SR, P2 Musik 2015-07-03

Bjuder dig på unika liveinspelningar av känd och okänd musik från hela EBU. "Euroradio Notturno" kallas samarbetet och det nattliga urvalet produceras av BBC i London.

Klassisk musik

Klassisk melodiradio, med klassiska hits och okända pärlor, då och då i FM, dygnet runt på webben.

Klassisk musik

med Susanna Németh som ger dig den klassiska musiken från tidigt till nutid. Var med och skapa innehållet i vår gemensamma nämnare. med Susanna Németh som ger dig den klassiska musiken från tidigt till nutid.

Klassisk musik

Nyheter

Nyheter

med Pernilla Eskilsdotter som ger dig den klassiska musiken från tidigt till nutid. Var med vid vårt musikaliska frukostbord och lär dig om den klassiska musiken.

Klassisk musik

Kultur

Nyheter

Nyheter

med Pernilla Eskilsdotter som ger dig den klassiska musiken från tidigt till nutid. Var med och skapa Klassisk morgon och välj musik till vårt musikaliska frukostbord. med Pernilla Eskilsdotter som ger dig den klassiska musiken från tidigt till nutid. Var med och skapa Klassisk morgon och välj musik till vårt musikaliska frukostbord.

Klassisk musik

Nyheter

Nyheter

med Paul Waltman.

Klassisk musik

med Ingemar von Heijne. Från 1991. En datumlek under ett år, med ett handplockat och utsökt ljudande dagboksblad från W.A. Mozarts tid.

Klassisk musik

Från söndagen.

Klassisk musik

Klassisk melodiradio, med klassiska hits och okända pärlor, då och då i FM, dygnet runt på webben.

Klassisk musik

Astrofysikern Bengt Gustafsson delar med sig av kosmiska och värdsliga funderingar med musikaliska kopplingar. Från söndagen. De svarta hålen är de värsta avgrunder vi känner till i universum. Så djupa att inget kan ta sig ut från dem, inte ens ljuset. "Svarta hålet" kallades den fängelsehåla i Bengalen där mer än hundra brittiska soldater som tagits som krigsfångar kvävdes till döds i mitten av 1700-talet. Långt senare, på 1960-talet lånade fysikern Robert Dicke historien om soldaterna som i panik förgäves försökte ta sig ut ur den djupa hålan för att ge namn åt universums djupaste avgrunder. Idén att det skulle kunna finnas stjärnor som var så massiva att inte ens ljuset, skulle kunna komma ut ifrån dem lanserades redan på 1700-talet av brittiske John Michell. Sen sov idén genom större delen av 1800-talet - i vetenskapen vill säga. I musiken och poesin levde avgrunderna, tex hos tonsättaren Hector Berlioz och diktaren Lord Byron. Bengt Gustafsson presenterar oss också för syskonparet Herschel, som hörde till 1700-talets mest framstående astronomer, som bland annat konstruerade det teleskop där de var de första att upptäcka planeten Uranus. Dessutom var de skickliga musiker, systern Caroline sångerska och storebror William kompositör. Så småningom har forskare som Stephen Hawking visat att universums mest energirika och strålande företeelser som kvasarer och radiogalaxer, kan vara resultat av ett enda objekt; ett supermassivt svart hål. Men hur ser de svarta hålen ut på insidan? Vad händer om vi reser in? Kanske bränns vi alldeles sönder i den eldvägg som vissa forskare tror ligger runt dem. Eller kanske kan vi komma igenom och komma ut någon helt annanstans, nå till andra tider eller andra platser. Men faktum är att vi inte alls vet. I spellistan bland annat Schakt av Peter Bengtson, William Herschels åttonde symfoni, Mihá ja Gievrra med Lovisa Negga, Järnets förbannelse av Veljo Tormis, och avsnitt ur Karl-Birger Blomdahls opera Aniara.

Klassisk musik

En tillbakalutad mix. Sänds även på torsdag kl. 13.00 i P2 Musik. Kända och mindre kända svenskamerikaner som gjort avtryck i musiken. Från Leroy Anderson och Peggy Lee till The Beach Boys och  - Charlie Mingus(!)

Lättlyssnat

Kultur

En tillbakalutad mix. Sänds även på torsdag kl. 13.00 i P2 Musik. Kända och mindre kända svenskamerikaner som gjort avtryck i musiken. Från Leroy Anderson och Peggy Lee till The Beach Boys och  - Charlie Mingus(!)

Lättlyssnat

Nyheter

Nyheter

med Sara Norling. Hör Sveriges Radios Symfoniorkesters bejublade gästspel i Bryssel från 2009 med solisterna Anja Kampe, Michelle de Young, Alexey Dolgov och Michail Petrenko. Giuseppe Verdis Requiem hör till de mest storslagna och dramatiska i genren, men det föddes delvis ur ett havererat projekt. När Rossini dog 1868 tog Verdi initiativet till att tretton framstående italienska tonsättare skulle gå ihop för att skriva ett rekviem till landsmannens ära. Det hela rann dock ut i sanden, även om Verdi hade skrivit klar sin del, mässans avlutande "Libera me". I ett brev till en musikervän skrev han att trots att han lekt med tanken att skriva ett rekviem på egen hand, tänkte han inte ge efter för frestelsen: "Det finns så många, många, många mässor för de döda. Det vore meningslöst att addera ytterligare en." 1873 gick dock en annan stor italienare ur tiden: Alessandro Manzoni, hyllad och beundrad poet som hade varit Verdis förtrogne under kampen för ett enat Italien. Borgmästaren i Milano gick med på att sponsra en dödsmässa till författarens ära och Verdi plockade åter fram sitt "Libera me". Verket växte nu ut till en och en halv timmes musik för fyra solister, kör och stor orkester där den dramatiska "Dies Irae"-satsen (Vredens dag) utgör den största delen. På ettårsdagen av Manzonis död, den 22 maj 1874, dirigerade Verdi uruppförandet i Sankt Markus-kyrkan i Milano. Verket blev omedelbar en succé och Verdi kunde ta det på turné till Paris, London och andra Europeiska städer. Radiokören och Sveriges Radios symfoniorkester framförde Verdis Requiem senast i höstas på hemmaplan i Berwaldhallen, här hör vi dem i ett hyllat gästspel i Bryssel 2009. Programmet avslutas med musik för solopiano med Peter Friis Johansson. Även här bjuds dramatiska hopp, från en av Prokofjevs så kallade krigssonater till Schuberts romantiska stämningar. 1. Giuseppe Verdi: Requiem. Solister: Anja Kampe, sopran, Michelle de Young, mezzosopran, Alexey Dolgov, tenor och Michail Petrenko, bas. Radiokören. Sveriges Radios Symfoniorkester. Dirigent: Daniel Harding. Konsert 2009, Bozar, Bryssel. 2. Pianisten Peter Friis Johansson. a) Sergej Prokofjev: Pianosonat nr 8 B-dur. b) Franz Schubert: Pianosonat nr 21 B-dur. c) Andrea Tarrodi: Crystallites. Programledare: Bild: Flickr user / Sara Norling

Övrig musik

med L-G Alensius.

Klassisk musik