SR, P1 2015-05-26

Nyheter

Nyheter

Programledare: Louise Epstein. Dagens Nyheters reportage om "de osynliga" alltså människor från andra länder som arbetar här i Sverige under väldigt dåliga villkor, har upprört många. Men vad kan man som privatperson göra om man misstänker att någon blir utnyttjad? I Frankrike blev det nyligen förbjudet för mataffärer att slänga mat och här i Sverige är det många som arbetar för att minska matsvinnet, ändå finns det fortfarande restauranger som inte har doggybags till kunder som vill ha det. Varför undrar vi? Och så handlar det om en brevväxling mellan två kulturkändisar statsmannafrun Anna Branting översättaren David Sprengel. Skrev hon det hon ville skriva eller blev hon mer eller lockad av den manipulative och sexintresserade Sprengel? Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Islamforskaren Simon Stjernholm har läst Ayaan Hirsi Alis bok, i vilken hon uppmanar till en reformation av islam. Och Beate Schirrmacher har läst den brittiske författaren Hans Kundnanis bok om 150 år av tysk utrikespolitik, "The paradox of German Power". Från i eftermiddags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Landets enda radioprogram om skolan. Vi belyser, granskar och diskuterar de viktigaste skolfrågorna. Programledare: Pia Fridén. Landets enda radioprogram om skolan. Vi belyser, granskar och diskuterar aktuella frågor. UR. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser från veckan som gått. Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Nyheter

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Vi reder ut vad som gäller för att ta hem sticklingar och plantor från semesterorten hem till Sverige. Dilemmat med billig jord. Och varför tvåårig grönkål går att äta men blir inte lika frodig. Maj-Lis Pettersson svarar också på frågor om gisslet med vinbärsgallkvalstret, plantering av jordärtskocka från grönsaksdisken, nästan explosivt växande murgrönsveronika och vilken ros som kan vara lämplig vid en dansk sommarstuga i Småland. Gustaf Klarin är programledare i Radioträdgården. Från i förmiddags. Sänds även på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby, Repris

Undersökande journalistik från Göteborg. Pappa Mohammed ville att Yara  skulle byta det oroliga Gaza mot tryggheten hos släktingar i Sverige. Men det blev inte så. Istället blev det hennes död. Yara utsattes för det värsta brottet. Hon mördades - av sin moster och morbror. Kaliber nyhetsdokumentär handlar om hur en liten flicka miste livet trots att signalerna om att något var fel fanns där och uppmärksammades - om och om igen. - Det finns blodstänk, hårtussar losslitna från Yara i stort sett i hela lägenheten. Och hon kan inte ha mottagit denna förfärliga misshandel utan att ge till exempel ljud ifrån sig. Morbrodern har haft ett garantansvar för Yara. Han har haft ansvar att se till så att hon inte utsätts för några skador. Trots att han har varit medveten om vad som hänt i lägenheten har han inte ingripit. Han har till exempel inte försökt hindra mostern från att fortsätta den här misshandeln. Vi har ju tagit del av bilder av Yaras kropp. Det har rört sig om en hemsk misshandel. Om man misshandlar en person, ett litet barn på det viset som Yara har blivit utsatt för, så måste man inse att detta kan leda till döden. - När det gäller mosterns ansvar har hovrätten gjort precis samma bedömining som tingsrätten har gjort. Det rör sig om ett omfattande misshandelsfall, som har präglats av stor hänsynslöshet mot ett litet barn i en skyddslös situation. Och vi har funnit att detta ska rendera ett fängelsestraff på livstid. - När det gäller morbrodern så har hovrätten gjort en annorlunda bedömning än tingsrätten. Vi har konstaterat att han måste anses ha ett likgiltighetsuppsåt till det här brottet. Det vill säga att han också är skyldig till mord. Hovrättens dom beträffande honom går ut på att han får 14 års fängelse, så säger hovrättspresidenten Lennart Svensäter på presskonferensen tisdag den 19 maj 2015 när hovrättsdomen kom. - We did everything to protect Yara from the outside. Because we never thought anything bad would happen to her on the inside. Now we know that they were lying to us. Vi gjorde allt för att skydda Yara från det som fanns utomhus. För vi trodde aldrig att något ont skulle hända henne i hemmet. Nu vet vi att de ljög för oss. Det här är Yaras pappa, Mohammed. Vi sitter på samma parkbänk i Karlskrona som han satt på när jag mötte honom för ett år sen. Härifrån kan vi se Runda Rum, lokalen där Yaras lilla vita kista stod omgärdad av ett hav av blommor och fotografier och klasskamrater, lärare och flera hundra chockade Karlskronabor kom för ett år sen för att ta farväl av den mördade flickan. Mohammed är en annorlunda man idag. Då höll det precis på att gå upp för honom att familjens nära släktingar slagit ihjäl hans barn. Idag har den verkligheten sjunkit in. Mohammed och hans hustru skickade Yara, som då var sju år gammal, till Sverige helt själv för att bo hos släktingar. Han berättar om bakgrunden och om bomben som exploderade i Yaras skola i Gaza. - It was Israeli airstrikes. And the problem with Yara was that she saw what happened. So she became more lonely and more depressed, so we started to beco me worried about her. Yara såg hur en bomb exploderade i hennes skola i Gaza. Efter det här blev hon mer ensam, isolerad och deprimerad, så vi blev mer och mer orolig för henne. Och så växte idén fram om att skicka henne till Sverige så att hon skulle bli lugnare, kanske att hon skulle kunna läka där. Pappa Mohammed ville att Yara skulle byta det oroliga Gaza mot tryggheten hos släktingar i Sverige. Men det blev inte så. Istället blev det hennes död. Yara utsattes för det värsta brottet. Hon mördades - av sin moster och morbror. Kaliber nyhetsdokumentär handlar idag om hur en liten flicka miste livet, trots att signalerna om att något var fel fanns där och uppmärksammades - om och om igen. På Valborgsmässoafton 2014 är Yara och hennes skolkamrater i Tullparken i Karlskrona. De har skräpplockardag i parken som ligger intill hennes skola och de slutar efter lunch. Solen skiner och Yara har jeans, en svart tröja och en röd poncho på sig. Hon har gått på Tullskolan i åtta månader nu och blir bättre på svenska för varje dag. Hon är duktig i matematik och lärarna tycker att hon är pigg och glad och alert. Fast det var ju mer i höstas. Nu är det vår och hon ser lite magrare ut och är inte riktigt lika glad. Lärarna tror att det beror på att hon längtar efter sina föräldrar. Egentligen skulle mamma, pappa och hennes tre syskon komma till Sverige från Gaza nu i april, men Yara har fått veta att det nog dröjer. Yara visar sin tygödla för en fröken och säger att det är hennes skyddsängel.  Yara säger efter en stund att hon inte vill gå hem. Men det är lite stimmigt bland barnen under matstunden och läraren frågar inte varför. Skoldagen är slut. Fröken och Yara säger hej då till varandra och hon börjar gå hemåt. Det är bara några hundra meter hem till lägenheten där hon bor. Där, i fyrarummaren, väntar hennes morbror och moster och deras två små barn. Yara bor hos dem tills hennes egen familj kommer hit till Sverige. Då ska hon bo med dem. De bor högst upp i huset. Yara har eget rum, men ingen riktig säng. Hon sover på en madrass på golvet. Samma dag vid tiotiden på kvällen, kommer ett larmsamtalet till SOS. Det är Yaras moster som ringer efter en ambulans och hon blir allt mer desperat under samtalet. SOS-samtal: - SOS 112, vad har inträffat? - Hallo? - Hej. - Ambulans, ambulans. - Ja - Please quickly..I am...my baby, my baby...I don't know, come skolan and sleep. I...quickly please, quickly, quickly... Ambulanspersonalen kommer till lägenheten sju minuter efter att larmet kom. Ganska snabbt står det klart för dem att flickan inte andas och saknar puls. Hon är märkligt svullen om händer och fötter. En av ambulanssjukvårdarna lyfter på Yaras tröja för att den andra ska försöka få liv i henne med hjärtstartaren. Den 3 december samma år vittnar en av ambulanssjukvårdarna i tingsrätten i Karlskrona om hur Yara ser ut under tröjan. - Då sätter man en platta på bröstet och en på ryggen när det gäller barn. Och sen kan inte jag se vad det är...men när jag ser den bröstkorgen så frågar jag "vad i helvete har ni gjort med barnet". För som jag tyckte att det var så var det brännmärken på bröstet. Och sen skulle vi sätta en nål för att kunna ge adrenalin. Och när man såg de händerna och när man kände överarmen på henne så blev man ännu mer frustrerad. Och när man såg hennes ben så...jag har sett mycket i mina dar...men detta var det värsta jag har sett, säger ambulanssjukvårdaren under rättegången. Yaras moster och morbror grips på natten misstänkta för mord. I lägenheten hittas en brödkavel med både Yaras blod och mosterns DNA på. Spår efter våldet hittas över hela lägenheten. Obduktionen visar sen att flickan dött av fettembolism. Hennes kropp har utsatts för så mycket våld att fettceller frigjorts och transporterats med blodet till hennes lungor och kvävt henne. Rättsläkaren kan inte helt utesluta att hon också kvävts till döds med en kudde. Yara har minst 16 frakturer på kroppen. Nya, halvt läkta och helt läkta. Morgonen därpå, den första maj, vaknar Karlskrona till nyheten om den döda flickan. Nyheter P4 Blekinge: "En åttaårig flicka hittades död i Karlskrona i går kväll. Polisen som har gripit två personer misstänker att hon har mördats. " Människor är chockade. Men Karlskronaborna har ännu inte fått veta hur samhällets skyddsnät havererat runt flickan. På stan går de traditionsenliga demonstrationstågen. Det är valår och politiker håller tal om vård, skola och omsorg. Ingrid Hermansson är centerpartist och ordförande i socialnämnden i Karlskrona. Den nämnd som ska komma att kritiseras hårt den kommande tiden. - Där på förmiddagen så vet vi då att flickan har dött. Men vår roll som socialförvaltning förstod vi väl framåt lunch egentligen när polisen säger att det är en handling som de har skickat med en fax, som sen inte hittas på förvaltningen. Och där på dagen så blev det ju full aktivitet inne på socialförvaltningen när man letar helt enkelt efter denna handlingen, säger Ingrid Hermansson. Faxet har skickats från polisen för nästan två veckor sen. Men det skickas på långfredan då alla är lediga och surrandet från faxmaskinen ekar i en tom korridor på socialförvaltningen. I faxet står det att en granne har träffat Yara i hissen, haltandes, skygg och med ett blåmärke i ansiktet. Hon hade också hört bråk och skrik från lägenheten och var orolig för flickan. Till slut hittas faxet i ett skåp - i ett tjänsterum. Vi har pratat med socialsekretararen men hon vill inte vara med i en intervju. Istället får socialnämndens ordförande, Ingrid Hermansson, berätta: - Naturligtvis efter helger så hämtar man ju ut sin post, vilket också skedde. Det som då var fel här, var att det hamnar ju då hos en handläggare som har en öppen utredning som inte har som uppgift att göra de här snabba ageranden. Det hade hamnat hos en helt annan person om utredningen hade varit stängd. - Vad hade hänt om den blivit läst? - Den hade kommit till en annan person till att börja med. Personer som har att handha en anmälan. De personerna läser ju naturligtvis och agerar omedelbart, fortsätter hon. - Du sa tidigare att du som nämndsordförande är du ansvarig för riktlinjerna. Här har man dåliga riktlinjer på posten, är det här ditt ansvar? - Ja, det här är egentligen ett ansvar som jag har delegerat vidare till högsta tjänsteman. Den högsta tjänstemannen är den tillförordnade socialchefen, Anette Gladher, och det är hon som på kvällen den första maj berättar för media om det försvunna faxet. - Det här PM:et blir liggande i ett postfax hos en handläggare som inte uppmärksammar innehållet i det här PM:et, säger tillförordnade socialchefen, Anette Gladher. - Och när hittas det här PM:et då? - Det görs idag med anledning av att vi får till oss uppgifter om att det skulle ha funnits ett PM som polisen skulle ha skickats till oss. Faxet låg oläst den kväll Yara misshandlades till döds. Hade då hennes liv kunnat räddas om det hade blivit läst? - Det är omöjligt att säga någonting om det. Det som kan sägas är att vi borde ha träffat flickan och familjen när vi fick PM:et, säger Anette Gladher.  - You know it's like, you lost your child because of a paper. You can't imagine you loose a child because of a paper, sager Yaras papa Mohammed om faxet. Det känns som att förlora sitt barn på grund av ett papper, säger Mohammed. Men det här faxet är inte det enda misstaget. De närmsta veckorna efter Yaras död ska det visa sig att flera personer oroat sig för flickan och slagit larm. Redan den åttonde mars 2013, alltså ett drygt år innan Yara dör, så hittar hyresvärden den då sjuåriga Yara ute i trapphuset. Hon är rädd och ensam hemma med två små barn. Av de vuxna syns inga spår. Hyresvärden ringer till socialen som åker ut. Vid ett uppföljande hembesök senare sitter Yara citat "oerhört korrekt och att hon uppträder välartat och välanpassat". Paret ger en förklaring som socialtjänsten godtar och eftersom bedömningen är att Yaras behov tillgodoses på ett adekvat sätt, så inleds ingen särskild utredning. Den 19 november 2013, ser en person hur en liten flicka vimsar runt i trafiken helt själv på väg till skolan. Trots att det är november har flickan ingen jacka, bara ett ärmlöst linne. I ett mejl till socialförvaltningen berättar hon om sin oro. "Det borde vara uppenbart i skolan att hon inte sköts på rätt sätt. Jag kommer att fortsätta uppmärksamma flickan tills jag vet att hon fått hjälp". Socialen inleder en förhandsbedömning, det innebär en första bedömning av utsatta barns behov av hjälp. och med hjälp av lärare på skolan lyckas de identifiera flickan som Yara som nu är åtta år gammal. Men skolpersonalen säger till socialförvaltningen att hon brukar ha ordentligt med kläder på sig och att de inte är oroliga för henne. Och varken anmälaren, mostern eller morbrorn kontaktas. Socialtjänsten pratar inte heller med Yara själv. Beslutet blir att inte gå vidare med utredningen. - Ja, i efterhand så tänker man naturligtvis att man skulle ha tagit allvar på de här små, små signalerna som framkom, säger Ingrid Hermansson är socialnämndens ordförande. - Men hon måste ju ha frusit när hon är så tunt klädd. Och hon skulle ju kunna skadas av bilarna i trafiken. Är det en svag eller liten signal? - Det är svårt att säga, jag ser inte riktigt omständigheterna framför mig. Men det kan ju vara allt från en relativt svag signal till att det förekommer ofta och då är det ju oerhört illa. - Men det går ju inte att veta förrän man har pratat med barnet själv och det gör ju inte din förvaltning. Varför inte det? - Nej, för att här tog ju då andra vuxna de samtalen och gjorde en tolkning att det inte var så farligt. - Du pratar om skolan nu. Men det måste ju vara socialförvaltningen i slutändan som bär ansvar för barns trygghet som ska göra den undersökningen... - Naturligtvis så är det så. Och socialförvaltningen har ju professionen och hade ju naturligtvis också gjort en nogsam utredning. - Men är det en nogsam utredning om man inte pratar med Yara själv? - Det var ju ingen anmälan som kommit in. - Men ni får ju ändå kännedom om det? - Ja, och får kännedom om att det här var ju inte vanligt förekommande, utan man hade pratat och det fanns vuxna bakom och så. Och då gjordes bedömningen att nej, hon har det bra. - Tycker du att ni skulle ha pratat med Yara själv och frågat henne hur hon hade det? - Ja, ur ett barnperspektiv kan jag nog tycka det i efterhand. För det är ju ändå en flicka i åttaårsåldern som säkerligen hade haft oerhört mycket att berätta om man hade påbörjat ett barnsamtal, säger Ingrid Hermansson. Men det finns fler signaler på att allt inte står rätt till. I början av december märker en butiksanställd i bostadsområdet hur Yara innan skolan går in i butiken på morgnarna. Där ertappar hon henne på huk mellan hyllorna med att försöka stoppa ned riskakor i ryggsäcken. Den 21 november 2014, nästan ett år senare, ska den butiksanställde vittna i tingsrätten i Karlskrona hur hon ringer till skolan om sin oro: Butiksanställd: - Det är en liten tjej här inne som är här efter att skolan har börjat och jag tycker det är konstigt, ni borde ju sakna henne. Det jag mest reagerar på är att hon försöker ta riskakor för det är inte normalt att barn gör det. Vid ett flertal tillfällen har man tagit barn för snatteri. Och det är alltid choklad, tuggummi eller godis. Så det här kändes inte riktigt rätt. Min magkänsla sa att det är någonting som inte stämmer. Åklagaren: - På vilket sätt? Butiksanställd: - Att barn tar inte riskakor, de tar godis. Åklagaren: - Vad var din slutsats? Butiksanställd: - Att hon är hungrig. I början av april 2014 reagerar Yaras klasslärare på att flickan är så mager. Hon ber skolsköterskan väga Yara och hennes vikt skrivs ned. Men inte i hennes journal. Den har inte flyttats över från hennes gamla skola i Karlskrona. Den är försvunnen och hittas först efter hennes död. Först då går det att se hur flickans viktkurva förändrats under det senaste året. - Minskat...två hekto eller vad det var. Ja, hade man haft den så hade man uppmärksammat att hon inte hade ökat i vikt i alla fall, säger Ingrid Hermansson, socialnämndens ordförande. Men skyddsnätet har brustit på en punkt till. Yaras frånvaro i skolan ökar under de två sista månaderna i hennes liv. Hennes lärare blir orolig och gör ett hembesök den 11 mars. I lägenheten upplever hon att det råder misär, de små barnen är understimulerade, det ligger drivor av cigarettfimpar på det låga vardagsrumsbordet. Och hon ser att Yara är skadad. Så här vittnade läraren om i tingsrätten den 19 november 2014. Lärare: - När jag fick se Yara komma in i rummet så såg jag...eller jag tog henne i handen och skulle krama om henne och då såg ju jag att hon hade en skada på handen. Och att hon var lite så här blå-grönaktig. Eftersom syster var på skolan den dagen så sa jag till moster att jag tar med mig Yara till skolan så att hon får titta på henne. "Oh, nej det behövs inte, vi har redan varit hos doktorn", sa moster då till mig. Och då blev jag lite lättad och kände vad skönt att flickan blivit undersökt av en läkare. Läraren känner sig lugnad över handen. Men hon oroar sig över misären. Enligt socialtjänstlagen är hon skyldig att anmäla sin oro genast. Men i Karlskrona har det under flera år vuxit fram en praxis som strider mot lagen. Den här praxisen går ut på att lärare, fritidspersonal och andra som arbetar nära barnen ska slippa anmäla - för att inte få en dålig relation med barnets föräldrar eller till och med bli hotade. Nästa dag ber läraren därför sin rektor att göra en orosanmälan till socialförvaltningen. Enligt socialtjänstlagen ska han agera genast. Men det tar omkring fyra veckor innan han ringer socialtjänsten. Och när han får tag på handläggaren är hon på språng och berättar att Yaras vårdnadshavare är utsedda och att ärendet är avslutat. Enligt kommunen kommer rektorn aldrig så långt i samtalet att han ger uttryck för skolans oro. Och de lägger på luren. Ett par veckor efter Yaras död kallar Karlskrona kommun till en presskonferens där de meddelar att rektorn har stängts av från sitt arbete. Så här säger kommundirektören, Ingrid Augustinsson-Swennergren, på den här presskonferensen: - Lärarna har informerat rektorn och man har bestämt att rektorn ska anmäla. Rektorn har varit i kontakt med socialen men i samband med det missat att göra en anmälan. Det här finns egentligen inga ord att säga att vi brister, det räcker knappast. För det är klart att värna de mest utsatta är ju vårt huvuduppdrag. Men uppenbarligen, det här gick fel. Kommunen ska senare få kritik för att ha uppträtt illojalt mot rektorn när han hängdes ut på presskonferensen. Men nu faller rektorn, som redan mår mycket dåligt efter mordet, djupare ned i depression. Och några veckor efter presskonferensen kör han iväg med familjens bil och skadar sig själv allvarligt i en självförvållad trafikolycka. Varför tar det rektorn fyra veckor innan han ringer till socialförvaltningen? Rektorn är idag för skadad för att kunna intervjuas. Därför blir det förbundsjuristen på Lärarförbundet, Kirsi Piispanen, som får svara på våra frågor. - Varför tar det fyra veckor innan han hör av sig? - Det är en utav de frågor som vi inte kommer att kunna få svar på eftersom vi inte kan ställa frågan till rektorn, säger Kirsi Piispanen. - Kommunen menar att rektorn missar att göra en orosanmälan. Vad är er inställning?  - Vår inställning är att han har gjort en orosanmälan. Och i vart fall har kommunen inget belägg att påstå detta. Vi har också kunnat se att rektorn i sin arbetsbok, när han gör anteckningar om vad som sagts, skriver "kontakt med Soc. Oro, boende, vårdnadshavare". Så vi har mycket här som tyder på att han har gjort en komplett orosanmälan. - Hösten 2013, hur ser hans arbetssituation ut då?  - Han är ansvarig rektor för två skolor. Den ena skolan expanderar kraftigt, det är väldigt många elever där och det är också ett stort antal elever med behov av stöd. Arbetsbördan för honom, men också överlag för kommunens rektorer, är väldigt, väldigt ansträngd, avslutar Kirsi Piispanen. - Det beskrivs ofta i det här fallet att allt som kunde gå fel gick fel.... - Ja, allt gick fel, säger du, och det är ju alldeles riktigt. Det är ju ett antal myndigheter som är inblandade egentligen. Det är ju både polisen agerenade, skolans agerande och socialförvaltningens agerande, framförallt. Och det är ju det som är så tragiskt någonstans. För hade det varit en svag länk så hade man ju kanske kunnat tänka sig att andra myndigheter hade kunnat agera starkare eller tydligare. Men här var det flera svaga länkar. Det var ju därför det brast det här, säger socialnämndens ordförande Ingrid Hermansson. Faxet som blir liggande oläst på socialförvaltningen. Och anmälan från skolan som socialförvaltningen aldrig uppfattar som en riktig anmälan. Båda de här två händelserna är kanske de mest omtalade misstagen som görs före mordet på Yara. Men det blir också tydligt i de rapporter och orosanmälningar vi har tagit del av - att nästan ingen tar Yara åt sidan, bort från morbror och moster - och pratar direkt med henne. Och när socialnämnden beslutar att göra hennes morbror och moster till vårdnadshavare - så upphör all kontakt med socialförvaltningen. Det betyder också att Yara saknar stöd att bearbeta det hon upplevde i Gaza. - Det är klart att hon behövde mycket stöd och det fick hon ju också ifrån kommunens sida, säger Ingrid Hermansson, socialnämnden ordförande. - Vilket stöd då? - Hon fick ju då både god man och hon fick ju då en släktingplacering, så visst fick hon... - Men det här är ju släktingar som mördar henne i slutändan? - Ja och hade vi vetat det så hade hon ju inte fått den placeringen förstås. - Varför får just Yara inte någon vård? - Eftersom vår utredning då bygger på det regelverket, eller byggde ska jag säga, att när de kommer hit som små, då blir det då antingen en släktingplacering eller en familjehemsplacering. Och då är det inte så att det är lagkrav att ha vårdplanen. - Men då tittar ni på lagen istället för barnet? - Ja och nu har vi ju ändrat detta. - Och hade Yara fått en kurator kopplad till sig, hade hon fått ett annat typ av stöd. Vad är sannolikheten att hon då hade vågat berätta om hur hon hade det? - Den hade naturligtvis varit större.  Kritiken från tillsynsmyndigheten och fristående granskare har fallit hårt mot kommunen året efter Yaras död. Och Karlskrona kommun har genomfört en rad förändringar. Alla som jobbar med barn och känner oro vet nu att det är var och ens ansvar att göra en anmälan - det är inget som kan delegeras. En ny rutin för hur barns journaler ska arkiveras finns nu. Polisen får fortfarande faxa orosanmälningar till socialförvaltningen men måste följa upp med ett telefonsamtal. Det finns helt nya rutiner för hur posten ska hanteras. Barn som kommer ensamma från andra länder ska inte automatiskt placeras hos släktingar just för att de är släktingar - de ska utredas som om de vore ett familjehem och har de ett brottsligt förflutet så godkännas de inte. Och under året ska socialförvaltningen anställda 20 nya socialsekreterare.  - They will work harder. And harder is not enough, even if you do it like the book says, it's not enough. Because taking care of others will never be ruled by a book, sager Yaras pappa Mohammed. Kvar står en familj med sorgen och saknaden efter ett barn som mördats. Och en pappa med en besvikelse och en ilska. Nu när jag träffar pappan efter ett år efter Yaras död finns ändå några ljuspunkter. Yara har tre syskon och Mohammed busar med dem i sängen. Hans fru viker tvätt, nickar åt sovrummet och säger att "det är så där han hämtar kraft". I veckan kom hovrättsdomen. Både mostern och morbrodern döms för mord. Hon får livstids fängelse och han 14 år. Och domen gör att Mohammed kan ta ytterligare ett litet steg mot att läka. Nu säger han att han orkar gå till Yaras grav. - And this made justice, from my point of view, for Yara. I can now be happy when I go to my daughters grave. I couldn't do anything to make justice for my daughter before, but now I see that the system did all justice. Reporter: Andrea Jilder Producent: Annika H Eriksson  Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Lyckade tränare tokhyllas medan förlorare tvingas till schavotten. Men vilken roll spelar tränaren och vad gör tränaren till vinnare? Hör fridrottstränaren Yannick Tregaro och boxaren Åsa Sandell. En lyckad tränare tokhyllas medan en tränare som inte når hela vägen ofta tvingas upp på schavotten. Men hur stor roll spelar tränaren och vad gör att en tränare till en vinnare? Sport i P1:s programledare Gunnar Bolin träffar Jonas Björkman som tränar tennisstjärnan Andy Murray och programmet gästas av friidrottstränaren Yannick Tregaro och boxaren Åsa Sandell. I ett reportage möter vi simhopparen Anna Lindberg som tränades av sina mamma Ulrika Knape. Och SR:s korrespondent i Tyskland, Daniel Alling, porträtterar succétränaren Jürgen Klopp som ledde Borussia Dortmund till final i Champeons League.  Söndag 24 maj 8:05 i P1 (repris söndag 19:03)  Programledare Gunnar Bolin. Reporter Deniz Merdol. Producent Peter Sandberg. Från i söndags.

Sport, Repris

Latinamerikas öppna ådror är ett centralt verk från 1971 om kontinentens historia. Författaren Eduardo Galeano, som nyligen avled 74 år gammal, räknas till Latinamerikas viktigaste intellektuella. Sveriges radios mångåriga latinamerikakorrespondent Lars Palmgren berättar om verkets betydelse och när han själv läste den för första gången. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Ett program om människors färd över Medelhavet och om en ung kvinna som spolats tillbaka upp på den afrikanska sidan - död. Programmet sändes första gången 2001 när gränserna mellan Norden och stora delar av EU försvann. Samtidigt blev det en gemensam angelägenhet att kontrollera Europas gränser mot omvärlden. Det är 14 år sedan nu. I dokumentären får vi följa en journalists resa in i gränslandet, in till hamnkvarteren i Algeciras. Där möter hon John som vandrat och rest i 5 år för att ta sig från Liberia till Europa. Och Ali, långtradarchauffören som varje gång han lämnar Marocko måste jaga bort unga fripassagerare som vill följa med över.  Det här är ett program av flerfaldigt prisbelönta dokumentärmakaren Helen Ardelius. Från 17/5.

Dokumentärer, Repris

Nyheter

Nyheter

När en kula från en AK 47 Kalashnikov träffar soldatens skyddsväst kan det uppstå livshotande skador även om kulan inte tränger igenom. Tryckvågen från en vägbomb kan orsaka små hjärnskador med symtom som påminner om posttraumatiskt stressyndrom. Forskningen om yrkessoldaternas arbetsmiljö kallas experimentell traumatologi. Det svenska försvaret har genomgått en enorm förvandling, jämfört med när hotet kom från Sovjetunionen. Idag är värnplikten borta och vi skickar yrkessoldater till Afghanistan och Mali som hamnar i strid på riktigt. Skaderiskerna de utsätts för  då blir absurt nog något av en arbetsmiljöfråga. Det betyder att vi egentligen inte kan tillåta några förluster alls, och måste skydda soldaterna på ett helt annat sätt än man var beredd att göra i det gamla värnpliktsförsvaret. Det handlar om splitterskyddade fordon, skyddsvästar, hjälmar och annan skyddsutrustning som krävs för att ge personalen en någorlunda dräglig arbetsmiljö. Men soldaterna kan ändå bli skadade, trots att skydden gör sitt jobb. När en kula från en AK 47 Kalashnikov träffar soldatens skyddsväst kan det uppstå livshotande skador även om kulan inte tränger igenom. Andningsstillestånd, krosskador på lungorna och kraftiga blödningar är sådant som forskaren Ulf Arborelius sett i de experiment man gjort på sövda grisar. Vägbomber är ett vanligt inslag i striderna som de svenska soldaterna hamnar i och tryckvågen från en kraftig explosion kan ge skador med symtom som liknar post-traumatiskt stressyndrom, PTSD. Det är en mycket liten fysisk hjärnskada som ställer till problemen och det är först på senare år som man kunnat bekräfta misstanken om att det var något som inte riktigt stämde i skadebilden på de soldater som varit i närheten av en explosion. En nyligen publicerad studie som gjorts vid Centrum för traumaforskning visar att försökdjuren fick förändrade halter av vissa signalsubstanser efteråt, på liknande sätt som vid olika stresstillstånd, som till exempel PTSD. Mårten Risling, som är en av forskarna bakom studien, konstaterar att man nog blandat ihop PTSD och mindre fysiska hjärnskador i många fall, eftersom symtomen är så lika. Reporter: Johan Thorstenson Från i går.

Vetenskap, Repris

Gällivare tingsrätt ska nu avgöra vem som ska äga rätten till småviltsjakt och fiske ovan odlingsgränsen i fjällen. Idag är det staten genom länsstyrelserna som förvaltar jakten och fisket i fjällen. Girjas sameby i Norrbotten har stämt staten och menar att samebyn på grund av sin långa närvaro i omådet borde ha ensamrätt till jakt och fiske på statens marker i fjällen. Reportage av Nils Eklund och samtal med Jörgen Heikki, reporter på Sameradion.

På tisdagen anordnar oljeindustrin en konferens i Tromsö i Norge om hur miljöriskerna vid oljeborrning ska begränsas. Frågan om man ska exploatera det känsliga Arktis, den sista orörda reserven, är både miljöpolitisk och geopolitiskt laddad. Hör Jonas Fejes, marinbiolog på IVL Svenska Miljöinstitutet.

I Nepal spelar radion en viktig roll i hjälparbetet efter jordbävningen. Fyra gånger om dagen i tre månader kommer nepaleserna kunna få terapi och nödhjälpsinformation via radion. Det är första gången som psykoterapi ges till ett helt folk via radion i samband med en naturkatastrof. Reportage av Monika Hansson.

Över 10 000 ensamkommande asylsökande barn beräknas komma till Sverige i år. Enligt lagen kan kommunerna inte längre neka att ta emot ensamkommande barn. Som Ekot rapporterar placerar många kommuner i stället de asylsökande barnen i HVB-hem utanför den egna kommunen. Detta blir mycket kostsamt, dessutom höjs röster om att ensamkommande kan fara illa. Samtal med Josefin Michanek, psykolog Rädda Barnen, samt Jasdan Khalili, föreningen Ensamkommandes förening i Göteborg.

Storbritanniens valvinnare David Cameron går ut hårt för att förändra EU. Han har redan träffat EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. På onsdag, så snart drottningen Elizabeth II läst upp den nya regeringsförklaringen, går startskottet för vad som beskrivits som David Camerons charmturné till tänkbara allierade i EU. Första steget är nämligen att britterna vill förhandla om villkoren för landets medlemskap i unionen. Samtal med Staffan Sonning, Sveriges Radios korrespondent.

På tisdag kväll sänder Sveriges Television första delen av tre i sin miniserie "Mina två liv" där tittarna får möta vanliga svenskar med diagnosen bipolär. En av de som medverkar är 34-åriga tvåbarnsmamman Tove Lundin. Hör henne i P1-morgon.

Morgonens nyhet är att SD ger sitt stöd åt Alliansens försök att lägga krokben för regeringens försök att stoppa vinster i välfärden. Som vi hört i Ekot kommer SD i dag i riksdagen stödja de borgerliga partierna och en majoritet kommer därmed att kräva att regeringen gör om sitt förslag om att utreda vinster i välfärden. Med oss är en av de som drivit på hårdast för ett förbud mot vinstdrivande företag i sjukvård, skola och omsorg, Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets ordförande. Hör också Tomas Ramberg, Ekots inrikeskommentator.

Publikreaktioner sammanställda av John Almqvist

Oljeutvinning i Arktis. Radion som terapi i Nepal, reportage av Monica Hansson. Utrikeskrönika av Jan Andersson. Jakt- och fiskerätt i rättegång. Ensamkommande flyktingbarn. Storbritannien och EU. Vinster i välfärden. TV-serien "Mina två liv" om bipolära sjukdomar. Publikreaktioner på P1-morgon.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Morgonandakten den här veckan utgår från sjukhusprästen Gustav Ericssons lunchmeditationer i andaktsrummet på Norrlands universitetssjukhus. Vid lunchtid går sjukhusprästen Gustav Ericsson in i andaktsrummet på Norrlands universitetssjukhus, sätter sig på en pall och mediterar en stund. I det öppna utrymmet blir det tydligare vilka tankar och känslor som finns närvarande i min kropp och i mitt sinne. Gustav Ericsson i andakten. Meditation kan ibland uppfattas som världsfrånvänt och självupptaget. Gustav Ericsson menar tvärtom att det ger näring åt en känsla av sammanhang och närhet till andra. Det handlar lika mycket om att resa sig från meditationspallen som att sätta sig på den. Meditationen flyter ihop med vardagen och hur vi människor är mot varandra. Gustav Ericsson. Denna veckas morgonandakter är en repris och sändes första gången 2014. TextOrdspråksboken 8:34-35 MusikSotali - Daniel Pettersson Gud, för dig är allting klart (Sv Ps 217) - Cajsa Stina Åkerström Producent Helena Andersson Moskit media för Sveriges radio Västerbotten

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Oljeutvinning i Arktis.  Radion som terapi i Nepal, reportage av Monica Hansson.  Utrikeskrönika av Jan Andersson.  Jakt- och fiskerätt i rättegång. Ensamkommande flyktingbarn.  Storbritannien och EU.  Vinster i välfärden.  TV-serien "Mina två liv" om bipolära sjukdomar. Publikreaktioner på P1-morgon.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Oljeutvinning i Arktis.  Radion som terapi i Nepal, reportage av Monica Hansson.  Utrikeskrönika av Jan Andersson.  Jakt- och fiskerätt i rättegång. Ensamkommande flyktingbarn.  Storbritannien och EU.  Vinster i välfärden.  TV-serien "Mina två liv" om bipolära sjukdomar. Publikreaktioner på P1-morgon.

Aktualiteter

Om att bli gammal. Calle Hård är författare och tidigare journalist på Expressen och Västerbottens-Kuriren. Calle Hård växte upp i Finland och bor sommartid på Holmön utanför Umeå och om vintrarna i delstaten Kerala i södra Indien. ?Hård debuterade 2006 med spänningsromanen "Numret till Calicut" och har hittills givit ut fyra romaner och en reportagebok. Utanför skrivandet gillar Calle Hård hav och stränder och där ska gärna finnas någon att prata med också. Producent Gunilla Nordlund Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Oljeutvinning i Arktis.  Radion som terapi i Nepal, reportage av Monica Hansson.  Utrikeskrönika av Jan Andersson.  Jakt- och fiskerätt i rättegång. Ensamkommande flyktingbarn.  Storbritannien och EU.  Vinster i välfärden.  TV-serien "Mina två liv" om bipolära sjukdomar. Publikreaktioner på P1-morgon.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Oljeutvinning i Arktis.  Radion som terapi i Nepal, reportage av Monica Hansson.  Utrikeskrönika av Jan Andersson.  Jakt- och fiskerätt i rättegång. Ensamkommande flyktingbarn.  Storbritannien och EU.  Vinster i välfärden.  TV-serien "Mina två liv" om bipolära sjukdomar. Publikreaktioner på P1-morgon.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Oljeutvinning i Arktis.  Radion som terapi i Nepal, reportage av Monica Hansson.  Utrikeskrönika av Jan Andersson.  Jakt- och fiskerätt i rättegång. Ensamkommande flyktingbarn.  Storbritannien och EU.  Vinster i välfärden.  TV-serien "Mina två liv" om bipolära sjukdomar. Publikreaktioner på P1-morgon.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Oljeutvinning i Arktis.  Radion som terapi i Nepal, reportage av Monica Hansson.  Utrikeskrönika av Jan Andersson.  Jakt- och fiskerätt i rättegång. Ensamkommande flyktingbarn.  Storbritannien och EU.  Vinster i välfärden.  TV-serien "Mina två liv" om bipolära sjukdomar. Publikreaktioner på P1-morgon.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Oljeutvinning i Arktis.  Radion som terapi i Nepal, reportage av Monica Hansson.  Utrikeskrönika av Jan Andersson.  Jakt- och fiskerätt i rättegång. Ensamkommande flyktingbarn.  Storbritannien och EU.  Vinster i välfärden.  TV-serien "Mina två liv" om bipolära sjukdomar. Publikreaktioner på P1-morgon.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Oljeutvinning i Arktis.  Radion som terapi i Nepal, reportage av Monica Hansson.  Utrikeskrönika av Jan Andersson.  Jakt- och fiskerätt i rättegång. Ensamkommande flyktingbarn.  Storbritannien och EU.  Vinster i välfärden.  TV-serien "Mina två liv" om bipolära sjukdomar. Publikreaktioner på P1-morgon.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

Oljeutvinning i Arktis.  Radion som terapi i Nepal, reportage av Monica Hansson.  Utrikeskrönika av Jan Andersson.  Jakt- och fiskerätt i rättegång. Ensamkommande flyktingbarn.  Storbritannien och EU.  Vinster i välfärden.  TV-serien "Mina två liv" om bipolära sjukdomar. Publikreaktioner på P1-morgon.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Oljeutvinning i Arktis.  Radion som terapi i Nepal, reportage av Monica Hansson.  Utrikeskrönika av Jan Andersson.  Jakt- och fiskerätt i rättegång. Ensamkommande flyktingbarn.  Storbritannien och EU.  Vinster i välfärden.  TV-serien "Mina två liv" om bipolära sjukdomar. Publikreaktioner på P1-morgon.

Aktualiteter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Nyheter

Nyheter

När ett barn föds brukar den första frågan till föräldrarna vara; Blev det en pojke eller en flicka? Ibland dröjer det innan föräldrarna kan svara på den frågan. Till exempel om barnet föds med disorder of sex development, DSD. Barnet är då född med könsorgan som bär spår av både man och kvinna. För Sofia och Alexander var de första dagarna på BB fyllda av förvirring och oro. Under graviditeten hade de fått reda på att de väntade en flicka men efter förlossningen fick de tänka om. Barnets könstillhörighet var oklar och det tog flera dagar innan pusselbitarna hade fallit på plats och barnet fick ett personnummer och ett kön. I Sverige måste alla ha en könstillhörighet och ett team med specialister utreder vilket kön barn som föds med oklar könsidentitet har. I Tyskland är det numer tillåtet med ett tredje kön och man kan skjuta på beslutet om kön tills barnet själv kan vara med att fatta beslut. Gäster i studion är Louise Frisén, docent i barn och ungdomspsykiatri, Anna Nordenström, överläkare och barnendokrinolog och Kjell Asplund, ordförande i Statens medicin-etiska råd, SMER. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Vi spenderar mer och mer i vård och omsorg på våra djur men vilket djur är mest värt i våra ögon? Ola Hemström undersöker vilka djur vi älskar mest och minst. Och varför. Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Sociala frågor

Kultur

ur "Kapslar" av Viktor Johansson. Uppläsare: Emil Almén Första rad Om eftervärlden ska vara ett barn av vår tid Diktsamling Kapslar (Modernista, 2007) Musik Heitor Villa-Lobos: Cancao do marinheiro Exekutör Robert Bonfiglioli, munspel, New Yorks kammarsymfoniker, Gerard Schwarz, dirigent Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Information

Nya studier pekar på att arter försvinner tusen gånger snabbare idag än tiden före människans påverkan på planeten. Är det dags att vi börjar välja ut vilka arter som ska skyddas - och vilka som ska väljas bort? Det växande problemet med arter som drivs till utrotning på grund av människans påverkan är nu så stort att allt fler forskare ser det som både omöjligt och bortkastade resurser att försöka rädda alla arter som finns kvar i världen. I stället lyfter vissa forskare fram att vi måste börja välja vilka arter vi ska lägga resurser på - och därmed välja bort andra. Det kontroversiella förslaget har fått namnet ekologisk triage. Triage är ett franskt ord som betyder just val, eller prioritering, det används i medicinska sammanhang och handlar där om ett system som gör det möjligt för personalen att prioritera bland olika patienter efter till exempel en stor olycka med många inblandade. En forskare som ser det som en nödvändighet är David Bowman, professor i biologi vid universitetet i Tasmanien, Australien. Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi vid SLU i Uppsala är dock skeptiskt till att vi skulle börjar tillämpa triage i naturvården här i Sverige. Per Sandin, lektor i bioetik, vid SLU lyfter fram de filosofiska aspekterna på frågan medan Ulrika Palme, lektor på avdelningen för Miljösystemanalys på Energi och Miljö på Chalmers tekniska högskola försöker hitta mer påtagliga indikatorer för biologisk mångfald. Reporter: Torill Kornfeldt Sänds även i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyhetsprogram

Kultur

Hur ska vi förhålla oss till klassikerna? Och var dramatikern Henrik Ibsen en tönt för att hans skapelse Peer Gynt var det? Det är frågor som teaterkritikern Boel Gerell diskuterar i dagens radioessä. Sänds även kl. 20.45 och kl. 00.45.

Kultur

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Klump, råttfälla och dropplåda är ord som brevbärare använder. Medan en pokerspelare kan säga "Jag tog jag ett fiskigt beslut." Brevbäraren Åsa och pokerspelaren Per berättar om sina yrkesjargonger. Veckans språkfrågorFinns det nån koppling mellan svenskans två ord palla (ta något) och pall (sittmöbel) och engelskans stolen (stulen) och stool (pall)? Varför säger vi plös när andra språk har tydliga tungmetaforer för samma sak? Vad är en tillstymmelse och finns det ett verb som hör till ordet? Vilka pratade forngermanska? Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper Sänds även i morgon kl. 19.03, natten mot torsdag kl. 01.35 och på söndag kl. 07.03.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Mai Zetterling och Lars Molin, just nu aktuella i två nya verk om deras regikonst. Vad utmärker dem? Hur togs de emot när de debuterade och hur ser vi på dem idag? Samtal i veckans Kritiken! Hon var filmstjärnan som regidebuterade i Sverige 1964 med Älskande par, han var vägmästaren som blev folkkär folkhemsskildrare. Mai Zetterling och Lars Molin - två svenska regissörer, två väsensskilda karriärer. Zetterling får sin historia skildrad i Lena Jordebos nya "Regissören - en film om Mai Zetterling", Molin i Gunilla Jensens nyutgivna biografi" Lars Molin - mitt i berättelsen". Kritikens programledare Anneli Dufva har bjudit in dramaturgen Sven Hugo Persson, filmjournalisten Mårten Blomkvist och kulturredaktionens Jenny Aschenbrenner för ett samtal om regikonst och stil. Är demonregissören fortfarande ett beundrat ideal? Varför dominerar fortfarande männen yrket och uppfattas manliga och kvinnliga regissörer olika? Dessutom, kulturradions reporter Ulla Strängberg har varit i Polen, där hon intervjuat den nobeltippade och tongivande författaren Adam Zagajewski, aktuell med essäsamlingen "I andras skönhet" som nu ges ut på svenska. Sänds även i morgon kl. 18.15 och natten mot lördag kl. 04.02.

Kultur

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Programledare: Thomas Nordegren. Statsminister Stefan Löfven gästade Barnkanalens morgonshow och pratade om vad demokrati är. Dessutom hölls en omröstning om vad som är viktigast att förändra i förskola och skola, fler vuxna, bättre skolgård eller bättre mat? 50.000 barn röstade och bättre mat fick något fler röster än fler vuxna. Detta gästspel fick Thomas Nordegren att fundera över politisk fostran av små barn. Ska barndomen vara en fredad zon eller ska barnen tidigt skolas in i den representativa demokratins doktriner och bör rösträttsåldern sänkas? Till studion kommer Sveriges Radiomedarbetare och forskaren Ylva Mårtens som precis släppt boken "Vad säger barnen?" men också Rädda Barnens ungdomsförbunds ordförande Sara Thiringer.   En organisation som definitivt har demokratiska problem är fotbollens världsorganisation FIFA där Joseph "Sepp" Blatter mest liknar en gammal maffialedare som sannolikt kommer att väljas om. Varför är det så? Hör Radiosportens fotbollsexpert Richard Henriksson. PROGRAMLEDARE: Thomas Nordegren BISITTARE: Louise Epstein PRODUCENT: Ülkü Holago Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyhetsprogram Sänds även kl. 21.35.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Ny statisitk från Kriminalvården, få nyintagna i svenska fängelser. Vapnen i Bosnien och smugglingen till Sverige. Uber, vän eller fiende? Olaglig verksamhet eller det moderna sättet att utnyttja resurserna? Bibliotekarier besöker Palestina. Stora militärövningar - en i norra Sverige och en i centrala Ryssland. Omställning:  En växande skara människor som menar att vi alla måste ställa om våra sätt att leva för att klara framtidens ekonomiska förutsättningar. Rånmordet mot den cyklande läkaren, en händelse som skapat stora rubriker i Rio. Amerikansk journalist avtalsgisslan i Iran sedan 10 månader. Direktsänt aktuellt magasin.

Uber är en alternativ taxitjänst där du betalar via nätet som dykt upp lite här och var i världen och utmanat de större bolagen. För två år sedan kom tjänsten till Sverige och börjar nu, likt i utlandet, även stöta på motstånd från myndigheterna. Hör Jan-Erik Woldmar, pensionär och Uber-förare, Maria Åkerlund, utredare Transportstyrelsen och Karin Wettre, reporter på Ekot, samt ett reportage av Kristian Erskog.

Skjutningar mellan kriminella gäng i Göteborg har kostat många människoliv. Enligt svensk polis och tull har vapnen som används av gängen i många fall smugglats in till Sverige från västra Balkan, där det finns mycket illegala vapen kvar sedan krigen i forna Jugoslavien på 1990-talet. Ett av Balkanländerna med flest vapen är Bosnien Hercegovina. Enligt en uppskattning kan det finnas 750.000 illegala vapen i landet. Frilansjournalisten Henrik Dammberg har nyligen varit i Bosnien för att ta reda på mer om de illegala vapnen.

Brasilien och fallet med en läkare som rånmördades för några dagar sedan. Ett gäng tonårspojkar försökte stjäla mannens cykel längs ett turiststråk i Rio de Janeiro och han knivhöggs och blödde till döds. Händelsen har väckt en infekterad debatt om den ökande brottsligheten och våldet i Rio. Många kräver nu fler poliser på gatorna inför OS som hålls nästa år. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin, som bor i Rio medverkar.

Elisabet Risberg är bibliotekarie och ansvarig för den arabiska litteraturen på Internationella Biblioteket i Stockholm. Nyligen besökte hon Västbanken och Israel för att där träffa författare, förläggare och bibliotekarier. Anton Karis träffade henne vid återkomsten till Sverige

Samhället är så beroende av billig energi så att när oljan tar slut kommer den globala ekonomin att bryta ihop. Ja, det menar iallafall omställningsrörelsens anhängare. En växande skara människor som menar att vi alla måste ställa om våra sätt att leva för att klara framtidens ekonomiska förutsättningar. Vill man klara sig i framtiden måste man till exempel vara självförsörjande på mat. Vi har besökt Södra Rörums sambruk i Skåne, en omställarförening där man förbereder sig för framtiden. Reportage av Samuel Larsson.

Vi besöker området för den stora flygövningen över Norr- och Västerbotten där ett fiktivt krig med bland annat attackuppdrag mot broar och flygplatser övas. Jämfört med andra länder är det här ett område där vi inte stör särskilt många under oss eftersom våra flygplan kan störa en hel del. Så det är ett fantastiskt övningsområde, säger den amerikanske F16-piloten Ryan Closset. Och bara några timmar efter att flygövningen Arctic Challenge Exercise över norra Sverige drog igång inledde Ryssland också en stor militärövning. Hur ska man tolka signalerna från Moskva? Hör vår reporter Nils Eklund och Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Inte sedan mitten av 1950-talet har det varit så få nya "klienter" som det var förra året, säger en rapport från Kriminalvården i dag. Viktigaste förklaringen sägs vara att många som döms för narkotikabrott numera får kortare straff eller slipper fängelse helt och hållet. Hur stämmer det med allt tal om skärpta straff? Stefan Wahlberg, chefredaktör för Dagens Juridik, kommenterar rapporten.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ny statisitk från Kriminalvården, få nyintagna i svenska fängelser. Vapnen i Bosnien och smugglingen till Sverige. Uber, vän eller fiende? Olaglig verksamhet eller det moderna sättet att utnyttja resurserna? Bibliotekarier besöker Palestina. Stora militärövningar - en i norra Sverige och en i centrala Ryssland. Omställning:  En växande skara människor som menar att vi alla måste ställa om våra sätt att leva för att klara framtidens ekonomiska förutsättningar. Rånmordet mot den cyklande läkaren, en händelse som skapat stora rubriker i Rio. Amerikansk journalist avtalsgisslan i Iran sedan 10 månader. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Nyhetsprogram Sänds även kl. 23.50.

Kultur

Om Bob Dylans Highway 61 Revisited och de minnen musiken väcker. Det har gått 50 år sedan Bob Dylans första LP med i huvudsak elektriskt komp - Highway 61 Revisited - hamnade i skivaffärernas skyltfönster. Med låtar som Like a Rolling Stone, Ballad of a Thin Man och Desolation Row.   Skivan låg som högst 3:a på Billboards topp100-lista och tidningen Rolling Stone hade den som nummer 4 på sin lista över tidernas viktigaste album.  Följ med till en tid när man kunde muta en telefoninstallatör med en chokladkartong och få veta allt om Dylan på köpet. Hör om  en vansinnesfärd i en Volvo Duett och hur gick det egentligen med planerna på att röva bort Bob Dylan när han besökte Stockholm 1966? Ett program av Anton Karis. Från i går. Sänds även natten mot fredag kl. 04.02.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

I dagens Vetenskapsradion Forum svarar folklivsforskaren Tora Wall på lyssnarnas frågor om gamla traditioner och nya trender. Fram till sommaren kommer Vetenskapsradion Forum att handla om folklivsforskning och i dagens program från Skansen svarar folklivsforskaren Tora Wall från Nordiska museet på lyssnarnas frågor. Det handlar bland annat om den nya traditionen med lyshelger som sprider sig över landet, om äldre tiders fattigauktioner och om varför människor spottar allt mindre nu för tiden. Vill du ställa frågor till Tora Wall kan du antingen skicka ett brev eller vykort till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm, eller ett mail till . Programledare är Urban Björstadius. Från igår. Sänds även i natt kl. 01.35.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Sociala frågor, Repris

Nyheter

Nyheter

Vi spenderar mer och mer i vård och omsorg på våra djur men vilket djur är mest värt i våra ögon? Ola Hemström undersöker vilka djur vi älskar mest och minst. Och varför. Från kl. 11.03.

Sociala frågor, Repris

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Hur ska vi förhålla oss till klassikerna? Och var dramatikern Henrik Ibsen en tönt för att hans skapelse Peer Gynt var det? Det är frågor som teaterkritikern Boel Gerell diskuterar i dagens radioessä. Från kl. 13.20. Sänds även kl. 00.45.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Barns och ungas livsvillkor skildras i spännande och levande reportageform. UR.

Dokumentärer

Nyhetsprogram Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Om att bli gammal. Calle Hård är författare och tidigare journalist på Expressen och Västerbottens-Kuriren. Calle Hård växte upp i Finland och bor sommartid på Holmön utanför Umeå och om vintrarna i delstaten Kerala i södra Indien. ?Hård debuterade 2006 med spänningsromanen "Numret till Calicut" och har hittills givit ut fyra romaner och en reportagebok. Utanför skrivandet gillar Calle Hård hav och stränder och där ska gärna finnas någon att prata med också. Producent Gunilla Nordlund Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Ny statisitk från Kriminalvården, få nyintagna i svenska fängelser. Vapnen i Bosnien och smugglingen till Sverige. Uber, vän eller fiende? Olaglig verksamhet eller det moderna sättet att utnyttja resurserna? Bibliotekarier besöker Palestina. Stora militärövningar - en i norra Sverige och en i centrala Ryssland. Omställning:  En växande skara människor som menar att vi alla måste ställa om våra sätt att leva för att klara framtidens ekonomiska förutsättningar. Rånmordet mot den cyklande läkaren, en händelse som skapat stora rubriker i Rio. Amerikansk journalist avtalsgisslan i Iran sedan 10 månader. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Uppläsare: Emil Almén Första rad Om eftervärlden ska vara ett barn av vår tid Diktsamling Kapslar (Modernista, 2007) Musik Heitor Villa-Lobos: Cancao do marinheiro Exekutör Robert Bonfiglioli, munspel, New Yorks kammarsymfoniker, Gerard Schwarz, dirigent Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Ny statisitk från Kriminalvården, få nyintagna i svenska fängelser. Vapnen i Bosnien och smugglingen till Sverige. Uber, vän eller fiende? Olaglig verksamhet eller det moderna sättet att utnyttja resurserna? Bibliotekarier besöker Palestina. Stora militärövningar - en i norra Sverige och en i centrala Ryssland. Omställning:  En växande skara människor som menar att vi alla måste ställa om våra sätt att leva för att klara framtidens ekonomiska förutsättningar. Rånmordet mot den cyklande läkaren, en händelse som skapat stora rubriker i Rio. Amerikansk journalist avtalsgisslan i Iran sedan 10 månader. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Nyhetsprogram Från kl. 18.09.

Kultur, Repris