kom de till Sverige. De kom till ett liv med en svart bakelit. Som ingen någonsin ringde till. När modern ligger på dödsbädden samlas familjen och minns. Men minnen ska man vara sparsam med, tycker fadern. Från SR Sundsvall 2005. Från 17/2 och 19/2.

Tablåinnehåll
Stjärnglans i Oscarsgala Vem fick priset för bästa kvinnliga huvudroll och vilken blev årets film? Samtal med Sveriges Radios medarbetare i Los Angeles- Helena Groll om Oscarsgalan. 6.15

Kritik mot abortpolitik. Regeringen vill göra det möjligt för utländska kvinnor att kunna betala för att göra abort på ett svenskt sjukhus. Ett förslag som redan splittrat kristdemokraterna och nu hotar även kyrkliga företrädare med att uppmana kristna väljare att rösta bort alliansen i nästa val. Debatt mellan Sten-Gunnar Hedin, föreståndare för svenska pingströrelsen och Göran Hägglund, partiledare för kristdemokraterna. Polen har en restrektiv abortlagstiftning, men är det polska kvinnor som vill komma till Sverige för att göra abort? Hur är abortdebatten i Polen? Samtal med Kjell-Albin Abrahamson. 6.38

Tingsrätter i landet. Antalet tingsrätter i Sverige har nästan halverats sedan 1999. Mindre tingsrätter har slagits samman med större och på onsdag kommer ännu en i raden av utredningar, den så kallade norrlandsutredningen om tingsrätternas framtid. I Lycksele i Lappland ligger en av Sveriges allra minsta tingsrätter. Ska den få leva vidare? Reportage av Agneta Johansson. Samtal med Anne Ramberg, generalsekreterare Advokatsamfundet. 7.39

Kvinnor i politikerskola. I Turkiet hålls i år val både till presidentposten och till parlamentet, men trots att turkiska kvinnor har haft rösträtt sedan 1926 så är deras andel i parlamentet bland de lägsta i världen. Det vill Yasemin Atec ändra på och därför deltar hon i en politkerskola speciellt för kvinnor i Istanbul. Reportage av Caroline Salzinger.

Koldioxidkonto minskar utsläpp. Ett koldioxidkonto för var och en av oss kan bli ytterligare ett sätt att minska utsläppen. Då får alla privatpersoner en viss mängd koldioxid att göra av med, och när kvoten är slut måste man köpa av någon annan. Det är den brittiske miljöministern som låtit utreda frågan, och som hoppas att koldioxid- kreditkort kan införas för britterna inom fem år. Samtal med Sofia Arkelsten, moderat i riksdagens miljö- och jordbruksutskott och Per Bolund, miljöpartist i näringsutskottet. 8.15

Korrespondentkrönika. Krönikan idag är signerad av Kerstin Brostrand.

Programledare: Camilla Kvartoft, Producent: Helena Sjöholm

Tablåinnehåll
Från fredagen.

Tablåinnehåll
Morgonandakt med Benjamin Gerber, lärare i Judiska skolan, Stockholm. SR Örebro.

Tablåinnehåll
Ann Heberlein, teol. doktor i etik och frilansskribent.

Tablåinnehåll
Med ekonomi och väder.

Tablåinnehåll
Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor. Idag svarar Lotta Malmstedt, Malmö, tel: 099-510 10.

Tablåinnehåll
Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Judisk släktforskning

Det var ju den svenska lutherska kyrkan som hade till uppgift att föra bok över svenskarna ända fram till 1990-talet. Så när det i slutet av 1700-talet blev tillåtet för människor av annan trosinriktning än den lutherska att bo i Sverige utan att konvertera, då fick folkbokföringen tas om hand av de andra trossamfunden. 1774 kom den allra första juden hit som fick lov att bo kvar i landet utan att gå igenom ett kristet dop. Efter honom kom några tusen, men den stora invandringen av judar till Sverige kom givetvis under 2:a världskriget, då människor försökte fly undan död och förintelse i de länder som ockuperades av Hitlers Tyskland. Carl-Henrik Carlsson är ordförande i den judiska släktforskarföreningen och han har dessutom doktorerat om diskrimineringen av judar från östeuropa från mitten av 1800-talet. -Den allra första juden som kom till Stockholm var Aaron Isaac och en kompanjon till honom. De kom till Stockholm 1774 och fick tillstånd att bosätta sig här permanent utan att konvertera till kristendomen, berättar Carlsson. Det var framför allt Gustav III som tyckte att det var dags att släppa på det gamla förbudet mot judar, men det var många som motsatte sig hans beslut. Därför kom det så kallade "Judereglementet" 1782, som innebar en kompromiss. Där stadgades att judar fick lov att slå sig ner i tre svenska städer, Stockholm, Göteborg och Norrköping. -Men i praktiken blev det fyra, för det kom att bosätta sig några familjer också i Karlskrona, berättar Carl-Henrik Carlsson. Dessutom fick en liten grupp slå sig ner på Marstrand under den så kallade "Porto Franco"-tiden, under ett tjugotal år i slutet av 1700-talet. Under denna tid var Marstrand fritt för alla slags religioner och också handeln var i stort sett helt fri. Den lilla Marstrandskolonin flyttade till Göteborg när Porto-Franco-perioden var slut. -Sverige var sena med att tillåta judar att bosätta sig här - även om Norge var ännu senare, säger Carlsson. Det hade diskuterats att tillåta judar att slå sig ner i Göteborg redan på 1600-talet med Axel Oxenstierna vägrade. 100 år senare gick det alltså bättre. Från 1910 och framåt registrerades alla, oavsett religionstillhörighet i de kristna församlingarnas rullor. Men för den som vill forska i judiska rötter före den tiden finns i första hand de judiska församlingarnas eget folkbokföringsmaterial, som de hade skyldighet att teckna ner. Dessa längder tillhör fortfarande de judiska församlingarna, och ofta måste man ha särskilt tillstånd för att få lov att titta i dem. På Riksarkivets filial i Arninge finns den judiska församlingens i Stockholm material, och det är där vi träffas Carl-Henrik Carlsson och jag. Vi har fått in en församlingslängd från 1855-1894. Och det är egentligen inte så mycket som skiljer den från en vanlig svensk församlingsbok: -Nej, de påminner om de gamla husförhörslängderna från vanliga svenska kristna församlingar, konstaterar Carl-Henrik Carlsson. Man kan följa en person, vad han eller hon föddes, vem de gifte sig med och när de dog. Det som skiljer är att texten är skriven dels på svenska dels på hebreiska. -Det kan vara värdefullt för släktforskare för om man tittar på de hebreiska namnen så anger de vem som var far till personen i fråga. Han pekar på en person som på hebreiska heter "David, son till herr Moses". De hebreiska namnen, som främst användes i religiösa sammanhang kan också ange urspung på andra sätt. Ofta försvenskades namnen när judar flyttade till Sverige, berättar Carl- Henrik Carlsson. En person som i de svenska längderna heter "Carl" kan till exempel ha hetat "Chaim", vilket ger en antydan om att han kom från östra Europa och framför allt ger en ledtråd när man ska forska vidare i utländska arkiv. Judisk släktforskning som utgår från Sverige hamnar alltid, och ofta ganska snabbt i andra länder. I Tyskland, Polen eller kanske Danmark, och därför har det varit svårt tidigare att finna så särskilt långa trådar bakåt. Men idag har två saker hänt som radikalt ändrat bilden; dels när den så kallade järnridån mellan öst och väst försvann och gjorde de östeuropeiska arkiven tillgängliga. Och dels alla de möjligheter Internet ger. -Judisk släktforskning har blivit väldigt stort., inte minst under de senaste decennierna och det beror i hög grad på Internet, säger Carlsson. Om man håller på med judisk släktforskning blir det väldigt internationellt orienterat och då har man ovärderlig hjälp av att kunna kommunicera över nätet. Carlsson berättar om en stor portal på nätet som heter "Jewishgen" som han själv haft hjälp av. -Jag glömmer aldrig när jag sent en natt läste där, och fann en person i Jerusalem som frågade efter sin mormors föräldrar. Och då såg jag att det var släktingar till mig som jag inte hade funnit några dokument efter från 1860-talet. Det visade sig att de flyttat till USA. -Jag kunde nysta upp en hel släkt där, och jag har dessutom kunnat träffa dem. Judisk släktforskning handlar mycket om att forska på bredden istället för på djupet. Man kommer i de allra flesta fall inte så långt tillbaka i historien, men kanske får man en chans att återupprätta kontakter med människor man trodde var borta särskilt efter förintelsen under Andra världskriget. -Första gången man ser ett släktträd där hela familjer är utraderade, dog samtidigt Det gör stort intryck på en, säger Carlsson. -Många människor har ingen släkt kvar, eller tror sig i alla fall inte har någon släkt kvar. Och då är det ju fantastiskt om man kan finna att de faktiskt har det. -Men om jag skulle säga till dig att jag i min släktforskning har lyckats finna att du har en syssling i Trollhättan, så blir du kanske inte så uppjagad. Men en som är barn till överlevande till förintelsen som får samma uppgift - det kan betyda enormt mycket för honom eller henne. Vi tittade tidigare i den judiska församlingens egen folkbokföring, men det finns också andra svenska arkivfynd att göra. Mellan 1860 till ungefär 1910 var det i princip fri invandring till sverige. Detta är ju precis den tid då de stora skarorna emigrerade från Sverige till framför allt USA. Under samma tid var det många judar från östra Europa som på samma sätt tog sig till USA, men det fanns också en liten rännil som sökte sig till Sverige. De flesta av dem sökte svenskt medborgarskap, eftersom det behövdes för att man skulle få lov att bedriva näring, och för att man skulle skydda sig från risken att bli utvisad. När man sökte medborgarskap krävdes det ett gediget polisförhör, något som finns kvar i arkiven. Och de här förhören är ofta en bra källa för släktforskare. De flesta som kommit till Sverige har sannolikt sökt svenskt medborgarskap, eller kanske tillstånd för att idka näring eller i alla fall ett arbetstillstånd. -Man kan höra människor som säger att "Min pappa berättade aldrig om sin bakgrund", men då brukar jag säga, att det kanske han gjorde någon gång, i ett polisförhör för att han var så illa tvungen, säger Carlsson. -Där kan han ha berättat om vilka föräldrarna var, vad de arbetade med vad deras föräldrar hette osv. De arkiven finns på Riksarkivet. -Jag har till och med funnit kopior av polska födelseböcker i fall där de polska originalen är försvunna, säger Carlsson. Ytterligare en källa som är speciell när man ägnar sig åt forskning i judiska släkter är de så kallade uppehållsböckerna från 1918. -Då bestämdes det att alla icke svenska medborgare blev tvungna att söka tillstånd att vara här, och i dessa ansökningar bifogades oftast ett fotografi. Det var där jag upptäckte var min egen mormorsmor var född någonstans - tidigare visste jag bara Polen, nu fick jag en ort att gå till. Carl-Henrik Carlssons egen släktforskning tog honom snabbt till Polen, och till USA -Jag trodde ju aldrig när jag började att det skulle finnas dokument i Polen som hade överlevt två världskrig. Men när järnridån öppnades fann jag till min stora glädje och förvåning att jag hade fel. -Jag glömmer aldrig när jag fick tag i min mormors föräldrars vigseldokument från 1864 Polen. Då fick jag reda på namnen på alla deras föräldrar, någon jag inte visste något om tidigare. Judisk forskning är en mycket internationell företeelse, sammanfattar Carl-Henrik Carlsson. -Jag skulle tro att alla som har judiska rötter har släktingar i USA, säkert också i Israel. Alla har nog släktingar som dog i förintelsen, och kanske också sådana som överlevde förintelsen.

Wienbibliothek im Rathaus- en guldgruva för släktforskare. I Österrikes huvudstad Wien ligger Wienbibliothek im Rathaus, ett av de största arkiven i Österrike. I arkivet som ligger i Rådhuset mitt i centrala Wien finns över över 6 miljoner handskrivna dokument, drygt en halv miljon böcker och mängder av handskrivna musikstycken från våra mest kända kompositörer genom tiderna. Bland dem Frans Schuberts noter i original. Bertil som är svensk släktforskare har sina rötter i centraleuropa. Hans farfars bror Ludvig levde i Wien i början av 1900- talet. Ludvig bodde tillsammans med sin hustru i en vacker våning med utsikt mot Donau. Han var jude och en av de högsta bakdirektörerna i staden. Paret är mycket kulturellt intresserade och samlar bland annat på äldre manuskript- pjäser, brev och andra handlingar som rör kulturlivet i Österrike. Ludvig och hans hustru fick inga egna barn, men det fick däremot Ludvigs ende bror Edmund. Hans två söner kom senare att flytta till Sverige och Bertil är en dessa bröders söner. Genom gedigna efterforskningar har Bertil återfunnit handlingarna som Ludvig samlade på. Men de återfanns inte i någon släktings bokhylla eller bankfack. Bertil återfann handlingarna i Wienbibliothek im Rathaus. Anledningen till det är tragisk. Ludvig tvingades som jude att lämna ifrån sig all egendom. I och med Nürnberglagarna som trädde i kraft 1935 beslagtog staten alla judars egendom. Lagarna kom att gälla även i Österrike i och med nazitysklands inmarsch i Österrike 1938. När Släktband träffar Bertil visar han de dokument som skrevs i samband med att Ludvig och hans hustrus egendom beslagtogs den 27 april 1938. Bertil berättar att det i den sk förmögenhetsförteningen står exakt vad Ludvig och hans hustru ägde samt vad man tog från dem. -Man tog av honom klockan han hade på armen, silverbesticken i köket och allt som hade något värde. Sen fick Ludvig en symbolisk summa för allt de tog. Ludvig flyttade till sitt födelseland Ungern men deporterades 1944. Paret fick information att de skulle till ett arbetsläger i Tyskland, men i själva verket deporterades de till Auswitsch. Från den ungerska staden där Ludvig bodde deporterades ungefär 180 personer varav sju återvände. Bertil berättar att han fick rådet av en österrikisk historiker att kontakta myndigheterna i Österrike så att han på så sätt skulle kunna få fram mer information om vad som hände Ludvig. Det österrikiska arkivet Wiener Stadtarchiv lämnade till slut ut dokumenten efter att han skickat 200 kronor i ett kuvert. Efter det att Bertil fått förteckningen över Ludvigs egendom från Wiener Stadharkiv började han fundera över de dokument som beslagtagits från Ludvig. Guldklockor och silver var ju sedan länge förlorat. Men kanske dokumenten skulle kunna ge ytterligare information om Ludvigs och andra släktingars liv. Bertil började med efterforskningar och spåren ledde till Wienbibliothek im Rathaus. Det visade sig att arkivet hade fått handlingarna från ett annat arkiv för många år sedan. Efter en lång och vänlig brevväxling mellan arkivet och Bertil fick han veta att dokumenten innehöll handskrivna pjäser i original från 1800- talet, regianvisningar och oersättliga brev som skrivits av kulturpersonligheter. Dessa handlingar hade varit av stor betydelse för forskning om 1800 talets kulturliv i Wien. Det hade skrivits både artiklar och avhandlingar med de här dokumenten som bas. På arkivet sa man att dokumenten naturligtvis skulle återbördas till de rätta ägarna- det vill säga Ludvigs ättlingar. Bertil samlade ihop fullmakter från de få ättlingarna- fyra stycken och reste till arkivet i Wien där Dr Gerhard Remner och Dr Hermann Böhm tog emot. Dr Remner och Dr Böhm berättade att dokumenten togs från Ludvig men att man betalade en symbolisk summa på 100 Mark eftersom donationer från icke arier inte kunde accepteras då. Idag är värdet på handlingarna mellan 5 och 10 000 euro, det vill säga nästan 100 000 kronor. Dr Remner och Dr Böhm berättar att de har lämnat tillbaka två av tolv samlingar till dess rättmätiga ägare. En var en stor samling med Johan Strauss handskrivna kompostioner. Den köpta de tillbaks redan från början- handlingarna lämnade aldrig arkivet. Bertil som mest är intresserad att få veta mer om sin judiske släkting bestämmer sig för att ta med samlingen hem. Dels för att dels själv få titta i dokumenten i lugn och ro och se om det finns något av mer peronlig karaktär som ger mer information om Ludvig. Dels för att låta de andra ättlingarna få titta i handlingarna. När Bertil frågar Dr Remner och Dr Böhm om de är intresserade av att köpa tillbaks samlingen senare, svarar de omedelbart ja. Det här är ju material som finns omnämnda i vetenskapliga artiklar och avhandlingar, och för framtida forskare är det naturligtvis bra att dokumenten finns kvar på en plats där alla kan finna dem. Dagens därpå har Bertil hunnit titta på handlingarna. De innehåller inget av personlig karaktär och har ingenting med Ludvig att göra. - Det var rörande att se hans samling, men de här dokumenten hör hemma på arkivet. Jag hade hoppats på att det fanns något som berättade mer om Ludvig. Och på frågan om det inte kändes märkligt att få ta med handlingar från ett arkiv svarar Bertil -Ja, men det tillhörde ju inte arkivet, det tillhörde min släkting. Det var det som var anledningen. Nazisterna tog det från honom och därför fick vi det så småningom.

Sänds även kl. 00.03 och på lördag kl. 11.35.

Tablåinnehåll
med Tom Alandh, journalist. Tom Alandh ser människor i teve. Tom Alandh kallas nestorn bland televisionens dokumentärfilmare. Raden av filmer som skildrat människors liv är numera mycket lång. Men nyfikenheten och lusten att visa fler, verkar inte ha minskat. Det kan handla om den firade stjärnan, uteliggaren eller en skogskatt som heter Rufus. De blir till livsberättelser som människor verkar känna igen. En känsla som tränger igenom tv-skärmen. - Hitta en människa och behandla henne väl. Då blir det bra i tv. Så har han sagt. Själv vill han vara "omärkvärdig" och säger sig ha hundra bra idéer kvar. Just nu förbereder han en film om Livets Ord. Martin Dyfverman träffar honom i Stockholm för att höra vad som driver honom. Gör berättelser om livet så de känns genom tv-skärmen. Martin Dyfverman möter en man som vill vara "omärkvärdig". SR Örebro. Sänds även inatt 00.35 och lördag 18.15.

Tablåinnehåll
Från söndagen.

Tablåinnehåll
av Margaret Atwood.Del 17. Uppläsare: Guje Palm.Sänds även kl. 19.35.

Tablåinnehåll
Sänds även kl. 22.55. måndag Dikt: Avskedet Författare: Bo Bergman Diktsamling: Vårfrost Förlag: Svenska Akademien och Atlantis 2005 Uppläsare: Anneli Martini Musik: Georg Friedrich Händel: Water music. Concentus Musicus i Wien under Nikolaus Harnoncourt.

Tablåinnehåll
Religionens ursprung. Äldsta kultplatsen funnen i Botswana. Alla för vetenskapen kända kulturer har religion. Forskare har därför börjat tro att religionen har funnits lika länge som vår art. Homo sapiens har funnits i cirka 200 000 år, men till helt nyligen var de äldsta kända lämningarna av religiös kult bara 40 000 år gamla. Bilden förändrades i höstas när en grupp arkeologer meddelade nyheten att de funnit 70 000 år gamla lämningar av offerritualer. Fyndet gjordes i en svåråtkomlig grotta vid Tsodilo hills i Botswana. Framför en sex meter lång naturlig stenformation som liknar en orm har människor offrat spjutspetsar. På ormens sida har de karvat in märken som ser ut som strukturen i ett ormskinn. Vår art uppstod i Afrika. Att de allra äldsta nu kända lämningarna av religiös rit finns där stämmer väl in i den bild som håller på att växa fram. Men vad är det i den mänskliga naturen som gör att religionen är allestädes närvarande i våra kulturer? Sheila Coulson, en av arkeologerna som gjorde fyndet vid Tsodilo hills, intervjuas i programmet, liksom Britt-Mari Näsström, professor i religionsvetenskap. Redaktör: Charlotta Sjöstedt Sänds även kl. 23.07.

Tablåinnehåll
Med väder och tidningskrönika.

Tablåinnehåll
Från morgonen. Kulturnytt 2007-02-26

Parsifal i Karlstads domkyrka I helgen var det premiär på en annorlunda operaföreställning. Wagners sista opera, frälsningsdramat Parsifal, spelades i Karlstads Domkyrka. Det är Värmlandsoperan som valt att flytta in den här berättelsen om medeltida riddare som bland annat vaktar gralen, flytta in den i kyrkorummet. För regin står Wilhelm Carlsson och dirigerar den här stora produktionen med sångare, Värmlandsoperans Sinfonietta och kör plus extra körer och musiker, det gör tyske Henrik Schaefer. Per Feltzin! Det här är ingen operaföreställning, inte bara det. Det är något annat. En mässa, en happening, ett tillstånd, en meditation och en attack. Det blir så när man placerar en sån här opera i kyrkan. Dramaturgin liknar ofta en kristen mässa: monotona återberättade skildringar blandas med profetior, himlastormande orkestermuller och rytmiska körer om att bryta bröd och dricka vin, att ta nattvarden. Wagner säger i Parsifal att den enda som kan ge oss ro är en oskyldig dåre som blir upplyst, får kunskap genom att känna medlidande. Om jag tar fram förstoringsglaset kan jag tycka att gestaltningen ibland blir lite skolteatertablåartat, att orkestern emellanåt spelar surt och att solisterna någon gång för ofta söker efter rätt uppsättning toner och övertoner. Och att kyskheten redan i tolkningen vunnit över sexualiteten. Men helheten. Den suddar bort alla frågetecken. Mitt i kyrkan finns en rund vit scen. Bakom den sitter orkestern. De fyra nygjorda stora klockorna vi hörde nyss, står dock vid ingången och från den och från orgelläktaren ovanför sker entréer och hörs körsång. Precis som till höger och vänster där det också finns gångar och balkonger. Ellen Ruges ljus projiceras på tak och väggar. Ann-Mari Anttilas kostymer bottnar i medeltida munkstil men har flera nutida inslag. På scenen finns då och då en stol, en säng, ett spjut och en gral. Men bara det. Man sjunger på tyska, men det finns textmaskin. Och som man sjunger! Nära, starkt och personligt. AnnLouice Lögdlund gör Kundry, Fredrik Zetterström Amfortas och Marcus Jupither Klingsor. Mats Almgren sjöng Gurnemanz från predikstolens trappa på premiären eftersom Johan Schinkler var belagd med sångförbud av läkare. Men han agerade fullt ut. Och Michael Weinius gör Parsifal. Henrik Schaefer väljer ett mjukare spelsätt, mer romantiskt. Det är bra i en kyrka med lång efterklang, annars riskerar ljudet studsa all världens väg. Men så händer det alltså något mer. Det finns ju ingen foajé så vi står i pauserna och sorlar i bänkraderna - en fin syn i kyrkorummet. Musiker och publik blandas. Jag själv går fram till ljusstaken till vänster om scenen och tänder två ljus till saknade och sjuka i familjen. Alla kan se mina och andras ljus samtidigt som man njuter av Wagner. I pauserna kan man också äta i lokaler bredvid kyrkan - så den och operan står plötsligt mitt i byn. Nästan åtminstone. När jag går hem vid midnatt, ner från mitt högkulturella, då snöar det ymnigt i Karlstad. På gatorna skrålar berusade och för tunt klädda ungdomar. I små bås utanför restaurangerna trängs rökarna. Vi ser på varandra. Bara genom medlidande kan man få nåd. Det är is under snön.

Koltés - Kusligt samtid Den franske dramatikern Bernard-Marie Koltès (koltäss) dog 1989, 41 år gammal i AIDS. Innan dess hade han stigit som en komet på den europeiska teaterhimlen med hjälp av regissörer som Patrice Chéreau och Peter Stein. De flesta av Koltès pjäser, "Natten före skogarna", "I bomullsfältens ensamhet", "Tillbaka till öknen" och "Roberto Zucco" har spelats i Sverige, så även "Västra kajen" som gått i Radioteatern, och som nu i helgen hade premiär på Stockholms stadsteater i regi av Åsa Kalmér. På något vis kan Bernard-Marie Koltès säja vara Frankrikes motsvarighet till Rainer Werner Fassbinder född i efterkrigstiden, död i AIDS innan murens fall och lika subversivt främmande inför fransmännens arrogans som Fassbinder inför det självgoda tyska undret. Lika nära de utslagna i stadens dolskt belysta mellanrum, lika förundrad inför poeter och mördare. I Sverige blev han ett slags ikon för 80-talsteatern, för en estetik som gjorde rent hus med käcka politiska slagdängor. Att det nu är Åsa Kalmér, själv ett barn av 80-talsupproret, som tar sig an Koltès känns helt följdriktigt och äntligen får Kalmér en riktig text att bita i! Och det är ett otroligt vackert och rytmiskt allkonstverk som vi får se. Kalmérs scenrum skapat tillsammans med Ann Bonader-Looft med containrar som kan sväva, mörka golv och transparanta väggar, Erik Berglunds ljussättning, som med ett ljus, smalt som ett knivblad, ibland tom skär genom salongens fåtöljer. Niklas Brommares musik följer spelet mer som filmmusik än som illustrerande teatermusik. Och i allt detta, Koltés text i Katarina Frostenssons översättning, dessa kaskader av ord - i all sin stiliserade realism så förvånande självklara i skådespelarnas munnar. Ulf Brunnsbergs Maurice som kommit ner till Västra kajen för att dö, och Lena Nilssons Monique, hans sekreterare, två flaxiga, rika, tomma människor som hamnat i denna skuggvärld där Sunil Munshis Fak, Tobias Hjelms Charles och hans syster Claire otroligt skarpt spelad av Nadja Mirmiran och deras föräldrar Claire och Rudolphe, Monica Stenbeck och Lennart Jähkel, där alla dessa fattiga och skadade gör sitt bästa att profitera på de välbeställda gästerna. Och som kontrapunkt, i denna mörka fuga om människan ensamhet i värld där allt är till salu, den stumme "Abad" spelad av Joaquin NaBi Olsson, en andhämtning i denna tighta och musikaliskt samspelta ensemble. Och om någon till äventyrs tror att Koltès grymma poesi i "Västra Kajen" skulle kännas som ett besök i 80-talsmuseet tar miste. Tvärtom, i en värld, där vi alla numera förväntas uppfatta oss som varumärken, blir den kusligt samtida.

Scorsese - Nattens stora vinnare Den 79:e Oscarsgalan som avslutades i Los Angeles för en dryg timme sen. Nattens stora vinnare blev Martin Scorsese - hans film The Departed vann utmärkelsen för bästa film och Scorsese själv fick en Oscar för bästa regi.

Inför Sveriges Radios romanpris Hör Elin Claeson inför Sveriges Radios romanpris.

Tablåinnehåll
med Urban Björstadius. "Låt psykiatrikerna granska politiken!" Inför psykiatriska konsekvensanalyser inför alla politiska beslut, på samma sätt som det redan görs miljökonsekvensbeskrivningar. Det kräver Wolfgang Rutz, professor i socialpsykiatri och chef för Enheten för Hälsofrämjande psykiatri i Uppsala. Han ser nämligen tydliga varningstecken i samhället på att den psykiska ohälsan ökar, bland annat i den ökade självmordsbenägenheten bland unga, något som han förklarar med bland annat arbetslösheten. När idéerna om det svenska folkhemmet skulle förverkligas så blev bostadsbyggandet och moderna bostäder en central fråga. Mindre känt är att också barnklädernas kvalitet diskuterades livligt, något som delvis låg till grund för det svenska barnbidraget. Det säger Viveka Berggren Torell, etnolog vid Göteborgs universitet som nyligen disputerade på en avhandling om barnkläder i folkhemmet. Sänds även imorgon kl. 19.03 och på lördag kl. 06.15.

Tablåinnehåll
SR Malmö. Sänds även kl. 20.45. Måndag 1. USA bortom Irak - 7 Maj Britt Theorin talar om hotet om en andra kärnvapenålder och hoppas att världens ledare ska söka politiska lösningar istället för militära 2. "Miss Leavitts stjärnor" Salomon Schulman har läst George Johnsons bok om en okänd kvinnlig astronomipionjär. Han saknar astronomins tidigare folkbildande kraft och är kritisk mot bokens genusperspektivistiska beskrivning

Tablåinnehåll
Vem får Sveriges Radios romanpris? Följande böcker är nominerade: Lars Jakobson: Vid den stora floden, Kjell Johansson: Rummet under golvet, Jonas Hassen Khemiri: Montecore, Karl Johan Nilsson: Mörkrets hastighet, Sara Stridsberg: Drömfakulteten, Astrid Trotzig: Patrioter.

Varje dag denna vecka handlar Kulturradion om de sex romaner som nominerats till Sveriges Radios romanpris 2007. En lyssnarjury diskuterar under Elin Claesons ledning och Maarja Talgre är reporter i kulissen och presenterar jurydeltagarna. Vilka är dom och varför läser dom? Anja Lundqvist och Bengt Järnblad läser ur böckerna och Kerstin M. Lundberg är programledare.

Del 1. Lyssnarjuryn diskuterar idag två romaner som båda kretsar kring nazism och högerextremism: Astrid Trotzigs angelägna och kusliga "Patrioter" om mörka krafter i dagens Sverige. Och Karl Johan Nilssons gripande och fragmentariska "Mörkrets hastighet" om den verklige SS- officeren Kurt Gerstein. Redaktörer: Elin Claeson och Kerstin M. Lundberg. Sänds även kl 18.15.

Tablåinnehåll
med Andreas Lindahl. Sänds även kl. 21.35 och kl. 01.03.

Opera i London säger upp var tionde Upp till var tionde anställd ska bort från English National Opera (ENO). Operaledningen vill minska sina fasta kostnader, eftersom man fruktar minskade statsbidrag de närmaste åren. Det betyder att upp till 45 av ENO:s anställda kan bli av med jobbet efter sommaren, bl a flera medlemmar i operakören. Enligt brittiska medier har hotet mot operans kör fått musikerfacket Bectu att protestera kraftigt. De senaste åren har kören minskat från 68 till 50 medlemmar, och nu kan alltså ännu fler av ENO:s körsångare försvinna.

P2-artist tävlar mot sångarelit i Cardiff Ida Falk WinlandAv mer än 1.000 sökande har SR P2:s husartist blivit uttagen till finalen i världens kanske mest prestigefyllda tävling i klassisk sång; BBC Cardiff Singer of the World. 25-åriga sopranen Ida Falk Winland är P2:s artist 2007-2008. I fredags blev det klart att hon i juni, tillsammans med 24 andra sångare från hela världen, får ställa upp i finalen i den stora sångtävlingen i Wales. Sedan starten 1983 har BBC Cardiff Singer of the World inneburit det stora genombrottet för världssångare som Bryn Terfel och Karita Mattila. Den senaste vinnaren i tävlingen, som anordnas vartannat år, är den amerikanska sopranen Nicole Cabell.

Börtz musik i datorn - från New York Det blir allt lättare att, lika gratis som lagligt, via sin dator få del av den musik som strömmar från världens stora konsertscener. Just nu kan man t ex gå in på New Yorks filharmonikers hemsida och höra orkestern spela Daniel Börtz stycke Parodos, dirigerat av den i Sverige boende Alan Gilbert.

Svenska sponsorer till sydafrikansk opera Svenske 1700-talspoeten Bengt Lidner får nytt liv i svensk-sydafrikansk opera.En sydafrikansk operachef ska försöka få svenska företag att sponsra en nyskriven opera. Cape Town Opera och Norrlandsoperan vill få in två miljoner kronor i sponsormedel för att kunna sätta upp operan The Poet and The Prophetess i både Umeå och Sydafrika. Vi tar glatt emot alla erbjudanden, säger Michael Williams, chef för Cape Town Opera. Sydafrikansk-svensk opera jagar sponsring Svenske Mats Larsson Gothe skriver musiken medan operachefen Michael Williams i Kapstaden har skrivit librettot till den nya svensk-sydafrikanska operan The Poet and The Prophetess. Operan ska handla om det tänkta mötet mellan två verkliga historiska personer från 1700- och 1800-talen; den svenska poeten Bengt Lidner och en sydafrikansk flick-profet med en vision om hur dom vita erövrarna ska drivas ut i havet. Samarbetet mellan Norrlandsoperan och Cape Town Opera har pågått i ett par år, och det finansieras delvis av biståndspengar från SIDA. I just det här projektet finns även svenska kulturrådet med. Men pengarna räcker inte, så nu vill Michael Williams och Norrlandsoperans chef Magnus Aspegren försöka dra in runt 2 miljoner kronor i sponsormedel från framför allt svenska företag. Cape Town Opera är, för sin överlevnad, beroende av sponsring och bidrag från operadonatorer. Norrlandsoperan är i ett annat läge som statligt stödd organisation, men ett sånt här åtagande är dyrt och går utöver Norrlandsoperans vanliga budget, säger Michael Williams. Jag har redan kontaktat sydafrikanska företag, och tillsammans ska vi närma oss svenska företag för att berätta att det här är ett fascinerande projekt. Vi behöver två miljoner svenska kronor, och vi hoppas att svenska företag ska säga "vi stödjer en sån här strävan". Det är en fantastisk möjlighet att få svenska och sydafrikanska artister, sångare, kompositörer, koreografer och regissörer att arbeta tillsammans i ett projekt som jag tror kommer vara fascinerande för publik både i Sydafrika och Sverige, säger chefen för Cape Town Opera. I mars 2008 ska The Poet and the Prophetess uruppföras i Umeå, för att sedan få sin sydafrikanska premiär i oktober samma år.

Ca 800 på Metropolitanoperan - i Sverige I lördags direktsände femton Folkets Hus i Sverige Tjajkovskijs opera Eugen Onegin från Metropolitanoperan i New York. - Vi hade väl ett snitt på 50 besökare per ort. Man får vara nöjd med det eftersom detta var en första testballong, säger Rickard Gramfors på organisationen Folkets Hus och Parker, centralt ansvarig för den här operabiosatsningen. (SR Mim 26/2)

Opera på bio Folkets Hus i Boxholm lockade flest besökare till helgens operaäventyr; 82 personer. Enligt Rickard Gramfors hade Tomelillas Folkets Hus sålt ca 100 biljetter, men snöoväder stoppade många av biljettinnehavarna från att ta sig till den digitala biografen på Folkets Hus i det lilla skånska samhället. I Åseda var det bara ett tiotal besökare, men Rickard Gramfors menar att det ändå var något bättre än väntat. Vi ska ju köra två operor till under våren, och vi ser det här som en jätteviktig satsning ur kulturpolitiskt perspektiv. Folk på mindre orter ska få högklassig opera. I Boxholm hade vi t ex besökare från både Jönköping, Nyköping, Linköping, Norrköping och t o m från Stockholm. Så de mindre orterna har plötsligt blivit centralorter, och det är jättekul för dem, säger Rickard Gramfors. Om en månad är det dags igen. Då ska bland andra Peter Mettei sjunga Barberaren i Sevilla på Metropolitanoperan direktsänt till Folkets Hus i Sverige. Om det kommer 50 pers per ort då, är du fortfarande nöjd? Nej, det är jag inte, men jag tror att vi kommer öka betydligt. Vi har rapporter från hela landet om att publiken har varit alldeles lyrisk efter det här. Inte minst är jag glad eftersom det har varit flera operasångare, operasångerskor och teknikansvariga vid Kungliga Operan på visningar och sagt att både bild och ljud har varit helt outstanding. Jag tror att det här kommer ge väldigt bra gensvar för nästa visning, den 24 mars, säger Rickard Gramfors.

Ny musik-Oscar för Santaolalla För andra året i rad har den argentinske kompositören Gustavo Santaolalla vunnit en Oscar för bästa filmmusik. Förra året prisades hans musik till Brokeback mountain, och i natt vann Santaolalla en Oscar för sin arabiskinfluerade musik till Babel. Samtidigt vann sångerskan och låtskrivaren Melissa Etheridge en Oscar för bästa filmlåt. I need to wake up spelas i f d amerikanske vicepresidenten Al Gores film om växthuseffekten; En obekväm sanning.

Tablåinnehåll
Måndag 26 februari ANNIKA LANTZ VAR SJUK. AMANDA RYDMAN VIKARIERADE! "Leende guldbruna ögon har jag förälskat mig i just dina guldbruna ögon så blå kan de aldrig mer bli..." Idag kom Fares Fares till studion. Han är aktuell i en ny svt serie som heter "leende guldbruna ögon". Fares spelar Roshan en gammal avdankad hiphoppare som börjar spela i dansband. Och så pratade vi om djursex med jordbruksminister Eskil Erlandsson och Infomations chefen på Sveriges Veterinärförbund Johan Beck Friis. I dag debatterades djursexet i riksdagen och även i Lantz.

Tablåinnehåll
16-16.45:

Somalia. Vid sidan av Darfur och Sudan är Somalia det afrikanska land vi hört mest om i nyhetsrapporteringen på senare tid. Båda länder på Afrikas Horn, och båda med blodiga krig. I Somalia drevs den islamiska milisen bort från makten för ett par månader sen. Kriget pågår dock alltjämt. Samtal med Jens Odlander, ambassadör och särskilt sändebud i Somalia. Afrikas horn

Stora regioner. Rör inte mitt län, säger vissa. Andra ser möjligheter med stora regioner. På tisdag kommer en parlamentarisk utredning som synat landsting, kommun- och länsindelningen i Sverige. Det handlar om vilken nivå som ska ansvara för vad. Det har redan läckt ut att landshövding Mats Svegfors, som leder kommittén, vill ersätta dagens länsindelning med 6 - 9 regioner. Är det något som alla medborgare vinner på eller blir det eliternas projekt? Hör Thomas Lundén, professor i kulturgeografi, Södertörns högskola, Edward Riedl gruppledare landstingfullmäktige (m), Marie-Louise Rönnmark, kommunalråd Umeå (s), Malin Rönnblom statsvetare Umeå Universitet och Erold Westman, vaktmästare på sjukstugan i Storuman.

Rysk OS-satsning. Sotji var under sovjettiden den största ryska turistmagneten utmed Svarta Havets kaukasiska kust. Idag försöker Ryssland få vinter-OS 2014 till staden. 14 miljarder dollar satsas på nya hotell, arenor och vägar. Även om det inte blir något OS, ska Sotji bli det nya fönstret mot världen som visar en annan bild än den vanliga av Ryssland. Reportage av Maria Persson Löfgren.

17-17.45:

Iran-USA. USA har aktivt börjat planera för bombangrepp mot Iran. Det skriver den kände amerikanske journalisten Seymor Hersh i en ny artikel i tidningen The New Yorker. Pentagon förnekar uppgifterna och Vita Huset med president Bush i spetsen har flera gånger sagt att man inte planerar ett krig mot Iran. Reportage av Claes Andreasson. Även samtal med Jan Hallenberg, professor i statsvetensakp, Försvarshögskolan och Sten Sjöström, radions korrespondent i New York.

Frivillighetsarbete i Torsby. Samtidigt som kommunerna under 90-talet sparade in på exempelvis kommunal omsorg började det dyka upp frivillighetscentraler. Ofta består deras verksamhet av att besöka personer som vill ha sällskap i hemmet, gå en promenad till affären eller hjälp vid besöket på vårdcentralen. Lasse Ekelöf har besökt Torsby.

Posten. I framtiden kan ditt brev komma fram först klockan 16 dagen efter. Anledningen är att allt färre skickar brev numera och att Posten måste effektiviseras för att fortsätta gå med vinst. Hör Posten om sitt nya sorteringssystem och ett drabbat företag om problemen att få posten så sent. Samtal med Andreas Falkenmark, VD för Posten meddelande AB och Eva Johansson, VD Björklidens materialaffär i Hällevik.

Stressade älgar. Riktigt varma somrar ger värmestressade älgar som blir svagare och lätt dukar under så här mitt i vintern. I trakterna kring Arjeplog till exempel har skogsägare observerat älgar som tycks gå under av svält och utmattning. Vi hör Göran Eriksson, forskare Lantbruksuniversitetet i Umeå. Värmestressade älgar

Programledare: Monica Saarinen och Pia Diaz Berner. Producenter: Helena Giege och Agneta Kellgren Direktsänt aktuellt magasin.

Tablåinnehåll
Med väder.

Tablåinnehåll
Direktsänt aktuellt magasin.

Tablåinnehåll
Med väder.

Tablåinnehåll
Vem får Sveriges Radios romanpris? I det första av fem program diskuterar Lyssnarjuryn två av de sex nominerade romanerna: "Patrioter" av Astrid Trotzig och "Mörkrets hastighet" av Karl Johan Nilsson. Redaktörer: Elin Claeson och Kerstin M. Lundberg. Från kl 14.03.

Tablåinnehåll
Ett musikaliskt textcollage med dikter av Vladimir Majakovskij. Tre skådespelare ger röst åt dikterna i denna föreställning som gavs som lunchteater i Västernorrland våren 2005. Regi: Öllegård Goulos.Översättning: Bengt Jangfeldt och Gunnar Harding. Sänds även 5/3 kl.01.00. Från 24/2.

Tablåinnehåll
med Margaret Atwood. Del 17. Uplläsare: Guje Palm. Från kl. 11.35.

Tablåinnehåll
Från lördagen. Sänds även på tisdag kl. 23.30.

Tablåinnehåll
Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Tablåinnehåll
SR Malmö. Från kl. 13.45.

Tablåinnehåll
Programledare: Karin Forsmark. SR Göteborg. Från lördagen. Sänds även natten mot onsdag kl. 01.15.

Tablåinnehåll
SR Minnen plockar godbitarna ur Radioarkivet. Från onsdagen.

Tablåinnehåll
med Andreas Lindahl.Från kl. 14.50. Sänds även kl. 01.03.

Tablåinnehåll
med Ellen Wennersten, journalist och författare i Linköping.

Tablåinnehåll
Från kl. 12.00.

Tablåinnehåll
Religionens ursprung. Från kl. 12.10.

Tablåinnehåll
Ett sekel passerar revy. En radioserie ur tiden av Staffan Schöier och Stefan Wermelin. Från fredagen.

Utgivning

År/datum
2007-02-26

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P1

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
bithastighet: 160 kb/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p1_2007-02-26



Kungl. biblioteket