SR, P1 2007-04-20

Ett program om mat och dryck. SR Kalmar. Från kl. 10.03. En förkortad repris sänds även på lördag kl. 16.03.

med Andreas lindahl. Från kl. 14.50 och kl. 23.35.

Från onsdagen och torsdagen.

P1-morgon. fredagen 20 april 2007:

Leijonborgs framtid. I helgen träffas hundratals folkpartister i Örebro för att hålla riksmöte. Den stora frågan inför mötet har varit den växande opinionen inom partiet som vill byta ut partiledaren Lars Leijonborg. Varför blir Lars Leijonborg ifrågasatt just nu? Samtal med Inger Arenander, ekots inrikespoltiske kommentator.

Krönika. av Maria Eksedler, radions korrespondent i London.

Ohly på studiebesök. Vänsterpartiet gjorde ett dåligt val i höstas och befinner sig i dag i opposition i riksdagen. Men på ett ställe blev det stora framgångar. I Fagersta har partiet mer än hälften av rösterna och i onsdags åkte partiledaren Lars Ohly dit för att få lära sig hur vänsterpartiet kan vinna ett val. Reportage av Pontus Mattsson.

Franska valet. Nu på söndag är det dags för första omgången i presidentvalet i Frankrike. Alice Petrén, radions korrespondent i Paris åkte till den ort i Frankrike vars väljare alltid lyckats pricka in vinnaren i presidentvalen. Reportage av Alice Petrén. Hur smutsig har kampanjen varit? Samtal med Anna Stellinger statsvetare.

Kvinnojourernas metoder. Idag fortsätter rättegången mot de kvinnor på en kvinnojour i Tranås som hjälpte en mamma att gömma sig med sina barn, trots att det var pappan som hade vårdnaden om barnen. Gjorde kvinnojouren rätt? Samtal med Tina Olby, ordförande kvinnojouren i Motala och Michael Alonzo föreningen pappa-barn.

Dansk fejkdokumentär. Ikväll kan danskarna ta sig till premiären på filmen "AFR - i sandhed en otrolig lögn". En satir om Danmark och dess politiska ledare. Reportage av Gösta Lempert. Dansk film.

Lattemammorna och barnen. Norska sjukgymnaster varnar för att småbarnsföräldrars flitiga cafébesökande kan vara rent av skadligt för små barn. Vad kan hända med barnen? Samtal Eilin Ekeland, barnfysioterapeut. Samtal om Cafébesök.

Att flyga JAS. En hastighet på omkring 600 km i timmen och på en höjd på av 400 meter - det var positionen när Jas Gripen-planet fick haveri och kraschade vid en övning vid Vidsel i Norrbotten igår. Piloten sköt ut sig med katapultstolen och landade tämligen oskadd med hjälp av fallskärmen. Samtal med Ola Rignell, provflygare och chef för utprovningsavdelningen på SAAB.

Programledare: Jörgen Huitfeldt. Producent: Katja Magnusson

Från gårdagen.

med komminister Carin Wennerberg, Täby församling, Stockholm.

med Fredrik Sjöberg, biolog och författare.

Med ekonomi och väder.

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Idag svarar Tomas Tengby från Göteborg. Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Stil. P1 fredag 20/3 MAKTKVINNAN - varför måste hon ha kavaj, och inte klänning? Veckans STIL ägnar vi åt kavajen, för kvinnor. Arbetsplagg, maktsymbol eller pansar? Tråkigt, formellt eller genialt? Vi tråcklar oss fram genom historien och hittar designer som i kavajen sett både skydd och frihet för kvinnor. Vi har pratat med kvinnor i maktens korridorer i både politiken och näringslivet och frågar vad de har på sig, och varför. Designern Carin Rodebjer berättar om sin förtjusning i knytblusen, den gamla maktsymbolen som fått en revival inom modet. Makeupartisten Tomas Lenneryd berättar om hur sminkade karriärkvinnor och så tar vi oss en titt på den dekorativa kvinnan, kuttersmycket. Veckan gäst är politikern och feministen i röda läppar och höga klackar, Gudrun Schyman. Sänds även kl. 00.03 och på söndag kl. 19.03.

Ett sekel passerar revy. En radioserie ur tiden av Staffan Schöier och Stefan Wermelin. Del 12: P1 fredag 20/4 Två riktiga Karlar från förr, - Ewert & Gerhard.

Karl Gerhard debuterade 1919 som kuplettsångare. Karl Ewert Christensson var revycharmören som gav Karl Gerhard chansen att stå på scen 1919. Karl Ewert har också skrivit texterna till ett otal av våra mest kända låtar, ofta i samarbete med Jules Sylvain. Säg det i toner, Bättre och bättre, Barndomshemmet och ett antal hundra till. Karl Gerhard & Ewert samtalar om tiden, från 20-talet fram till The Osmond Brothers.

Gustaf V, Sveriges kung 1907-1950. Som "Mr. G." var kungen en entusiastisk tennisspelare. Ljudfilmsforskningen har bara börjat, många vill ta åt sig äran att vara den första svenska ljudfilmen. Den riktigt gamle kungen, Gustaf V, ville gärna passa på att ge Karl Gerhard stryk, dock bara på tennisbanan. Efter att Karl Gerhard hade gestaltat honom på scen redan 1921, något som inte ansågs passande. Sänds även på söndag kl. 15.03 och på måndag kl. 23.30.

Rebecka Hemse läser "Du och jag" ur Mirja Unges aktuella och kritikerrosade novellsamling "Brorsan är mätt". Sänds även på söndag kl. 13.35 och natten mot torsdag kl. 01.15.

Fredag: Dikt: Om man lyfter sin lystenhet. Författare: Christine Falkenland. Diktsamling: Huvudskalleplatsen. Förlag: Gedins 1992. Uppläsare: EwaMaria Björkström Roos. Musik: Jan Jacob van Eyck: Saraband för soloblockfljöt. Dan Laurin. Sänds även kl. 22.55.

Skyddslab - men inte bara för fågelinfluensa. Redaktör: AnnLouise Martin. P1 fredag 20 april kl 12.10:

Skyddslab - men inte bara för fågelinfluensa. I Kalmar finns ett skyddslaboratorium för virus som man först tänker sig att det är ägnat fågelinfluensa. Men det är inte riktigt så smalt - låt oss däremot konstatera att det handlar mycket om fåglar. Det är inte så konstigt med tanke på att det är infektionsprofessor och ornitologfantasten Björn Olsen som fick pengar till labbet - men idag handlar det även om andra virus än fågelinfluensavirus - Borrelia, t ex, och Campylobacter. I programmet kommer vi in på skyddslabbet, som avslöjar en fantastisk utsikt över Kalmarsund. Björn Olsen klargör för läget på fågelinfluensafronten i år, och om hur virus förändras och anpassar sig efter förhållandena. I år är det ingen större fara, säger han. Men steget från en influensa som drabbar fåglar till en influensa som skulle kunna smitta alla världens människor är steget långt, mycket långt. När vi håller täta tamfågelbesättningar så har vi själva skapat förutsättningarna för fågelsmitta och sjukdom. Det är faktiskt vårt eget fel - men det är naturlighvis ett resultat av att världens alla innevånare behöver mat. Men pandemin, den vi fruktar mest av allt - den kan dyka upp någon helt annanstans. Kanske inte lika överraskande som HIV - den upptäckte vi inte förrän den redan etablerat sig hos människor - men kanske ännu mer av mandråpare. Björn Olsen lämnar nu Kalmar för en tjänst i Uppsala, men får behålla sitt risklab. Tur det! Hur skulle han annars kunna greppa kikaren på arbetstid och sikta den kentska tärnan?

Redaktör AnnLouise Martin Sänds även kl. 23.07.

Med väder och tidningskrönika.

Kulturnytt. 2007-04-20:

Aase och döden. Poeten Aase Berg kommer ut med sin femte diktsamling idag. Som litteraturkritiker har ni kunnat höra henne i Kulturnytt, och läsa henne i Expressen. Som poet fick hon sitt genombrott 2002 med boken "Forsla fett", som också nominerades till Agustpriset. Den nya boken heter "Loss". Författaren Martina Lowden recenserar den i Kulturnytt 13.05

Smart, snygg, samtida Hedda Gabler. 1890 skrev Henrik Ibsen pjäsen om Hedda Gabler, generalsdottern som gifter sig med den stillsamme Jörgen Tessman och som håller på att ledas ihjäl av deras händelsefatttiga liv. Rollgestalten väckte debatt - hon har kallats kylig, svår, hård. Men hon har också lockat både regissörer och stora skådespelerskor genom åren. Ingmar Bergman har satt upp pjäsen flera gånger, Margareta Garpe har gjort den för tv och på Stockholms stadsteater gjorde Anna Pettersson Hedda, i en hyllad rolltolkning. Nu gör Stockholms stadsteater Hedda Gabler igen, denna gång i regi av norskfödde Alexander Mörk Eidem - som fått många lovord, inte minst för sina uppsättningar på just Stadsteatern - senast av Djungelboken. I titelrollen Helena af Sandeberg. Hur ser det då ut hemma hos paret Tessman den här gången? Det ser ut som det borde göra. Den enda möbeln är nämligen en av de långa soffor, byggd av moduler, som Peter Celsing ursprungligen skapade till Kulturhuset - där ju Stockholms Stadsteater ligger - scenen skönt kal och brutal. På tiden kan man tycka - att exponera Celsings formkänsla - men det säger också något om Alexander Mörk-Eidems tidskänsla, att han gör det. Att han gör Hedda Gabler till en föreställning som ser ut som ett cocktailparty i en 60-talsfilm - Helena af Sandeberg är ju redan från början mycket lik en ung Britt Ekland. Man spelar loj förfestmusik av tyska 2raumwohnung - vinylspelaren står på ett bord vid väggen, skivan stängs av och sätts på. Hela ensemblen kunde ta sina smala slipsar och hippa frisyrer och gå på vilken klubb som helst, direkt. Men det gör de inte, för de är riktiga skådespelare. De har något att berätta, och Mörk-Eidem visar också vilken kusligt lyhörd regissör han är. Från de spretigt roliga och tofsiga uppsättningar han tidigare gjort låter han Hedda Gabler vara fullkomligt rensad - inte bara sceniskt, utan även vad det gäller texten. Jörgen Tersmans älskade faster är helt enkelt är struken ur rollistan och finns bara med som någon det talas med i telefon och talas om. Lika koncentrerat och enkelt är spelet, med en sån där makalös balans mellan det coolt tillbakalutade i dialogen och det mycket allvarliga i en blick eller tystnad. Vad ska de göra med sina liv? Och vad gör de mot varandra? De enklaste och de största frågorna - och smart, snygg, samtida teater! Redaktör: Anneli Dufva

Presidenten är mördad! Vid ett kaotiskt partikonvent i Chicago, i oktober 2007 mördas USA:s president, George W Bush. Det är utgångspunkten för Gabriel Ranges film "Death of a President", som har svensk premiär idag. Filmen marknadsförs som thriller snedstreck drama, men har också kallats för "mockumentary" - eftersom den använder sig av dokumentärfilmens dramaturgi, den låtsas vara dokumentär. Men får man verkligen göra så? "Death of a President" har både vunnit priser och väckt anstöt. Det börjar med kravaller i Chicago. Unga, arga demonstranter och aktivister vars Bush-hat är så starkt att det nästan tränger igenom limousinens pansarglas, som Elenor Drake - presidentens spökskrivare beskriver det. Med välmodulerad stämma, i pärlor och cashmere är Becky Ann Baker en av alla skådespelare som mycket trovärdigt spelar alla dessa "dokumentära" roller, utan att karikera eller spela fram filmen budskap. Och den strategin är ett måste, för här är vi fjärran från Michael Moores eller Morgan Spurlocks teatraliska och tendentiösa utspel, här måste det paradoxalt nog finnas en övertygande känsla av "verklighet" eftersom "Death of a president" är en spelfilm. Regissören Gabriel Range berättar mycket skickligt, metodiskt och sakligt om denna dramatiska händelse och dess efterverkningar. Intervjuer, klipp från övervakningskameror, TV-bilder varvas med liknande autentiska bilder. Det är verkligen som en mycket välgjord seriös dokumentär. Men vad man än tycker om en politiker och dennes handel och vandel, att på det här viset fiktivt mörda vederbörande är trots allt, tycker jag, obehagligt. Min undran är om det inte hade gått att berätta det man vill berätta utan att ta till en fullt så spekulativ utgångspunkt, som dessutom för många kanske också får en otäck bismak av självuppfyllande profetia. Och som också, precis som filmen "Death of a president" är rätt pessimistisk inför framtiden, vilket på sitt sätt naturligtvis är beklämmande, men måhända välgörande för Amerikas berättelse om sig själv. Redaktör: Maria Edström Från morgonen.

Vetenskapsradions Veckomagasin 2007-04-20:

1 miljard ur budgeten till epidemiberedskap. I regeringens budget som presenterades i veckan, fanns en post på en miljard som under tre år ska användas att stärka beredskapen inför en eventuell influensaepidemi. Anders Tegnell, Socialstyrelsen Uppdraget att fundera på utformningen gick till Socialstyrelsen - men det var inte första gången - för 2½ år sedan fick de i princip samma uppdrag av den förra regeringen. Den gången kom projektet av sig då man insåg att beredskapen var sämst vad gäller tillgång på influensavaccin, - här behövdes både vaccintillverkning i landet, och helst ny teknik för det. Anders Tegnell är Socialstyrelsens smittansvarige, och han beskriver hur man förra gången hoppades mycket på att få nya produktionstekniker. Man vill idag gärna komma ifrån den klassiska metoden där man använder naturens största kända cell - ägget, i det här fallet hönsägg. Enklare vore att använda cellkulturer, men ännu finns inget riktigt bra alternativ. Så ännu är det långt till en vaccinfabrik - under tiden förhandlar man med kommersiella läkemedelsbolag om garantier för att det ska kunna tillhandahålla vaccin till svenskarna när så behövs.

Om livet som patient. Ben Watt heter sångaren i "Everything but the girl", som för 18 år sedan drabbades av annat än popframgången. Han ådrog sig den mycket ovanliga sjukdomen Church-Strauss syndrom, där immunsystemet går till attack, grovt och oriktat. I hans fall slog sjukdomen sig ner i tarmarna, men den kan lika gärna drabba lungorna. Ben Watt gjorde det bästa av situationen - dels överlevde han den, men måste leva med den i fortsättningen, men dessutom skrev han en bok. Den handlade om den bisarra och oväntade situationen då man utan föregående varning blir patient på en sjukvårdsinrättning, istället för att vara en person. Genant och kränkande - som exemplet med rocken som inte täcker ryggen och baken, utan flaxar över den nakna huden. Det förhöjer inte självkänslan. Lena Nordlund har recenserat boken, och hon är berörd av Watts skarpögdhet och värme inför sina medpatienter. "Patient", författare Ben Watt på förlaget Finistère

Mer om Church-Strauss. Ben Watts ovanliga sjukdom fick också en sorts uppmärksamhet i veckan. En internationell klinisk konferens i Uppsala presenterade en nyhet om eosinophil-celler, aggressiva vita blodkroppar som dels är associerade med astma, men också med Church-Strauss syndrom, berättar professor Per Venge vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Lufttorkad tvätt sparar energi - och luktar gott. I torsdags, den 19 april, gick "nationella tvätt-hängar-dagen" av stapeln i USA för tolfte året i rad. Bakom "National Hanging Out Day", som den heter på Lakanstvättengelska, står en 32-årig advokat, Alexander Lee, som kämpar för att få amerikanerna att värna om klimatet och miljön genom att sluta använda elslukande torkskåp och torktumlare och istället hänga sin tvätt utomhus - och låta vinden göra jobbet. En åtgärd som skulle kunna ge stor effekt även i Sverige, säger Johan Kling på Naturskyddsföreningen. Han menar att bara slopandet av torkskåp skulle kunna möjliggöra stängandet av ett helt svenskt värmekraftverk. Men även de som inte har möjlighet att hänga sina kläder ute kan värna om klimatet genom att välja moderna torktumlare framför torkskåp. Allra bäst är en modern kondenstorktumlare som enligt Johan Kling kan dra mindre än hälften så mycket el som ett torkskåp, eftersom den återanvänder värmen torkvärmen för att värma husets rum. Mer information om hur man kan värna om miljön och klimatet när man tvättar finns på Alexander Lee:s hemsida: http://laundrylist.org.

Vem vet? Veckans vinnare som kände igen en tvåtakts-Saab heter Ingrid Dahlstedt i Norrköping, grattis! Den nya frågan ligger nära slutet i programmet!

Läskedryck mer än socker och vatten. I veckan hade Sveriges Radio en nyhet om att karbonat i livsmedel kan öka risken för magsäckscancer, och nämnde bland annat att det finns i läskedrycker. Nu känner sig Coca Cola påhoppat, och deras informationschef Peter Bodor har skickat ut ett pressmeddelande om att deras läskedrycker inte innehåller mer karbonat än vanligt kranvatten. Som förklaring skriver han att det är kranvatten som används och inga karbonater tillsätts. Men man tillsätter ju kolsyra i CocaColan - grundläggande gymnasiekemi säger att kolsyra i lösning bildar både bikarbonat - och karbonatjoner. Om detta kan man läsa på en sida från ett reningsverk: "Ingående ämnen och joner är koldioxid, kolsyra, bikarbonatjon samt karbonatjon. Vid tillsats av koldioxid händer följande: Koldioxiden (CO2) går i lösning och bildar kolsyra (H2CO3). Jämviktskravet mellan kolsyran och bikarbonaten (HCO3) gör att en del av överskottet av kolsyran bildar bikarbonat (det vill säga tappar en väteatom). Jämviktskravet mellan sedan i sin tur bikarbonatjonen och karbonatjonen (CO3) gör att en del av den nybildade bikarbonatjonerna går över till att bli karbonatjoner (det vill säga tappar ytterligare en vätejon). Det är de tappade vätejonerna i hela denna process som gör att pH sjunker på grund av koldioxidens stegvisa omvandling till karbonatjoner, och karbonathårdheten (buffringsförmågan) stiger. "

Programledare: AnnLouise Martin, Kristoffer Gunnartz Sänds även natten mot lördag kl. 01.20 och på söndag kl. 08.05.

SR Malmö. Fredag:

1. Finns det verkligen en "mediepublik" med önskningar och åsikter som medieföretagen har att tillfredsställa? Håkan Lindgren diskuterar efter att ha läst Maria-Pia Boethius nya bok "Mediathan".

2. Internationell tidskriftskrönika - Egypten Mia Gröndahl i Kairo frågar sig vad en journalist får berätta om, efter läsning av en Amnestyrapport och ett möte med egyptisk polismakt. Sänds även kl. 20.45.

Hos Ingvar Storm. 2007-04-20:

Göran Everdahl: Den otäcka dockan avslöjar sitt rätta jag i skräckfilmen.

Jessika Gedin: Stanna hemma och finn dig själv.

Johan Hakelius: Ystra bårlärkor hotas av återuppståndelsen. Sänds även imorgon kl. 10.03.

med Andreas Lindahl. Mitt i musiken. 2007-04-20: 20/4 - Botten i T-banan - toppen på skivlistan. Stjärnviolinisten Joshua Bell ställde sig nyligen i en tunnebanestation i Washington och spelade för förbipasserande pendlare. Han fick ihop ynka 32 dollar - men nu verkar det som experimentet ändå ger klirr i kassan för Bell. Uppmärksamheten har gjort att hans senaste skiva har seglat upp som etta på Billboards klassiska lista. För några veckor sen debuterade Joshua Bell som gatumusikant i Washingtons myllrande tunnnelbana. Tidningen Washington Post, som låg bakom experimentet, ville se om allmänheten skulle känna igen Musikalisk Genialitet om den dök upp på en oväntad plats. Det gjorde den inte. 62 personer marcherade förbi den unge, stilige violinisten när han spelade Bachs Chaconne på sin Stradivarius. I 45 minuter spelade han idel kända låtar. Facit blev att sju pendlare stannade till och lyssnade nån minut eller så. 1070 personer hastade bara vidare utan att känna av genialiteten. En kvinna kände igen honom. Totalt fick han ihop 32 dollar. Men det lite nedslående experimentet verkar nu ändå ge ekonomisk utdelning i form av ökad skivförsäljning. Den urpsrungliga artikeln i Washington Post har följts upp och diskuterats i en mängd tidningar och på nätet. Bells senaste skiva, som funnit ute ett bra tag, har efter uppmärksamheten seglat förbi både Yo Yo Ma och Sting på skilförsälningslistan Billboard Classic. Där ligger nu gatumusikanten Joshua Bells "Voice of the Violin" i topp.

Milos Forman gör debut på operascenen. Den Oscars-belönade filmregissören Milos Forman återvänder till hemlandet och sätter upp en opera på Tjeckiens nationalteater i Prag, enligt nyhetsbyrån AFP. 75-årige Forman har aldrig tidigare regisserat opera för scenen. På söndag blir det premiär för jazzoperan Dobre placena prochazka (ungefär "En bra betald promenad), skriven av tjeckerna Jirí Suchý och Jirí Slitz. I mitten av 1960-talet förde Forman över verket till film, men nu blir det alltså premiär på operascenen.

Italiensk ljudkonst ska bli uppkäftigare. Italiensk ljudkonst ska bli uppkäftigare Här i Sverige har Staffan Mossenmark gjort sig känd för spektakulära ljudkompositioner, t ex konserten för 100 vrålande Harley Davidson-motorcyklar. Nu leder Mossenmark ett projekt i Verona där unga konstnärer ska inta centrum med sin konst nästa lördag. - Vi är inne på 2000-talet och fortfarande är hierarkierna så starka i de här katolska länderna, så här finns väldigt mycket att göra för att frigöra och göra människor mer uppkäftiga, säger Staffan Mossenmark. Det fanns nog en del som tyckte att Staffan Mossenmark var rejält uppkäftig när han skrev motorcykelkonserten Wrooom. Konserten väckte stor uppståndelse 1999 när den uruppfördes av 100 knuttar med Harley Davidson-motorcyklar mitt ute på Sergels Torg i Stockholm. I Italien, säger Staffan Mossenmark, där hör ljudkonst nästan enbart hemma i konsertsalar och på gallerier. - Att ta sig ut och möta människor med något de inte har bett om är ovanligt, säger Staffan Mossenmark. Sedan februari är Mossenmark gästprofessor vid konservatoriet i Verona, som en del av ett lärarutbyte mellan musikhögskoleutbildningar i Verona och Göteborg. Nu arbetar Mossenmark för att få italienska studenter att, delvis av demokratiska skäl, släppa loss sina krafter även i det offentliga rummet. - Det som jag vill jobba med i framtiden, till stor del, är att utbilda och uppmuntra unga människor att ta sin plats i ett demokratiskt samhälle, i en stad i ett land där de lever. Att de, utan att be om lov, tar sin rättmätiga plats som människor och konstnärer. Så det är mycket en demokratisk och politisk insats som man måste diskutera. Italienarna kan lära oss mycket, säger Staffan Mossenmark, men han tycker att det är vi i Sverige som sitter på en större kunskap när det gäller den för honom viktiga frågan om att låta konsten ta plats ute bland folk på gator och torg. Problem med tillstånd Nyligen avslutades ljudkonstfestivalen Larm i Stockholm. Där uppstod problem när man skulle göra en ljudinstallation inne bland folk på Kulturhuset. Vissa ansåg att ljudet skulle kunna bli ett arbetsmiljöproblem för personalen, och Anna Linder på Larm berättar för Mitt i Musiken att kritiken gjorde att ljudkonstverket inte kunde utformas riktigt så som det var tänkt. Redaktör: Jens Möller

Work out-program för otränade musiker. Musiker är dåliga på att sköta om sin kropp och förebygga skador. Det menar musikerhälsan i Malmö och nu ger man tillsammans med musikerförbundet ut en broschyr med konkreta träningstips. Musiker prioriterar andra saker än träning, menar Karin Engquist, läkare på Artist och musikerhälsan

Nacka inför musikskolecheck. Som sannolikt första kommun i Sverige är Nacka på väg att införa ett system med musikskolecheckar. Systemet öppnar för att grund- och gymnasieelever ska kunna gå i privata musikskolor till ungefär samma terminskostnad som i den kommunala, och bland dem som hoppas få starta ett privat musikskolealternativ finns en grupp med jazzmusikern Jonas Kullhammar i spetsen. (SR Mim 20/4) Från i höst ska alla barn och unga mellan 7 och 19 år som bor i Nacka kunna välja att gå i skolor ägda av såväl kommunen som andra. Den kommunala musikskolan i Nacka har idag en kö på 800 elever, företrädesvis till slagverk, gitarr och piano. Det sedan många år borgerligt styrda Nacka kommun har checksystemet som idé för att finansiera olika verksamheter. Sedan tidigare kan varje medborgare välja till exempel barn- och äldreomsorg och så att säga ta med sig skattepengar till det ställe de väljer. Den möjligheten finns också i andra kommuner i Sverige, men på kulturområdet är nog Nacka kommun först ut när det gäller musikskoleverksamheten. Så här ska det gå till: kommunen auktoriserar den eller de som vill starta musikskoleverksamhet, utifrån kriterier som fullgod utbildning hos lärarna och ett minsta antal lektioner per termin. Sedan får den auktoriserade musikskolan pengar efter hur många elever den har. På det sättet ska eleven kunna få betala ungefär samma terminsavgift oavsett var han eller hon går. Oppositionen i Nacka stödjer idén om valfrihet, men varnar för att den kommunala musikskolan kan utarmas på det här sättet. Det är politikerna och inte enskilda medborgare som måste ta ansvar för hur skattepengar fördelas, säger socialdemokraternas representant i kulturnämnden och fullmäktige Mattias Qvarsell till Mitt i musiken. Tre ansökningar redan. I början av nästa vecka väntas kommunfullmäktige i Nacka besluta att införa en musikskolecheck från i höst. Redan nu har tre ansökt om att få starta auktoriserade musikskolealternativ; en grupp med saxofonisten Jonas Kullhammar i spetsen, Studiefrämjandet och friskolan Maestro. Redaktör: Berit Nygren Sänds även kl. 01.03 och på lördag kl. 10.45.

Nyheter, debatt och reportage om religioner och livsåskådningar. Människor och tro. P1 fredag 20/4 Konflikten mellan Turkiets islamister och sekularister. I Turkiet är det dags att välja ny president. Detta har vållat häftiga diskussioner och i helgen gick 300 000 människor ut på Ankaras gator för att protestera mot att dagens premiärminister, islamisten Tayyip Erdogan, ska kandidera till presidentposten och därmed islamisera landet. Varför är det så utmanade för det sekulära Turkiet att få en islamist till president? I det hårt politiskt kontrollerade Azerbadjan råder stark begränsad religionsfrihet. Religiösa skrifter censureras, samfund måste registrera sin verksamhet och utländska missionärer blir allt oftare utslängda ur landet. Regimen misstänker att deras närvaro uppmuntrar politisk opposition. Hör reportage från landet. I Australien ökar nu andligheten som fokuserar på naturen, öknen och miljön medan den brittiskt inspirerade religionen med anglikanska kyrkan i spetsen tappar mark. Hör författaren och statsvetaren Gary Bouma om sin nya bok i ämnet. Sänds även i morgon kl. 17.00.

Direktsänt aktuellt magasin. Studio Ett. Fredag 20 april 2007:

16-16.45

Ryssland. Utländska medicinstudenter i Moskva har belagts med utegångsförbud i dag för att inte råka illa ut när tusentals ryska rasister och nynasister firar Adolf Hitlers födelsedag. De rasistiska hatbrotten har ökat markant i Ryssland de senaste åren och bara i år har minst 24 personer dödats och minst 130 skadats i rasistiskt influerade attacker, enligt den oberoende ryska människorättsorganisationen Sova. Samtal med korrespondent Maria Persson Löfgren och Kristian Gerner östeuropaexpert, Lunds universitet

Presidentvalet i Frankrike. På söndag ska 44 miljoner fransmän välja ny president. In i det sista är många osäkra. Högermannen Nicolas Sarkozy vill se mer av lagar, auktoritet och respekt. Socialistkandidaten Ségolène Royal lovar höjda minimilöner och lika mycket kvar i plånboken. I mitten kommer Francois Bayrou medan veteranen Jean Marie Le Pen försvarar franska värden och bönderna. Ekonomin, invandringen, EU - vilka är de stora frågorna? Vem blir frankrikes nya president? Medverkar i samtal gör: Axel Jylden journalist L'Express, Pierre Schoeffer bankman, Nathalie Poissonnier advokat och Francoise Nieto journalist.

Fredagskrönika. I veckan som gick anhölls två 35-åringar misstänkta för olagliga insideraffärer, alltså att han tjänat pengar på att köpa eller sälja aktier, med hjälp av kunskaper som allmänheten inte haft. I går släpptes den ene misstänkte, medan den andre häktades. Inte så överraskande, eftersom insiderbrott ofta är svåra att bevisa, påminner Studio Ett fredagskrönikör Björn Elmbrant om.

Med väder.

Direktsänt aktuellt magasin.

17.17.45:

Carl Bildt står stark i ständiga stormar, av vilket virke är denna politiker byggd? Vad är det som gör att han klarar sig i situationer där andra skulle ha fallit för länge sen? Samtal med Stig-Björn Ljunggren statsvetare, Uppsala Science Park

Nigeria och korruption. Nigeria räknas som ett av världens mest korrupta länder, där 80 procent av landets oljeinkomster försvinner ner i privata makthavares fickor. Men det finns en man, som försöker komma åt korruptionen, personligen tillsatt av den avgående presidenten Olusegun Obasanjo. Och denne man har på fyra år fått 150 makthavare fällda i domstol och återskaffat 35 miljarder kronor till Nigerias statskassa. Reportage av Vincent Dahlbäck.

Konsumtion. Har man rätt att bli lycklig av köpa dyra handväskor? Debatt i Studio Ett mellan Marie Söderqvist omvärldsanalytiker och Thomas Brytting, etiker Handelshögskolan.

Gröt. Gröt har haft rykte om sig som fattigmansmat, det är också många som tröttnat på vidbrända kastruller. Vi har träffat någon som lever för sin gröt, Jonas Jonsson. Nu har hans färdigheter i grötkokning samlats i Grötboken. 61 grötrecept , allt som allt, mellan två pärmar. Anton Karis var med när Jonas gjorde sin frukostgröt i Gävle nu i morse.

Fredagsgäst. Vi får besök av deckarförfattaren Camilla Läckberg.

Programledare: Björn Häger och Alice Petrén. Producenter: Maria Meschke och Susanna Einerstam

Med väder.

Kulturfredag. P1 fredag 20 april Kära mor!

För trettio år sedan skrämde Kerstin Thorvall slag på alla med sitt ohämmade mammahat i romanen "Det mest förbjudna". Sedan blev det tyst. Varför avskyr ingen längre sin morsa? Kulturfredag går på jakt efter svaret med hjälp av litteraturkritikern Ulrika Milles och konstnären och dramatikern Marianne Lindberg De Geer.

Dessutom ser vi tillbaka på en synnerligen störd mor-dotter-relation: Big och Little Edie Beale som levde isolerade i ett kråkslott i East Hampton. Sång, dans, vredesutbrott och fantastiska turbaner: allt skildrades i dokumentärfilmen "Grey Gardens". Möt också Kurt Vonneguts postkassörska och en drogad norsk elefant.

Programledare Karin Magnusson Sänds även söndag kl. 16.03.

Av Lars Norén. Ett tidigt Norén-verk (1983), redan med alla de klassiska ingredienserna: människor som talar förbi varandra och plötsligt möts i snabba samlag på golvet, allt utspelat i en stockholmskhalvvärld befolkad av kanske-författare eller kanske-skådespelare där barnen blir offren medan replikerna blixtrar. Med : Helge Skoog, Lena T Hansson och Yvonne Lombard. Musik: Gunnar Edander, KjellWestling. Från 1995. Sänds även 22/4 kl.20.03 och 29/4 kl.00.05.

SR Minnen väljer spännande röster och peronligheter ur Radioarkivet. Idag: Vivi Täckholm, botanikprofessor vid universitet i Kairo. Från tisdagen.

Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även på måndag kl. 05.35.

SR Malmö. Från kl. 13.45.

40 minuter om människan, moralen och existensen. Från söndagen.

med Anna Simberg, dramaturg i Helsingfors.

Väder.

Från kl. 12.00.

Skyddslab - men inte bara för fågelinfluensa. Redaktör: AnnLouise Martin. Från kl. 12.10.

Direktsänt telefonväkteri. Programledare: Johan Torstensson. Från gårdagen.