SR, P1 2007-03-26

lDel 1. Susanne Björkman träffar tre yrkeskvinnor som hunnit få perspektiv. De är alla över femtio,de är alla mammor och alla tre har varit ute i arbetslivet i många år. Hur gick det? Hur klarade de dubbelarbetet med barn och yrkesliv? Två dokumentärer av Susanne Björkman om hur kvinnor ser på sig själva och sitt dubbelarbete. Från 10/3.

Hur billiga kan vi bli? Den andra av två nya utsändningar från Ulkojärvi närradio. Manus: Svante Lindqvist, Mikael Niemi och Erik Norberg Med : Anna Azcárate, Petra Brylander, Göran Forsmark, Anton Raukola och Olle Nyman.Regi: Hasse Alatalo. Från 17/3 och 19/3.

Måndag 26 mars 2007:

Farliga dubbdäck och sanktioner mot Iran. I Sverige är det nu mer vår än vinter och man kan fråga sig varför folk fortfarande kör omkring med dubbdäck? Följden blir att luften i städerna, är extremt dålig just nu. Dubbdäcken river upp hälsofarliga partiklar ur asfalten. Reportage av Håkan Widman. Samtal med Mats Gustafsson, Statens Transportforskningsinstitut. Kl 06.38. Är det dags att förbjuda dubbdäcken? Debatt mellan Karin Svensson Smith (mp) och Ulla Löfgren (m). Kl 08.42

Drogtester av unga. Det ska bli lagligt att drogtesta barn under 15 år utan barnens eller föräldrarnas samtycke. Det vill justitieminister Beatrice Ask. Hon vill ge polis, socialtjänst och skolhälsovård rätt att kräva urin- eller blodprov om det finns misstanke om att barnet använt narkotika. Debatt mellan Beatrice Ask, justitieminister och Thomas Bodström, ordförande i riksdagens justitieutskott. Kl 08.15.

Fredsmäklare i mellanöstern. Just nu pågår flera diplomatiska aktiviteter för att mäkla fred mellan israeler och palestinier. Sveriges utrikesminister Carl Bildt hör till de som avlagt flera ministerbesök på båda sidor under helgen. Vilken betydelse har ministerbesök och fredssträvanden i mellanöstern nu? Samtal med Cecilia Uddén, korrespondent på plats i Jerusalem.

Skärpta sanktioner. Svårare att låna pengar utomlands och förbud att sälja vapen och andra varor till andra länder. Det är några exempel på de skärpta sanktioner mot Iran som ett enhälligt säkerhetsråd i FN beslutade om under helgen. Vilka reaktioner har det kommit i Iran på FN:s beslut att skärpa sanktionerna mot landet och vad betyder sanktionerna för människor och ledningen i Iran? Samtal med Salam Karam, frilansjournalist och Mellanösternvetare på plats i Teheran och Ahmed Alavi, forskare i iransk ekonomi på Mittuniversitetet. Kl 07.21. Sanktioner mot Iran.

Korrespondentkrönika. Krönikan kommer idag från vår Asienkorrespondent Nils Horner i Tokyo.

Rödarmist frigiven Hon har kallats "Tysklands farligaste kvinna" och "Röda Arme Fraktionens järnlady". Igår frigavs Brigitte Mohnhaupt fd ledare för den tyska Röda armé fraktionen efter 24 år i ett fängelse i Bayern. Frigivningen har skapat en stor debatt i Tyskland. Samtal med Kristian Åström 7.39. FD RAF ledare frigiven

Kineser söker nya jobb Efter de kinesiska nyårshelgerna fortsätter jakten på ett bättre liv. Miljoner kringresande arbetare ska teckna nya kontrakt och det gäller att hitta ett jobb med bättre lön och bättre villkor. Reportage av Hanna Sahlberg. 6.20. Houjie.

Programledare Pia Fridén. Producent Helena Sjöholm

Från fredagen.

med f d riksdagsledamoten Evert Svensson.

med Stefan Torssell, sjökapten och författare.

Med ekonomi och väder.

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Idag svarar Lotta Malmstedt från Malmö. Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35. SR Malmö.

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Släktband 26 mars 2007:

Hårt liv och gulddagar. Karl-Erik Fransson är född 1920, han är alltså 87 år i år. I hela sitt vuxna liv har han haft bandspelare där han har spelat in berättelser om gamla tider med fiskare och lotsar från Göteborgs skärgård. Karl-Erik föddes på Källö-Knippla, och bodde senare många år på Vrångö. Fast han har rätt mycket att berätta själv. Ta bara en så trivial sak som vad man gjorde med avfallet i latrintunnorna. När Karl-Erik var liten hällde man helt enkelt ut avfallet på en berghäll och lät stormar och fåglar ta hand om det. -Det var ingenting märkvärdigt med det, så gjorde alla, berättar han. Lite längre fram byggdes särskilda bryggor så att man kom längre ut i vattnet med avfallet. På den tiden ansågs havet vara den självklara avstjälpningsplatsen för allt slags avfall - men så bodde det ju inte heller så många människor på öarna. -Jag kommer ihåg när pappa skulle tömma hinken på vintern och den var bottenfrusen. Då fick han ta in den i huset och ställa den på spisen tills den tinade upp så pass att det gick att tömma den, berättar Karl- Erik. Karl-Erik köpte sin första rullbandspelare 1952. Den kom från Amerika och kostade då över 2000 kronor. Men den och med senare modeller har han samlat hundratals timmar med berättelser, som han idag lämnat till dialekt- och ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. Där blev de överförtjusta, eftersom Karl-Erik hade inspelningar som var äldre än någon av dem som fanns på museet. Det var teknikintresset som drev Karl-Erik att sätta igång med sitt dokumenterande av livet i skärgården, men också att han tyckte att någon måste samla på alla berättelser: -Jag började med att spela in min farfar, berättar Karl-Erik. Han berättade om hur det gick till när han började röka, fast han bara var 8 år. När han och hans far var ute på sjön ville fadern röka, men eftersom det var svårt att tända pipan uppe på däck så skickade han ner pojken under däck att tända pipan för sin far. -På det viset blev han inbiten rökare redan väldigt tidigt, säger Karl-Erik. Ön Knippla där Karl-Erik växte upp är en liten ö, i stort sett bara en klippa i havet. Idag är den kanske mest känd för att den så kallade smugglarkungen bodde där. Men Ernst Bremer som han hette ville aldrig själv ställa upp för Karl-Erik och berätta om sina öden och äventyr: -Nej, han ville aldrig. Och han hade alltid samma förevändning: "Jag har lovat Sveriges Radio" sa Ernst Bremer. Så blev det också, men Karl-Erik tycker att de inspelningarna egentligen inte gav så mycket: -De visste ju inte riktigt vad de skulle fråga om, säger han. Men om nu aldrig smugglarkungen själv berättade för Karl-Erik om sitt liv så gjorde Ernst Bremers kompanjon det istället. Han hette Frans Pettersson: -Frans hade en pojke som var född samma år som jag, 1920. Han fick cancer i halsen och var tvungen till ideliga besök hos doktorn, vilket kostade mycket pengar. Så när Ernst Bremer kom och frågade om Frans ville hjälpa honom med smugglingen så var det ett enkelt val. -Han fick 50 kronor för varje resa med smuggelsprit han gjorde upp till Slakthuset i Göteborg. Det var mycket pengar på den tiden, 1923, säger Karl-Erik. Det var 96%-ig sprit som smugglades. Det låg båtar ute på internationellt vatten med sprit i dunkar som hämtades av mindre båtar från skärgården och fördes i land. Enligt Karl-Erik visste alla vem Ernst Bremer var och att det var han som var den legendariske smugglarkungen. -De gick väldigt bra för dem under lång tid. Men den sortens människor åker ju alltid fast förr eller senare, säger Karl-Erik. Karl-Erik själv gick in vid tullen så småningom, och där förblev han hela sin yrkesverksamma tid. Men trots det berättar han gärna historier om hur smugglarkungen Ernst Bremer och hans kumpaner drog tullarna vid näsan. Men de allra flesta historierna från skärgården handlar om svåra seglatser, dryga arbetsdagar och hårda villkor. En av de många skärgårdsbor som Karl-Erik Fransson har gjort inspelningar med genom åren hette Utter Anders. En av de många berättelser som finns med honom på Karl-Eriks band handlar om när han under kriget höll på att stryka med när en mina fastnade i hans nät och exploderade. När Utter-Anders till slut kom hem till sin hustru Emma hade han tvättat av sig blod och sot efter den fruktansvärda smällen. Skinnmössan han hade haft på huvudet var trasig, skuren i två delar av en flygande del av minan. "Hörde du vilken smäll det var?" frågade Emma och berättade att några fönsterrutor hade gått sönder i deras hus. "Jo, jag hörde den allt" svarade Utter-Anders lakoniskt. Karl-Erik Franssons svärfar var lotsare, och han har berättat hur de olika lotsstationerna ständigt tävlade med varandra om att få lotsa in de största båtarna i hamn. Skälet var pengar- man fick betalt efter hur många och hur stora båtar man kunde ta om hand. Och det var farliga arbeten: -De var mycket farliga, säger Karl-Erik. Tänk bara att i hög sjö borda en hög båt. Då måste man klättra många steg uppför en lejdare som svänger vilt i vinden och slog mot båtsidan. -Det gällde att ha starka armar och mod för att klara av det. -Och det var likadant för fiskarna, fortsätter han, och berättar om de många olyckor som hänt när fiskare fastnar med armar eller ben i tågen, repen till snörpvadar under fisket. -En granne till oss, han var inte mer än 18 år och var med på sin första resa när han drogs in i tågen och förlorade ett ben. -Jag vet många som blivit handikappade efter sådana olyckor, säger Karl-Erik. Men bland Karl-Eriks många band finns det berättelser om goda dagar också. Som när Rickard Andersson i en 50- talsinspelning berättar om en gulddag; Det var den 2 november 1888. Den dagen skulle det bli bröllop, men det blev istället startskottet för sillen det året: På bandet berättar Rickard om hur hans far plötsligt såg en massa måsar nere vid vattnet, och när han gick närmare förstod han att sillen kommit. Den gör ju så sillen, plötsligt kommer den i stora stim och då gäller det att passa på, för man vet aldrig hur länge den är kvar. Den kan försvinna lika hastigt som den kom. När han nu fått syn på sillen gick han till bröllopsfesten och försökte få ihop några män, men festen hade redan pågått ett tag - i flera dagar faktiskt - och det var svårt att hitta folk som var alldeles nyktra. Men tre man fick han tag på i alla fall, och de kunde göra sig goda förtjänster på fångsten.

Efternamn. Sonja Entzenberg har precis kommit ut med en bok som handlar om våra personnamnsregler i ett historiskt perspektiv. Hennes forskning har gått tillväga på ett alldeles speciellt sätt. Hon har nämligen lusläst alla riksdagsprotokoll som berört ämnet genom tiderna. Och det har varit många. Resultatet blev boken "Det får ju vara någon ordning på torpet" som är ett citat från en upprörd riksdagsman i första kammaren på 60- talet. Men efternamn, eller släktnamn som det hette tidigare, har inte alltid funnits berättar Sonja Entzenberg. På 1500- talet använde de flesta människor som inte tillhörde adeln bara förnamnet. Ibland lade de till vilken gård eller by de bodde i så att namnet till exempel blev Petter i Sörgården. Adelsgruppen började anta släktnamn tidigare. Man utgick då från vapnet och skapade namn som till exempel Gyllenstjärna. Nästa stora grupp som börjar använda efternamn är de lärda, de som fick utbildning vid universiteten. Kolmodinus är ett sådan exempel. Mikael Kolmodinus kom ursprungligen från Koldemo i Häslingland och namnet bildades efter födelseorten, troligtvis på 1620- talet. Bönderna började nu omnämnas med sitt patronymikon. Anders vars far hette Johan blev Anders Johansson. Men dessa namn var individuella och skiljde sig från generation till generation beroende på vad fadern hade för förnamn. Kvinnorna på landsbygden använde sig också av patronymikon fast med ändelsen -dotter. Karin Johansdotter var dotter till Johan. Det var däremot sällan man använde sk metronymikon där personen fick namn efter en kvinna. Ett sådant exempel Götasson. Metronymikon fösvann på slutet på 1800 talet då vi fick ett system med fasta släktnamn. Då blev det vanligt med sonnamnet och även kvinnor fick efternamn som slutade på son. Från 1860 fram till 1910 ser man att sonnamnen blir ett gemensamt släktnamn. Men det blev också vanligt med sammansatta namn som till exempel Lindkvist. Många brottslingar tog adliga namn. De tog ett namn som de tyckte var passande. Bland de fängslade brottslingarna återfanns bland annat dessa: Aminoff, arbetskarl, lösdrifveri. Bjelke, lumpsamlare, förfalskning. Drakenberg, dräng, mordbrand. Ehrenstråle, fabriksarbetare, tjufnad. Gyllenhammar, kypare, inbrottsstöld. Oxenstjerna, betlare, lösdrifveri. Silversparre, arbetare, tjufnad. Sigfrid Wieselgren som var fångvårdsdirektör motionerade i riksdagen för att man skulle ha fasta efternamn. Bland annat tog han upp att det var svårt att skilja på brottslingar i fängelser med samma namn. Till exempel fanns 1712 personer med namnet Andersson i polisregistren. Fram till 1901 var möjligheten att anta ett nytt släktnamn praktiskt taget obegränsad. Vanligast var de så kallade sammansatt namnen som ofta kan härledas till orten man bodde på. Kågström kom från Kåge och Nordlund Nordanå för att nämna två exempel. 1901 kommer så en namnförordning som bland annat hade som syfte att uppmuntra folk att använda släktnamn, det vill säga gå ifrån bruket med patronymikon. Först 1963 kom vår första namnlag. Svensk Familjebok från 1920 samlade alla familjenamn som var i bruk. Den är inte komplett men ger en bild av de namn som användes på den tiden. Om man vet att ens släkt antagit ett nytt namn efter 1901 kan man söka dessa handlingar på Riksarkivet eftersom alla som antog nya namn efter 1901 måste ansöka om det. Riksarkivet har handlingar om detta från 1901- 1947. Länk till: Riksarkivet Från 1947 och framåt finns ansökningarna på Patent och registreringsverket i Söderhamn. Länk till: Patent och registreringsverket Sonja Entzenberg arbetar på institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Även de kan ge upplysningar om namnbruk. Länk till: Institutet för språk och folkminnen

Kära kusiner. Inte alltför sällan finner man kusingiften i släktutredningar. Synen på det här har varierat genom århundradena berättar Tord Bylund som tidigare var chef på Landsarkivet i Härnösand. Han har fördjupat sig i frågan, och menar att det var vanligare i norra Sverige att två nära släktingar gifte sig med varandra än i andra delar av Sverige. I Norrland har man funnit vissa fall där bägge föräldrarna varit kusiner i två led bakåt. Prästerna hade skyldighet att i samband med lysning och hindersprövning kontrollera att de två inte var alltför nära släkt med varandra. Och det fanns fram till ca 1860 ett uttryckligt förbud att gifta sig med en alltför nära släkting, berättar Tord Bylund. Dessa regler har det ju lättats på, inflikar Tord. - I de fall där barn var på väg kunde man söka dispens från Regeringen i Stockholm. Dessa tillstånd finns ibland omnämnda i kyrkböckerna, och idag finns handlingarna arkiverade på Riksarkivet i Stockholm. Fram till senare hälften av 1800- talet behövdes även tillstånd för män yngre än 21 år och kvinnor yngre än 18 år att gifta sig. Vissa undantag fanns dock, berättar Tord Bylund. - Smederna fick dispens på 1700- talet. Eftersom yrket gick i arv och det var vanligt med olycks- och dödsfall då smederna dog unga sänktes giftermålsåldern så att de skulle hinna få flera barn, dvs flera presumtiva smeder. -Det var också viktigt att vara född inom äkta stånd. För att till exempel bli mästare i ett hantverk och få ut ett mästarbrev krävdes intyg från födelsförsamlingen att man var född inom äktenskapet. Så kallade oäkta barn var med andra ord inte lämpliga som Mästare inom ett hantverk, avslutar Tord Bylund. Sänds även kl. 00.03 och på lördag kl. 11.35.

med Mosad Saker, socionom och terapeut. Lämnade en värld i Egypten för att i Sverige skapa sin egen väg. Martin Dyfverman träffar honom i Mora. SR Örebro. Sänds även kl. 00.35 och på lördag kl. 18.15.

Från söndagen.

av Margaret Atwood. Del 33. Uppläsare: Guje Palm. Sänds även kl. 19.35.

måndag Dikt: Det finns allt fler som kallar samman sina hundar Författare: Urban Andersson Diktsamling: Stjärnor Drömmar Mörka vatten Förlag: Norstedts 1996 Uppläsare: EwaMaria Björkström Roos Musik: Camille Saint-Saëns: Berceuse för piano fyra händer. Christian Ivaldi och Noel Lee. Sänds även kl. 22.55.

Umeå - Europas säkerhetscentrum? Redaktör: Ylva Warnborg. P1 måndag 26 mars kl 12.10 och 23.40: Umeå - Europas säkerhetscentrum? Ska Umeå bli Europas centrum för forskning och utbildning i säkerhetsfrågor kring samhällens utsatthet vid terrorattentat och naturkatastrofer? Umeå kommun har redan bidragit med 2,5 miljoner kronor till ett planerat "Centre of Excellence", som skulle omfatta medlemmar som bland andra Umeå Universitet, Norrlands Universitetssjukhus och olika grenar av Totalförsvarets Forskningsinstitut. Nu hoppas projektledaren på pengar också från EU. - Sverige har byggt upp en unik kompetens inom det här området som handlar om säkerhetsrisker som giftiga ämnen, smittor, radioaktivitet och explosiva ämnen. Vi har utbildat svenska skyddsingenjörer, tulltjänstemän, poliser och handläggare vid departementen i att hantera olika krissituationer, och nu vill vi vända oss till Europa och världen och erbjuda samma tjänster, säger projektledaren Åke Sellström. - Idag satsas mycket pengar på forskning och utbildning inom säkerhetsområdet. Det här är ett gyllene tillfälle för oss, som upplever att vi har mer kunskap än pengar. Liknande säkerhetscentra planeras säkert på flera håll i Europa, men jag känner inte till något annat med samma djup och bredd som här i Umeå, säger Åke Sellström. Redaktör: Ylva Warnborg Sänds även kl. 23.07.

Med väder och tidningskrönika.

Kulturnytt. 2007-03-26:

Politikerstyre på Danmarks Radio. I Danmark har det ju stormat en del kring public service- företaget Danmarks Radio. Och inte bara för de 2 miljarder danska kronor företaget dragit över när det gäller det omdiskuterade bygget av nya lokaler i Örestad. Nu anklagas dessutom landets regering för att ha försökt påverka programverksamheten. I fredags utkom förre generaldirektören Christian Nissen med en bok, "Generalens vägar och villovägar", om sina tio år i ledningen för Danmarks Radio. Nissen fick sparken 2004, och nu varnar han för ökad politkerinblandning. - En farlig utveckling, regering och Folketing lägger sig i allt mer, säger Christian Nissen, sparkad som Danmarks Radios generaldirektör hösten 2004. Nissens bok "Generalens vägar och villovägar" har väckt enorm uppståndelse. Främst för det vi just hörde honom och studioreportern tala om: ett mejl till DR:s styrelse från kulturministern Brian Mikkelsen, strax efter Danmarks inträde för fyra år sedan vid USA:s sida i Irakkriget. Han uttalade där regeringens missnöje med Danmarks Radios täckning av kriget. I synnerhet med vissa kvinnliga programledare och mellanösternkorrespondenten Ole Sippel. Somliga i regeringen undrade om man inte rent av borde privatisera Danmarks Radio. Statsminister Anders Fogh Rasmussen, pressad i Folketinget förra veckan, har indirekt tagit avstånd från Brian Mikkelsens agerande, men kulturministern får ändå sitta kvar. Om Christian Nissen avskedades med hänsyn till kritiken för vänstervridning eller för de skandalartade kostnadsöverdragen för bygget av radio-tv-byn med vidhängande konsertsal i Örestad - det säger sig Christian Nissen inte riktigt veta. Hans lovordade bok har i alla fall blivit inlägg i den pågående "kulturkampen" i Danmark, där inte minst Danmarks Radio står i centrum. Bengt Lindroth.

Topptjugofem-listan

Kadefors är kanon i skolan. Det var Cecilia Wikström (fp) som drog igång fjolårets hetaste kulturdebatt när hon lanserade idén om en svensk litterär kanon: en lista över hallstämplade klassiker att beta av i skolans svenskundervisning. Idén möttes av starka protester, men också bifall - och somliga menade att en informell litterär kanon redan finns på bibliotek, kultursidor och i skolans litteraturundervisning. På Kulturnytt bestämde vi oss för att ta reda på hur den ser ut, den litterära kanon som gäller i verkligheten, på landets skolor. Och nu kan vi presentera en undersökning baserad på enkätsvar från 141 högstadieskolor från hela Sverige. Vad håller man sig med för böcker i klassuppsättningar? Om man nu har några, alls? Vad använder man litteraturen till? Vilken bok är det statistiskt sett störst chans att en högstadieelev får läsa idag? Vilka ligger på tio i topp?

Rikt Drömspel. En av den svenska litteraturens stora klassiker är Strindbergs "Ett drömspel". Ett drama med "drömmens osammanhängande men skenbart logiska form" där "allt kan ske, allt är möjligt och sannolikt" - som han författaren själv uttryckte saken. Otaliga gånger har hans drömspel satts upp sen urpremiären 1907 - och nu är det dags igen, för guden Indras dotter att träda ned på jorden för att se hur människorna lider. Regissör och koreograf den här gången är Mats Ek. Platsen är Dramatens stora scen och Kulturnytts Anneli Dufva har sett resultatet. Det är klassikerns roll, att tåla det som Strindberg i just Drömspelet beskriver som det allra värsta: gentagelsen, upprepningen. Men om någon pjäs tål upprepningen, så är det denna skildring av plikt och skuld, tro och kärlek - öppen i sin form, möjlig att möta med så många olika tonlägen. Och det vill jag säga med en gång: Mats Ek och Drömspelet, de passar varandra. Det här är en föreställning som är rik, som spelar brett. Vad det gäller texten har Mats Ek, tillsammans med dramaturgen Irena Kraus strukit och bearbetat. Repliken "det är synd om människorna" hörs här inte alls - den har blivit "det är synd om dem", "det är synd om dig". Och kålen, den förhatliga kålen som Agnes tvingas äta när hon lever som gift - den har blivit till blodpudding. De fyra fakulteterna är här istället representanter för de stora religionerna. Själv gillar jag vigheten i omstuvandet, att se nya samband mellan scener eller ting i texten. Men vissa språkliga ändringar, som blodpuddingen, känns däremot förminskande och platta. Kål! Känn bilden, tanken, ja stanken med kålen! Och så en svenskt kulturellt begränsad doftlös skiva blodpudding bredvid den. MEN - det är min lilla klagan - för jag tycker mycket, mycket om detta Drömspel - om sättet det berättar med dansen - den kropparnas lust och längtan som med Niko Röhlckes indiskt inspirerande toner sveper iväg över scenen. Det är poetiskt koncentrerat och lätt burleskt, föreställningen bär liksom på ett hemligt småleende. Det finns hos Rebecka Hemse, som är som gjord för Agnes - späd och stark på en gång - eller hos Hans Klingas underbare officer, hos dansaren Cecilia Olsens balettflicka... Bente Lykke Möllers scenrum är kalt och öppet, kostymerna allt ifrån frack till ärtgrön 60-talskappa eller skitiga blåbyxor. Det är rörliga fonder med grå fasader, skelettet av en solstol, en jättelik häst på hjul, en teveskärm där kolarbetarna dyker upp, som i en dokumentär, för att sen dansa in till musik av rap-artisten Immortal techniques revolutionära budskap. För Mats Ek markerar pjäsens politiska sida - han drar tjocka streck under orättvisorna, skillnaden mellan fattiga och rika. Och platsen kunde vara LA idag - paradiset och helvetet på jorden. Verkligheten är fortfarande bara den skeva kopian av någonting som kunde vara bättre. Drömspelet lever. Anneli Dufva.

Ny Tolkien. Sagan om Ringens författare J R R Tolkien kommer med en ny bok, den första på 30 år. Så lång tid har det tagit för sonen Christopher att, utifrån faderns efterlämnade anteckningar, snickra ihop "The Children of Húrin" - ytterligare en bit i Ringens förhistoriska pussel. Boken är det första verket från Tolkien sedan Silmarillion 1977, även den färdigställd av sonen efter författarens död 1971. Brittiska tidningen The Independent skriver att boken handlar om krigarna Túrins och Húrins kamp mot Saurons företrädare Morgoth. I övrigt har förlaget HarperCollins varit mycket förtegna om innehållet, men enligt Tolkienexperter Independent talat med innehåller berättelsen omfattande bataljscener som kan visa sig oemotståndliga för Hollywood. "Vi har anledning att tro att en av Morgoths sista förbannelser var att alltihop skulle bli film en dag", muttrar tidningen på ledarsidan. "The Children of Húrin" släpps den 17 april. Från morgonen.

Programledae: Urban Björstadius. P1 måndag 26 mars 2007:

Råd i radion. Till Sveriges Radios brevlådeprogram kunde människor under många år skriva för att få råd och tips om olika sociala och personliga problem. Det uttalade syftet var att utifrån breven upplysa befolkningen om de olika sociala reformer som nyligen genomförts, och programmen var ett politiskt verktyg för att fostra medborgarna. Det berättar Sofia Seifarth vid Linköpings universitet, som i dagarna disputerar på en avhandling om radions brevlådeprogram mellan 1939 och 1968. I avhandlingen, "Råd i radion", ger hon inblickar i människors vardag och problem under den tid som folkhemssverige byggdes.

I vår serie om olika kvasivetenskapliga teorier har turen kommit till Uri Geller och andra mediala personer. Vi hör Jesper Jerkert som är redaktör för den nya boken "Fakta eller fantasier".

Programledare: Urban Björstadius. Sänds även imorgon kl. 19.03 och på lördag kl. 06.15.

SR Malmö. måndag: 1. Upprop för en fransk världslitteratur. Kulturjournalisten Theresa Benér förmedlar en debatt där 44 franskspråkiga författare kräver att deras språk släpps fritt att utvecklas i ett globalt sammanhang i stället för bara ett franskt. 2. Att läsa Konstantin Kavafis på nytt. Poeten Mohamed Omar har sett och läst och lyssnat till en DVD-bok med nya tolkningar av den alexandrinske gränsöverskridaren Kavafis lyrik. Sänds även kl. 20.45.

P1:s kritikprogram där Roger Wilson tar upp aktuella händelser i kulturvärlden. - om Sverige och svenskarna P1 måndag 26 mars kl 14.03 och 27/3 kl 18.15 De gamla svenska kungarna och deras arméer är på frammarsch genom det populärkulturella landskapet. Men vilken bild av det gamla Sverige är det som förmedlas? Och varför ser gestaltningarna av det gamla Riket ut som de gör? Vågen ser den nya TV-serien Svenska Slag, läser tidskriften Populär Historia - samt besöker Armémuseum i Stockholm. Veckans kritiker: Anina Rabe, Oivvio Polite och Karsten Thurfjell. Programledare: Roger Wilson Sänds även imorgon kl. 18.15.

med Andreas Lindahl. Mitt i musiken. 2007-03-26:

Steely Dan kanske i Sverige i sommar. Stockholm Jazz Festival förhandlar med ett av världens mest avlyssnade band på 1970- och 80-talen - Steely Dan - inför festivalveckan i sommar, erfar Mitt i musiken. (SR Mim 26/3). Steely Dan bestod alltid av pianisten Donald Fagen och gitarristen Walter Becker, men gruppen spelade sedan med flera världsberömda musiker; t ex Toto- trummisen Jeff Porcaro och jazzsaxofonisten Michael Brecker. Steely Dans musik är en slags rock som drar åt rhythm'n'blues- och jazz-hållet och som inspirerat många musiker in i våra dagar. Ifjol gav till exempel de svenska jazzsångerskorna Sara Isaksson och Rebecka Törnqvist ut en platta med egna tolkningar av Steely Dans låtar. Fagen och Becker är sedan några år återförenade och kommer vid tiden för Stockholm Jazz Festival att vara här i trakterna, på bl a jazzfestivalen i norska Molde och i Köpenhamn. En av Steely Dans mest kända låtar är "Hey Nineteen" från albumet "Gaucho", utgivet 1980.

Pojkbanden - hot mot gosskörs-tradition. Popens pojkbandstrend, som tog fart i början av 90- talet, är en anledning till att allt färre pojkar vill sjunga i dom traditionella, engelska gosskörerna. Enligt ny brittisk forskning har pojkbanden förändrat ungas syn på hur det ska låta när "en pojke sjunger". - Pojkbanden sjunger med unga mansröster, låga röster, men de kallas pojkar, säger musik- och genusforskaren Martin Ashley. (SR Mim 26/3) - Gosskörer i England har en obruten tradition som går tillbaka mer än tusen år. Körer bestående av pojkar och män sjunger vid gudstjänster i katedralerna varje dag, säger Martin Ashley, som jobbar vid University of Western England. Nu hotas den gamla körtraditionen av att antalet sjungande gossar har minskat radikalt de senaste decennierna, och när Martin Ashley drog igång en stor studie om pojkars sång bland runt 500 engelska skolbarn blev han förvånad. Snart insåg han nämligen att den starka pojkbands-trenden bidrar till det minskande 8-10-åriga pojkars minskande sångintresse. - Vad är ett pojkband? Jo, det är en grupp unga manliga sångare på kanske 20-25 år. Det är ett band som Westlife eller Take That. De har komiit förbi målbrottet och sjunger i vuxna mäns röstläge, men de kallas "pojkar", säger Martin Ashley. Enligt Martin Ashley har pojkbandens succé gjort att begreppet "pojke som sjunger" har fått en ny innebörd. Det handlar inte längre om en pojke på 9-10 år som sjunger med sopranröst, utan "pojksångaren" är idag en ung man som t ex Robbie Williams eller Nick Carter. Det här märktes väl när Martin Ashley, som en del av sin studie, spelade upp musik med gossopraner för skolbarn i 10-årsåldern. - De var väldigt envisa med att det finns likamed-tecken mellan "pojke" och "låg röst". När vi sa "nej, det är en pojke som sjunger" så blev de chockade. De kunde inte tro det, och de använde ord som "knäppt" och "onaturligt". Det är helt enkelt int een del av deras kultur just nu! Martin Ashley menar nu att det behövs bra förebilder om den negativa sångartrenden bland pojkar ska brytas. Det betyder pre-pubertala pojkar som sjunger sånger riktade till barn och unga. - Problemet är att om en pojke med hög röst spelar in en skiva på ett stort skivbolag så marknadsförs den framför allt mot äldre damer. De tycker att pojken är ljuvlig och gullig och vill att han ska vara deras barnbarn. Det är väldigt o-coolt! Vad som behövs är sjungande pojkar med höga röster som tilltalar andra pojkar. Det låter vi inte unga människor höra idag, säger Martin Ashley. Jens Möller.

Popstjärna skriver musikal - om sig själv. Robbie Williams liv ska bli en musikal, skriven av honom själv. Robbies bästa vän Jonathan Wilkes, 33, är tilltänkt för huvudrollen i musikalen som har arbetsnamnet "Hello Sir". - Det kommer att bli en påkostad musikal, en slags blandning av "Billy Elliot" och "Mama Mia". Den ska skildra Robbies popstjärneliv men också hans ensamhet och sorgsenhet, säger en källa till den brittiska tidningen The People. (SR Mim 26/3)

Jönköpings konserthus blir för dyrt. Smålands Musik och Teater (SMoT) ska få nya lokaler - ett nytt konsert- och teaterhus i Jönköping, vid Vätterns strand. Arkitekttävlingens vinnande bidrag, Gert Wingårdhs glashus SPI'RA, har dock spräckt kalkylerna. Under prisutdelningen meddelades att huset inte har hållit budgeten. Jönköpings kommun vill inte lägga mer än befintliga bidrag till länsteatern, vilket länsteaterchefen tycker är snålt. - Jag förstår inte att man inte tar chansen att få ett fantastiskt hus för småpengar, säger teaterchefen Bernt Lindquist till Mitt i Musiken. (SR Mim 26/3) Ett framtida konsert- och teaterhus i Jönköping är budgeterat till 220 miljoner kronor. Kostnaderna är tänkta att delas mellan kommun och landsting. Sänds även kl. 21.35 och kl. 01.03.

Måndag 26 mars 2007: CP-magasinet i SVT bröt ny mark när man för en gångs skull lät agendan sättas av funktionshindrade. Nu efter tv-serien "I en annan del av Köping" där livet på ett gruppboende beskrivs, har Linda Hammar blivit vald till årets kvinna. Vi undrade om det verkligen är så att samhällets attityd till funktionshindrade har ändrats eller om allt egentligen är lika jävligt som vanligt. Karin Ljuslinder har skrivit en avhandling om det här. Hon var med och det var även programledaren Jonas Franksson.

Direktsänt aktuellt magasin. Studio Ett. Måndag 26 mars 2007:

Jämställdheten i förskolan, handelskonflikt och kyrkoherdeutbildning.

16.00-16.45:

Människohandel. Varje år tvingas flera hundra kvinnor, flickor och pojkar till Sverige för sexuellt utnyttjande. Siffrorna kommer från organisationen "Samverkan mot trafficking". Enligt FN kan det vara så många som mellan 1 och 4 miljoner människor som varje år är offer för människohandel. I studion Tomas Ekman, polis och Carolina Wennerholm, Kvinnoforum.

Jämställdheten i förskolan. Vad hände med jämställdheten i förskolan? Blir det fler genuspedagoger och mer utbildning till de som jobbar med barnen eller är det bra som det är? I Umeå har föräldrar tröttnat på att vänta och vill nu starta eget genusdagis. Medan kristdemokraterna som en av regeringspartierna hellre tror på mindre barngrupper. Och framför allt på att det är föräldrarna själva som ska bestämma över sina barn. Samtal med bland annat: Linda Dahlberg, mamma som startar genusdagis, Solan Häggqvist, förskollärare och Anders Sellström, kommunpolitiker i Umeå (kd).

Världens verkstad. Arbetsrekrytering i Houijie Guandong. När man talar om tillväxten i Kina, handlar det ofta om Guangdong-provinsen eller provinsens huvudstad Kanton. Där är tillverkningsindustrin och dess export dominerande. Vår korrespondent i Kina, Hanna Sahlberg, besökte industristaden Houjie (hoj- dje) i Pärlflodsdeltat i denna Kinas folkrikaste provins. Världens verkstad växer snabbt.

17.00-17.45:

Handelskonflikten. Den stora påskhandeln är hotad när nu när fackförbundet Handelsanställdas förbund idag varslar en del av sina medlemmar om strejk. Detta på grund av att Svenskt Näringsliv inte tillåtit arbetsgivarparten Svensk handel att skriva under det 3-åriga avtalet (på 4,2 % per år) som de båda parterna var överens om. Medverkar gör Susanna Gideonsson, första vice ordförande i Handelsanställdas förbund, Jan Peter Duker, vice VD Svenskt Näringsliv och Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Varsel om strejk.

Irland. Protestanter och katoliker har enats om att samregera i Nordirland från den 8 maj. Det blev klart efter att ledaren för protestantiska DUP, Ian Paisley, och Gerry Adams, ledare för katolska Sinn Fein- ledaren, framträdde i eftermiddags, efter sitt första förhandlingsmöte någonsin. En uppgörelse mellan de två största partierna DUP och Sinn Fein har varit nödvändig för att styret inte ska återgå till Storbritannien. Samtal med Annika Nestius-Brown, protestant och lärare i svenska på Universitetet i Belfast och Seamus McMathuna, katolik och professor i språk och kultur vid universitet i Ulster.

Kyrkoherdeutbildning. Arbetsmiljön inom Svenska Kyrkan har fått hård kritik de senaste åren. Både präster och andra anställda har vittnat om hur dåligt de mår. En förklaring anses kyrkoherdarnas bristande utbildning i ledarskap. Att vara en bra präst betyder inte automatiskt att man är en bra chef. Redan nästa vecka börjar en pilotutbildning i Sigtuna för präster från hela landet med fokus på ledarskap. Reportage av Lotta Malmstedt. I studion Anna von Malmborg, expert i arbetsmiljöfrågor, Svenska kyrkan. Ledarutbildning för präster.

RAF. Tysklands farligaste kvinna och en av landets mest efterspanade terrorister, Brigitte Mohnhaupt, släpptes igår efter nästan 25 år i fängelse. Brigitte Mohnhaupt, som bland annat dömdes för kidnappningen och mordet på den tyska arbetsgivarföreningens chef, Hanns-Martin Schleyer, ledde den tyska terror-organisationen Röda Armé-fraktionen i mitten på 70-talet. Hon har dock aldrig erkänt några brott, men inte heller tagit avstånd från dem. Samtal med Kristian Åström, radions korrespondent i Berlin.

Programledare: Monica Saarinen och Pia Diaz Bergner. Producenter: Maria Meschke och Agneta Kellgren.

Med väder.

Direktsänt aktuellt magasin.

Med väder.

Teatermaskinen i Riddarhyttan, ett internationellt forskningscenter. Ett program av Yvonne Ihmels. Från torsdagen.

Teater Schahrazad - teater som laboratorium. Ett program om Teater Schahrazad som var den svenska friteaterns experimentscen under 70- och 80-talen i Stockholm. Ett program av Ola Anderstedt. Från torsdagen.

En text- och musikkomposition av författaren Magnus Jacobsson och kompositören Sten Sandell. Regi: Magnus Jacobsson. Med Staffan Göthe, Lina Englund. Från 2004 och 24/3. Sänds även 2/4 kl. 01.00.

av Margaret Atwood. Del 33. Uppläsare: Guje Palm. Från kl. 11.35.

Från lördagen. Sänds även på tisdag kl. 23.30.

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

SR Malmö. Från kl. 13.45.

Programledare: Karin Forsmark. SR Göteborg. Från lördagen. Sänds även natten mot onsdag kl. 01.15.

SR Minnen plockar godbitarna ur Radioarkivet. Från onsdagen.

med Andreas Lindahl. Från kl. 14.50. Sänds även kl. 01.03.

med Bengt Berg, författare på Heidruns Bok- och Bildcafé.

Från kl. 12.00.

Umeå - Europas säkerhetscentrum? Redaktör: Ylva Warnborg. Från kl. 12.10.

Ett sekel passerar revy. En radioserie ur tiden av Staffan Schöier och Stefan Wermelin. Från fredagen.