Skriv ut sidan
Länk till sidan

SR, P1 2015-06-01

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
I P1 Dokumentär hör du berättelser från verkligheten. Här gestaltas samtiden genom enskilda levnadsöden, platser och miljöer. Vårt uppdrag är att både skildra det som rör sig i tiden och under ytan. Från 24/5. Sänds även i morgon kl. 04.02.

Anmärkning
Dokumentärer, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Fiskaren och hans hustru är så fattiga att de inte har någon möjlighet att försörja de sju sönerna och lurar dem därför ombord på ett fraktfartyg som tar dem till De rikas land. Lille Tummen, den äldste och klokaste av bröderna, har genomskådat planen och vet att de kommer att bli uppätna av Kung Jätte, ägare av De sju mediernas nätverk, så snart de kommer fram. Lille Tummen blir så illa tvungen att tänka ut en plan... Pollycino, Lille Tummen av Gaetano Cappa och Marco Drago. Övers: Anne Konstenius. Med: Hugo Emretsson, Leif Andrée, Bengt C.W. Carlsson, Katarina Weidhagen, Mikaela Ramel, Hedvig Lagerkvist, Erik Bolin och som berättaren: Ludvig Josephson. Ljud: Michael Johansson. Inspicient: Sven Philip. Regi och musik: Ludvig Josephson. (Från 2012) Från lördagen föregående vecka.

Anmärkning
Teater, Repris

Tablåinnehåll
Tron på det övernaturliga går i cykler. I kristider lockas fler. Just nu är vi på toppen av en sådan cykel. Var sjätte tror på det övernaturliga och var tionde kan tänka sig att gå på en seans - det paranormala är på väg att bli det nya normala. Från i torsdags.

Anmärkning
Underhållning, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Marie Lundström. Ordet "hånfull" ställer till det för Bokcirkelns Yvonne Hirdman. Daniel Boyacioglu menar däremot att Hirdman borde pröva att underkasta sig Dostojevskijs språk. Var med när vi läser andra delen av romanen Idioten. Den brittiska författaren och dramatikern Samantha Ellis hamnade i en upprörd konflikt med sin väninna Emma. Bråket gällde vem av systrarna Brontës romanfigurer som egentligen är bäst: Cathy i Svindlande höjder eller Jane Eyre? När situationen lugnat ned sig började Samantha Ellis läsa om sin ungdoms favoritromaner, och nu har hon skrivit en bok om läsäventyret: Mina hjältinnor, eller vad jag lärt mig av att läsa för mycket. Vår reporter Jenny Teleman har träffat Samantha Ellis, och reder bl a ut vilka konsekvenser tidig läsning kan få  för kärlekslivet. - Böcker är livet! En bok är som din fru, din pappa eller din mamma! Det säger den etiopiske bokhandlaren Abdi. Vår reporter Irma Norrman tar dig med på en litterär promenad längs en alldeles speciell gata i Addis Abeba. Möt också poeten Mihred Kebede, som snabbt nått framgångar genom att blanda sin poesi med jazzmusik. Från i lördags. Sänds även på måndag kl. 18.15.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
På blomsterängen i Sandemar, i ett hav av Adam och Eva, lyssnar vi till hur göken skjuter ut sina två ljudbollar. Göken - denna galande parasit - som påminner oss om att den vackraste tiden på året är nu.  I den här serien om 10 program varvas fågelskådning i fält med uppläsningar ur Tomas Bannerheds kommande bok, I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.   Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss gärna på vår korta och kärnfulla e-postadress: bannerhedsbevingadevanner@sverigesradio.se Producent: David Rune Från i lördags.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om nationalismen i Europa. Är den en farlig kraft som delar upp världen och människor efter hudfärg och religion eller behövs den som ett samanhållande kitt? Konflikt om det ens är möjligt med en nationalism som inte utesluter någon medborgare. Följ med till en kiltaffär i det nationalistiska Skottland och till Solna där vissa måste bevisa sin lojalitet med Sverige mer än andra. Konflikt om vem som är och inte är välkommen i nationen. Konflikts programledare Jörgen Huitfeldt åkte till det nationalistiska Skottland och städerna Glasgow och Edinburgh. Efter valet tog det skotska nationalistpartiet SNP hem nästan alla parlamentets platser i London och raderade ut Labour från den politiska kartan i Skottland. Möt nationalisterna på Yesbar i Glasgow, som bytte namn från vespbar förra året för att stötta Ja-sidan i folkomröstningen om självständighet. Hos Melissa, Andrew och Joan frodas en nationalism där alla är välkomna, oavsett etnisk bakgrund, där huvudfienden finns i det politiska etablissemanget i London. I Edinburgh möter vi Humza Yousaf som är 30 år och muslim med pakistanska föräldrar. Han är också den regionala skotska regeringens allra första utrikesminister för SNP. När han svor eden i det skotska parlamentet väckte han stor uppmärksamhet när han klädd i en blandning av traditionella skotska och pakistanska kläder svor eden både på engelska och urdu. SNPs nationalism bygger på medborgarskapet och Hamza Yousaf tycker att "Nationella identiteter utvecklas med tiden. Om du inte utvecklas och tar till dig det nya så dör du." För att samtala om Nationalism, identitet och om det skotska kan bli verklighet i Sverige finns Mattias Karlsson, Sverigedemokratisk gruppledare i Riksdagen, Lisa Pelling, Utredningschef Arena Idé och Qaisar Mahmood, författare och chef på Kulturmiljöenheten på Riksantikvarieämbetet I en krönika i tidskriften Neo skriver DN:s förre chefredaktör Hans Bergström under rubriken "Ska Sverige finnas". Vi intervjuar honom om varför han argumenterar för att politiska förslag som att låta tiggande EU-migranters barn gå i svensk skola eller att ge vård till alla papperslösa står i direkt konflikt med idén om nationalstaten. En nationalism handlar ofta om en gemenskap och för att få vara inkluderad i den kan det ställas krav, som hos Sverigedemokraterna där lojalitet med det svenska är ett viktigt begrepp. Det finns de som upplever att de mer än andra svenskar måste bevisa att de är lojala mot den svenska nationen. I Konflikt hör ni om en fråga som ställdes i SVTs Debatt i höstas. Den ställdes till Rashid Musa, som är ordförande för Sveriges Unga Muslimer. Han fick av Sverigedemokraten Hanna Wigh frågan om han fördömde syrienresenärer. Konflikts Jesper Lindau träffade Rashid Musa och han berättade att för honom var det ett krav på att visa hur lojal han är, att han är en del av det svenska. Programledaren Kristina Hedberg svarar på hur hon ser på frågan. Liknande frågor har ställts även på Sveriges Radio, till både judar och muslimer. Willy Silberstein från Svenska kommittén mot antisemitism berättar om hur den ställs till judar och hur det leder till att man som grupp knuffas ut ur det "svenska". På slutet av Konflikt hör vi om den skotska politikern Humza Yousaf, politiker i det skotska nationalistpartiet med pakistanska rötter. Han har låtit tillverka ett eget skotskt mönster, som används till kiltar och slipsar. Grönt för hans pappas pakistanska rötter, blått för Skottland. Kiltar med det mönstret ska hans barn och barn-barn kunna bära i evig tid. Det finns också ett speciellt mönster som kallas Islamic Tartan, som ni kan se på bilden ovan, för som Humza Yousaf säger "Islam är en del av Skottland och Skottland är en del av islam." Programledare: Jörgen Huitfeldt jorgen.huitfeldt@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se Från i lördags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser från veckan som gått. Från i fredags. Sänds även i morgon natt 01.35.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
I helgen har Socialdemokraterna kongress och temat är framtidens jobb. Men hur ska regeringen leva upp till sitt mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020? Var finns dom nya jobben? Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) är gäst i Ekots Lördagsintervju Från i lördags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Marie-Louise Kristola. Radioprogrammet om miljöfrågor som också är en blogg. Från Vetenskapsradion. Från i onsdags.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Vad krävs för att få unga kriminella att sluta begå brott, Skolmat nyckel till fler barn i skolan, Mobilfri dag idag, S vill införa delad föräldraförsäkring, Första indiska presidentbesöket i Sverige, USA stoppar massinsamlingen av teletrafik tillfälligt.

Bara i år har fem personer mördats i uppgörelser mellan kriminella gäng i Göteborg. Idag kan Ekot berätta att flera personer som är inblandade i gängkriminalitet i Göteborg redan som unga identifierades av myndigheterna som riskpersoner, men trots det har de fortsatt sin kriminella bana. Ekot har granskat hur det gått för en grupp på 36 personer som fanns kring det så kallade Backagänget - knappt hälften av dom dömdes redan som tonåringar, och en majoritet av dom har sen fortsatt att begå brott. Hör Torbjörn Forkby, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet, om vad som krävs för att lyckas få unga kriminella att sluta begå brott.

Hur ska man få alla barn i världen att gå i skolan? Det är en fråga som fattiga länder och biståndsgivare har ägnat sig mycket åt de senaste femton åren, med sikte på att uppnå ett av FN:s så kallade milleniemål om en bättre värld. Milleniemålen ska vara uppfyllda i år, och när det gäller skola så har man nästan nått ända fram: nio av tio barn i världen går i skolan dag. Några av de största framstegen har gjorts i Afrika söder om Sahara, och en av de mest framgångsrika metoderna för att lyckas har visat sig vara att servera skolmat. Hör Maria Sjöqvist en av reportrarna som granskat framstegen med milleniemålen och hör hennes reportage om skolmaten i Tanzania.

I dag är det mobilfria dagen, något som instiftades 2002 för att under en dag låta tystnaden råda. Nuförtiden är det dock kanske inte framför allt ljudet från mobiler som kan uppfattas som störande, snarare har det kommit att handla om hur vi använder våra smarta telefoner, att vi använder de för mycket och vid fel tillfällen, som vid middagsbordet eller på föreläsningar. Hör några tunnelbaneresenärer i Stockholm om sitt mobilanvändande. Hör också Tomas Lindroth, doktor i informatik vid Göteborgs universitet, om hur vi påverkas av vårt egna och omgivningens mobilanvändande.

På S-kongressen i helgen blev det klart att Socialdemokraterna på sikt vill införa individualiserad föräldraförsäkring, alltså att hela föräldraförsäkringen delas upp i lika många öronmärkta dagar för respektive förälder. Hör debatt mellan Madeleine Lidman, grundare till Hemmaföräldrarnas Nätverk och Carina Ohlsson, ordförande för S-kvinnor.

Igår kom Indiens president Pranab Mukherjee till Stockholm tillsammans med politiska företrädare och representanter från det indiska näringslivet. Statsbesöket är det första som en indisk statschef gör i Sverige och syftet är att främja de politiska, ekonomiska och kulturella förbindelserna mellan Sverige och Indien. Och Indien är ett land som många riktar sin uppmärksamhet mot nu - inte minst vad gäller den snabbt växande ekonomin. Hör Klas Eklund, ekonom på banken SEB om vad som gör Indiens ekonomi så intressant just nu.

Den kontroversiella massinsamlingen av telefontrafik i USA stoppas tillfälligt. Visselblåsaren Edward Snowdens avslöjanden om den amerikanska underrättelsetjänsten NSA:s metod att kontrollera alla samtal, tvingade fram krav på förändringar. Men Senaten misslyckades i natt med att komma överens om nya regler för den kontroversiella övervakningen, och det gamla tillståndet har nu löpt ut. Hör Frida Stranne USA-forskare vid Halmstad högskola.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Kortversion från i fredags.

Anmärkning
Telefonväkteri

Tablåinnehåll
I veckan utgår Lisa Tegby, kontraktsprost i Umeå, från historiska personer som hjälpt henne i livet. Dorothy Day och Dietrich Bonhoeffer. Martin Luther och Maria i Betania. Även om de levde för länge sedan tycker Lisa Tegby, kontraktsprost i Umeå, om att ha en dialog med dem. De har hjälpt mig att fördjupa min tro. Det är i relation till en annan människa jag växer, och det kan lika gärna vara en person från 1500-talet som någon som sitter mittemot vid bordet. Lisa Tegby har valt att utgå från personer som befriar, men samtidigt utmanar henne. Befrielse handlar om att släppa taget om sig själv och våga lite mer. Det är så viktigt för mig - att utmanas att ta ett steg till. Umeåsångerskan Lisa Lestander sjunger psalmen i andakten. TextPsaltaren 62:8-9 MusikVåren 1: Allegro av Vivaldi - Joshua Bell Den blida vår är inne (Sv Ps 197) - Lisa Lestander Producent Helena Andersson Moskit media för Sveriges radio Västerbotten

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Vad krävs för att få unga kriminella att sluta begå brott, Skolmat nyckel till fler barn i skolan, Mobilfri dag idag, S vill införa delad föräldraförsäkring, Första indiska presidentbesöket i Sverige, USA stoppar massinsamlingen av teletrafik tillfälligt.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Anmärkning
Ekonomi

Tablåinnehåll
Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Vad krävs för att få unga kriminella att sluta begå brott, Skolmat nyckel till fler barn i skolan, Mobilfri dag idag, S vill införa delad föräldraförsäkring, Första indiska presidentbesöket i Sverige, USA stoppar massinsamlingen av teletrafik tillfälligt.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Om bilden i morgontidningen av ett hopkurat barn i en rullväska. Erika Hedenström är kulturjournalist och radioproducent med ett livslångt intresse för tro och livsåskådning. Hon arbetar idag som Svenska kyrkans kultursekreterare. I sitt arbete befinner hon sig precis där hon vill vara: i skärningspunkten mellan konst, kultur och livsfrågor. Hon skriver och läser för att vara vaken i världen och hon vill aldrig sluta fundera över det märkliga i att vara människa. Producent Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Vad krävs för att få unga kriminella att sluta begå brott, Skolmat nyckel till fler barn i skolan, Mobilfri dag idag, S vill införa delad föräldraförsäkring, Första indiska presidentbesöket i Sverige, USA stoppar massinsamlingen av teletrafik tillfälligt.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Anmärkning
Ekonomi

Tablåinnehåll
Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Vad krävs för att få unga kriminella att sluta begå brott, Skolmat nyckel till fler barn i skolan, Mobilfri dag idag, S vill införa delad föräldraförsäkring, Första indiska presidentbesöket i Sverige, USA stoppar massinsamlingen av teletrafik tillfälligt.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyhetsprogram

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Vad krävs för att få unga kriminella att sluta begå brott, Skolmat nyckel till fler barn i skolan, Mobilfri dag idag, S vill införa delad föräldraförsäkring, Första indiska presidentbesöket i Sverige, USA stoppar massinsamlingen av teletrafik tillfälligt.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Vad krävs för att få unga kriminella att sluta begå brott, Skolmat nyckel till fler barn i skolan, Mobilfri dag idag, S vill införa delad föräldraförsäkring, Första indiska presidentbesöket i Sverige, USA stoppar massinsamlingen av teletrafik tillfälligt.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Anmärkning
Ekonomi

Tablåinnehåll
Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Vad krävs för att få unga kriminella att sluta begå brott, Skolmat nyckel till fler barn i skolan, Mobilfri dag idag, S vill införa delad föräldraförsäkring, Första indiska presidentbesöket i Sverige, USA stoppar massinsamlingen av teletrafik tillfälligt.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyhetsprogram

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Vad krävs för att få unga kriminella att sluta begå brott, Skolmat nyckel till fler barn i skolan, Mobilfri dag idag, S vill införa delad föräldraförsäkring, Första indiska presidentbesöket i Sverige, USA stoppar massinsamlingen av teletrafik tillfälligt.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Vad krävs för att få unga kriminella att sluta begå brott, Skolmat nyckel till fler barn i skolan, Mobilfri dag idag, S vill införa delad föräldraförsäkring, Första indiska presidentbesöket i Sverige, USA stoppar massinsamlingen av teletrafik tillfälligt.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Anmärkning
Telefonväkteri

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Undersökande journalistik från Göteborg. Det har blåst upp till storm i den svenska åkeribranschen. En friande dom mot en makedonsk chaufför har fått svenska lastbilschaufförer att stanna i protest. Kaliber nyhetsdokumentär om lastbilskonflikten. I ett halvår har nu de svenska chaufförer stannat i protest på de svenska vägarna och i dagens Kaliber ska vi titta närmare på vad som egentligen hände. Men vi börjar på en kaj på Söder i Stockholm. Framför oss ser vi här i ruskvädret, en hel del lastbilar utav olika storlekar och modeller, en hel del dragbilar som hänger på en påhängsvagn så att det blir ett ekipage som kan frakta gods. Det är polacker, rumäner, finländare och vi ser bilar från Ryssland, Bulgarien. Stor variation på vad bilarna kommer ifrån men inte så många svenska. Titta här står en RO, rumän alltså Lite längre bort står ett gäng lastbilschaufförer och pratar. -Börje Gustafsson, jag kommer från Finland, Borgå. Nu står vi i en av Stockholms hamnar. Vi frågar Börje Gustafsson, vad har han har för uppdrag idag -Jag har levererat båtar till båtmässan, väntar på att åka tillbaka till Finland, båten går ikväll. Det har ändrats, nu har det kommit utländska, det var bättre förr. Mer lönsamhet. Nu står vi på en plats där det är mycket lastbilar och trafik som går ut och in i landet. Och även trailers som kommer från Finland, har du märkt någon förändring på vilka fordon som kommer och hämtar? -Tidigare var det bara svenskar som körde lössläp, men nu är det bara utländska bilar. Man vet inte under vilka förhållanden och hur lagligt det är, säger Börje Gustafsson. I Kaliber idag ska vi titta närmare på en händelse som tände brasan som redan glödde i den svenska lastbilbranschen och fick chaufförer att stanna i protest. En historisk tillbakablickSedan Sverige gick med i EU 1995 är vi en del av den fria rörligheten, målet med transporterna inom EU är att skapa ett gemensamt transportområde med likvärdiga konkurrensvillkor, men många i åkeribranschen tycker att det blivit tvärtom och efterlyser lika villkor. En stridsfråga är huruvida de så kallade cabotagereglerna missbrukas av utländska företag eller inte. Vad är då cabotage? En lastbil från ett annat EU-land som har lossat gods i Sverige får inom en vecka köra tre vanliga inrikeskörningar i Sverige. Detta är regler som EU har bestämt. Utländska lastbilar kan också köra så kallade kombinerade transporter, då man blandar transporter  på väg, sjö och järnväg. Även detta är reglerat av EU. De här reglerna skapar osäkerhet och konflikter i branschen. Vi tar oss tillbaka till oktober 2013. P4 Göteborg rapporter från demonstrationer i centrala Göteborg, 400 transportarbetare protesterar  mot osund konkurrens och lönedumpning. Det lät bland annat så här: Varför är du här idag? -För att jag vill visa att jag värnar för mitt och våra jobb. Alla utlänningar får jättegärna komma hit. Men då ska de jobba på våra villkor. Vi vill få en tydligare bild av varför man protesterar. Så vi åker till Jönköping och träffar Johan Kullgren, åkeriägare i Jönköping. Vi är på väg till ett industriområde i Jönköping där Johan och hans kollegor ska stanna i protest kl 12. Vi frågar hur det går med firman? -Inte dåligt, men inte så bra som man tycker att det borde. Priserna är så pressade, knappt någon vinst längre, svarar Johan Kullgren Hur är det i branschen? -Vad ska man säga, den är väldigt snedvriden, fruktansvärd konkurens, många företag från andra länder kommer hit och kör fruktansvärt billigt. Ingen sund konkurrens nånstans, gör att priserna pressas, väldigt många körningar idag kan vi inte köra. Du hade gått minus hela tiden, säger ju sig självt, det går inte, säger Kullgren. Hur vet du att priserna är så pressade? -Ja men det vet man ju själv när man lägger anbud på körningar, man hör vad dom får för priser, hört från speditörer i stan. Rätt som det är kommer det en polsk, rumänsk eller bulgarisk dragbil istället på dom trailarna som någon annan körde innan. Då är det inte så svårt att lista ut hur det har gått till, säger Kullgren På en Facebook-grupp på nätet hittade Johan Kullgren flera kollegor som var upprörda och irriterade över en dom i Sundsvalls tingsrätt. Tillsammans startade de gruppen "Här Stannar Sverige" och bestämde sig för att protestera mot domen genom att stanna sina lastbilar en kvart vid vägkanten klockan tolv på dagen och vid midnatt. Johan Kullgren berättar: -Tingsrättsdomen i Sundsvall var det som fick bägaren att rinna över. Det som fick oss att stanna är situationen är som den är, vi har ingen sund konkurrans alls och det är ett stort problem. . Många som håller på med olagligheter och vi är en bransch som blöder rent ut sagt, ganska kraftigt, många stora åkerier som går i konkurs, det ska inte behöva vara så. Det är ett stort problem som det måste bli någon ordning på. Idag har gruppen drygt 15 000 medlemmar och debattvågorna går ibland höga inne på deras Facebook-sida. Det läggs ut bilder på svenska chaufförer som har stannat vid vägkanten i protest men även bilder på utländska lastbilar som kört i diket, stundtals svämmar känslorna över. Debatten kan bli hätsk, de som administrerar gruppen får ibland be medlemmarna att hålla god ton för att  diskussionerna inte ska urarta. Händelsen som startade uppropet7 oktober förra året. Platsen är E4 mellan Sundsvall och Hudiksvall och klockan är tre på eftermiddagen Polisen är tipsade om att en lastbil har lämnat hamnen i Sundsvall och att föraren kör utan giltigt körkort. En mc-polis skickas ut och vinkar in lastbilen på kontrollplatsen vid Armsjön. Polisen stoppar  den vita volvolastbilen och den körs av en chaufför från Makedonien. Volvon är svenskregistrerarad och föraren jobbar för ett åkeri i Norrköping. Chaufförens pass, id-kort och körkort  kontrolleras och chauffören grips eftersom man misstänker att dokumenten är falska. Chauffören är helt oförstående till gripandet. Senare samma dag, vid tjugo i sex på eftermiddagen. På polisstationen i Sundsvall förhörs chauffören och han nekar till brotten han är anklagad för. Polisen säger att han kör med falska dokument och att körkortet inte är giltigt. Chauffören nekar fortfarande, han menar att allt är i sin ordning, han har redan visat upp dokumenten för myndigheter i Sverige, till exempel Skatteverket och ansökt om att flytta till Sverige . Den makedonska lastbilschauffören häktas några dagar senare , han är fortfarande helt ovetandes om vad hans fall kommer att leda till. Dagarna går, och rättvisans kvarnar maler  och han sitter häktad till några dagar innan domen faller. Vi kallar chauffören för Goran. Så här säger han själv om gripandet: -Jag tänkte på mig, jag tänkte på min familj, jag tänkte att jag hade förlorat allt, Den 19 november kom domen mot lastbilschauffören, han stod då åtalad för brukande av falsk urkund och olovlig körning. I Tingsrätten skriver: "Det faktum att Goran självmant vänt sig till Skatteverket och visat upp sina handlingar och att han visat upp både passet och id-kortet för polisen när han stoppades trots att de endast efterfrågat körkortet talar för att han inte varit medveten om att de aktuella handlingarna varit falska." och fortsätter: "Vid en samlad bedömning anser tingsrätten därför att åtalet ska ogillas."¨Den makedonska chauffören frias ..  Domen mot den makedonska chaufförens får mycket uppmärksamhet i media. Protesterna tar fart och så här kunde det låta i radion: -Svenska åkerier och transportsäljare slås ju ut nu av folk som inte behöver följa samma spelregler som vi har att följa, då är det svårt att konkurrera. -De är inte ens EU-medborgare utan dom köper falska handlingar i Bulgarien och kör i Sverige och blir stannade och avslöjade men går fria i rättegång. Den makedonske chauffören kommenterar reaktionerna så här:  -Jag har inte förtjänat att bli kallad dumbom och andra flera fula saker. Jag jobbar bara för min familj. Det säger den makedonske lastbilschauffören som friades i Sundsvalls tingsrätt, domen fick de svenska chaufförerna att gå i taket. Idag kör han lastbil i Slovenien och vi har ringt upp honom. Vi vill veta vem personen är bakom epitetet "Den makedonska lastbilschauffören" och hur han tänkte. Goran är 49 år och har två tonårssöner och en fru hemma i Makedonien. Han tycker att det är fattigt i hans hemland och för att klara livhanken sökte han sig utanför landets gränser och hamnade här i Sverige. Planen var att ta med sig familjen hit och bli svensk medborgare, han hade till och med planer på att hans son skulle läsa vidare här efter att han pluggat klart i hemlandet. Goran säger att han trivdes i Sverige: -Ha, vem skulle inte vara nöjd med att jobba i det förlovade landet? Han säger också att han inte känner igen sig i bilden av att utländsk chaufför skulle tvingas leva i misär. Här i Sverige bodde Goran i en campingstuga med tillgång till kök, badrum och tvättstuga, som delades av flera chaufförer. Drömmen var att skaffa sig en ny framtid i Sverige, men det blev inte riktigt som Goran hade tänkt sig. Men, hur kom det sig då att Goran försökte skaffa sig de bulgariska handlingarna? Makedonien är inte med i EU, men på grund av historiska kopplingar mellan Makedonien och grannlandet Bulgarien är det möjligt för makedonier att söka medborgarskap i Bulgarien om vissa kriterier är uppfyllda. -Alla som är förare här vill åt dom här dokumenten, dom bulgariska dokumenten, säger Goran. Men eftersom kriterierna är vaga skapas möjligheter för personalen inom myndigheten att tjäna extra pengar genom att tillämpa reglerna generöst, vilket enligt bulgarisk och makedonsk press emellanåt sker. För cirka fyra år sedan tog Goran kontakt med en mellanhand som skulle hjälpa honom med att skaffa pass, id-kort och körkort i EU-landet Bulgarien för att göra det möjligt att jobba inom EU. I förhör Goran berättat att han köpt dokumenten av en man som han uppfattade jobbade officiellt för bugariska myndigheterna, och att han bland annat fick intyga hans mamma och morföräldrar tjänstgjort inom det militära i Bulgarien för att påvisa att han härstammade från landet. Han fick också lämna in sitt makedonska pass, id-kort och utdrag från brottsregistret och han fick göra en intervju på polishuset i Sofia. Goran misstänkte aldrig att handlingarna var falska, han säger: - Nej verkligen inte, när man går till departementet för att hämta ut dokumenten tänker man inte så mycket, jag var överlycklig när jag fick dom, jag tänkte på min plan att få jobb i ett europeiskt land och bo där. Vad som har hänt, varför han fick falska dokument, om det handlar om korruption eller dokumentförsäljning har Goran inget svar på: -Ja, det är en fråga på mycket högre nivå. Det där kan inte jag ens ha någon aning om, än mindre veta något om det. När domen faller börjar media uppmärksamma fallet och lastbilsprotesterna börjar, i media kallas han bland annat bluffchaufför det stod också att han helt saknade förarutbildning. Fram mot jul, eskalerar protesterna i dom större städerna runt om i landet. Goran har följt protesterna på avstånd och säger: -Jag vet allt, jag har följt allt via internet, bara några dagar efter domen så åkte jag från Sverige, jag var här i fyra fem dagar och sen åkte jag till Makedonien, jag visste inte var jag skulle jobba, vart jag skulle, jag blev av med allt faktiskt. Han kan ha förståelse för att man protester men tycker inte det är chaufförernas fel. -Det är troligtvis mycket problem i åkeribranschen, att det kommer östeuropéer och tar deras jobb. Men det är bolagen som tar deras jobb och inte chaufförerna. Men rubrikerna i tidningarna som har skrivits om mig, att jag inte hade körkort. Det var några rubriker om att jag själv skulle ha skrivit ut ett körkort. Att jag själv förfalskat allt. Jag har körkort i kategorierna C, E, D sen 1998. Att Goran har ett makedonskt lastbilskort är också något framgår i domen i Sundsvalls tingsrätt. Protester i JönköpingTillbaka till Johan Kullgren i Jönköping, mannen som startade Här Stannar Sverige och som blev förbannad över domen i Sundsvall tingsrätt. Vi frågar om han har läst domen. -Delar av den har jag läst. En del har jag läst av den. Men borde man inte begära att du ska läsa hela eftersom ni startade protesterna när den kom? -Alltså, jag har väl läst det som jag kände vara vettigt. Jag har sett hela domen men sen har jag inte läst exakt vartenda ord men den är bara en del av. Det är inte det som är Här stannar Sverige, utan det handlar om lika villkor så det är inte bara den domen det handlar om, säger Johan Kullgren. Ni säger ofta att lagar och regler ska gälla lika för alla. Om man tar domen som exempel, på vilket sett är lagar och regler inte lika för alla, om du jämför till exempel dig och den här makedoniern som blev friad. -Ja alltså, jag ska inte säga att hade det varit en svensk chaufför hade det blivit värre, för det vet jag inte. Men det är lite så att, jag kommer med min lastbil och har för mycket lampor på den och kört över lite granna så får jag fan värre böter än om du har ett falskt körkort. Det tycker jag är rätt illa, säger Johan Kullgren Det är strax lunchtid i Jönköping och vi är nu framme på Solåsvägen där ett antal lastbilar ska stanna i protest en kvart med start kl 12. -Det är ett lotteri det här, hur många som kommer. Men nu börjar det komma några stycken, säger Johan Kullgren Vi frågar hur många blev det totalt här nu då? -Femton, sexton nånting. Allt är bättre än inget, säger Johan Kullgren. Snåriga regler skapar förvirringHär stannar Sverige vill vara lika inför lagen, men något som gör det ännu mer komplicerat är ett snårigt EU-regelverk som öppnar för missförstånd och att man kan tänja på gränserna. Cabotage - rätten som utländsk chaufför att köra tre inrikeskörningar inom en vecka när de kommit hit med gods, eller kombitrafik, det vill säga, när godset kommer till Sverige med båt får man bara köra 15 mil, men kommer det med järnväg så finns det ingen kilometergräns Vi hör många som pratar om att reglerna är otydliga, vi ringer till Jimmie Lagerqvist som är handläggare på Transportstyrelsen, och han tycker själv att reglerna är snåriga och säger: - Som sagt den här lagstiftningen är väldigt komplex och det finns mkt olika tolkningar och det saknas praxis på området, dvs domar och avgöranden Transportstyrelsen har valt att göra en tolkning av det. Om det fuskas, och i så fall hur mycket, har man på Transportstyrelsen ingen bra uppfattning om. -Vi kan ju bara uttala oss om fakta, det vill säga dom officiella siffror som finns, och dom officiella siffrorna som finns det är ju dom som Trafikanalys har tagit fram. Men det är ju baserat på frivilliga uppgifter så där misstänker jag inte att dom illegala transporterna finns att utläsa. Därför är det väldigt svårt att säga hur stort problemet är, säger Jimmie Lagerqvist Frågan om olagliga transporter har varit uppe på politikernas bord flera gånger och vid årsskiftet trädde en ny lag i kraft. Det är numera betydligt dyrare  att bryta mot cabotagereglerna och sedan 1 mars kan polisen även låsa fast fordon som t ex bryter mot just cabotagereglerna, med en slags fotboja på däcken, detta kallas klampning. Nu kan polisen ta ut en sanktionsavgift på 40 000 av chauffören direkt på plats vid vägkanten Till idag har 31 sanktionsavgifter fastställts med en summa av drygt 1,2 miljoner kronor. Ytterligare två avgifter har tagits ut som förskott men sen visat sig vara felaktiga och har alltså återbetalats till åkerierna Bilden borde nyanseras menar trafikpolisen i HelsingborgI Helsingborg i Skåne passerar mycket av trafiken på väg till eller från kontinenten. Här utför Skånepolisen många av sina kontroller. I detta mecka av tung trafik jobbar trafikpolisen Sören Johansson, han har kontrollerat tung yrkestrafik i cirka 10 år. Han tycker att han har fått en bättre verktygslåda för att stoppa lastbilar som kör olagligt. -Ja men absolut, vår spontana uppfattning, när vi ser ute på väg givetvis, tycker vi att det här har minskat, man ser alltså mindre antal av dom här olagliga transporterna, säger Sören Johansson. I debatten kring utländska lastbilar på svenska vägar har en bild målats upp av många utländska lastbilar är olagliga. Du som möter dessa lastbilar och kontrollerar dem - vad har du för bild? -En hel del är olagliga. Men att säga som ibland framkommer att allting är kasst och att allting är fel, så är det definitivt inte. Det är många transporter som är lagliga och man får väl dela på dom här bitarna, tittar man på den här olagliga yrkesmässiga trafiken vad det gäller olaga cabotage så är ju det en bit och sen dom andra bitarna vad det gäller kör och vilotider och utrustning och så vidare då är ju det en annan bit men om man just på olaga cabotagebiten så är det många som är helt ok vad det gäller det, så jag tycker att det är en svag överdrift att man tror att allting är fel, så är det ju inte. Som vi berättat tidigare så är reglerna snåriga, det som skulle ha varit en laglig kombitransport kan bli en olaglig cabotagetransport om lastbilen kör över sträckan på 150 kilometer -Det är ingen tvekan om det många av dom som vi har skrivit och tagit ut förskottsavgifter på där har det varit den formen av transporter där man har haft ett mål som är mycket längre ifrån hamnen där man har landat än dom tillåtna 150 km, säger Sören Johansson. Sören Johansson tycker att det stora ansvaret borde ligga på de som är ansvariga för transporterna, inte åkarna, utan de som beställer transporterna, alltså speditörerna och han säger: -Jag tycker att dom har ett mycket större ansvar och dom frånhänder sig det väldigt ofta genom de bara hänvisar till att dom har skrivit avtal med olika europeiska åkerier, fram för allt från forna öststaterna, t ex Bulgarien. Beställarna bland det stora speditörerna i Sverige, behöver inte nämna någon speciell, men alla dom här stora speditörerna som finns dom har ett mycket större ansvar än vad dom vill göra gällande och det tycker jag att det kommer lite i skymundan. Dom tvår sina händer som Pontius Pilatus men det kan dom inte göra riktigt tycker jag.  Speditörerna borde ta större ansvar menar kritikerTommy Pilarp är förbundsdirektör och förbundsjurist på Transportindustriförbundet och företräder alltså speditörer som t ex Bring, DHL och Schenker men också ägare till hamnar som Stockholms hamn. Pilarp är en person som sticker ut hakan i debatten och det gillas inte av alla, på Här Stannar Sverige-gruppen får han svidande kritik och så här kan det låta: Är det ingen som kan ge det där tomteblosset Pilarp betongstövlar o ståplats i Bottenviken." Tommy Pilarp tycker inte att speditörerna flyr sitt ansvar och tvår sina händer som Pontius Pilatus: -Det skulle jag nog inte säga, jag har pratat med många av de här stora aktörerna men även de små speditörerna, och det som speditören ska göra enligt de bestämmelser som finns, till exempel att kontrollera att den som utför själva transportern har de tillstånd som krävs, ett gemenskapstillstånd till exempel, att man är momsregistrerad, de kontrollerna görs alltid så vitt jag vet. Vi frågar, om vi nu pratar om en kombitransport. Om det kommer in en transport sjövägen, och speditören känner till att den bara får köra 150 kilometer, och ändå planerar in en resa som är 25 mil - vilket ansvar har man i det fallet? -I det enstaka fallet, jag kan inte gå in i specifika fall, men jag kan prata om den generella frågeställningarna, då har speditören genom det transportupplägg som han, inte bara medverkar utan till och med är ansvarig för, satt åkeriet i en situation att de kommer att bryta mot ett kombidirektiv, så då har man ett stort ansvar. Det är många svenska åkare som protesterar och ställer krav på er som beställer transporterna, att ni ska ta ett större ansvar, hur möter ni dom kraven? -Ja jag kan mycket väl, och med gått samvete lägga ena handen på mitt hjärta och säga att jag behöver inte möta de kraven, jag har varit med om att ställa dem. Det är ingen större hemlighet att Transportindustriförbundet har gått ut i debatten för längesen och sagt att vi är positiva till ett utökat beställaransvar, säger Tommy Pilarp. 8 maj, det är kväll och vi är på Stockholmsmässan i Älvsjö. Här pågår Stockholm Truck meet, en lastbilsträff där man bland annat tävlar i vem som har den finaste lastbilen. Vi ser kromade detaljer, vackra lackmålningar på lastbilarna och hör höga motorljud. Det är fest i lastbils-Sverige. Här finns också Här Stannar Sverige representerat och missnöjet gror fortfarande och man planerar nya protester där andra branscher ska medverka. Bibbi Steinert är lastbilschaufför från Habo och verksam i protesterna. Hon tycker att villkoren är orättvisa och efter domen i Sundsvalls tingsrätt menar hon att vi är inte lika inför lagen: -Det handlar om pengar hela tiden, men får vi bara in det rätt så får vi pengar, lika villkor för alla. Det är de det handlar om hela tiden, vi ska ha samma domar oavsett vilket land du kommer ifrån, vi ska ha samma i Sverige och du ska handla samma. Du ska tanka i Sverige till exempel, säger Bibbi Steinert. Samma domar, vad menar du med det? -Vi ska vara lika inför lagen, säger Bibbi Steinert. På vilket sätt är vi inte det? -Det räcker att titta på den uppe i Sundsvall. Du menar att tingsrätten dömde annorlunda för att han var från Makedonien och inte från Sverige. -Ja, säger Bibbi Steinert. På vilket sätt då? -Det gjorde dom ju, dom släppte ju honom. Han fick ju ingenting. Hade det varit en svensk. Då hade han fått mycket mycket mer, svarar Bibbi Steinert. I höst ska Gorans fall avgöras i hovrätten. I veckan föreslog riksdagen att regeringen ska införa hårdare regler för klampning, nu ska man kunna hålla fast lastbilarna en längre tid. Här Stannar Sverige förbereder just nu sin nästa protest på Sveriges nationaldag. Vi har sökt domaren i målet i Sundsvalls Tingsrätt som befinner sig utomlands och inte vill kommentera . Men lagmannen som är ansvarig för tingsrätten skriver i en kommentar till Kaliber: "Jag är övertygad om att varje domare vid Sundsvalls tingsrätt, liksom vid varje domstol inom Sveriges Domsstolar, i sin dömande verksamhet dömer sakligt och opartiskt enligt tillämplig lag och författning -  och ser det som en självklarhet och som ett fundament i vår svenska rättsstat att varje domare i sitt dömande beaktar allas likhet inför lagen." Reportrar: Peter Johansson och Carin Berggren Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Från i går. Sänds även kl. 00.30.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Vi bygger en spaljé av en armeringsmatta och åker till Mariestad och ser hur studenter återskapar en gammal trädgård vid det gamla landshövdingeresidenset. Maj-Lis svarar på frågor om pollinering av jordgubbar, kloros, krolliljor och pelargoner. Dessutom hör vi vad som kan hända om en grundstam tar över ett plommonträd. Sänds även i natt kl. 02.02 och på lördag kl. 12.05.

Anmärkning
Fritid och hobby

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Nicole föddes som Mattias. För åtta år sedan genomgick hon en könskorrigering. Nu skulle äntligen livet som kvinna börja på riktigt! Men hur blev det? Reportern Pernilla Arvidsson har följt Nicole under många år. Förberedelserna och väntan för en könskorrigering tog lång tid. Men så för åtta år sedan var det dags. Nu skulle Nicole bli en kvinna hela vägen inifrån och ut, som hon själv beskriver det. Men hur blev det? Hur gick det med att hitta jobb, hem och kanske till och med en partner? Sänds även kl. 20.03 och natten mot onsdag kl. 01.02.

Anmärkning
Sociala frågor

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
När den provokativa frågan om fattigdom ställs till den kvinna som är berättelsens huvudperson, förändras hela hennes liv. Vad det nu är för "liv". Och vad det nu är för värld hon lever i. Vad är det för ett samhälle som inte tillåter att frågan om vad man ska göra åt fattigdomen ställs? Inte kan det väl vara vårt samhälle? Mikael Berglund debuterade 2014 med Ett föremåls berättelse om obesvar, en roman som utspelade sig på 1600-talet i Norrbotten. Den radionovell han nu skrivit har ett helt annat tonläge; den är rolig, absurd och mystisk men liksom hans debutroman kretsar texten kring vår existens.  Uppläsare är Maja Runeberg, verksam vid Norrbottensteatern i Luleå. Vi har tidigare hört henne läsa radioföljetongen Kolka av Bengt Ohlsson samt Morbror Knuts leende av Katarina Kieri. Musik: About a girl av Kurt Cobain Teknik: Sven Nordström Producent: Kerstin Wixe Sänds även kl. 19.35 samt 13/6 kl. 05.30.

Anmärkning
Kultur

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Hanna Hallgren, född 1972, har gett ut en rad diktsamlingar sedan debuten 2001 med "Ett folk av händer". Om den senaste, "Prolog till den litterära vetenskapsteorin" från 2014, skrev Svenska Dagbladets kritiker Magnus Bremmer: "det är vackert, gripande och rasande stilsäkert." Hanna Hallgren arbetar också som lärare och forskare i genusvetenskap. Dikt: utan titel, första rad:"Samtidens vinglösa ängel, som aldrig blottar tidens innebörd..." Uppläsning: författaren Diktsamling: Prolog till den litterära vetenskapsteorin Förlag: Pequod Press (2014) Musik Fiorenzo Carpi: Fata turchina Exekutör Gianluigi Trovesi, klarinett, Gianni Coscia, dragspel Sänds även kl. 22.55.

Anmärkning
Kultur

Anmärkning
Information

Tablåinnehåll
Att snokar gillar att slingra ihop sig i nystan under parningstiden har iakttagits i hundratals år. Men ingen annanstans i världen finns det fler snokar på ett och samma ställe än norr om Winnipeg i Kanada. I provinsen Manitoba i Kanada kan man om våren se fler ormar samtidigt än på någon annan plats. En speciell berggrund av karsttyp gör att strumpebandssnokar kan överleva de långa och kalla vintrarna i området. I de slukhål som utgör in- och utgångarna till karstens system av gångar och sprickor pågår en intensiv parningsprocess när ormarna vaknat och stigit upp ur marken. - Vi kan i dessa ormgropar göra studier av reproduktion som inte vore möjliga någon annanstans, säger professor Robert Mason vid Oregon State University som i mer än 30 år varje vår studerat ormar i Manitoba. En av Masons många före detta studenter är Chris Friesen, postdoc-forskare vid University of Sydney i Australien. Han har bland annat upptäckt att snokhonorna kan förvara sperma i sig från flera hannar i kanske upp till ett år. -  Men om och i så fall hur de väljer vilken sperma som ska befrukta deras ägg vet vi inte än, säger Friesen. Reporter: Mats Carlsson-Lénart Sänds även i morgon kl. 05.02.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Med ekonomi och sport. Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyhetsprogram

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Aase Berg har läst författaren Jon Ronsons  "So you've been publicly shamed" om skam och förödmjukelse i en digital tidsålder. Och Moa Matthis granskar genom boken "Seeing green" den amerikanska miljörörelsens bildspråk. Sänds även kl. 20.45 och kl. 00.45.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Programledare: Urban Björstadius. I veckans program svarar folklivsforskaren Tora Wall på lyssnarfrågor om folktrons olika väsen, och det handlar om allt från gamla tiders vittror till våra dagars zombies. Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från Skogskyrkogården i Stockholm och handlar om alla de olika väsen som människor trott på genom tiderna. Folklivsforskaren Tora Wall svarar på lyssnarnas frågor om allt från gamla tiders troll och vittror till våra dagars zombies och vampyrer. Vill du ställa frågor till Tora Wall kan du antingen skicka ett brev eller vykort till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm, eller ett mail till . Programledare är Urban Björstadius. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natten mot onsdag kl. 01.35.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Frånvaro kan kännas så lätt. Man blundar och människor, byggnader, hela öar, kanske till och med samhällssystem är borta. Vad utspelar sig i tomrummen efteråt? Med oss som blir kvar. Vad händer i ett samhälle när folkhemsidealen lyser med sin frånvaro? Vad händer när den väldiga vågen störtar in över land? Vad händer när en nära anhörig en dag plötsligt är borta? Tre konstnärer, tre historier. Om frånvaro.                                                                                      Tina Carlsson, Albin Biblom och Ewa Stackelberg. Det lättaste arvet är den tredje och avslutande delen i Richard Dinters miniserie som började med Tunga arv och fortsatte med Tyngre arv. Sänds även i morgon kl. 18.15 och natten mot fredag kl. 04.02.

Anmärkning
Kultur

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Med det senaste i sportens värld.

Anmärkning
Sport

Tablåinnehåll
Programledare: Louise Epstein. Idag är det den mobilfria dagen. Louise Epstein undrar hur många som valt bort sin fasta telefon till förmån för mobilen, trots att den har sämre ljud och kan slås ut vid en krissituation. Hon vill slå ett slag för sin stationära telefon. Om en vecka går Turkiet till val. Därför sänder vi delar av programmet därifrån. Thomas Nordegren och producenten Ülkü Holago kommer berätta om utvecklingen i landet som förenar öst och väst. Emrah Sönmez, sociolog, Södertörns högskola och Dilek Baladiz, socionom och verksamhetsledare Origo diskuterar också hur banden mellan Turkiet och Sverige ser ut idag, och varför. Programledare: Louise Epstein. Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist. Sänds även kl. 00.02.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Nyhetsprogram Sänds även kl. 21.35.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Socialdemokraternas kongress.  Milleniemålen: Skolan i Tanzania, reportage av Maria Sjöqvist.  Parlamentsvalet i Turkiet.  Riskettan, reportage av Christoffer Wiklöw.  Säpogripanden av misstänkta.  NSA stoppad i USA.  Gängkriminaliteten i Göteborg, reportage av Carina Holmberg.  Råtthuset i Helsingborg.  Jämställd och sjuk.

Relationerna mellan Sverige och Ryssland är allt frostigare. I går kom beskedet att en högt uppsatt svensk diplomat är förklarad icke önskvärd av Ryssland och skickas hem från ambassaden i Moskva. Den ryska utvisningen är ett svar på Sveriges "provocerande" och "ovänliga" utvisning av en rysk tjänsteman för en tid sedan, uppger ryska UD. I helgen skrev utrikesminister Margot Wallström en starkt kritisk artikel på DN debatt där hon krävde att Ryssland återlämnar Krim till Ukraina. Elena Namli, professor vid centrum för Rysslands studier på Uppsala universitet och Örjan Berner, diplomat och tidigare ambassadör i Moskva.

FN:s stolta milleniemål, om hur världen skulle bli bättre på 15 år, ska vara uppfyllda och klara i år. De åtta så kallade milleniemålen antogs år 2000 av alla FN:s medlemsländer som fick 15 år på sig att uppfylla mål som att halvera fattigdomen, få alla barn i skola och minska barna- och mödradödligheten bland annat. I år 2015 skulle de vara nådda - men alla mål kommer definitivt inte vara uppfyllda på alla platser i världen. Många framsteg har ändå gjorts och i en serie reportage tänkte vi titta på de som faktiskt har lyckats - hur har de burit sig åt, och varför gör inte fler som de, när recepten för framgång i så stora och livsviktiga frågor uppenbarligen finns? Vi börjar i dag i Tanzania, där numera nästan alla barn går i skolan. Reporter Maria Sjöqvist.

Nu är det mindre än en vecka kvar till parlamentsvalet i Turkiet den 7 juni. Vår korrespondent Katja Magnusson har ägnat helgen åt valmöten - både med det styrande AKP, och det som kan beskrivas som "uppstickarpartiet" - det prokurdiska HDP.

Riskettan eller riskutbildning del 1 är den första av två obligatoriska riskutbildningar där du som körkortselev får kunskap om, och chansen att diskutera, olika slags riskbeteenden i trafiken. Nu får riskutbildningen kritik för synen på män och kvinnor. Nu ska Transportstyrelsen se över om man kan ta bort kön överhuvudtaget från kursplanen. Reportage av Christoffer Wiklöw.

I dag har två personer gripits misstänkta för att ha arbetat med att rekrytera terrorister och utbilda i sprängämnestillverkning. Gripandena skedde i Örebro och i Stockholmstrakten och enligt SÄPO ska det handla om IS-sympatisörer som bland annat gjort resor till Syrien och Irak. Hans Brun, terroristforskare på Försvarshögskolan medverkar.

Den amerikanske senatorn Rand Paul satte i går stopp för den amerikanska underrättelsemyndigheten NSA att lagra data över amerikansk telefontrafik inom landet, som han menar är olaglig. Vita huset å sin sida menar att senatorn har satt amerikanska medborgares säkerhet på spel. Hör Sveriges Radios korrespondent Inger Arenander om det politiska spelet bakom och docent Mark Klamberg om vad det hela betyder för övervakningen.

I Ekot i dag har du kunnat höra om den grova gängkriminaliteten i Göteborg som den senaste åren orsakat upprepade skottlossningar och många mord. Personer som är inblandade i gängkriminalitet i Göteborg har tidigt kunnat identifieras av myndigheterna, men det har varit svårt att stoppa dem från att gå in i kriminalitet. Ekot har granskat hur det gått för en grupp personer som redan 2007 av polis och socialtjänst pekades ut att vara i riskzonen. De var då i tonåren - och flera av dem redan då dömda för brott. Reporter Carina Holmberg.

Nu ska vi till Helsingborg, i nordvästra Skåne, där ett hyreshus som är invaderat av råttor skapar obehag för boende i området. Gamla sopor som blivit stående har dragit till sig mängder av råttor, som enligt boende i grannfastigheten blir allt mer tama och närgångna. Råttor blir fler och fler och är ett problem som inte blivit löst trots att man vänt sig till kommunen för över ett år sedan. Reporter Kajsa Nordmark. Samtal med Lena Åkesson, avdelningschef Miljöförvaltningen i Helsingborgs kommun.

En ny rapport från Försäkringskassan väcker uppmärksamhet. Män och kvinnor som tar lika stort ansvar för hem och familj löper ökad frisk för att bli sjukskrivna - jämställda familjer har nämligen fler sjukdagar - men varför är det så? Hör Laura Hartman, försäkringsdirektör på Försäkringskassan och Mats Jonsson, serietecknare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Socialdemokraternas kongress.  Milleniemålen: Skolan i Tanzania, reportage av Maria Sjöqvist.  Parlamentsvalet i Turkiet.  Riskettan, reportage av Christoffer Wiklöw.  Säpogripanden av misstänkta.  NSA stoppad i USA.  Gängkriminaliteten i Göteborg, reportage av Carina Holmberg.  Råtthuset i Helsingborg.  Jämställd och sjuk. Direktsänt aktuellt magasin.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Nyhetsprogram Sänds även kl. 23.50.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Programledare: Marie Lundström. Ordet "hånfull" ställer till det för Bokcirkelns Yvonne Hirdman. Daniel Boyacioglu menar däremot att Hirdman borde pröva att underkasta sig Dostojevskijs språk. Var med när vi läser andra delen av romanen Idioten. Den brittiska författaren och dramatikern Samantha Ellis hamnade i en upprörd konflikt med sin väninna Emma. Bråket gällde vem av systrarna Brontës romanfigurer som egentligen är bäst: Cathy i Svindlande höjder eller Jane Eyre? När situationen lugnat ned sig började Samantha Ellis läsa om sin ungdoms favoritromaner, och nu har hon skrivit en bok om läsäventyret: Mina hjältinnor, eller vad jag lärt mig av att läsa för mycket. Vår reporter Jenny Teleman har träffat Samantha Ellis, och reder bl a ut vilka konsekvenser tidig läsning kan få  för kärlekslivet. - Böcker är livet! En bok är som din fru, din pappa eller din mamma! Det säger den etiopiske bokhandlaren Abdi. Vår reporter Irma Norrman tar dig med på en litterär promenad längs en alldeles speciell gata i Addis Abeba. Möt också poeten Mihred Kebede, som snabbt nått framgångar genom att blanda sin poesi med jazzmusik. Från i lördags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Från i lördags.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
När den provokativa frågan om fattigdom ställs till den kvinna som är berättelsens huvudperson, förändras hela hennes liv. Vad det nu är för "liv". Och vad det nu är för värld hon lever i. Vad är det för ett samhälle som inte tillåter att frågan om vad man ska göra åt fattigdomen ställs? Inte kan det väl vara vårt samhälle? Mikael Berglund debuterade 2014 med Ett föremåls berättelse om obesvar, en roman som utspelade sig på 1600-talet i Norrbotten. Den radionovell han nu skrivit har ett helt annat tonläge; den är rolig, absurd och mystisk men liksom hans debutroman kretsar texten kring vår existens.  Uppläsare är Maja Runeberg, verksam vid Norrbottensteatern i Luleå. Vi har tidigare hört henne läsa radioföljetongen Kolka av Bengt Ohlsson samt Morbror Knuts leende av Katarina Kieri. Musik: About a girl av Kurt Cobain Teknik: Sven Nordström Producent: Kerstin Wixe Från kl. 11.35. Sänds även 13/6.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Nicole föddes som Mattias. För åtta år sedan genomgick hon en könskorrigering. Nu skulle äntligen livet som kvinna börja på riktigt! Men hur blev det? Reportern Pernilla Arvidsson har följt Nicole under många år. Förberedelserna och väntan för en könskorrigering tog lång tid. Men så för åtta år sedan var det dags. Nu skulle Nicole bli en kvinna hela vägen inifrån och ut, som hon själv beskriver det. Men hur blev det? Hur gick det med att hitta jobb, hem och kanske till och med en partner? Från kl. 11.03.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Tablåinnehåll
Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Anmärkning
Telefonväkteri

Tablåinnehåll
Aase Berg har läst författaren Jon Ronsons  "So you've been publicly shamed" om skam och förödmjukelse i en digital tidsålder. Och Moa Matthis granskar genom boken "Seeing green" den amerikanska miljörörelsens bildspråk. Från kl. 13.20. Sänds även kl. 00.45.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Intervjuer med teaterprofiler i Sverige Från i fredags.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Nyhetsprogram Från kl. 15.45.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Om bilden i morgontidningen av ett hopkurat barn i en rullväska. Erika Hedenström är kulturjournalist och radioproducent med ett livslångt intresse för tro och livsåskådning. Hon arbetar idag som Svenska kyrkans kultursekreterare. I sitt arbete befinner hon sig precis där hon vill vara: i skärningspunkten mellan konst, kultur och livsfrågor. Hon skriver och läser för att vara vaken i världen och hon vill aldrig sluta fundera över det märkliga i att vara människa. Producent Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Anmärkning
Andliga frågor, Repris

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Med det senaste i sportens värld.

Anmärkning
Sport

Tablåinnehåll
Socialdemokraternas kongress.  Milleniemålen: Skolan i Tanzania, reportage av Maria Sjöqvist.  Parlamentsvalet i Turkiet.  Riskettan, reportage av Christoffer Wiklöw.  Säpogripanden av misstänkta.  NSA stoppad i USA.  Gängkriminaliteten i Göteborg, reportage av Carina Holmberg.  Råtthuset i Helsingborg.  Jämställd och sjuk. Från i eftermiddags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Hanna Hallgren, född 1972, har gett ut en rad diktsamlingar sedan debuten 2001 med "Ett folk av händer". Om den senaste, "Prolog till den litterära vetenskapsteorin" från 2014, skrev Svenska Dagbladets kritiker Magnus Bremmer: "det är vackert, gripande och rasande stilsäkert." Hanna Hallgren arbetar också som lärare och forskare i genusvetenskap. Dikt: utan titel, första rad:"Samtidens vinglösa ängel, som aldrig blottar tidens innebörd..." Uppläsning: författaren Diktsamling: Prolog till den litterära vetenskapsteorin Förlag: Pequod Press (2014) Musik Fiorenzo Carpi: Fata turchina Exekutör Gianluigi Trovesi, klarinett, Gianni Coscia, dragspel Från kl. 12.00.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Socialdemokraternas kongress.  Milleniemålen: Skolan i Tanzania, reportage av Maria Sjöqvist.  Parlamentsvalet i Turkiet.  Riskettan, reportage av Christoffer Wiklöw.  Säpogripanden av misstänkta.  NSA stoppad i USA.  Gängkriminaliteten i Göteborg, reportage av Carina Holmberg.  Råtthuset i Helsingborg.  Jämställd och sjuk. Från i eftermiddags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Nyhetsprogram Från kl. 18.09.

Anmärkning
Kultur, Repris

Utgivning

År/datum
2015-06-01

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P1

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
48 kHz, 160 kbit/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p1_2015-06-01



Kungl. biblioteket