SR, P1 2015-06-09

Nyheter

Nyheter

Programledare: Louise Epstein. Varför stjäl man fågelbon och ägg, kommer erfarenheten av konstgräs avgöra i VM och vad drev RFSU-grundaren? Det är dags för Sveriges första match i fotbolls-VM. Louise Epstein undrar om det svenska lagets erfarenhet av att spela på konstgräs kan ge fördel. Kanske är den erfarenheten rent av det som avgör matchen mot Nigeria? Hör Nazanin Vaseghpanah, tränare för AIK Dam. RFSU-grundaren Elise Ottesen-Jensen, även kallad Ottar, drev en livslång kamp för fri abort och sexualupplysning. Nu kommer den uppmärksammade pjäsen om hennes liv och verk till Stockholm. Gunilla Thorgren, pjäsförfattaren, och författaren till boken "Ottar och kärleken", och pjäsens regissör, Maria Löfgren, kommer till studion och berättar om Ottesen-Jensens driv och om pjäsen.  Stölderna av fågelägg fortsätter och Louise Epstein undrar hur lönsam den här ljusskygga verksamheten egentligen är? Dessutom undrar vi vad som krävs för att fånga tjuvarna som rör sig över stora geografiska områden? De senaste åren har två domar fallit om uppmärksammade äggstölder på svensk mark och ytterligare utredningar pågår. Kammaråklagare Christer B Jarlås på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Östersund berättar. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Erik Laquist Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Författaren och debattören Kajsa Ekis Ekman har läst finansmannen Björn Wahlroos bok "De tio sämsta ekonomiska teorierna - från Keynes till Piketty". Och Shora Esmailian ger sig i kast med sociologen Ana Islas kritik av Costa Rica, ett land som siktar på att vara oberoende av fossila bränslen om sex år.   Från i eftermiddags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Landets enda radioprogram om skolan. Vi belyser, granskar och diskuterar de viktigaste skolfrågorna. Programledare: Pia Fridén. Landets enda radioprogram om skolan. Vi belyser, granskar och diskuterar aktuella frågor. UR. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Om du vill veta din risk att dö inom den närmaste framtiden finns det nu ett verktyg för det. Det är ett datorprogram som, baserat på några få frågor, kan beräkna din statistiska risk att dö inom fem år. - Vi har en dator-algoritm som räknar ut hur du har svarat på alla dina frågor. Utifrån det får man sedan en absolut risk att dö inom fem år, säger Erik Ingelsson, professor i molekylär epidemiologi, och ansvarig för en stor studie som publiceras i veckans the Lancet.  I studien, som ligger till grund för riskkalkylatorn, har forskarna gjort jämförelser och undersökt samband mellan mer än 650 olika socioekonomiska, biologiska och psykologiska faktorer i ett av världens största studiematerial, den brittiska biobanken. Datat består av uppgifter och levnadsöden från nära en halv miljon britter, som forskarna noga följt i fem års tid, och på så sätt har man kunnat få fram vilka av de 650 faktorerna som bäst förutspår risken att dö. - Det visade sig att det var saker som "hur uppskattar du din egen hälsa" eller "hur snabbt går du" som var starkast, den typen av frågor, som var starkast. Vilket var intressant och faktiskt lite förvånande, säger Erik Ingelsson. Den stora analysen visade överraskande nog att de frågor man själv kunde svara på faktiskt bättre kunde förutspå risken att dö, än till exempel blodtryck eller fettsammansättning. En stark faktor är vilken hastighet du normalt går. Men det handlar inte om att du riskerar att dö bara för att du går långsamt, berättar Erik Ingelsson, utan om de bakomliggande orsakerna till att du faktiskt går långsamt. -  Man kan tänka sig att personer som går långsamt är sjuka, överviktiga eller röker. Det finns många olika saker som de faktiskt är, som i sin tur ökar risken för att de ska dö. Forskarna lät en dator-algoritm ta fram den kombination av riskfaktorer som på bästa sätt förutspår en persons risk att dö inom fem år. Resultatet blev riskkalkylatorn, som med 11 enkla frågor för kvinnor och 13 för män, ger dig en procentuell risk. Verktyget finns tillgängligt online och forskarna tror att det kommer vara till stor användning både för privatpersoner och olika aktörer inom samhället. Vetenskapsradions reporter Katarina Sundberg knappar in sina 11 svar i verktyget Ubble: sin ålder (40), sitt kön, hur många barn hon har fött, och om hon går fortare eller långsammare än genomsnittet. - Jag knappar in det sista i datorprogrammet och lite nervöst är det allt, när jag ber Ubble uppskatta min risk att dö och beräkna min så kallade ubble-ålder. - Ok, då ska vi se... Åh! Jag är bara 22 år! konstaterar Katarina Sundberg. Skulle du själv vilja testa att beräkna din risk att dö inom 5 år, hittar du en Från i fredags.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Nyheter

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. I kulturväxtdatabasen SKUD finns 100 000 växter med deras olika namn: dialektala, vetenskapliga och namn som används i handeln. Gustaf Klarin och Maj-Lis Pettersson planterar klättrande sommarblommor och besvarar lyssnarfrågor, bland annat om hur stor kruka tomatplantan ska ha, hur den milda vintern gynnade fjärilsbusken, problem med pelargonrost och häxringar i gräsmattan. I kulturväxtdatabasen SKUD finns 100 000 växter med deras olika namn: dialektala, vetenskapliga och namn som används i handeln. Björn Aldén, som är intendent på Botaniska Trädgården i Göteborg och en av männen bakom SKUD, intervjuas av frilansreportern Elisabeth Renström. Från i förmiddags. Sänds även på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby, Repris

Undersökande journalistik från Göteborg. Svenska reseföretag säljer volontärresor för att rädda Afrikas vilda lejon. Men bakom fasaden döljer sig en lönsam industri som för många lejon slutar med att de skjuts för nöjes skull. Jag är på Ukutula, en av södra Afrikas många lejonfarmer. Här finns ett 80-tal lejon, men också hyenor, geparder och afrikanskt lodjur. Och dessutom några asiatiska tigrar. Vi har just passerat en stor lejonhanne i en inhägnad och i en annan inhägnad finns ett tiotal halvvuxna lejonungar som sliter en djurkropp i stycken. Det grälas en del om maten. - Lions are social cats but when it comes to eating sharing isn't caring. That's what is going on there, säger farmens guide. Vi är en liten grupp turister och just nu på väg mot de små rovdjursungarna: lejon och tigrar som vi ska få träffa. - Yes you can go and touch them. Ungarna har tagits från sin mamma vid tre veckors ålder och fötts av med nappflaska av människor. På en filt på golvet ligger två lejonungar, en av dem tuggar på ett hörn av filten och bredvid slåss två lite större tigerungar. - Här sitter jag med en lejonunge som jag tror är tre veckor gammal, som jag klappar på huvudet just nu. - He wants to play with you, do you see? Säger guiden. Det är inte bara turister som lockas av rovdjursungarna. Farmen är ett av de ställen i södra Afrika dit svenska volontärresebyråer skickar volontärer, ofta ungdomar som under några veckor eller månader betalar för att arbeta för en god sak. På en av volontärresebolagens hemsidor beskrivs i en reklamfilm hur volontärerna får mata lejonungarna och gå promenader med dem. Och att Afrikas vilda lejon minskar dag för dag, och att något måste göras för att få tillbaka dem. I marknadsföringen står det att uppfödning är ett sätt att rädda lejonen. Men Kaliber har fått tips om att det här inte handlar om att rädda de vilda lejonen, utan om något helt annat. Att lejonen används för att tjäna pengar, och att de som vuxna kan komma att skjutas av rika turister. Jag har åkt till Sydafrika för att få reda på om det här tipset stämmer, och jag vill veta vad som kan hända med den lejonunge jag just klappat på huvudet. Men först ska vi träffa Frida Aronsson i Göteborg. Frida har just kommit hem efter jobb och träning. Hon är en av många svenska ungdomar som lockades av möjligheten att kombinera en spännande resa med att göra en insats för djur och natur. - Jag har ju funderat på att åka på en längre resa och nu blev det möjlighet att kunna åka iväg. Och då kände jag att jag ville göra något mer meningsfullt än att bara åka på ja, turistsresa. Jag gillar ju djur och natur så jag funderade på om jag kunde hoppa på någonting i volontärresor för att hjälpa dem, berättar hon. Frida tog kontakt med en volontärresebyrå som heter Amzungo för att få veta mer. - Sen fastnade jag lite för de stora djuren i Afrika. Det var lockande med Lejon och geparder och andra djur. Så då verkade det spännande att åka på ett sånt projekt. Det stod att de motionerade djuren varje dag så då undrade jag om det verkligen var varje dag man var ute och gick med djur, fortsätter Frida. - För det hade du velat eller? - Jaaa, fast...jag hade velat vara ute med djur men det var några som gick i koppel och då började jag fråga varför de gjorde det? Frida började läsa på om volontärarbete med djur och blev allt mer tveksam ju mer hon läste. - Det var bland annat det att man fick umgås med en del ungar och rovdjursungar borde kanske inte umgås med människor, så då frågade jag lite om det och sen tipsade en kompis till lite länkar, lite sidor som var kritiska mot det här och då läste jag lite mer och kom fram till att det kanske inte var jättebra. Amzungo säljer en resa till Zambia där volontärerna har nära kontakt med rovdjur. Jag läser på hemsidan att man får hjälpa till att mata djuren och en av de tidigare volontärerna beskriver hur hon fick mata lejonungar med nappflaska. Jag läser vidare att man strävar efter att föda upp och släppa ut geparder och lejon till deras naturliga miljö. Jag hittar ytterligare en svensk volontärresebyrå, Goxplore ,som erbjuder fem liknade resor till Zambia, Zimbabwe och Sydafrika. Två av farmerna i Goxplores resor sysslar med forskning, men föder också upp och säljer lejon. De tre andra farmerna är knutna till ett projekt som kallas Alert, eller fyrstegs-programmet, och som jobbar med att föda upp lejon för att sedan släppa ut i det fria. Och att det har visat sig vara ett effektivt sätt att upprätthålla lejonstammen, står det. Jag tänker att jag måste lära mig mer om hur man arbetar för att bevara vilda djur och åker till ett av de ställen i Sverige där man har mest erfarenhet av det, nämligen Nordens Ark i Bohuslän. Regner strilar ner. - Hej! Vilket ruskväder vi har idag...usch... Ewa Wikberg är biträdande zoolog. Hon låser upp en port i ett högt plank. Här bakom finns en gång där tre stora hägn löper samman. - När vi kommer fram här nu kan pojkarna gå in i slussarna och kan nå genom staket...så vi håller ett säkerhetsavstånd på ca en meter. Tigern morrar. - Det är ett vänligt hälsningsläte, säger Ewa. Tillsammans med Ewa Wikberg går jag igenom hur man arbetar för att återföra de uppfödda lejonen till det vilda. På Goxplores hemsida finns en beskrivning av arbetet i fyra steg. I första steget skiljs ungarna från mamman för att födas upp av människor, något som volontärerna alltså får hjälpa till med. I steg två får lejonen möjlighet att blida en flock i ett litet och skyddat området, där de fortfarande övervakas av människor. I steg tre flyttas de till ett större område och får klara sig på egen hand. De ungar som föds i flocken kommer sedan att släppas ut till vilda flockar i steg fyra. Ewa Wikberg säger att hon har svårt att förstå det här arbetssättet. - Men jag kan inte säga att jag tycker att ta ungar vid tre veckors ålder, flaskuppföda dem, för att sen avvänja dem vid människor igen för att försöka konstgjort återskapa en socialt fungerade grupp är den väg som verkar logisk. Lejon förökar sig lätt, till skillnad från vissa andra kattdjur, så det finns egentligen inget skäl till att föda upp dem. Anledningen till att de är nära utrotningshotade är i stället att kommer i konflikt med människan. De skjuts av tjuvjägare, de dödas när de tar tamboskap, och områdena där de kan leva och där de finns tillräckligt med bytesdjur blir allt mindre och allt färre. Och det man måste hitta lösningar om man vill rädda det vilda lejonet, säger Ewa Wikberg. - Utan vad man borde göra är att ta reda på vad du vill bevara, starta en grupp med dem, låt de sköta det själva för de fullt kapabla att göra det. Se till att du har lämpliga habitat, se till att det finns bytesdjur, restaurera områdena där de ska vara, ta bort hotbilden och sen sätt ut. Det är så man gör. På Nordens Ark, där man har lång erfarenhet av att jobba för att bevara hotade djurarter är man alltså tveksam till om det här fungerar. Vad säger då de svenska företag som säljer de här resorna? - På Alert har de ju fött upp lejon på detta sätt genom att ta dem tidigt från deras mödrar och sen satt ut dem. Och där har de själva fått egna avkommor. Och de avkommornar som fötts där är födda vilda. Så det fungerar att göra så här, säger Fredrik Dahlberg är vd för Goxplore. Men när jag tar fram Alerts årsredovisningar framkommer en annan bild. Projektet startade för tio år sedan, men ännu har ingen av lejonen kommit ut i det fria, det som kallas steg fyra. Vad man har är två små flockar som kommit till steg två, alltså att de lever i ett litet skyddat område, där de fortfarande har möjlighet att få hjälp med mat av människor. - Ja, och det är ingen som har gjort det här innan, det är en ny metod som prövas. Det är en insats och det är ett försök till att få fram fler lejon som kan flyttas runt i Afrika som är vilda. Jag hoppas och tror att det här fungerar, säger han. - Men du tycker inte du lurar volontärer och skickar de till något som kanske kommer att fungera i framtiden? - Det är som jag säger det får utvisa sig, jag hoppas och tror att vi kan nå det fjärde steget. Fredrik Dahlberg säger alltså att han hoppas att det här kommer att fungera i framtiden. Hur är det då med Amzungos volontärresa, där man säger sig sträva efter att föda upp och släppa ut geparder och lejon till deras naturliga miljö. Lisa Alfredsson är en av ägarna till Amzungo och säger att uppgifterna på hemsidan inte stämmer helt och hållet, det projekt deras resenärer kommer till handlar snarare om att utbilda lokalbefolkningen om varför det är viktigt att bevara vilda djur, än att föda upp och släppa ur djur i det fira. - Det har varit väldigt bra det här med att ni börjar ställa lite frågor och så, så att vi också får oss en tankeställare, att vi verkligen får fram det här som vi har vetat om hela tiden, men som kanske inte riktigt i våra texter och hur vi har marknadsfört projektet, så om du går in på hemsidan i dag kan du läsa mycket mer om just utbildningen som är så himla viktigt, men vi får ta på oss att vi har varit dåliga att lyfta fram det, säger Lisa Alfredsson. När jag kommer hem går jag in på Amzungos hemsida igen, och ser att texten är ändrad. Det står inte lägre att man strävar efter att föda upp lejon och geparder, bara att man strävar efter att släppa ut dem tillbaka till deras naturliga miljö. Och man har tre lejon, inte som släppts fria, men som finns i ett privat hägn när jag skriver till dem och frågar. Bara i Sydafrika finns omkring 160 farmer som föder upp lejon. Och många av dem tar emot volontärer och turister. Många säger också att de föder upp för att sen släppa lejonen fria. Så finns det andra projekt som är mer framgångsrika? För att få svar på frågan ringer jag Luke Hunter, forskare och ordförande i Panthera, en internationell miljövårdsorganisation som arbetar med bevarande av stora kattdjur. 2013 publicerade han en forskningsrapport i en vetenskaplig tidskrift om de här lejonfarmerna bidrag till att bevara Afrikas vilda lejon. Rapportern visade att de lejonfarmer som säger sig föda upp lejon för att släppa ut i det fria, aldrig har gjort det. - They have not released lions so even though they claim that's the ultimate objective, it simply hasn't happened yet. Nej, trots att många säger att det är målet så har ingen av de här lejonfarmerna lyckats med att släppa ut lejon uppfödda i fångenskap, säger Luke Hunter. Enligt honom är syftet i stället att tjäna pengar och det är också förklaringen till varför ungarna tas från sina mammor, menar han. - I think that the organizations that are doing this are interested in lots of little lion cubbies because they could charge people to come and interact with them, you it is very appealing, people pay a lot of money to do that. So again I have heard all sort of excuses why we must do this, way we are taken away the cubs and that it is good to socialize them all that sort of things, and that's absolute rubbish, if they were serious about wild lions they would let lions reproduce naturally and raise their cubs to become wild lions and it is just no place for volunteers in that process. Jag tror att de vill ha en mängd små söta lejonungar, eftersom turister är beredda att betala en hel del pengar för att få kela med lejonungarna, jag har hört alla möjliga ursäkter om varför man måste ta ungarna och att det är bra att vänja dem vid människor. Men det där är bara dumheter säger han. Det verkliga skälet är att honan snabbt ska blir dräktig igen. Han det varit serösa med öka den vilda lejonstammen skulle de låta lejonen själva föda upp sina lejonungar till vuxna lejon som är vilda på riktigt. Och då finns det ingen plats för turister eller volontärer. Och efter ett och ett halvt eller två års ålder är lejonungarna för stora och för farliga för att det ska vara säkert för människor att umgås med dem. Men ett lejon i fångenskap kan leva tills det blir 15 år eller mer. Så vad händer då med alla lejonungar ungar som föds upp? Luke Hunter säger att de troligtvis säljs till jaktindustrin. - The main byer is of course the canned hunting industry. Kaliber handlar idag om svenska reseföretag som säljer volontärresor till farmer som säger sig arbeta för att rädda Afrikas vilda lejon. Men där få av lejonen som fötts upp släpps ut i det fria. Och forskare säger att lejonen oftast slutar i ett jakthägn där de skjuts av rika turister. Men gäller det också de djur som föds på farmer som svenska företagen skickar volontärer till? Vi återvänder till Ukutula som ligger cirka 10 mil norr om Johannesburg. Lejonungen som jag suttit och kelat med gäspar, reser sig och går iväg. Han heter Odin, döpt efter en fornnordisk gud. Han är på väg till vattenskålen som står en bit bort. Ungen är en av  Sydafrika  cirka 6 000 lejon i fångenskap, det finns dessutom omkring 800 lejon i privata hägn, och det är tre gånger så många som de vilda lejonen som bara är omkring 2 300. En av ungarna har fått tag i håret på en av turisterna och det uppstår spridda skratt. Ukutula har fått kritik bland annat i sociala medier och på bloggar för att djuren tas omhand dåligt, och en Facebook-grupp, "Volonteers in Africa Beware" som granskar volontärställen har farmen på sin svarta lista. Det har också talats om att lejonen säljs till jaktindustrin. Ett par dagar efter mitt besök som turist på farmen återvänder jag, den här gången som journalist för att träffa ägaren Willi Jacobs och han avfärdar kritiken helt och hållet. Den kommer från volontärer som inte följt farmens regler och blivit tillrättavisade säger han. Samma sak med påståendet om att många lejon slutar i jakthägn. Jag säljer inte till jakt, säger han. - If you are going to kill an animal for at trophy or to say what a great guy you are, that are against our policy completely. - But where do you sell your lions? - As I mentioned to you we check out the facility and up upon resently the new owner would have to sign a agreement with that the animal will not be used for anything unethical. And we don't restrict it only to hunting, we restrict it to that the animal will not be used in the animal parts industry, in other words the animal will not be killed for it skins, for it bones for its teeth or whatever else some people use the animal for. The animal must go to a facility where it will be looked after in the same way we would do. And we have come into contact with several people that we are very happy to sell to. Some of the places are involved in tourism like we are, some of the places are involved in education, so we make sure to the extent possible that the people that we deal with have the same ideas as we have, sager Willi Jacobs. Den nya ägaren har fått skriva på ett kontrakt som visar att det inte tanker använda djuret på något oetiskt sätt och då gäller det inte bara jakt. Alldeles nyligen har vi startat en databas som ska göra det möjligt att spåra våra lejon, var de tar vägen i framtiden. Vi lägger ner ett stort arbete på att visa att säljer våra djur till bra ställen, säger Willi Jacobs. Men hur kan han veta att inte djurens säljs vidare och ändå hamnar i jaktindustrin? Nej, det kan han ju naturligvis inte veta säger han. - There are certain factors that are out of your control. And to hold me responsible for a lion that was born on my property the years ago, is really ridiculous. You know if it has gone through three different owners why should I carry the responsibility? Det är verkligen löjligt att påstå att jag ansvarig för ett lejon som sålts och köpts gång på gång. Varför skulle jag vara ansvarig för det, säger han. Nej, Willi Jacob är en av många lejonuppfödare i södra Afrika vill inte alls förknippas med jaktindustrin. Men både media och djurrättsorganisationer i södra Afrika kopplar ihop lejonuppfödning med jakt. Jag lämnar Ukutula och åker till George i södra Sydafrika för att träffa Chris Mercer och hans partner Bev Pervan, och blir entusiastiskt mottagen av hunden Cometh. Paret har startat "Campaign Against Canned Hunting" - en organisation som nu finns i en rad länder. Canned hunting säger Chris Mercer är en sorts troféjakt där djuret på något sätt hindras från att fly. Det kan vara så att det skjuts i en inhägnad. Eller också är det vant vid människor och uppfattar inte människan som en fara. Det är en kritiserad jaktform, men helt laglig i Sydafrika. Och enligt Chris Mercer är det är de allra flesta lejonungar som föds upp med nappflaska av volontärer hamnar. - Wherever you have lion cubs in South Africa there you have canned hunting. Because if I can explain: the purpose of lion farming is to produce huntable targets. That's the whole business model. Adult lions are expansible to feed and as you could imagine once they reach huntible size they must be hunted. The idea that they could be accommodated somewhere where they could be retied and live to a ripple age eating up every profit they made for the owner when they were younger is of course recipe for insolvency. It is not a business plan so I would like your listeners to understand that the public relation put out by the lion farmers that there lion cubs will never be hunted and that they are used only for scientific research and that they will released back to the wild or retired all these are falsehood in order to conceal the ultimate fate of the cubs which is to be cruelly hunted most often by a bow and arrow. På det stora hela är själva poängen med att föda upp lejon att producera för jaktindustrin - inkomsterna från volontärarbete och turister är bara ett komplement till den verkliga inkomstkällan som är jakten, menar Chris Mercer. Men både uppfödarna och jaktfarmerna har ett intresse in att dölja det här. Hälften av turisterna och volontärerna skulle komma om de visste, samma sak med jägarna, det vill inte veta att de skjuter att tamt lejon. Visst, ett och annat lejon kanske säljs till något privat zoo i Dubai eller Abu Dhabi, men de allra flesta lejonungarna kommer att skjutas, ofta med pil och båge eller form av jakt som blivit allt populärare på senare tid. Det är stora pengar det handlar om. Jag letar på jaktsidor som har prislistor över vad det kostar att skjuta olika djur. 35 000 dollar eller drygt 300 000 kronor för en fullvuxen lejonhanne. Och ett riktigt fint lejon kan kosta upp till 50 000 dollar. Och djuren säljs i flera led, därför kan uppfödarna säga att de inte har något med jaktindustrin att göra säger Chris Mercer: - I have nothing to do with canned hunting, you can see I sold my lions to mr X and he hasn't hunted them, he has sold them to mr Y and as far as I know he hasn't hunted them, and if they get hunted by mr Z you can´t blame me it is not my fault, once the lions leave my possession they are no longer my responsibility. So this is not going to change the fundamental issue which is that the only market for an adult lion, which is expensive to feed and maintain, is the hunting industry. Och statistiken pekar på att han kan har rätt. Eftersom det afrikanska lejonet är bedömt som nära utrotningshotat regeleras och registreras all handel med döda och levande lejon. 2013 exporterades 52 levande lejon som fötts upp i fångenskap från Sydafrika, men samma år exporterades cirka 700 döda lejon eller delar av lejon som fötts i fångenskap och dödats i jakt. Men vad säger de svenska reseföretagen om påståendena om att djuren slutar i ett jakthägn? På Amzungo har man lutat sig mot att jakt tidigare har varit förbjudit i Zambia, till skillnad från Sydafrika. Men enligt tidningar i södra Afrika har den zambiska regeringen nu beslutat att tillåta jakt igen. - Vi vill ju inte att det ska finnas någon möjlighet att djuren som vi jobbar för att bevara hamnar i fel händer och kan bli del av det här, så då kommer vi ju verkligen få fundera på och ta mycket diskussioner med projektet vad det kommer att göra för att verkligen jobba emot att de här djuren kan bli inblandade på något sätt, säger Amzungos Lisa Alfredsson. Och Goxplores vd Fredrik Dahlberg säger att företaget tar helt avstånd från det som kallas canned hunting och att de farmer han skickar volontärer till skriftligen har försäkrat att de inte säljer till jaktindustrin. - Ja, och det finns canned hunting och det är fortfarande lagligt och det sker, men jag har fått försäkringar från de vi jobbar med att de sysslar inte med detta. Hade de gjort det hade vi inte sysslat med dem. Men kan man verkligen lita på det? Kan jag vara helt säker på att den lejonunge som jag kelat med inte kommer att skjutas av en rik jaktturist? Jag får kontakt med en anställd som vill vara anonym, men som jobbar på en av de farmer som är knutna till Alert, alltså det projekt där man uttryckligen säger sig föda upp för att sätta ut lejon till den vilda lejonstammen. - Det är ett fuskprojekt skriver den anställde till mig. - Hur kan du säga det, skriver jag tillbaka. - Var tror du all lejon tar vägen, när det har ätit sig stora. Det finns jägare som föredrar lejon i burar, får jag till svar. Vad säger vd Fredrik Dahlberg på Goxplore om det påståendet? - Det är nyheter för mig i så fall. Då skulle jag väldigt gärna vilja veta mer om det, om det kommer från Alerts som inte har några band med jakt, till och med de som ifrågasätter projekten säger att de inte är förknippade med jakt. Kaliber har sökt Alerts ansvariga via mejl med frågor om det här. Vi har dock inte fått något svar. Men en anställd som säger att djuren säljs till just canned hunting räcker inte som bevis för att säga att det är så. Däremot inser jag att frågan är stor i Sydafrika, jag hittar fler tidningsartiklar och det visar sig också att flera politiker engagerat sig i frågan. Och det är nu jag får tag på något intressant. En politiker i har ställt en fråga i The North West Provincial Govement, alltså en av delstatsparlamenteten i Sydafrika, om handel med lejon. Och det finns en förteckning över vart några av farmerna sålt sina djur. Det visar sig att Letsatsi, en farm som Goxplore skickar volontärer, har sålt till två jaktfarmer. "Have a taste of a the south African hunting experince" skriver den ena jaktfarmen på sin hemsida och visar en film med sex leende jägare som skjuter bland annat lejon, ackompanjerat med pampig musik. Jag visar de här uppgifterna för Fredrik Dahlberg. - Då visar det sig att de har sålt en hel del. Och då tog jag fram de här ställena. - Och det var från Letsatsi? - Bägge är från Letsatsi. - Men det här tar jag gärna kopior på och tar upp med ägaren. - För det här var inget du visste? - Nej, absolut inte. - Förvånar det dig? - Ja, det gör det. När de säger att de inte säljer till jakt får man väl tro på det, men nu måste vi ju fråga om det här. Jag ringer Letsatsi för att få veta hur de har resonerat, men det tackar nej till att prata med mig. Det handlar om sammantaget 41 lejon. 2013 sålde Letsatsi ett lejon till en jaktfarm och 2014 sålde de 40 lejon vid fem olika tillfällen till en annan jaktfarm. - Men skulle volontärer verkligen betalat för det här om det hade vetat att djuren går till jakt? - Vi skulle inte tillhandhållit det här om vi hade vetat, och jag måste titta på det här, annars hade vi inte haft det här. Det säger sig självt. Men det slutar inte här. Det visar sig nämligen finnas ytterligare ett sätt att tjäna pengar på lejonen som föds upp i fångenskap. När jägaren har tagit trofén, det vill säga huvudet och skinnet, finns något värdefullt kvar: nämligen benen, själva skelettet. Det säljs, helt lagligt, till Asien, där det finns en efterfrågan på rovdjursben, något som används i naturmedicin som potenshöjande medel. Men även om det är lagligt väckte uppståndelse i Sydafrikansk media när det uppdagades att Letsatsi 2009 hade sålt lejonben till Laos. Men det här var något som Fredrik Dahlberg visste om. Lejonen dog av sjukdom säger han. ­- Det är beklämmande, men som sagt det var något som hände innan vi började syssla med det här projektet och de här lejonen dog av sjukdom. Bakom volontärresorna som säljs med argumentet att rädda Afrikas vilda lejon döljer sig alltså en lönsam industri, och få, om ens några, lejon släpps ut i det fria. Djuren utnyttjas för att få volontärer och turister att betala för att kela med dem och ta hand om dem. När de blir för stora och för farliga att hanteras av människor slutar det för många djur att de skjuts för nöjes skull av rika jaktturister. Kaliber har kunnat visa att det svenska reseföretaget Goxplore skickat volontärer till uppfödare som sålt sina djur till jaktfarmer. Hur gick det då för Frida Aronsson som funderade på att åka på en volontärresa för att göra en insats för djur och natur? - Jag valde att inte åka, utan började titta på annat i stället som kändes mer seriöst. Och jag avbröt väl egentligen för att jag fick lite mer kännedom vad som händer med uppfödda lejon och andra djur. Det hade varit väldigt hemskt att åka ner och tro att man gör något bra och sen visar det sig att djuren föds upp för att skjutas eller egentligen bara är kvar i inhägnaden resten av livet. När programmet är klart får jag ett mejl av Goxplores vd Fredrik Dahlberg där han skriver att de har avslutat samarbetet med Letsatsi och tagit bort det från sitt utbud. Reporter: Lena Pettersson Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Är idrott och nationalism bara av ondo? I Rwanda har landets cykellag gett nationen nytt hopp, medan idrott och nationalism på andra håll ger näring åt destruktiva krafter. Nationella ledare har sedan länge insett kraften i att utnyttja idrotten för sina egna syften. Men å andra sidan: är det  önskvärt att idrotten är neutral i en värld full av konfliker och mänskligt lidande? Och - i en globaliserad värld - hur länge måste man ha varit svensk medborgare för att hyllas som hjälte efter att ha bärgat hem ett guld åt nationen? Reportage från Kista Galaxys träning (bilderna). SR:s korrespondent i Afrika - Richard Myrenberg - träffar cykellandslaget i Rwanda. Och så en krönika om fotboll och nationalism i Latinamerika av Lars Palmgren. Sport i P1 söndag 7 juni 8:05 (repris 19:30) Gäster: Lasse Dencik, socialpsykolog och Ida Ali-Lindquist, som bloggar om sport. Programledare Gunnar Bolin. Reporter Deniz Merdol. Producent Peter Sandberg. Från i söndags.

Sport, Repris

Kultur

Nyheter

Nyheter

I P1 Dokumentär hör du berättelser från verkligheten. Här gestaltas samtiden genom enskilda levnadsöden, platser och miljöer. Vårt uppdrag är att både skildra det som rör sig i tiden och under ytan. Från 31/5.

Dokumentärer, Repris

Nyheter

Nyheter

Depression är en av våra folksjukdomar och behovet av behandlingsalternativ är därför stort. Nu startar en stor studie där bedövningsmedlet ketamin ska testas och jämföras med elbehandling. Depression ses som en av världens stora folksjukdomar, och så också i Sverige. Man räknar med att mellan 15 och 25 procent av befolkningen någon gång drabbas av tillstånd av depressiv art. Många blir bättre, andra drabbas gång på gång. Den hjälp som erbjuds idag är i huvudsak psykofarmaka och elbehandling. Ketamin är ett nytt läkemedel som dykt upp som ett alternativ. Det är egentligen ingen ny substans, utan ett medel som används för att söva patienter inför kirurgiska ingrepp. Nu har man sett hur låga doser av detta medel i enskilda fall kunnat hjälpa upp personer ur svår depression. Vid Lunds psykiatriska klinik startar en studie med 200 patienter som om några år kan ge svaret. Forskarna jämför med elbehandling som ges till patienter på kliniken, och de hoppas att ketamin kan bli ersättning eller komplement till den omdiskuterade elbehandlingen. I programmet medverkar Pouya Movahed, psykiatriforskare vid Lund universitet och Srecko Cvrkic, överläkare vid Lunds psykiatriska klinik. Reporter: Per Gustafsson Från i går.

Vetenskap, Repris

Insatserna för att rädda för tidigt födda barn varierar mellan sjukhus. Den som döms för hedersvåld ska få bättre kriminalvård. Avspark för Sverige i fotbolls-VM. Unikt gripande efter skottlossning i Malmö. Apple utmanar Spotify. Varför är det så svårt att få in kvinnor i styrelser? Utrikeskrönika med Johan Bergendorff, Kambodja.

Med det växande antalet flyktingar som försöker ta sig till Europa ökar också de ensamkommande barnen. På vägen norrut upptäcks varje år allt fler barn i transitlandet Grekland som antingen kommit ensamma eller som under flykten kommit bort från sina föräldrar. Grekland har länge kritiserats för sin flyktingmottagning men det finns också många frivilligkrafter som försöker hjälpa till där staten inte förmår. Reportage av vår korrespondent Johanna Melén.

Regeringen förbereder just nu ett lagförslag om att införa krav på könskvotering i börsnoterade bolagsstyrelser. Ett måste för att nå en jämnare könsfördelning menar vissa, men förslaget har redan mött mycket kritik. Vad finns det att göra förutom lagstiftning? Reportage av Maria Repitsch.

Igår kväll presenterade jätten Apple sin nya musiktjänst Apple Music för strömmad musik på ett evenemang i San Francisco. Tidigare har Apple fokuserat på att användarna ska köpa och ladda ner sin musik men nu ger man sig in och konkurrerar med svenska Spotify. Hör Daniel Johansson som forskar om musikbranschen vid Linnéuniversitetet följer lanseringen.

Barn som föds extremt för tidigt, redan i vecka 22, får olika vård beroende på var de föds i landet. I Umeå och Uppsala sätts livräddande åtgärder in direkt, men i Stockholm och Linköping gör man inte det om inte föräldrarna går emot läkarens inrådan och kräver det. Vi möter Linnea och Robert Våhlin som bytte landsting från Stockholm till Uppsala för att deras för tidigt födda tvillingar skulle få en större chans att överleva.

Sverige mötte Nigeria i sin första match i fotbolls-VM i Kanada sent igår kväll. Det blev oavgjort, 3-3. P1-morgon har bjudit in två riktiga pionjärer inom svensk landslagsfotboll för att prata om hur laget sköter sig. Målvakten Elisabeth Leidinge, som gjort 112 landskamper, och Lena Videkull som är en av svenska landslagets största målskyttar genom tiderna.

Svensk kriminalvård har idag ingen särskild vård för de gärningsmän som är dömda för hedersrelaterade brott, rapporterar Ekot. I en ny rapport föreslås en rad åtgärder för att de dömda ska komma bättre ut efter straffet. Hör Jenny Yourstone, forskningsledare vid Kriminalvården, och Zubeyde Demirörs Syed på Elektra, en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot våld och förtryck i hederns namn.

I natt har det varit skottlossning i stadsdelen Rosengård i Malmö. Inte mindre än 27 män har gripits misstänkta för försök till mord och grovt vapenbrott. Hör Jimmy Modin, presstaleman för polisen Region Syd.

Publikreaktioner sammanställda av Håkan Widman

Insatserna för att rädda för tidigt födda barn varierar mellan sjukhus. Den som döms för hedersvåld ska få bättre kriminalvård. Avspark för Sverige i fotbolls-VM. Unikt gripande efter skottlossning i Malmö. Apple utmanar Spotify. Varför är det så svårt att få in kvinnor i styrelser? Utrikeskrönika med Johan Bergendorff, Kambodja.

Insatserna för att rädda för tidigt födda barn varierar mellan sjukhus. Den som döms för hedersvåld ska få bättre kriminalvård. Avspark för Sverige i fotbolls-VM. Unikt gripande efter skottlossning i Malmö. Apple utmanar Spotify. Varför är det så svårt att få in kvinnor i styrelser? Utrikeskrönika med Johan Bergendorff, Kambodja.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Morgonandakterna den här veckan börjar och slutar med Noa. De leds av Sara Blom som är stiftsadjunkt i Göteborg. Ett återkommande tema är vår roll och kallelse i världen. Jag minns inte hur det var när jag döptes, ändå betyder det något för mig att vara döpt. Dopet är en inbjudan. Sara Blom. TextFrån Matteusevangeliet kap 28. MusikLyran ur Starry sky cycle (op 52) med Lauri Väinmaa (U Sisask) Sv ps 69 Glad jag städse vill bekänna med Birgitta Thalén-Sundin. Producent Roger Blomqvist Sveriges Radio Göteborg

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Insatserna för att rädda för tidigt födda barn varierar mellan sjukhus. Den som döms för hedersvåld ska få bättre kriminalvård. Avspark för Sverige i fotbolls-VM. Unikt gripande efter skottlossning i Malmö. Apple utmanar Spotify. Varför är det så svårt att få in kvinnor i styrelser? Utrikeskrönika med Johan Bergendorff, Kambodja.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Insatserna för att rädda för tidigt födda barn varierar mellan sjukhus. Den som döms för hedersvåld ska få bättre kriminalvård. Avspark för Sverige i fotbolls-VM. Unikt gripande efter skottlossning i Malmö. Apple utmanar Spotify. Varför är det så svårt att få in kvinnor i styrelser? Utrikeskrönika med Johan Bergendorff, Kambodja.

Aktualiteter

Om att vara ny på jobbet. Ingela Wall är estradpoet. I över tio års tid har hon uppträtt på scener, i radio, tävlat i poetry slam, uppträtt med stand up och skrivit sångtexter till körkonsert. Hon har också en filosofie kandidat i skapande svenska.  Just nu spelar hon estradpoesiföreställningen "Dags för besiktning" och även "Kom ihåg! Köpa mjölk och skaffa barn" som är baserad på hennes egna erfarenheter.  Ingela kan även höras framföra specialskrivna dikter till Gudstjänst i P1.   Ingela arbetar även som museipedagog på Västerbottens museum. Hon bor med sambo och två barn i Umeå men kommer ursprungligen från Sandviken.   Producent Gunilla Nordlund Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Insatserna för att rädda för tidigt födda barn varierar mellan sjukhus. Den som döms för hedersvåld ska få bättre kriminalvård. Avspark för Sverige i fotbolls-VM. Unikt gripande efter skottlossning i Malmö. Apple utmanar Spotify. Varför är det så svårt att få in kvinnor i styrelser? Utrikeskrönika med Johan Bergendorff, Kambodja.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Insatserna för att rädda för tidigt födda barn varierar mellan sjukhus. Den som döms för hedersvåld ska få bättre kriminalvård. Avspark för Sverige i fotbolls-VM. Unikt gripande efter skottlossning i Malmö. Apple utmanar Spotify. Varför är det så svårt att få in kvinnor i styrelser? Utrikeskrönika med Johan Bergendorff, Kambodja.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Insatserna för att rädda för tidigt födda barn varierar mellan sjukhus. Den som döms för hedersvåld ska få bättre kriminalvård. Avspark för Sverige i fotbolls-VM. Unikt gripande efter skottlossning i Malmö. Apple utmanar Spotify. Varför är det så svårt att få in kvinnor i styrelser? Utrikeskrönika med Johan Bergendorff, Kambodja.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Insatserna för att rädda för tidigt födda barn varierar mellan sjukhus. Den som döms för hedersvåld ska få bättre kriminalvård. Avspark för Sverige i fotbolls-VM. Unikt gripande efter skottlossning i Malmö. Apple utmanar Spotify. Varför är det så svårt att få in kvinnor i styrelser? Utrikeskrönika med Johan Bergendorff, Kambodja.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Insatserna för att rädda för tidigt födda barn varierar mellan sjukhus. Den som döms för hedersvåld ska få bättre kriminalvård. Avspark för Sverige i fotbolls-VM. Unikt gripande efter skottlossning i Malmö. Apple utmanar Spotify. Varför är det så svårt att få in kvinnor i styrelser? Utrikeskrönika med Johan Bergendorff, Kambodja.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Insatserna för att rädda för tidigt födda barn varierar mellan sjukhus. Den som döms för hedersvåld ska få bättre kriminalvård. Avspark för Sverige i fotbolls-VM. Unikt gripande efter skottlossning i Malmö. Apple utmanar Spotify. Varför är det så svårt att få in kvinnor i styrelser? Utrikeskrönika med Johan Bergendorff, Kambodja.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

Insatserna för att rädda för tidigt födda barn varierar mellan sjukhus. Den som döms för hedersvåld ska få bättre kriminalvård. Avspark för Sverige i fotbolls-VM. Unikt gripande efter skottlossning i Malmö. Apple utmanar Spotify. Varför är det så svårt att få in kvinnor i styrelser? Utrikeskrönika med Johan Bergendorff, Kambodja.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Insatserna för att rädda för tidigt födda barn varierar mellan sjukhus. Den som döms för hedersvåld ska få bättre kriminalvård. Avspark för Sverige i fotbolls-VM. Unikt gripande efter skottlossning i Malmö. Apple utmanar Spotify. Varför är det så svårt att få in kvinnor i styrelser? Utrikeskrönika med Johan Bergendorff, Kambodja.

Aktualiteter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Nyheter

Nyheter

Sen autism beskrevs för första gången på 40-talet har forskare försökt förklara vad tillståndet beror på. Under en period talades det om kylskåpsmammor, och föräldrarna anklagades för att vara orsaken till barnens autism. Idag vet man allt mer om orsakerna och en stor del av förklaringen ligger i genetiken, men faktorer i miljön spelar också in. Dagens Kropp & Själ handlar om vad man vet om orsakerna till autism och hur långt man är från en bot. Vi följer med hem till familjen Högdahl där det är det full rulle större delen av dygnet. Både Malcom och hans lillasyster Nike har fragil X som är en kromosomförändring och en känd orsak till autism. Ungefär en procent av Sveriges befolkning har någon form av autismspektrumtillstånd. Diagnosen rymmer en rad funktionsnedsättningar och symtomen kan vara allt från lättare till mycket svåra funktionsnedsättningar. Gäster i programmet är bland andra psykiatriprofessor Christopher Gillberg och Christina Hultman, professor i psykiatrisk epidemiologi. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Midsommaraftonen 1945 reste hjälpsköterskan Britta Aldstam med skeppet M/S Rönnskär från Malmö för att hämta upp överlevande från koncentrationslägret Bergen-Belsen i Tyskland. Barnen som kom ombord ville lära sig svenska berättar Britta Aldstam, idag 95 år gammal. Hon minns hur de visade de intatuerade numren på sina armar för henne. De ville att hon skulle säga vad siffrorna hette på svenska. Hör hennes berättelse om de fem resorna med M/S Rönnskär när 10 000 flyktingar från Tyskland skulle ges plats i Sverige. Programmet är gjort av Ola Hemström Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Sociala frågor

Kultur

ur diktsamlingen "Tung trafik och lilla vägen" av Joar Tiberg. Första rad: Livsgrädden. Joar Tiberg läser. Förlag: Bonniers, 2013 Musik Richard Rodney Bennett: Recitativ för gitarr ur Fem impromptus Exekutör Trond Davidsen, gitarr Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Information

Lifegene skulle lösa gåtorna bakom sjukdomar som alzheimer, diabetes och cancer. Men av alla de svenskar som skulle ingå i Lifegenes register är det bara en bråkdel som dykt upp för att göra tester. Projektet Lifegene har kallats "den viktigaste satsningen i svensk medicinsk forskning någonsin" av dåvarande utbildnings- och forskningsministern Jan Björklund (FP). Lifegene skulle lösa gåtorna bakom sjukdomar som Alzheimers, diabetes och cancer. Men av den halva miljonen svenskar som skulle ingå i Lifegenes register är det än så länge bara 24 000 som har hörsammat kallelsen till hälsotester. Med hjälp av blodprover, hälsotester och långa frågeformulär skulle forskare i framtiden kunna få ett gediget material för att avgöra orsakerna till våra folksjukdomar. Är det arv eller miljö? Men i december 2011 stoppade Datainspektionen, DI, verksamheten. Deltagarna fick inte veta exakt vilken forskning som skulle bedrivas, och då gick det inte enligt DI heller att för den enskilde ge något informerat samtycke. Men regeringen valde då att skapa en speciell Lifegene lag, för att man bedömde verksamheten som så viktig. Och en särskild utredning tillsattes för att lösa problemen en gång för alla. Men frågan är om man kommit fram till en hållbar lösning för framtida medicinsk forskning. I programmet hör du Peggy Björkenheim, en av deltagarna i Lifegene, som är på hälsokontroll, Lisa Andersson, biomedicinska analytiker på Lifegene, Nancy Pedersen, professor i genetisk epidemiologi, Karolinska institutet, vetenskapligt ansvarig för Lifegene, Ingela Alverfors, jurist Datainspektionen och Magnus Stenbeck, docent i sociologi, Karolinska institutet och en av experterna i utredningen " Unik kunskap genom registerforskning". Reporter: Annika Östman Sänds även i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyhetsprogram

Kultur

Intresset för den svenska utvandringen till Amerika växer igen. Kanske inte oväntat - vi lever i en tid där frågor om migration och exil återigen står i fokus. Och de svenska utvandrarberättleserna ligger inte djupare begravda i historian än bara ett par generationer ner. Bilderna på båtarna över Medelhavet och Eu-migranten utanför den lokala matbutiken blir påminnelser om de egna historiska berättelserna om "flykten" och "det nya landet". I tre tegelstenslika band har journalisten och författaren Lennart Pehrson under det senaste året försökt bredda och fördjupa berättelserna om den svenska emigrationen. Litteraturkritikern och författaren Ola Larsmo läser Pehrsons trilogi "Den nya världen", "Den nya staden" och sista delen "Den nya tiden" och påminns om vilka vi var - och vilka vi är. Sänds även kl. 20.45 och kl. 00.45.

Kultur

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Än så länge finns det få språkråd som rör användningen av smileys. Men lyssnaren Emelie har en fundering om var skiljetecken ska placeras i samband med smileys, före eller efter. Vad tycker du? Veckans språkfrågorVad kan man använda för verb för att använda tandtråd? Tandtråda? När började ordet skjutning användas istället för skottlossning och varför? Hur ska skiljetecken användas i samband med smileys? Språkexpert Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper Sänds även i morgon kl. 19.03, natten mot torsdag kl. 01.35 och på söndag kl. 07.03.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Inte kan väl en döv person bli slagverkare och hur ska utbildningen gå till undrade skeptikerna. Evelyn Glennie övervann alla hinder. I juni tar hon emot Polarpriset. Att se årets polarpristagare Evelyn Glennie hålla masterclass är som ett under i den högre skolan. Hon är världens första soloslagverkare på heltid inom den klassiska musiken - trots att hon är döv sedan tolv års ålder. Evelyn Glennie hör med kroppen . Framförallt är fötterna hennes "öron", hon känner av vibrationerna i golvet och har stenkoll på alla ljud. Hon har beställt mer än 160 nya verk för soloslagverk, gett ut 25 skivor, hon komponerar för film och tv och hon ger ett hundratal konserter runt om i världen varje år. Redan 1995 gjorde kulturredaktionens Kerstin Berggren en dokumentär om Evelyn Glennie och besökte henne i Manchester i samband med att hon höll en masterclass.  Evelyn Glennie berättar om hur musiken för henne är ett språk och ett sätt att kommunicera med omvärlden, men att hon fått kämpa extremt hårt för att nå den här framgången. Missa inte Kerstin Berggrens kulturpodd  Sänds även i morgon kl. 18.15 och natt mot lördag kl. 04.02.

Kultur

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Programledare: Thomas Nordegren. Kamratskapen i riksdagen är inte vad den brukade vara, konstaterade nyligen moderaten Finn Bengtsson efter att ha gått emot partilinjen. Hur kan riksdagen bli lite mer öppen och ledamöterna få lite mer makt? undrar vi därför i dagens program. Färre ledamöter? Högre lön? Det diskuterar vi med Andreas Norlén (M), ordförande i konstitutionsutskottet, Berit Högman (S) vice gruppledare för socialdemokraterna, Fredrick Federley (C), EU-parlamentariker och tidigare riksdagsledamot samt Camilla Lindberg (Fp) tidigare riksdagsledamot. I går var det premiärmatch för det svenska landslaget i VM i Kanada. Men hälften av svenskorna fick kramp i matchen mot Nigeria som slutade 3-3. Karin Henriksson-Larsén läkare och professor i idrottsmedicin hjälper oss att reda ut kramp. Och så undrar Thomas vad blivande prinsessan Sofias tatuering i nacken föreställer.  Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyhetsprogram Sänds även kl. 21.35.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Skotten i Malmö.  Psykologer mår allt sämre.  Soldaters vittnesmål från Gazakriget, reportage av Cecilia Uddén.  Mediabevakningen av prisbröllopet.  Fredsplan i Libyen.  Hur får unga jobb, reportage av Marie Nilsson Boij och efterföljande samtal.  för tidigt födda barn, reportage av Johan Bergendorff och efterföljande samtal. Direktsänt aktuellt magasin.

I går kunde ni höra om stöket på biblioteket i Hässelby villastad i västra Stockholm. Där blev det till slut så mycket oväsen, obehaglig stämning, vandalisering och nedskräpning att chefen bestämde sig för att hålla stängt på eftermiddagarna. De som stökar är ett gäng unga som saknar sysselsättning. Frågan är hur man kan lösa situationen... Kan de unga få något vettigt att göra? Var kan de hänga utan att störa andra? Hör Marie Nilsson Boijs reportage. Vad kan politikerna göra? Uppföljande samtal med Rasmus Törnblom, MUF, Shaniaz Hama Ali, SSU och Gustav Kasselstrand, SDU.

Efter den våldsamma skottlossningen i Malmö sent i går kväll är 27 personer gripna misstänkta för försöktill mord och grovt vapenbrott. Polisen menar att det var ett under att ingen träffades. Hur ska man få stopp på våldet? Ni hör röster direkt från Rosengård. Hör Ewa-Gun Westford, polisinformatör i Skåne och Dimitri Lennartsson, reporter på P4 Malmöhus.

Människor som arbetar med andras problem sjukskrivs allt oftare själva på grund av psykiska besvär. Nya siffror från Försäkringskassan visar att psykologer, socialsekreterare och behandlingsassistenter är de yrkesgrupper som drabbas värst. Sex procent av alla psykologer och socialsekreterare och fem procent av alla behandlingsassistenter var förra året sjukskrivna mer än två veckor för utmattning, ångest eller depression. Det är nära på en fördubbling sedan 2007. Om orsaker och hur trenden kan vändas samtalar Anders Wahlberg, ordförande i Sveriges Psykologförbund och Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet.

Det har snart gått ett år sedan förra sommarens förödande Gazakrig, då över 2200 palestinier dödades. Såväl Israel som Hamas har anklagats för krigsbrott. Israel för att man inte gjort tillräckligt för att skydda civilbefolkningen, och Hamas för att man använt civilbefolkningen som mänskliga sköldar. Det är oklart hur många av dem som var civila - Israels siffror skiljer sig från palestinska och internationella siffror. Men i vittnesmål från israeliska soldater, som samlats in av organisationen Breaking the Silence, säger flera av de israeliska soldater som stred i Gaza förra sommaren, att ingen som stod i vägen för de israeliska styrkorna var att betrakta som en civilperson. Reporter Cecilia Uddén.

Är det bara svassande, larvig, skräpig journalistik när det handlar om TV-intervjun med prins Carl Philip och Sofia Hellqvist inför deras bröllop på lördag. Hör Karin Lennmor, Svensk Damtidning och Thomas Sjöberg, journalist.

Oroligheterna fortsätter i Libyen. Landet har befunnit sig i djup kris sedan 2011 då den forna diktatorn Muammar Gaddafi störtades. I går lämnade FN:s fredsförhandlare in ett utkast på förslag på hur den rådande krisen i Libyen ska lösas. Med oss i studion för att diskutera den alltmer alarmerande situationen i Libyen är vår utrikesreporter Johan-Mathias Sommarström.

Som vi kunnat höra på Ekot så får barn som föds extremt för tidigt, redan i vecka 22, inte samma vård beroende på var de bor i landet. I Umeå och Uppsala sätts livräddande åtgärder in, i övriga landet gör man det inte om inte föräldrarna kräver det. Det innebär att de här barnen har en nästan 50 procentig chans att överleva på två sjukhus, men minimal chans på resten. När Linnea och Robert Våhlins tvillingar höll på att födas alldeles för tidigt kände de sig tvingade att byta landsting från Stockholm till Uppsala för att deras barn skulle överleva. Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har träffat dem. Efterföljande samtal med Karl Rombo, Svenska prematurförbundet och Carl-Erik Flodmark, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Skotten i Malmö.  Psykologer mår allt sämre.  Soldaters vittnesmål från Gazakriget, reportage av Cecilia Uddén.  Mediabevakningen av prisbröllopet.  Fredsplan i Libyen.  Hur får unga jobb, reportage av Marie Nilsson Boij och efterföljande samtal.  för tidigt födda barn, reportage av Johan Bergendorff och efterföljande samtal. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Nyhetsprogram Sänds även kl. 23.50.

Kultur

Hjärtat bultar för världen på konstbiennalen i Venedig. Samtidigt byter konstverk ägare för miljonbelopp i kulisserna. Går ekvationen ihop? Varför är det så viktigt för konsten att vara världssamvete? Curator för årets Venedigbiennal är Okwui Enwezor. Han slog igenom med Documenta 2002 då världen tog ett kliv in i samtidskonsten. Nu tar han åter igen  pulsen på samtiden och lyfter in världens stora frågor i sin utställning som handlar om All världens framtider. Och som en bakgrundston ljuder en maratonuppläsning av samtliga tre volymer av Karl Marx Das Kapital. Dessutom visas konst i 89 paviljonger och mer än 40 sidoutställningar. Cecilia Blomberg rör sig bland nationer och globala krishärdar och träffar utställningsmakarna  Okwui Enwezor, Katerina Gregos, Philippe van Cauteren och Tamara Chalabi,  samt konstnärerna Isaac Julien, Lina Selander, Salam Atta Sabri och Petra Bauer. Från i går. Sänds även natten mot fredag kl. 04.02.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. I veckans program berättar folklivsforskaren Tora Wall om hur barns lekar har förändrats genom historien. Många föräldrar som idag oroar sig för att barnen sitter för mycket framför olika skärmar minns kanske sin egen barndoms lekar, som att bygga koja i skogen, ha snöbollskrig eller leka kurragömma. I veckans Vetenskapsradion Forum berättar folklivsforskaren Tora Wall om hur lekarna har förändrats genom historien och hon svarar också på lyssnarfrågor om olika folkliga traditioner. Vill du ställa frågor till Tora Wall kan du antingen skicka ett brev eller vykort till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm, eller ett mail till . Programledare är Urban Björstadius. Från igår. Sänds även i natt kl. 01.35.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Sociala frågor, Repris

Nyheter

Nyheter

Midsommaraftonen 1945 reste hjälpsköterskan Britta Aldstam med skeppet M/S Rönnskär från Malmö för att hämta upp överlevande från koncentrationslägret Bergen-Belsen i Tyskland. Barnen som kom ombord ville lära sig svenska berättar Britta Aldstam, idag 95 år gammal. Hon minns hur de visade de intatuerade numren på sina armar för henne. De ville att hon skulle säga vad siffrorna hette på svenska. Hör hennes berättelse om de fem resorna med M/S Rönnskär när 10 000 flyktingar från Tyskland skulle ges plats i Sverige. Programmet är gjort av Ola Hemström Från kl. 11.03.

Sociala frågor, Repris

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Intresset för den svenska utvandringen till Amerika växer igen. Kanske inte oväntat - vi lever i en tid där frågor om migration och exil återigen står i fokus. Och de svenska utvandrarberättleserna ligger inte djupare begravda i historian än bara ett par generationer ner. Bilderna på båtarna över Medelhavet och Eu-migranten utanför den lokala matbutiken blir påminnelser om de egna historiska berättelserna om "flykten" och "det nya landet". I tre tegelstenslika band har journalisten och författaren Lennart Pehrson under det senaste året försökt bredda och fördjupa berättelserna om den svenska emigrationen. Litteraturkritikern och författaren Ola Larsmo läser Pehrsons trilogi "Den nya världen", "Den nya staden" och sista delen "Den nya tiden" och påminns om vilka vi var - och vilka vi är. Från kl. 13.20. Sänds även kl. 00.45.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Barns och ungas livsvillkor skildras i spännande och levande reportageform. UR.

Dokumentärer

Nyhetsprogram Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Om att vara ny på jobbet. Ingela Wall är estradpoet. I över tio års tid har hon uppträtt på scener, i radio, tävlat i poetry slam, uppträtt med stand up och skrivit sångtexter till körkonsert. Hon har också en filosofie kandidat i skapande svenska.  Just nu spelar hon estradpoesiföreställningen "Dags för besiktning" och även "Kom ihåg! Köpa mjölk och skaffa barn" som är baserad på hennes egna erfarenheter.  Ingela kan även höras framföra specialskrivna dikter till Gudstjänst i P1.   Ingela arbetar även som museipedagog på Västerbottens museum. Hon bor med sambo och två barn i Umeå men kommer ursprungligen från Sandviken.   Producent Gunilla Nordlund Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Skotten i Malmö.  Psykologer mår allt sämre.  Soldaters vittnesmål från Gazakriget, reportage av Cecilia Uddén.  Mediabevakningen av prisbröllopet.  Fredsplan i Libyen.  Hur får unga jobb, reportage av Marie Nilsson Boij och efterföljande samtal.  för tidigt födda barn, reportage av Johan Bergendorff och efterföljande samtal. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Första rad: Livsgrädden. Joar Tiberg läser. Förlag: Bonniers, 2013 Musik Richard Rodney Bennett: Recitativ för gitarr ur Fem impromptus Exekutör Trond Davidsen, gitarr Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Skotten i Malmö.  Psykologer mår allt sämre.  Soldaters vittnesmål från Gazakriget, reportage av Cecilia Uddén.  Mediabevakningen av prisbröllopet.  Fredsplan i Libyen.  Hur får unga jobb, reportage av Marie Nilsson Boij och efterföljande samtal.  för tidigt födda barn, reportage av Johan Bergendorff och efterföljande samtal. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Nyhetsprogram Från kl. 18.09.

Kultur, Repris