SR, P1 2015-06-07

Nyheter

Nyheter

"Jag har arbetat med kultur och mänskliga rättigheter i hela mitt liv först som skådespelare sedan som förläggare och jag vill i min gärning göra skillnad" Louise Lindfors är tidigare medarbetare på Radioteatern, förläggare och sedan 2013 ordförande i Fredrika Bremer-förbundet Från 31/5.

Teater, Repris

Kung Admetos ska dö... det enda som kan rädda honom är om någon går i döden i hans ställe. Då ingen säger sig villig att dö för sin kung, väljer hans unga drottning Alkestis att av kärlek offra sitt liv. Men så kommer Herakles till undsättning! Alkestis av Euripides. Övers: Hjalmar Gullberg. Bearb: Herbert Grevenius. Med: Gunnar Sjöberg - Apollon, Hans Strååt - Thanatos, Bengt Ekerot - Admetos, Gunnel Broström - Alkestis, Petter Falck - Eumelos, Olof Sandborg - Pheres, Ulf Palme - Herakles. Musik: Density av Edgard Varese med René Le Roy och Integrales av Edgard Varese med Fredric Waldman / New York Wind Ensemble / Juilliard Percussion Orchetra. Regi: Per Verner-Carlsson. (Från 1959). Från 31/5.

Teater, Repris

Nyheter

Nyheter

Den rödgröna regeringen har nu suttit i åtta månader. Läget är tufft. Riksdagen kör gång på gång över regeringen och för socialdemokraterna rasar stödet i opinionsmätningarna. Hur ska Löfven fortsätta styra landet? Statsminister Stefan Löfven intervjuas av Monica Saarinen Från kl. 12.55. Sänds även natt mot måndag kl. 04.30.

Aktualiteter, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Fritid och hobby

Nyheter

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Aktualitetsmagasin med livsåskådningsperspektiv. Detta program är för dig som vill höra mer om olika religioner och hur de påverkar vår vardag och genomsyrar vårt samhälle, globalt som lokalt. Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Kultur

Nyheter

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Av blott goda känslor blir ingen god konst, sägs det. Hur det egentligen förhåller sig diskuteras av Elisabeth Schellekens Dammann, Nicholas Ringskog Ferrada-Noli och Ola Larsmo. Konst kan vara uppbygglig, men den kan också provocera. Den kan vara vacker, men också olidligt ful och hemsk. Nu florerar föreställningen att konsten bör vara ett redskap mot orättvisor och förtryck, men också åsikten att vi tenderar att övervärdera konst med ett gott budskap. Det handlar om det Goda och det Sköna, och om och i så fall hur dessa begrepp hänger ihop, när Lars Mogensen samtalar med filosofen Elisabeth Schellekens Dammann, kritikern Nicholas Ringskog Ferrada-Noli och författaren Ola Larsmo i en undervisningssal i Engelska parken på Uppsala universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Från i söndags.

Kultur, Repris

med Ingemar von Heijne. Från 1991.

Klassisk musik

Nyheter

Nyheter

I Bannerheds bevingade vänner möter Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Dagens avsnitt utspelar sig vid Lummelunda bruk på Gotland, platsen där en mellanspett skådades i vintras. För första gången på mer än tjugo år. Mellanspetten är en av åtta medlemmar i den svenska hackspettsfamiljen - skogens egna slagverkare.  I den här serien om 10 program varvas fågelskådning i fält med uppläsningar ur Tomas Bannerheds kommande bok, I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.   Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss gärna på vår korta och kärnfulla e-postadress: bannerhedsbevingadevanner@sverigesradio.se Producent: David Rune Från kl. 10.45. Sänds även kl. 19.50 och natt mot måndag.

Fritid och hobby, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturmorgon beger sig till ön och fyrplatsen Rödkallen i det yttre havsbandet i Norrbottens skärgård. För många bara ett namn i sjörapporten, men för gamla tiders lotsar och fyrvaktare var det en arbetsplats. Idag kommer deras ättlingar ut till de röda fiskarstugorna på fritiden - och tar kanske en vända i någon av öns labyrinter. Och skaror av fåglar kommer hit - till denna utpost med flacka sanddyner och tåliga växter - under några sommarveckor för att häcka. Skräntärnor, labbar, vitkindade gäss, roskarlar och mosnäppor hoppas programledaren Lisa Henkow och vår fältreporter Thomas Öberg att se och höra. Och häckar verkligen en massa tobisgrisslor under vågbrytarens stenblock i hamnen? Från i morse.

Fritid och hobby, Repris

Nyheter

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturmorgon beger sig till ön och fyrplatsen Rödkallen i det yttre havsbandet i Norrbottens skärgård. För många bara ett namn i sjörapporten, men för gamla tiders lotsar och fyrvaktare var det en arbetsplats. Idag kommer deras ättlingar ut till de röda fiskarstugorna på fritiden - och tar kanske en vända i någon av öns labyrinter. Och skaror av fåglar kommer hit - till denna utpost med flacka sanddyner och tåliga växter - under några sommarveckor för att häcka. Skräntärnor, labbar, vitkindade gäss, roskarlar och mosnäppor hoppas programledaren Lisa Henkow och vår fältreporter Thomas Öberg att se och höra. Och häckar verkligen en massa tobisgrisslor under vågbrytarens stenblock i hamnen? Från i morse.

Fritid och hobby, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Programledare: Katarina Josephson. Sommaren är äntligen här - och nu blommar det i sångerna i programmet! Dessutom hörs Gavin Bryars klassiker Jesus Blood Never Failed Me Yet I dagens program hörs en ångermanländsk version av Den blomstertid nu kommer, som då heter Nu borj a pa a blomme. Malin har önskat Per Höglund Band, som hon hörde som tonåring. Och vi spelar också den märkliga och vackra klassikern Jesus Blood Never Failed Me Yet av Gavin Bryars, där en hemlös mans sång blandas med stråkorkester.

Andliga frågor

Är vi födda rädda för varandra? Världsresenären och författaren Lasse Berg har sedan mitten av 60-talet beskrivit världen för oss. Hans Kalaharitrilogi om människans evolution blev en läsarsuccé. I dagarna kommer han tillsammans med fotografen Carl Douglas ut med sin senaste bok: Vårt inre Afrika. Upptäcktsresor. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Lyssnare har märkt att ordet ens har börjat användas på ett nytt sätt. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, berättar om memet "I can't even" och hur det kan ha influerat svenskan. Läs mer: Amerikanska tidningen Dessutom: Så pratar en busschaufför, en ljudtekniker och en tv-journalist på jobbet. Veckans språkfrågorSladdbarn, vad är det för ord? Svansen slang heter det i Alicé Tegners barnsång Katten och svansen men vad är slang för ord? Vad har hänt med ordet ens? Språkexpert Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Om du vill veta din risk att dö inom den närmaste framtiden finns det nu ett verktyg för det. Det är ett datorprogram som, baserat på några få frågor, kan beräkna din statistiska risk att dö inom fem år. - Vi har en dator-algoritm som räknar ut hur du har svarat på alla dina frågor. Utifrån det får man sedan en absolut risk att dö inom fem år, säger Erik Ingelsson, professor i molekylär epidemiologi, och ansvarig för en stor studie som publiceras i veckans the Lancet.  I studien, som ligger till grund för riskkalkylatorn, har forskarna gjort jämförelser och undersökt samband mellan mer än 650 olika socioekonomiska, biologiska och psykologiska faktorer i ett av världens största studiematerial, den brittiska biobanken. Datat består av uppgifter och levnadsöden från nära en halv miljon britter, som forskarna noga följt i fem års tid, och på så sätt har man kunnat få fram vilka av de 650 faktorerna som bäst förutspår risken att dö. - Det visade sig att det var saker som "hur uppskattar du din egen hälsa" eller "hur snabbt går du" som var starkast, den typen av frågor, som var starkast. Vilket var intressant och faktiskt lite förvånande, säger Erik Ingelsson. Den stora analysen visade överraskande nog att de frågor man själv kunde svara på faktiskt bättre kunde förutspå risken att dö, än till exempel blodtryck eller fettsammansättning. En stark faktor är vilken hastighet du normalt går. Men det handlar inte om att du riskerar att dö bara för att du går långsamt, berättar Erik Ingelsson, utan om de bakomliggande orsakerna till att du faktiskt går långsamt. -  Man kan tänka sig att personer som går långsamt är sjuka, överviktiga eller röker. Det finns många olika saker som de faktiskt är, som i sin tur ökar risken för att de ska dö. Forskarna lät en dator-algoritm ta fram den kombination av riskfaktorer som på bästa sätt förutspår en persons risk att dö inom fem år. Resultatet blev riskkalkylatorn, som med 11 enkla frågor för kvinnor och 13 för män, ger dig en procentuell risk. Verktyget finns tillgängligt online och forskarna tror att det kommer vara till stor användning både för privatpersoner och olika aktörer inom samhället. Vetenskapsradions reporter Katarina Sundberg knappar in sina 11 svar i verktyget Ubble: sin ålder (40), sitt kön, hur många barn hon har fött, och om hon går fortare eller långsammare än genomsnittet. - Jag knappar in det sista i datorprogrammet och lite nervöst är det allt, när jag ber Ubble uppskatta min risk att dö och beräkna min så kallade ubble-ålder. - Ok, då ska vi se... Åh! Jag är bara 22 år! konstaterar Katarina Sundberg. Skulle du själv vilja testa att beräkna din risk att dö inom 5 år, hittar du en Från i fredags. Sänds även natten mot tisdag kl. 01.35.

Vetenskap, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Är idrott och nationalism bara av ondo? I Rwanda har landets cykellag gett nationen nytt hopp, medan idrott och nationalism på andra håll ger näring åt destruktiva krafter. Nationella ledare har sedan länge insett kraften i att utnyttja idrotten för sina egna syften. Men å andra sidan: är det  önskvärt att idrotten är neutral i en värld full av konfliker och mänskligt lidande? Och - i en globaliserad värld - hur länge måste man ha varit svensk medborgare för att hyllas som hjälte efter att ha bärgat hem ett guld åt nationen? Reportage från Kista Galaxys träning (bilderna). SR:s korrespondent i Afrika - Richard Myrenberg - träffar cykellandslaget i Rwanda. Och så en krönika om fotboll och nationalism i Latinamerika av Lars Palmgren. Sport i P1 söndag 7 juni 8:05 (repris 19:30) Gäster: Lasse Dencik, socialpsykolog och Ida Ali-Lindquist, som bloggar om sport. Programledare Gunnar Bolin. Reporter Deniz Merdol. Producent Peter Sandberg. Sänds även kl. 19.03 och natten mot tisdag kl. 03.02.

Sport

Den finske forskaren Seppo Knuuttila har avslöjat miljöbovar i Ryssland men det var han själv som blev arresterad där under sitt arbete. Korruptionen i det stora grannlandet verkar sakna gränser, precis som de övergödande näringsämnena, som Seppo Knuuttila jagat, inte känner några gränser. Det som släpps ut på den ryska sidan gränsen rinner ut i Finska viken och orsakar övergödning i Knuutilas hemtrakter. Och idag är han inte längre välkommen till Ryssland som forskare. Vetenskapsradion har tidigare uppmärksammat de övergödande utsläppen från ryska hönsfarmer utanför St Petersburg. Den som upptäcke utsläppen utanför Ryssland var den finske miljöforskaren Seppo Knuuttila, som vi möter i dagens Forskarliv. Han berättar om hur jakten på de ämnen som orsakar döda bottnar och algblomning i Östersjön förde honom till Ryssland, och hur han där mötte myndigheternas misstro efter sina upptäckter, hur han till och med hamnade i häkte, en upplevelse han inte rekommenderar någon. Han berättar också att en del av utvecklingen för Östersjöns miljö trots allt går åt rätt håll. Reporter: Björn Gunér Sänds även på lördag kl. 04.50 och kl. 16.35.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Turkiet går till val idag. Korrespondent Katja Magnusson beskriver visionerna. Opinionsinstituten missar att förutse valresultat. Reportage Erik Hedtjärn. Varför är fotbollsnationen Italien inte med i... dam-VM? Frågan går till frilansjournalisten Kristina Kappelin och Radiosportens expertkommentator Johanna Frisk tecknar världskartan över VM-engagemanget i Kanada. Robotar som ersätter människor, reportage Margareta Svensson. Krönikör Göran Rosenberg om tiggeriet. Panelen denna vecka är Andreas Gustavsson, Dagens Etc, Paulina Neuding på magasinet Neo och Jenny Wennberg på Arbetarbladet i Gävle, som debatterar moderatledarens sommartal, Bergvallkommissionen och om mobiltelefoner i klassrummen. Familjen Lundberg har seglat upp som en ny maktdynasti i Sverige. Reportage Claes Aronsson. Veckans satir från ”Mänskliga nyheter”. Världens sju mäktigaste länder - G7- möts i Garmisch-Partenkirchen under protester, Sveriges Radios korrespondent Daniel Alling är på plats. Val i Mexiko med för först...

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Gudstjänst från Horda, Småland. Journalisten Carl-Henric Jaktlund predikar. Musikern Michael Jeff Johnson. Pastor Lina Skoghäll leder gudstjänsten. Det kan bli växtvärk när tron ska fördjupas. Lika lite som någon vill fastna i barndomen - lika lite vill någon fastna i sin barnatro. Om den växtvärk som blir när en barnatro ska bli en vuxentro handlar dagens gudstjänst. Under flera år har författaren och journalisten Carl-Henric Jaktlund tillsammans med musikern och låtskrivaren Michael Jeff Johnson rest runt i Sveriges kyrkor med sina tankar på temat "Växtvärk", ett program där tankar och musik vävs samman. För mig var växtvärken som mest kännbar vid insteget till vuxenlivet, efter barn- och tonårens starka tro. Men jag hittade en väg vidare. Carl-Henric Jaktlund. Carl-Henric Jaktlunds predikan varvas med Michael Johnsons sånger som ramar in och tillför perspektiv på deras gemensamma berättelse om hur tron bär även bortom uppväxtåren. Carl-Henric Jaktlund är ledarskribent på tidningen Dagen och författare till tre böcker. Ett av hans huvudsakliga och mest återkommande ämnen, i såväl tal som skrift, handlar om att växa i tro och hur tron tar sig olika uttryck i olika livsperioder. Michael Jeff Johnson, låtskrivare och musiker från Sävedalen utanför Göteborg, har gett ut fem soloalbum. Han har skrivit samtliga sånger som förekommer i "Växtvärk".  Sångerna handlar ofta om tron, trösten, hoppet, kampen i livet och tron på Gud.  Gudstjänsten kommer  från Horda frikyrka utanför Värnamo i Småland. Vi har som vision att leva "nära Jesus, nära varandra och nära vår omvärld". Pastor Lina Skoghäll i Horda frikyrka, som leder gudstjänsten.   Horda frikyrka är en samarbetsförsamling ansluten till Svenska Alliansmissionen och Pingströrelsen (gick samman år 2010) med ett 110-tal medlemmar, som nu bygger en ny kyrka. Vi satsar 9 miljoner och väldigt mycket arbete genom olika ideella arbetsgrupper i församlingen och de entreprenörer vi anlitar försöker vi låta vara lokala så långt det är möjligt för att stötta vår bygd på det viset. Lina Skoghäll. Just nu lånar församlingen möteslokal av Svenska kyrkan och gudstjänsterna är i församlingshemmet i Horda, medan kyrkbygget sker. Samhället Horda har ca 200 hushåll. Text?Evangelium enligt Lukas 24: 13-35 Medverkande Carl-Henric Jaktlund, journalist och författare Michael Jeff Johnson, låtskrivare och musiker Lina Skoghäll, pastor, mötesledare Johanna Strömblad Jonasson sång,  Viktor Olofsson, gitarr Tobias Elmquist, textläsare MusikHär kommer sångerna igen Saliga visshet Psalm 259: v1,3 Sluta försöka Säg mig allt om Jesus Storm Ordning bland minnen Han går aldrig förbi dig När tystnaden bryts igen Jag vill göra mitt liv till en lovsång till dig Verkan Producent Karin Malmsten Tekniker Lennart Nilsson, Magnus Walfridson Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

Undersökande journalistik från Göteborg. Svenska reseföretag säljer volontärresor för att rädda Afrikas vilda lejon. Men bakom fasaden döljer sig en lönsam industri som för många lejon slutar med att de skjuts för nöjes skull. Jag är på Ukutula, en av södra Afrikas många lejonfarmer. Här finns ett 80-tal lejon, men också hyenor, geparder och afrikanskt lodjur. Och dessutom några asiatiska tigrar. Vi har just passerat en stor lejonhanne i en inhägnad och i en annan inhägnad finns ett tiotal halvvuxna lejonungar som sliter en djurkropp i stycken. Det grälas en del om maten. - Lions are social cats but when it comes to eating sharing isn't caring. That's what is going on there, säger farmens guide. Vi är en liten grupp turister och just nu på väg mot de små rovdjursungarna: lejon och tigrar som vi ska få träffa. - Yes you can go and touch them. Ungarna har tagits från sin mamma vid tre veckors ålder och fötts av med nappflaska av människor. På en filt på golvet ligger två lejonungar, en av dem tuggar på ett hörn av filten och bredvid slåss två lite större tigerungar. - Här sitter jag med en lejonunge som jag tror är tre veckor gammal, som jag klappar på huvudet just nu. - He wants to play with you, do you see? Säger guiden. Det är inte bara turister som lockas av rovdjursungarna. Farmen är ett av de ställen i södra Afrika dit svenska volontärresebyråer skickar volontärer, ofta ungdomar som under några veckor eller månader betalar för att arbeta för en god sak. På en av volontärresebolagens hemsidor beskrivs i en reklamfilm hur volontärerna får mata lejonungarna och gå promenader med dem. Och att Afrikas vilda lejon minskar dag för dag, och att något måste göras för att få tillbaka dem. I marknadsföringen står det att uppfödning är ett sätt att rädda lejonen. Men Kaliber har fått tips om att det här inte handlar om att rädda de vilda lejonen, utan om något helt annat. Att lejonen används för att tjäna pengar, och att de som vuxna kan komma att skjutas av rika turister. Jag har åkt till Sydafrika för att få reda på om det här tipset stämmer, och jag vill veta vad som kan hända med den lejonunge jag just klappat på huvudet. Men först ska vi träffa Frida Aronsson i Göteborg. Frida har just kommit hem efter jobb och träning. Hon är en av många svenska ungdomar som lockades av möjligheten att kombinera en spännande resa med att göra en insats för djur och natur. - Jag har ju funderat på att åka på en längre resa och nu blev det möjlighet att kunna åka iväg. Och då kände jag att jag ville göra något mer meningsfullt än att bara åka på ja, turistsresa. Jag gillar ju djur och natur så jag funderade på om jag kunde hoppa på någonting i volontärresor för att hjälpa dem, berättar hon. Frida tog kontakt med en volontärresebyrå som heter Amzungo för att få veta mer. - Sen fastnade jag lite för de stora djuren i Afrika. Det var lockande med Lejon och geparder och andra djur. Så då verkade det spännande att åka på ett sånt projekt. Det stod att de motionerade djuren varje dag så då undrade jag om det verkligen var varje dag man var ute och gick med djur, fortsätter Frida. - För det hade du velat eller? - Jaaa, fast...jag hade velat vara ute med djur men det var några som gick i koppel och då började jag fråga varför de gjorde det? Frida började läsa på om volontärarbete med djur och blev allt mer tveksam ju mer hon läste. - Det var bland annat det att man fick umgås med en del ungar och rovdjursungar borde kanske inte umgås med människor, så då frågade jag lite om det och sen tipsade en kompis till lite länkar, lite sidor som var kritiska mot det här och då läste jag lite mer och kom fram till att det kanske inte var jättebra. Amzungo säljer en resa till Zambia där volontärerna har nära kontakt med rovdjur. Jag läser på hemsidan att man får hjälpa till att mata djuren och en av de tidigare volontärerna beskriver hur hon fick mata lejonungar med nappflaska. Jag läser vidare att man strävar efter att föda upp och släppa ut geparder och lejon till deras naturliga miljö. Jag hittar ytterligare en svensk volontärresebyrå, Goxplore ,som erbjuder fem liknade resor till Zambia, Zimbabwe och Sydafrika. Två av farmerna i Goxplores resor sysslar med forskning, men föder också upp och säljer lejon. De tre andra farmerna är knutna till ett projekt som kallas Alert, eller fyrstegs-programmet, och som jobbar med att föda upp lejon för att sedan släppa ut i det fria. Och att det har visat sig vara ett effektivt sätt att upprätthålla lejonstammen, står det. Jag tänker att jag måste lära mig mer om hur man arbetar för att bevara vilda djur och åker till ett av de ställen i Sverige där man har mest erfarenhet av det, nämligen Nordens Ark i Bohuslän. Regner strilar ner. - Hej! Vilket ruskväder vi har idag...usch... Ewa Wikberg är biträdande zoolog. Hon låser upp en port i ett högt plank. Här bakom finns en gång där tre stora hägn löper samman. - När vi kommer fram här nu kan pojkarna gå in i slussarna och kan nå genom staket...så vi håller ett säkerhetsavstånd på ca en meter. Tigern morrar. - Det är ett vänligt hälsningsläte, säger Ewa. Tillsammans med Ewa Wikberg går jag igenom hur man arbetar för att återföra de uppfödda lejonen till det vilda. På Goxplores hemsida finns en beskrivning av arbetet i fyra steg. I första steget skiljs ungarna från mamman för att födas upp av människor, något som volontärerna alltså får hjälpa till med. I steg två får lejonen möjlighet att blida en flock i ett litet och skyddat området, där de fortfarande övervakas av människor. I steg tre flyttas de till ett större område och får klara sig på egen hand. De ungar som föds i flocken kommer sedan att släppas ut till vilda flockar i steg fyra. Ewa Wikberg säger att hon har svårt att förstå det här arbetssättet. - Men jag kan inte säga att jag tycker att ta ungar vid tre veckors ålder, flaskuppföda dem, för att sen avvänja dem vid människor igen för att försöka konstgjort återskapa en socialt fungerade grupp är den väg som verkar logisk. Lejon förökar sig lätt, till skillnad från vissa andra kattdjur, så det finns egentligen inget skäl till att föda upp dem. Anledningen till att de är nära utrotningshotade är i stället att kommer i konflikt med människan. De skjuts av tjuvjägare, de dödas när de tar tamboskap, och områdena där de kan leva och där de finns tillräckligt med bytesdjur blir allt mindre och allt färre. Och det man måste hitta lösningar om man vill rädda det vilda lejonet, säger Ewa Wikberg. - Utan vad man borde göra är att ta reda på vad du vill bevara, starta en grupp med dem, låt de sköta det själva för de fullt kapabla att göra det. Se till att du har lämpliga habitat, se till att det finns bytesdjur, restaurera områdena där de ska vara, ta bort hotbilden och sen sätt ut. Det är så man gör. På Nordens Ark, där man har lång erfarenhet av att jobba för att bevara hotade djurarter är man alltså tveksam till om det här fungerar. Vad säger då de svenska företag som säljer de här resorna? - På Alert har de ju fött upp lejon på detta sätt genom att ta dem tidigt från deras mödrar och sen satt ut dem. Och där har de själva fått egna avkommor. Och de avkommornar som fötts där är födda vilda. Så det fungerar att göra så här, säger Fredrik Dahlberg är vd för Goxplore. Men när jag tar fram Alerts årsredovisningar framkommer en annan bild. Projektet startade för tio år sedan, men ännu har ingen av lejonen kommit ut i det fria, det som kallas steg fyra. Vad man har är två små flockar som kommit till steg två, alltså att de lever i ett litet skyddat område, där de fortfarande har möjlighet att få hjälp med mat av människor. - Ja, och det är ingen som har gjort det här innan, det är en ny metod som prövas. Det är en insats och det är ett försök till att få fram fler lejon som kan flyttas runt i Afrika som är vilda. Jag hoppas och tror att det här fungerar, säger han. - Men du tycker inte du lurar volontärer och skickar de till något som kanske kommer att fungera i framtiden? - Det är som jag säger det får utvisa sig, jag hoppas och tror att vi kan nå det fjärde steget. Fredrik Dahlberg säger alltså att han hoppas att det här kommer att fungera i framtiden. Hur är det då med Amzungos volontärresa, där man säger sig sträva efter att föda upp och släppa ut geparder och lejon till deras naturliga miljö. Lisa Alfredsson är en av ägarna till Amzungo och säger att uppgifterna på hemsidan inte stämmer helt och hållet, det projekt deras resenärer kommer till handlar snarare om att utbilda lokalbefolkningen om varför det är viktigt att bevara vilda djur, än att föda upp och släppa ur djur i det fira. - Det har varit väldigt bra det här med att ni börjar ställa lite frågor och så, så att vi också får oss en tankeställare, att vi verkligen får fram det här som vi har vetat om hela tiden, men som kanske inte riktigt i våra texter och hur vi har marknadsfört projektet, så om du går in på hemsidan i dag kan du läsa mycket mer om just utbildningen som är så himla viktigt, men vi får ta på oss att vi har varit dåliga att lyfta fram det, säger Lisa Alfredsson. När jag kommer hem går jag in på Amzungos hemsida igen, och ser att texten är ändrad. Det står inte lägre att man strävar efter att föda upp lejon och geparder, bara att man strävar efter att släppa ut dem tillbaka till deras naturliga miljö. Och man har tre lejon, inte som släppts fria, men som finns i ett privat hägn när jag skriver till dem och frågar. Bara i Sydafrika finns omkring 160 farmer som föder upp lejon. Och många av dem tar emot volontärer och turister. Många säger också att de föder upp för att sen släppa lejonen fria. Så finns det andra projekt som är mer framgångsrika? För att få svar på frågan ringer jag Luke Hunter, forskare och ordförande i Panthera, en internationell miljövårdsorganisation som arbetar med bevarande av stora kattdjur. 2013 publicerade han en forskningsrapport i en vetenskaplig tidskrift om de här lejonfarmerna bidrag till att bevara Afrikas vilda lejon. Rapportern visade att de lejonfarmer som säger sig föda upp lejon för att släppa ut i det fria, aldrig har gjort det. - They have not released lions so even though they claim that's the ultimate objective, it simply hasn't happened yet. Nej, trots att många säger att det är målet så har ingen av de här lejonfarmerna lyckats med att släppa ut lejon uppfödda i fångenskap, säger Luke Hunter. Enligt honom är syftet i stället att tjäna pengar och det är också förklaringen till varför ungarna tas från sina mammor, menar han. - I think that the organizations that are doing this are interested in lots of little lion cubbies because they could charge people to come and interact with them, you it is very appealing, people pay a lot of money to do that. So again I have heard all sort of excuses why we must do this, way we are taken away the cubs and that it is good to socialize them all that sort of things, and that's absolute rubbish, if they were serious about wild lions they would let lions reproduce naturally and raise their cubs to become wild lions and it is just no place for volunteers in that process. Jag tror att de vill ha en mängd små söta lejonungar, eftersom turister är beredda att betala en hel del pengar för att få kela med lejonungarna, jag har hört alla möjliga ursäkter om varför man måste ta ungarna och att det är bra att vänja dem vid människor. Men det där är bara dumheter säger han. Det verkliga skälet är att honan snabbt ska blir dräktig igen. Han det varit serösa med öka den vilda lejonstammen skulle de låta lejonen själva föda upp sina lejonungar till vuxna lejon som är vilda på riktigt. Och då finns det ingen plats för turister eller volontärer. Och efter ett och ett halvt eller två års ålder är lejonungarna för stora och för farliga för att det ska vara säkert för människor att umgås med dem. Men ett lejon i fångenskap kan leva tills det blir 15 år eller mer. Så vad händer då med alla lejonungar ungar som föds upp? Luke Hunter säger att de troligtvis säljs till jaktindustrin. - The main byer is of course the canned hunting industry. Kaliber handlar idag om svenska reseföretag som säljer volontärresor till farmer som säger sig arbeta för att rädda Afrikas vilda lejon. Men där få av lejonen som fötts upp släpps ut i det fria. Och forskare säger att lejonen oftast slutar i ett jakthägn där de skjuts av rika turister. Men gäller det också de djur som föds på farmer som svenska företagen skickar volontärer till? Vi återvänder till Ukutula som ligger cirka 10 mil norr om Johannesburg. Lejonungen som jag suttit och kelat med gäspar, reser sig och går iväg. Han heter Odin, döpt efter en fornnordisk gud. Han är på väg till vattenskålen som står en bit bort. Ungen är en av  Sydafrika  cirka 6 000 lejon i fångenskap, det finns dessutom omkring 800 lejon i privata hägn, och det är tre gånger så många som de vilda lejonen som bara är omkring 2 300. En av ungarna har fått tag i håret på en av turisterna och det uppstår spridda skratt. Ukutula har fått kritik bland annat i sociala medier och på bloggar för att djuren tas omhand dåligt, och en Facebook-grupp, "Volonteers in Africa Beware" som granskar volontärställen har farmen på sin svarta lista. Det har också talats om att lejonen säljs till jaktindustrin. Ett par dagar efter mitt besök som turist på farmen återvänder jag, den här gången som journalist för att träffa ägaren Willi Jacobs och han avfärdar kritiken helt och hållet. Den kommer från volontärer som inte följt farmens regler och blivit tillrättavisade säger han. Samma sak med påståendet om att många lejon slutar i jakthägn. Jag säljer inte till jakt, säger han. - If you are going to kill an animal for at trophy or to say what a great guy you are, that are against our policy completely. - But where do you sell your lions? - As I mentioned to you we check out the facility and up upon resently the new owner would have to sign a agreement with that the animal will not be used for anything unethical. And we don't restrict it only to hunting, we restrict it to that the animal will not be used in the animal parts industry, in other words the animal will not be killed for it skins, for it bones for its teeth or whatever else some people use the animal for. The animal must go to a facility where it will be looked after in the same way we would do. And we have come into contact with several people that we are very happy to sell to. Some of the places are involved in tourism like we are, some of the places are involved in education, so we make sure to the extent possible that the people that we deal with have the same ideas as we have, sager Willi Jacobs. Den nya ägaren har fått skriva på ett kontrakt som visar att det inte tanker använda djuret på något oetiskt sätt och då gäller det inte bara jakt. Alldeles nyligen har vi startat en databas som ska göra det möjligt att spåra våra lejon, var de tar vägen i framtiden. Vi lägger ner ett stort arbete på att visa att säljer våra djur till bra ställen, säger Willi Jacobs. Men hur kan han veta att inte djurens säljs vidare och ändå hamnar i jaktindustrin? Nej, det kan han ju naturligvis inte veta säger han. - There are certain factors that are out of your control. And to hold me responsible for a lion that was born on my property the years ago, is really ridiculous. You know if it has gone through three different owners why should I carry the responsibility? Det är verkligen löjligt att påstå att jag ansvarig för ett lejon som sålts och köpts gång på gång. Varför skulle jag vara ansvarig för det, säger han. Nej, Willi Jacob är en av många lejonuppfödare i södra Afrika vill inte alls förknippas med jaktindustrin. Men både media och djurrättsorganisationer i södra Afrika kopplar ihop lejonuppfödning med jakt. Jag lämnar Ukutula och åker till George i södra Sydafrika för att träffa Chris Mercer och hans partner Bev Pervan, och blir entusiastiskt mottagen av hunden Cometh. Paret har startat "Campaign Against Canned Hunting" - en organisation som nu finns i en rad länder. Canned hunting säger Chris Mercer är en sorts troféjakt där djuret på något sätt hindras från att fly. Det kan vara så att det skjuts i en inhägnad. Eller också är det vant vid människor och uppfattar inte människan som en fara. Det är en kritiserad jaktform, men helt laglig i Sydafrika. Och enligt Chris Mercer är det är de allra flesta lejonungar som föds upp med nappflaska av volontärer hamnar. - Wherever you have lion cubs in South Africa there you have canned hunting. Because if I can explain: the purpose of lion farming is to produce huntable targets. That's the whole business model. Adult lions are expansible to feed and as you could imagine once they reach huntible size they must be hunted. The idea that they could be accommodated somewhere where they could be retied and live to a ripple age eating up every profit they made for the owner when they were younger is of course recipe for insolvency. It is not a business plan so I would like your listeners to understand that the public relation put out by the lion farmers that there lion cubs will never be hunted and that they are used only for scientific research and that they will released back to the wild or retired all these are falsehood in order to conceal the ultimate fate of the cubs which is to be cruelly hunted most often by a bow and arrow. På det stora hela är själva poängen med att föda upp lejon att producera för jaktindustrin - inkomsterna från volontärarbete och turister är bara ett komplement till den verkliga inkomstkällan som är jakten, menar Chris Mercer. Men både uppfödarna och jaktfarmerna har ett intresse in att dölja det här. Hälften av turisterna och volontärerna skulle komma om de visste, samma sak med jägarna, det vill inte veta att de skjuter att tamt lejon. Visst, ett och annat lejon kanske säljs till något privat zoo i Dubai eller Abu Dhabi, men de allra flesta lejonungarna kommer att skjutas, ofta med pil och båge eller form av jakt som blivit allt populärare på senare tid. Det är stora pengar det handlar om. Jag letar på jaktsidor som har prislistor över vad det kostar att skjuta olika djur. 35 000 dollar eller drygt 300 000 kronor för en fullvuxen lejonhanne. Och ett riktigt fint lejon kan kosta upp till 50 000 dollar. Och djuren säljs i flera led, därför kan uppfödarna säga att de inte har något med jaktindustrin att göra säger Chris Mercer: - I have nothing to do with canned hunting, you can see I sold my lions to mr X and he hasn't hunted them, he has sold them to mr Y and as far as I know he hasn't hunted them, and if they get hunted by mr Z you can´t blame me it is not my fault, once the lions leave my possession they are no longer my responsibility. So this is not going to change the fundamental issue which is that the only market for an adult lion, which is expensive to feed and maintain, is the hunting industry. Och statistiken pekar på att han kan har rätt. Eftersom det afrikanska lejonet är bedömt som nära utrotningshotat regeleras och registreras all handel med döda och levande lejon. 2013 exporterades 52 levande lejon som fötts upp i fångenskap från Sydafrika, men samma år exporterades cirka 700 döda lejon eller delar av lejon som fötts i fångenskap och dödats i jakt. Men vad säger de svenska reseföretagen om påståendena om att djuren slutar i ett jakthägn? På Amzungo har man lutat sig mot att jakt tidigare har varit förbjudit i Zambia, till skillnad från Sydafrika. Men enligt tidningar i södra Afrika har den zambiska regeringen nu beslutat att tillåta jakt igen. - Vi vill ju inte att det ska finnas någon möjlighet att djuren som vi jobbar för att bevara hamnar i fel händer och kan bli del av det här, så då kommer vi ju verkligen få fundera på och ta mycket diskussioner med projektet vad det kommer att göra för att verkligen jobba emot att de här djuren kan bli inblandade på något sätt, säger Amzungos Lisa Alfredsson. Och Goxplores vd Fredrik Dahlberg säger att företaget tar helt avstånd från det som kallas canned hunting och att de farmer han skickar volontärer till skriftligen har försäkrat att de inte säljer till jaktindustrin. - Ja, och det finns canned hunting och det är fortfarande lagligt och det sker, men jag har fått försäkringar från de vi jobbar med att de sysslar inte med detta. Hade de gjort det hade vi inte sysslat med dem. Men kan man verkligen lita på det? Kan jag vara helt säker på att den lejonunge som jag kelat med inte kommer att skjutas av en rik jaktturist? Jag får kontakt med en anställd som vill vara anonym, men som jobbar på en av de farmer som är knutna till Alert, alltså det projekt där man uttryckligen säger sig föda upp för att sätta ut lejon till den vilda lejonstammen. - Det är ett fuskprojekt skriver den anställde till mig. - Hur kan du säga det, skriver jag tillbaka. - Var tror du all lejon tar vägen, när det har ätit sig stora. Det finns jägare som föredrar lejon i burar, får jag till svar. Vad säger vd Fredrik Dahlberg på Goxplore om det påståendet? - Det är nyheter för mig i så fall. Då skulle jag väldigt gärna vilja veta mer om det, om det kommer från Alerts som inte har några band med jakt, till och med de som ifrågasätter projekten säger att de inte är förknippade med jakt. Kaliber har sökt Alerts ansvariga via mejl med frågor om det här. Vi har dock inte fått något svar. Men en anställd som säger att djuren säljs till just canned hunting räcker inte som bevis för att säga att det är så. Däremot inser jag att frågan är stor i Sydafrika, jag hittar fler tidningsartiklar och det visar sig också att flera politiker engagerat sig i frågan. Och det är nu jag får tag på något intressant. En politiker i har ställt en fråga i The North West Provincial Govement, alltså en av delstatsparlamenteten i Sydafrika, om handel med lejon. Och det finns en förteckning över vart några av farmerna sålt sina djur. Det visar sig att Letsatsi, en farm som Goxplore skickar volontärer, har sålt till två jaktfarmer. "Have a taste of a the south African hunting experince" skriver den ena jaktfarmen på sin hemsida och visar en film med sex leende jägare som skjuter bland annat lejon, ackompanjerat med pampig musik. Jag visar de här uppgifterna för Fredrik Dahlberg. - Då visar det sig att de har sålt en hel del. Och då tog jag fram de här ställena. - Och det var från Letsatsi? - Bägge är från Letsatsi. - Men det här tar jag gärna kopior på och tar upp med ägaren. - För det här var inget du visste? - Nej, absolut inte. - Förvånar det dig? - Ja, det gör det. När de säger att de inte säljer till jakt får man väl tro på det, men nu måste vi ju fråga om det här. Jag ringer Letsatsi för att få veta hur de har resonerat, men det tackar nej till att prata med mig. Det handlar om sammantaget 41 lejon. 2013 sålde Letsatsi ett lejon till en jaktfarm och 2014 sålde de 40 lejon vid fem olika tillfällen till en annan jaktfarm. - Men skulle volontärer verkligen betalat för det här om det hade vetat att djuren går till jakt? - Vi skulle inte tillhandhållit det här om vi hade vetat, och jag måste titta på det här, annars hade vi inte haft det här. Det säger sig självt. Men det slutar inte här. Det visar sig nämligen finnas ytterligare ett sätt att tjäna pengar på lejonen som föds upp i fångenskap. När jägaren har tagit trofén, det vill säga huvudet och skinnet, finns något värdefullt kvar: nämligen benen, själva skelettet. Det säljs, helt lagligt, till Asien, där det finns en efterfrågan på rovdjursben, något som används i naturmedicin som potenshöjande medel. Men även om det är lagligt väckte uppståndelse i Sydafrikansk media när det uppdagades att Letsatsi 2009 hade sålt lejonben till Laos. Men det här var något som Fredrik Dahlberg visste om. Lejonen dog av sjukdom säger han. ­- Det är beklämmande, men som sagt det var något som hände innan vi började syssla med det här projektet och de här lejonen dog av sjukdom. Bakom volontärresorna som säljs med argumentet att rädda Afrikas vilda lejon döljer sig alltså en lönsam industri, och få, om ens några, lejon släpps ut i det fria. Djuren utnyttjas för att få volontärer och turister att betala för att kela med dem och ta hand om dem. När de blir för stora och för farliga att hanteras av människor slutar det för många djur att de skjuts för nöjes skull av rika jaktturister. Kaliber har kunnat visa att det svenska reseföretaget Goxplore skickat volontärer till uppfödare som sålt sina djur till jaktfarmer. Hur gick det då för Frida Aronsson som funderade på att åka på en volontärresa för att göra en insats för djur och natur? - Jag valde att inte åka, utan började titta på annat i stället som kändes mer seriöst. Och jag avbröt väl egentligen för att jag fick lite mer kännedom vad som händer med uppfödda lejon och andra djur. Det hade varit väldigt hemskt att åka ner och tro att man gör något bra och sen visar det sig att djuren föds upp för att skjutas eller egentligen bara är kvar i inhägnaden resten av livet. När programmet är klart får jag ett mejl av Goxplores vd Fredrik Dahlberg där han skriver att de har avslutat samarbetet med Letsatsi och tagit bort det från sitt utbud. Reporter: Lena Pettersson Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Sänds även i morgon kl. 10.03 och natten mot tisdag kl. 02.30.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Skapande människor från hela världen söker sig till New York. Hör om stadens speciella energi och dragningskraft. Agneta Furvik talar med journalisten och författaren Jenny Norberg, sedan lång tid boende i New York, om hur stadens kreativa klimat påverkat hennes skrivande. Dessutom får ni höra ett långt reportage om det svenska stjärnskottet, kompositören Mikael Karlsson, också han boende i New York. Mikael Karlssons produktion spänner från musik för dataspel och teveserier, till kammarmusik och helaftonsverk för full symfoniorkester. Sänds även kl. 18.30.

Aktualiteter

Meny tar sig en titt på säsongens nya kokböcker. Och vårens färg är definitivt grönt! Programledaren Tomas Tengby och reportern Nina Frogneborn får sällskap av kocken och krögaren Emma Kolback, samt amatörmatlagaren och veganen Hendrik Zeitler. Var och en har valt ut två kokböcker ur vårens skörd. Och dessutom tagit med sig en egen gammal favorit, en kokbok som använts extra mycket genom åren. Emma Kolbacks nya böcker är nyutgåvan av Julia Childs Det goda franska köket, och I köket med Markiz - marockansk magi av Markiz Talhaoui, trea i Sveriges Mästerkock 2014. Och Emmas gamla goding är Indiska kokboken. Hendrik Zeitler har kollat på Vår kokbok vegan och Ingrid och Pelle Holmbergs Naturkokboken. Och den gamla godingen är The gourmet vegan av Heather Lamont. Nina Frogneborn talar om Köttbonden av Lina och Oscar Westman, och Green Kitchen Travels av Luise Vindahl och David Frenkiel. Och den gamla godingen är Det japanska köket av Kimiko Barber. Tomas Tengbys nya böcker är Frisk mat, hälsosamt varje dag från River Cottage av Hugh Fearnley-Whittingstall, och Plenty more av Yotam Ottolenghi. Och den gamla godingen är Claudia Rodens Det italienska köket som också kommit i en ny upplaga på engelska och då heter The food of Italy. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Den amerikanska filmskådespelerskan Anna May Wong (1905-1961) betraktades under 1930-talet som en av tidens bästa klädda kvinnor, både privat och professionellt. Hon var även kvick, kul, berest och talade flera språk. Men hon hade ett fel - hon hade kinesiska föräldrar. På film fick hon därför bara spela vampar och skurkar - och aldrig kyssa en man. Sämre betalt än sina kollegor fick hon också. Hennes ursprung begränsade henne. Men hon var en lysande skådespelare. Och stilmässigt var det ingen som kom i närheten av Anna May Wong. Hennes kläder har inspirerat en hel del designer genom åren - och gör det fortfarande - även om hennes namn inte längre är särskilt välkänt. I veckans STIL ska vi titta närmare på denna stilsäkra kvinna som var den första amerikansk-kinesiska filmstjärnan. Även om rollerna var begränsade för Anna May Wong, så var intresset för henne gränslöst. Hon var lång - 1,74 - och smal och plattbröstad och kunde konsten att bära upp kläder som en fotomodell. Hon var mycket modeintresserad, och sydde gärna själv. Hon förekom ofta i fotoreportage och hennes raka hållning, självklara elegans och trendiga klädval prisades över hela världen. Hon var tidigt ute med att 1927 posera i en byxkjol med kavaj, en businessdress för kvinnor kallade hon den. Hon bar gärna den kinesiska klänningsmodellen "cheongsam", som populariserades under 30-talet i Kina då den blev figurnära och en favorit bland dåtidens medvetna - och bättre bemedlade - kvinnor. Just nu kan man se ett par av Anna May Wongs klänningar, och klipp från hennes filmer, på årets stora modeutställning på Metropolitan Museum of Art i New York. "China: Through the Looking Glass", heter den. Och där platsar plaggen, och hon, perfekt. För utställningen handlar inte om Kina, utan om hur vi här i väst har tolkat kinesisk kultur och skapat en asiatisk fantasivärld, inte minst inom mode. Och mat! I veckans program tar vi en titt på hur svenska kinarestauranger ofta har varit ett hopkok av en den stereotypa, västerländska bilden av landet i fjärran Öster: ett fejkat Kina. Vi har också åkt till Västerbotten för att gå i skådespelaren Warner Olands fotspår. Eller Verner Öhlund, som han egentligen hette. Han kom ursprungligen från Bjurholm, men kom att bli framgångsrik filmstjärna i Amerika, dit hans familj emigrerade i slutet av 1800-talet. Bland annat spelade Warner Oland mot Anna May Wong, ofta i rollen som "kines". Yellowface kallades det. Mer om det berättar vi i veckans program. Veckans gäst är Boel Ulfsdotter, lektor i kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet. Från i fredags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Sänds även lördag kl. 23.07 natt mot måndag kl. 00.02, natt mot tisdag kl. 04.02.

"First we take the allsvenskan, then we take Berlin"

FC Rosengård är Sveriges bästa fotbollslag. Hösten 2014 är målet att också bli bäst i Europa och vinna Champions Leaguefinalen i Berlin. Men hindren på vägen är många, på fotbollsplanen och utanför. Kirsten van de Ven har precis kommit tillbaka till truppen efteren huvudskada som tvingat henne vila i flera månader. Hon trotsar det mesta föratt nå sina drömmar, Champions League-guld och VM. Samtidigt väljer henneslagkamrat Katrin Schmidt att lämna klubben mitt under pågående säsong. Men FC Rosengård är inte bara Sveriges bästa fotbollslag. Vd:nKlas Tjebbes och sportchefen Erling Nilsson är fotbollsgubbarna bakomkulisserna som fått nog. Nog av att Uefa fördelar sina prispengar 99,4 procenttill killar och 0,6 procent till tjejer, nog av att glömmas bort påFotbollsgalan år efter år, nog av att behöva be om pengar för att ha råd attspela Champions League. – Fotboll är passion. Det finns väldigt många passioneradefotbollsmänniskor, både på och utanför planen. Kraften i att vara ett kollektivsom kan få stå och tycka om samma sak och skrika tillsammans, den är väldigtstark. Vi som jobbar med idrott måste ju förstå det ansvaret att vi har den härpassionerade kraften och förmågan att nå ut, det vore ju väldigt dumt att baraanvända den till att prata om fotboll, säger Klas Tjebbes. Louv Brattgård är sportjournalist somvarvar att jobba på Sydsvenskan med frilansuppdrag. Louv har följt FCRosengård, under olika namn, sedan 2000. Moa Dahlin är fotograf och journalist.Hon har tidigare följt mff-supportrar i ett fotoprojekt som skildrar fotbollsom kulturyttring. Hon frilansar med Malmö som bas.

Dokumentärer

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Programledare Saman Bakhtiari. När många barn och ungdomar lever sina liv via Youtube-humorister och spelfenomen som PewDiePie, finns det all anledning att undervisa i bildanalys. Den möjligheten finns men är relativt okänd. Att svenska skolbarn får tillgång till filmpedagogisk undervisning bygger helt och hållet på att lärarna råkar känna till att verksamheten existerar. Ett sårbart men existerande faktum. Kinos reporter Sara Lundin har besökt klass 6 och 8 i en Väsbyskolan utanför Stockholm, där filmpedagogen Christina Höglund lät eleverna se klipp ur Pojktanten och Äta Sova Dö och kortfilmen Vikten av hår. Som förberedelse hade de också sett queerdramat Tomboy. Under en dag fick eleverna sedan diskutera frågor om identitet, genus och självbild utifrån dessa filmexempel. Och så fördjupar sig Fredrik Wadström i indisk film bortom Bollywood. Härom året gjorde filmen The Lunchbox internationell succé med en lågmäld historia om en matlåda på avvägar i Bombay. En platonsk kärlekshistoria uttryckt i väldoftande lunchmat i regi av Ritesh Batra. Kino har träffat regissörerna Chaitanya Tamhane med filmen The Court och Kanu Behl som gjort Titli, två uppmärksammade filmer på internationella festivaler. Dessa två regissörer känner större samhörighet med den europiska filmtraditionen och asiatisk konstfilm än med den indiskt grälla Bollywoodmelodramen. Djur på film är en hel vetenskap, att regissera 250 hundar var en utmaning för den ungerske regissören Kornel Mundruczo som är bioaktuell med filmen Revolten. En historia som blandar action med splatter och samhällskritik. För Saman Bakhtiari berättar han varför denna vilda genre-blandning var hans metod för att beskriva det samtida Ungern.  Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Nina Asarnoj   Från i fredags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Dialog eller undergång? Zygmunt Baumans och Richard Sennetts idéer om ett socialt hållbart samhälle diskuteras av Göran Rosenberg, Ingar Brinck och Ozan Sunar. Zygmunt Bauman, den brittiske sociologen med polsk-judisk bakgrund, har de senaste decennierna gjort sig känd som en samhällskritiker av rang. Han varnar nu för att vi måste lära oss föra dialog med varandra, annars kommer den båt som vi alla sitter i att sjunka. Han refererar till sin kollega Richard Sennett, som har ett recept för hur vi lyckas med dialogen. Har de rätt? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Det är min största kärlek, säger Jonas en av eleverna på Ingelsta naturbruksgymnasium år 2004. För honom och hans skolkamrater är en traktor mycket mer än bara ett arbetsredskap. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Avsnitt 2, 2015. I veckans omgång av Bästa minnet tävlar Denise Rudberg, Natanael Derwinger och Kjell Albin Abrahamson om vem som minns historien bäst. Dagens avsnitt innehåller ett famöst uttalande om vårt grannland, ett nästan lika famöst uttalande med fotbollskoppling, och ett tal som man kan lyssna på hur många gånger som helst. Dessutom dyker falska minnen upp hos såväl paneldeltagare som telefongäst. Dagens tävlande: Natanael Derwinger, journalist. Minns bäst: Detaljer. Ofta utan helhet. Men detaljerna blir då en hjälp för att se helheten. Insikten om att både Lars Gullin och Stan Getz tappade sina tänder väckte en nyfikenhet som gjorde att jag började lyssna på jazz. Att Stadshotellet i Värnamo invigdes 1955 minns jag endast för att Miles Davis samma år framträdde med "Round midnight" på Newport Jazz Festival. Vill gärna ha tävlingsfrågor om det. Kjell Albin Abrahamson, journalist. Minns bäst: Jag minns allra tydligast från min barndom att plötsligt började den stora bruna radioapparaten att brinna, åtminstone gnistra och spraka och bestämt kom det rök ur lådan. Tack och lov var favoritprogrammet Karusellen med Lennart Hyland nästan slut. Jag förstod - då som nu - att det där med radio är spännande, överraskande och farligt. Denise Rudberg, programledare och författare. Minns bäst: Ett av mina starkaste nyhetsminnen var 9/11. Jag var höggravid och befann mig hemma hos min farmor på Gärdet. Hon hade just bakat finska pinnar och jag minns hur jag står med smaken av de söta kakorna samtidigt som flygplanen kraschar in i husen. Jag hade just flyttat hem efter en fyra år i New York och kunde inte för mitt liv förstå att det jag såg var på riktigt. Jag minns att farmor och jag såg på varandra och sa: "Nu är det krig." Telefongäst: Pontus Wasling, hjärnforskare. Programmet produceras av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss på bastaminnet@sverigesradio.se Producent: David Rune Från i går.

Kultur, Repris

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Skapande människor från hela världen söker sig till New York. Hör om stadens speciella energi och dragningskraft. Agneta Furvik talar med journalisten och författaren Jenny Norberg, sedan lång tid boende i New York, om hur stadens kreativa klimat påverkat hennes skrivande. Dessutom får ni höra ett långt reportage om det svenska stjärnskottet, kompositören Mikael Karlsson, också han boende i New York. Mikael Karlssons produktion spänner från musik för dataspel och teveserier, till kammarmusik och helaftonsverk för full symfoniorkester. Från kl. 12.55.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Är idrott och nationalism bara av ondo? I Rwanda har landets cykellag gett nationen nytt hopp, medan idrott och nationalism på andra håll ger näring åt destruktiva krafter. Nationella ledare har sedan länge insett kraften i att utnyttja idrotten för sina egna syften. Men å andra sidan: är det  önskvärt att idrotten är neutral i en värld full av konfliker och mänskligt lidande? Och - i en globaliserad värld - hur länge måste man ha varit svensk medborgare för att hyllas som hjälte efter att ha bärgat hem ett guld åt nationen? Reportage från Kista Galaxys träning (bilderna). SR:s korrespondent i Afrika - Richard Myrenberg - träffar cykellandslaget i Rwanda. Och så en krönika om fotboll och nationalism i Latinamerika av Lars Palmgren. Sport i P1 söndag 7 juni 8:05 (repris 19:30) Gäster: Lasse Dencik, socialpsykolog och Ida Ali-Lindquist, som bloggar om sport. Programledare Gunnar Bolin. Reporter Deniz Merdol. Producent Peter Sandberg. Från i morse. Sänds även natt mot tisdag kl. 03.02.

Sport, Repris

I Bannerheds bevingade vänner möter Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Dagens avsnitt utspelar sig vid Lummelunda bruk på Gotland, platsen där en mellanspett skådades i vintras. För första gången på mer än tjugo år. Mellanspetten är en av åtta medlemmar i den svenska hackspettsfamiljen - skogens egna slagverkare.  I den här serien om 10 program varvas fågelskådning i fält med uppläsningar ur Tomas Bannerheds kommande bok, I starens tid. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.   Bannerheds bevingade vänner görs av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss gärna på vår korta och kärnfulla e-postadress: bannerhedsbevingadevanner@sverigesradio.se Producent: David Rune Från i går. Sänds även natt mot måndag.

Fritid och hobby, Repris

Nyheter

Nyheter

Aniara lyfter från jorden för ett av sina rutinuppdrag, att frakta emigranter till Venus eller Mars, då jorden efter år av miljöförstöring har blivit en allt svårare plats att leva på. Men en katastrof inträffar då Aniara för att undvika en kollision med en asteroid tvingas göra en nödgir. Det finns ingen möjlighet att häva den felaktiga kursen, som nu är ställd rakt ut ur solsystemet, ut i universum. Besättning och passagerare är alla förr eller senare dömda till undergång. Radioteatern bjuder på en nytolkning av Harry Martinsons ständigt aktuella versepos med nyskriven musik och NASA:s rymdljud... Aniara av Harry Martinson. Med: Yvonne Lombard, Annika Hallin, Jasim Mohamed, Aleksa Lundberg, Emma Lindblad. Musik: Tomas Hallonsten. Ljud: Erland von Heijne. Manus och regi: Signe Barfoed och Josefin von Zeipel. Sänds även 14/6 kl. 00.02.

Teater

Nyheter

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Jonathan Lindström: Vem straffar ateisten. Maja Aase: Vi längtar till Litauen. Göran Everdahl: I min lilla, lilla värld av onda blommor.     Från i fredags.

Underhållning, Repris

Är vi födda rädda för varandra? Världsresenären och författaren Lasse Berg har sedan mitten av 60-talet beskrivit världen för oss. Hans Kalaharitrilogi om människans evolution blev en läsarsuccé. I dagarna kommer han tillsammans med fotografen Carl Douglas ut med sin senaste bok: Vårt inre Afrika. Upptäcktsresor. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris