SR, P1 2015-08-07

Nyheter

Nyheter

Vilken författare är hetast i höst? Hur mår porträttkonsten i världen? Vad betyder det för svensk film att svenska filmer går bra på internationella festivaler? Det är dags för telefonväkteri i Bergström i P1 när Lisa Bergström bjuder in konstnären och filmmakaren Anna Odell, Dagens Nyheters filmkritiker Mårten Blomkvist och litteraturkännaren, kulturskribent och initiativtagare till litteraturfestivalen Stockholm Literature Stefan Ingvarsson. Även Ebba Witt-Brattström, professor i litteratur, svarar på en fråga om kulturmansdebatten som rasade i våras. Fråga vad du vill om konst, film, litteratur, ja, kultur helt enkelt och panelen ska försöka svara. Slussen öppnar 14:30 - vi ser fram emot din fråga! PROGRAMLEDARE: Lisa Bergström BISITTARE: Anna Odell, Mårten Blomkvist, Stefan Ingvarsson PRODUCENT: Kicki Möller Ring direkt till programmet: 08-14 88 00 Eller ställ din fråga på vår telefonsvarare: 08- 7843951 Du kan också maila: Från i går.

Underhållning, Repris

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Från i morse.

Telefonväkteri, Repris

Nyheter

Nyheter

Nora dog i Evas mage strax innan hon skulle komma ut. Eva Blomkvist berättar om sorgen och glädjen och om vad det egentligen är att vara mamma. Programmet är producerat av Ola Hemström och sändes första gången den 23 december 2008. Från i onsdags.

Sociala frågor, Repris

Programledare: Marie-Louise Kristola. Radioprogrammet om miljöfrågor som också är en blogg. Från Vetenskapsradion. Från kl.19.03.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios program om privatekonomi och konsumentfrågor. Vi är din hjälpande röst i vardagsekonomin. Här blandas lyssnarnas frågor till våra experter med matnyttiga reportage. Varje vecka pratar vi om sånt som påverkar hushållsekonomin och oss som konsumenter. Vi gör ekonomijournalistik som alla förstår. Från i onsdags. Sänds även på lördag kl. 15.03.

Ekonomi, Repris

Nyheter

Nyheter

ARTIST, RAPPARE, HIPHOP-PRODUCENT. Maxida Märaks program är både en uppväxthistoria om att vara en människa med flera lager och en rytande appell emot gruvindustrin och rovdjursförespråkare. Maxida, som växte upp i både Sápmi och Stockholm, ser inte sig själv som kluven, utan just som en människa med flera lager. I sitt program berättar hon om hur hon studerade på Samernas Utbildningscentrum, hur hon började sin bana som skådespelare i Kiruna på Sameteatern. Något som hon tackade nej till i sista sekund för att arbeta med sin musik: rappen och jojken.  Programmet är även en berättelse om de orättvisor samerna har fått utstå; hur gruvindustrin har stött ut samerna och deras renar från gamla betesmarker, och hur rovdjurspolitiken som förs i Sverige idag skadar samernas renkultur och näring, enligt henne. Hon berättar om de avtryck det gör på den samiska samhället, med självmord och desperation som följd. Maxida avslutar sitt program med att lova att hon inte kommer ge upp utan att kämpa: "Våra förfäder hade inte något ord för "krig på samiska. Min generation har det". Maxida Märak Artist, rappare, hiphop-producent, 26 år. Född och bosatt i Jokkmokk. Producerar hiphop på ett unikt och nyskapande sätt där Sápmi alltid är normen. Hård rap och tunga elektroniska beats mixat med jojk. Aktuell med låten Mitt Största Fan som handlar om det hat hon fått ta emot på grund av hennes kamp som urfolksaktivist och feminist. Gjorde tillsammans med Mando Diao den officiella låten till skid-VM i Falun. Har bland annat medverkat i filmatiseringen av Glada hälsningar från Missångerträsk ­ regisserad av Martina Haag. Under ett års tid har ett filmteam följt henne och resultatet ser vi i en dokumentär som sänds i SVT i slutet av året.  Producent: Lisa Wede Från förra torsdagen.

Underhållning, Repris

Ett boende kan vara avgörande för att du ska ha möjlighet att leva det liv du vill. Men när bostadskön till en hyresrätt är lång så trasslar sig många till ett boende på annat sätt. Kluvet land i P1 tittar närmre på vilka vägar människor tvingas ta för att säkra sin framtid. Mattias Hagberg från Göteborg kom in på sin drömutbildning i Umeå, men trots att han stod i bostadskö och ringde på alla annonser fick han inget boende och riskerade få hoppa av utbildningen innan han ens börjat. - När det börjar bli någon vecka kvar söker jag i princip allt som finns. Och börjar kolla på andra alternativ. Kan jag boka vandrarhem? Finns det camping? För kanske kan jag campa i kylan, säger Mattias. Från i onsdags. Sänds även på lördag kl. 09.03.

Sociala frågor, Repris

Nyheter

Nyheter

Vetandets värld har besökt Los Alamos i New Mexico, där atombomberna tillverkades. De var slutprodukten av ett forskningsprojekt som pågått under nästan hela kriget, och där många av tidens skarpaste fysikerhjärnor samlats, det så kallade Manhattanprojektet. (Repris från 5 maj) I augusti 1945 släpptes två bomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Manhattanprojektet var upprinnelsen till atombomben, det handlade om att ta fram massförstörelsevapen. Men bland fysiker har begreppet också fått en märkligt mytisk, nästan romantisk klang. Det handlar som kollegial sammanhållning och vetenskapliga stordåd. Tidens skarpaste hjärnor samlade i i kampen mot klockan och nazirikets totala ondska. - Är man fysiker är det lätt att fascineras eftersom alla de stora namn vi lärt oss om under studierna var del av Manhattanprojektet, och på den tiden var de väldigt unga, på toppen av sin förmåga. Det är så många viktiga genombrott som stammar från den tiden, säger Omar Hurricane, som jobbar med fusionsforskning vid Lawrence Livermore-laboratoriet i Kalifornien. Hans egen forskning handlar främst om civil användning av fusionskraft, men hans arbete är också kopplat till det nuvarande amerikanska kärnvapenprogrammet. Och han tar själv ordet romantiskt i sin mun när han talar om Manhattanprojektet, även om det delvis är för att ta avstånd från just det begreppet: - Jag vill inte säga att jag romantiserar den tiden, för det var ju trots allt krig, men det var en fascinerande epok. Saker var enklare då - det fanns ett tydligt gott och ont - och när man åker till Los Alamos befinner man sig på historisk mark, säger Omar Hurricane. Det var alltså inte på Manhattan, utan just i Los Alamos, som atombombsprojektets centrum låg under de avgörande åren 1941-1945. Vägen upp till Los Alamos är svindlande vacker. Tåget från Albuequerque till Santa Fe går genom det karga, gulaktiga halvökenlandskapet med New Mexicos berg i bakgrunden. Bussen snirklar sig sedan uppåt, förbi spektakulära klippformationer och vindpinade, uttorkade träd. Väl framme i Los Alamos står kärnvapenlaboratoriets egen hushistoriker - Alan Carr - redo med en skåpbil. Han säger lite ursäktande att skåpbilen  normalt används för att flytta runt laboratoriets arkivmaterial och kanske inte är så bekväm. Jag har bett att få se alla de historiska ställena och Los Alamos-laboratoriet är inte precis något man vandrar runt i. Det är utspritt över ett gigantiskt område i det bergiga landskapet. Vi åker förbi platsen där det första laboratoriet låg, och den berömda samlingslokalen Fuller lodge, där fysikpionjärerna och deras fruar åt gemensamma måltider och inte minst ordnade en och annan fest under krigsåren. Alan Carr är en både tillmötesgående och kunnig guide. Men under rundturen infinner sig snart en lätt surrealistisk känsla. Här åker vi runt och tittar på resterna av det första atombombsprogrammet, solen skiner, bergen är vackra, vi pratar småstadsliv, fysik och historisk arbetsglädje. Gång på gång måste jag påminna mig själv om att vi talar om ett forskningsprogram vars resultat för sjuttio år sedan orsakade hundra tusentals människors död. Men så mitt i solskenet tränger det sig på, när Alan Carr pekar ut byggnaden där bomben Fat Man, som släpptes över Nagasaki, sattes samman. Kasten i samtalsämnen är sannerligen snabba under denna rundtur i Manhattanprojektets spår. Nästa stopp är Los Alamos egen skidbacke. Också här har Alan Carr en bakgrundshistoria. Skidåkning hör till de allra äldsta traditionerna här berättar han. Den ryskfödde experten på explosiva ämnen bestämde sig helt sonika för att spränga bort träd nog på en av sluttningarna runt staden för att skapa en skidbacke. Vi vänder om och åker tillbaka ner mot själva staden. Och kanske känner Allan Carr att bilden av de skidande fysikerna blir lite missvisande, för att han lägger till att det framförallt handlade om hårt arbete för de fysiker som levde i Los Alamos under andra världskriget. Utflykterna och festerna var trots allt undantag. Vi är tillbaka i staden, där vi började rundresan. Allan Carr pekar återigen på några av bostadshuset. Där, säger han, där har det bott många nobelpristagare. Nobelpristagarna ja. De är en av anledningarna till Manhattanprojektets ikoniska status. Här passerade de alla revy under krigsåren. Dansken Niels Bohr, kvantfysikens fader och något av en verklig fadersfigur för många av de yngre kollegorna. En ung Richard Feynmann, som senare kom att bli en av ett litet antal amerikanska fysiker som tävlat om epitetet den största genom tiderna. Italienaren Enrico Fermi. Ungraren Edward Teller. Tysken Hans Bethe. Och så den enda kvinnan, Maria Goeppert Meyer. Listan på de redan då nobelprisbelönta och på de kommande nobelpristagare som jobbade med atombombsprojektet under kriget kan göras ännu längre. Många var européer, flera mycket unga och nästan alla av dem flyktingar undan nazismen. Kort före krigsutbrottet hade den tyske kemisten Otto Hahn och fysikern Lise Meitner tillsammans upptäckt kärnklyvningen, fissionen. Själva genombrottet skedde efter det att Lise Meitner, som var judinna, tvingats fly till Sverige. Och snart läckte upptäckten ut. Den danske fysikern Niels Bohr hade i förtroende fått reda på resultaten, vi Meithers brorsson fysikern Hans Frisch. Men Bohr kunde inte hålla tand för tunga och förde nyheten över Atlanten bara några veckor senare, under en resa till USA i början av 1939. Intialt möttes nyheten av vantro bland amerikanska fysiker - detta bröt ju mot allt man tidigare trott sig känna till om atomkärnan. Men snart insåg flera av dem de enorma implikationerna. Den gigantiska mängd energi som frigörs vid kärnklyvning skulle kunna användas för att skapa en bomb, mångdubbelt kraftigare än någon tidigare.  Ett halvår efter att denna insikt landat i fysikersamfundet anföll nazisterna Polen och andra världskriget var ett faktum. Nog är det märkligt med en sådan tajming? Samtidigt som den absoluta ondskan brer ut sig i Europa, tvingas många av kontinentens bästa fysiker fly till USA. Men i kvar i Tyskland finns också några av de skickligaste - förutom Otto Hahn bland annat kvantmekanikens uppfinnare Werner Heisenberg. Det är knappast förvånande att de europeiska fysikerflyktingarna - med Einstein i spetsen - bestämmer sig för att skriva till den amerikanska presidenten och varna honom för vad som skulle kunna hända om nazisterna utvecklar en atombomb. Och fullt begripligt att presidenten tar dem på allvar. Och följdriktigt att fysikerna sedan flockas till Los Alamos för att snabbast möjligast bygga en bomb i vad som uppfattades som en kapplöpning med nazisterna. Men när bomberna släpptes över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki var det flera månader efter det europeiska krigsslutet och de allierade visste redan att tyskarna aldrig lyckats bygga någon atombomb. Ändå var det bara en enda av de inblandade fysikerna som hoppade av projektet redan i maj, då nazisterna slutligt besegrades - Joseph Rothblat, som senare blev den anti-atombombrörelsen Pugwash grundare. Edward Teller valde motsatt väg, och blev den som utvecklade den första vätebomben. Någonstans däremellan befann sig Los Alamos-laboratoriet, under en tid hängande i luften, sida vid sida med kärnvapnens framtid. Los Alamos blev alltså kvar som en viktig del i det amerikanska kärnvapenprogrammet. Idag är det en stad med cirka 20 000 invånare. Ungefär en fjärdedel av dem, plus ytterligare lika många som pendlar in till stan, arbetar vid det nationella laboratoriet. Det råder en påtagligt  trivsam stämning. På stans Starbucks går jag in och tar en kaffe och hamnar mitt i ett intellektuellt surr där forskare diskuterar sina senaste resultat och deras uppenbart brighta barn pratar med varandra  både om sina läxor och om helgens fester. En akademisk idyll. Kärnvapnens realitet känns märkligt långt borta, här så nära utgångspunkten. I Los Alamos finns två museer, men på inget av dem framträder särskilt tydligt de människor som dog när två atombomber släpptes över Hiroshima och Nagasaki för 70 år sedan. Istället berättas om internatskolan som fanns här på 1930-talet innan militären tog över området, om livet under andra världskriget, och om hotet från nazisterna. Och så finns modeller av atombomber och beskrivningar av hur de fungerar. I programmet, som sändes första gången den 5 maj i år,  medverkar Omar Hurricane, fusionsforskare, Lawrence Livermore nationella laboratorium och Alan Carr, historiker vid Los Alamos nationella laboratorium. Reporter: Ulrika Björkstén Från i går.

Vetenskap, Repris

I veckan har bussmorden i centralamerikanska El Salvador fortsatt. Häromdagen dödades fyra passagerare och en busschaufför några mil utanför huvudstaden San Salvador. Detta kommer efter förra veckans mord på minst nio busschaufförer som fick busstrafiken att stanna av i huvudstaden. Våldet i El Salvador har trappats upp och hittills i år rapporterades den högsta mordstatistiken sedan inbördeskrigets slut för 23 år sedan. Hör samtal om gänguppgörelserna i landet med Fredrik Uggla, professor i Statsvetenskap vid Latinamerikainstitutet på Stockholms universitet.

Ett åtal är på väg mot två läkarstudenter som ska ha trissat upp värdet på aktier genom lögner på internetforum. Läkarstudenterna misstänks ha köpt aktier i läkemedelsbolag och sedan spridit felaktig information om bolagen för att få aktierna att stiga i värde och sedan sälja dem. Båda misstänkta förnekar brott. Men var går gränsen för vad man får man säga om ett börsnoterat företag? Samtal med Jan Leopoldson, åklagare Ekobrottsmyndigheten och Lars T Andersson, medlemstjänstansvarig på den finansiella rådgivningssajten Redeye.

1,8 miljoner svenskar lever som sambos och samboförhållanden blir allt vanligare. 40 procent av dem som lever tillsammans är sambor och det är en ökning med tio procentenheter på tio år. Men det rättsliga skyddet för sambos är svagt om man jämför med rättsskyddet för dem som är gifta och det är få som känner till vad som gäller vid en separation eller vid ett dödsfall. Reportage av Sofia Broomé.

I natt går den första TV-sända debatten mellan Republikanernas presidentkandidater i USA av stapeln. Favoriten enligt mätningar har varit Donald Trump som har gått hårt åt både högern och vänstern. Hör samtal i P1-morgon om hur debatten gick. Dessutom analys om varför Donald Trump är så populär med Ekots utsända Anders Jelmin, och statsvetaren och USA-forskaren Frida Stranne.

En amerikansk studie visar att det inte är så vanligt med kyssar i alla kulturer, som man hittills trott. I Sverige känns det däremot som en självklarhet att kyssa sin käresta. Men så har det långt ifrån alltid varit. Samtal med Jonas Frykman, etnolog vid Lunds universitet.

Sommarlägren återvänder till Utöya. Läkarstudenter misstänks haussa upp börsnoterade bolag genom bloggande. Bussmorden i El Salvador fortsätter. Svagt juridiskt skydd för sambos. Kyssar förekommer inte i alla kulturer. Hur gick det i Republikanernas debatt? Utrikeskrönika med Markus Alfredsson, Windhoek.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Fatumo Osman är sjuksköterska och doktorand vid Högskolan i Dalarna i Falun. Hon forskar om hur man ska kunna utveckla föräldrastödet för somaliska föräldrar i Sverige. Men utöver sitt arbete med avhandlingen är hon med och driver ett SIDA-finansierat projekt att utbilda barnmorskor i Somalia, på distans från Falun. Det går ut på att utbilda färdiga barnmorskor till barnmorskeutbildare, så att de i sin tur kan utbilda fler barnmorskor på plats. För bristen är stor, efter att Somalia länge varit krigsdrabbat. Både barnadödligheten och mödradödligheten är hög, och barnmorskorna behövs verkligen. Fatumo och hennes kolleger i projektet har skött det mesta av utbildningen via dator från Falun, men ungefär var sjätte månad har de åkt ner till studenterna. Nu skriver de uppsats och september tar de examen. Då åker Fatumo och hennes kolleger ner igen. Utbildningen bedrivs i Somaliland, som utropat sig självständigt men inte erkänts av andra länder. Det räknas alltså fortfarande som en del av Somalia. Där är det lite lugnare än i resten av landet, men Fatumo Osman hoppas att de färdigutbildade barnmorskorna ska kunna sprida kunskapen och utbilda fler i hela Somalia. Programmet sändes första gången den 12 april 2015. Lena Nordlund Sänds även i morgon kl. 16.35.

Vetenskap

Tankar om tankar med Albin Tanke, präst och psykoterapeut i Malmö. Att öva på att tänja våra tankemönster kan vara en stor gåva till oss själva, särskilt om det handlar om att komma över en överdriven rädsla, att våga välja en försonande väg mot någon där till synes dörren hålls stängd. Albin Tanke i morgonandakten. MusikInlednings- och avslutningsmusik är Månvalsen av Dan Gisen Malmquist från albumet Vattenringar. Psalm 646 Grip Du mig, Helige Ande, Johanna Grüssner Producent Agneta Nordin Lokatt Media i Malmö

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Sommarlägren återvänder till Utöya. Läkarstudenter misstänks haussa upp börsnoterade bolag genom bloggande. Bussmorden i El Salvador fortsätter. Svagt juridiskt skydd för sambos. Kyssar förekommer inte i alla kulturer. Hur gick det i Republikanernas debatt? Utrikeskrönika med Markus Alfredsson, Windhoek.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Sommarlägren återvänder till Utöya. Läkarstudenter misstänks haussa upp börsnoterade bolag genom bloggande. Bussmorden i El Salvador fortsätter. Svagt juridiskt skydd för sambos. Kyssar förekommer inte i alla kulturer. Hur gick det i Republikanernas debatt? Utrikeskrönika med Markus Alfredsson, Windhoek.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Sommarlägren återvänder till Utöya. Läkarstudenter misstänks haussa upp börsnoterade bolag genom bloggande. Bussmorden i El Salvador fortsätter. Svagt juridiskt skydd för sambos. Kyssar förekommer inte i alla kulturer. Hur gick det i Republikanernas debatt? Utrikeskrönika med Markus Alfredsson, Windhoek.

Aktualiteter

Att bli psykotisk. Birgitta Hübinette är polis sedan slutet av 1970- talet med specialistutbildning för utredningar där barn utsatts för brott. Birgitta pendlar mellan Sveriges största kommun och Sveriges till folkmängden minsta. Hon har filosofie kandidatexamen i psykologi, pedagogik och sociologi samt psykoterapiutbildning steg 1. Bor med sambo och tre katter.   Producent Gunilla Nordlund Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Sommarlägren återvänder till Utöya. Läkarstudenter misstänks haussa upp börsnoterade bolag genom bloggande. Bussmorden i El Salvador fortsätter. Svagt juridiskt skydd för sambos. Kyssar förekommer inte i alla kulturer. Hur gick det i Republikanernas debatt? Utrikeskrönika med Markus Alfredsson, Windhoek.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Sommarlägren återvänder till Utöya. Läkarstudenter misstänks haussa upp börsnoterade bolag genom bloggande. Bussmorden i El Salvador fortsätter. Svagt juridiskt skydd för sambos. Kyssar förekommer inte i alla kulturer. Hur gick det i Republikanernas debatt? Utrikeskrönika med Markus Alfredsson, Windhoek.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Sommarlägren återvänder till Utöya. Läkarstudenter misstänks haussa upp börsnoterade bolag genom bloggande. Bussmorden i El Salvador fortsätter. Svagt juridiskt skydd för sambos. Kyssar förekommer inte i alla kulturer. Hur gick det i Republikanernas debatt? Utrikeskrönika med Markus Alfredsson, Windhoek.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Sommarlägren återvänder till Utöya. Läkarstudenter misstänks haussa upp börsnoterade bolag genom bloggande. Bussmorden i El Salvador fortsätter. Svagt juridiskt skydd för sambos. Kyssar förekommer inte i alla kulturer. Hur gick det i Republikanernas debatt? Utrikeskrönika med Markus Alfredsson, Windhoek.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Sommarlägren återvänder till Utöya. Läkarstudenter misstänks haussa upp börsnoterade bolag genom bloggande. Bussmorden i El Salvador fortsätter. Svagt juridiskt skydd för sambos. Kyssar förekommer inte i alla kulturer. Hur gick det i Republikanernas debatt? Utrikeskrönika med Markus Alfredsson, Windhoek.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Sommarlägren återvänder till Utöya. Läkarstudenter misstänks haussa upp börsnoterade bolag genom bloggande. Bussmorden i El Salvador fortsätter. Svagt juridiskt skydd för sambos. Kyssar förekommer inte i alla kulturer. Hur gick det i Republikanernas debatt? Utrikeskrönika med Markus Alfredsson, Windhoek.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

Sommarlägren återvänder till Utöya. Läkarstudenter misstänks haussa upp börsnoterade bolag genom bloggande. Bussmorden i El Salvador fortsätter. Svagt juridiskt skydd för sambos. Kyssar förekommer inte i alla kulturer. Hur gick det i Republikanernas debatt? Utrikeskrönika med Markus Alfredsson, Windhoek.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Roald och hans vän Rosie förvandlas till möss av häxorna som håller möte på hotell Magnifik. För att inte blir dödade flyr de upp till mormors hotellrum.

Teater

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35 och kl. 00.45.

Telefonväkteri

Nyheter

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Rob Halford från bandet Judas Priest har inte bara varit med och format metalmusikens sound. Han har också gett den dess stil. Det var nämligen Rob Halford som började med att klä sig i svart läder och blänkande nitar. I veckans Stil Sommar träffar vi mannen som har klätt en hel musikgenre. Rob Halford har alltid tyckt att scenkläder är viktiga. Redan som liten tänkte han lika mycket på vad hans idoler hade på sig, som på musiken de spelade. Det är därför kanske inte så konstigt att han lade stor vikt vid sina egna scenkläder när han själv började spela i band. Rob Halford ville att musiken som Judas Priest spelade skulle stämma överens med kläderna han bar på scen. De skulle båda vara lika hårda. Ledordet blev läder. Och nitar. Kryddat med piskor och handbojor. Stilen blev snabbt kopierad av andra metalmusiker. Idag har den nästintill blivit en uniform. I veckans Stil Sommar reser vi till London och träffar Rob Halford. I programmet berättar han om hur han fick idén till sin läderlook, varför han funderar på att ändra sitt namn och vad hans 89-åriga mamma egentligen tycker om Judas Priests musik. Stil Sommar är en specialserie i P1 där vi i åtta exklusiva intervjuer går på djupet med världsberömda kreatörer inom mode, design, journalistik och musik. Programledaren Susanne Ljung har tillsammans med sin redaktion rest runt i Europa, USA och Sverige för att möta personligheter som Kanye West, Robyn, Suzy Menkes, Rob Halford, Margareta van den Bosch, Johnny Johansson, Rick Owens och Kim Hastreiter. Sänds även på söndag kl. 15.04.

Kultur

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Här kan du som lyssnare vara med och ställa dina frågor om språk. Från i måndags.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Nyheter

Landets enda radioprogram om skolan. Vi belyser, granskar och diskuterar de viktigaste skolfrågorna. Från UR. Sänds även kl. 21.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Utbildning

Nyheter

Nyheter

Sänds även i morgon kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Månadens diktare: Fredrik Nyberg. Dikt: ur sviten "Jag vänder om å vandrar tillbaka in i skogen / Jag vet inte längre hur jag ska gestalta mitt hat å min ängslan" Första rad: "Tuppar ersätter rosor." Diktsamling "Slingorna & undergången. Att bli ved III" (Norstedts, 2015) Uppläsning: författaren Fredrik Nyberg, född 1968, har sedan debuten 1998 publicerat sju diktsamlingar. Dagens dikt utan titel var hämtad ur hans senaste diktsamling med titeln "Slingorna och undergången" som utkom i februari. Den avslutar trilogin "Att bli ved" med teman som sönderfall, försvinnande och upphörande. Dikterna gestaltar en värld där den globala ekonomin, miljöförstörelsen och lupinerna omöjliggör en mängd andra, parallella, livsformer. Diktsamlingen "Att bli ved" har belönats med flera priser, bland dem Erik Lindegren-priset.   Musik Gija Kantjeli: Hamlet Exekutör Dino Saluzzi, bandoeon

Kultur

I jämförelse med det kalla krigets kapprustning och 70 000 kärnvapen, placerade framför allt i Europa, kan hotet tyckas mindre idag då den samlade världsarsenalen har krympt till drygt 15 000. Men nu ökar spänningen mellan kärnvapennationer i andra delar av världen. (Repris från 6 maj) Igår och i tisdags handlade Vetandets värld om de första atombomberna som tillverkades i USA under andra världskriget och släpptes över Japan flera månader efter det europeiska krigsslutet. Idag ska det handla om hur kärnvapenhotet ser ut numera. Ljudet från en detonerande atombomb, svampmolnet som stiger mot himlen. För alla som växte upp under det kalla kriget, med vetskapen om att Sverige låg inklämt mellan Nato och Sovjetsfären, fanns just den bilden av hotande undergång ständigt närvarande någonstans i bakhuvudet, hur fredlig och trygg vardagen än var. I telefonkatalogen fanns instruktioner för hur man skulle bete sig vid ett kärnvapenanfall. Hur nära ytan den här atombombskräcken låg blev tydligt en stormig natt på 1980-talet då ett blixtnedslag av misstag fick igång flyganfallssirenerna i Mälardalen. Den natten ringdes många samtal i panik till larmcentralen, men det bläddrades också febrilt i "om kriget kommer"- delen av telefonkatalogen. De som följde instruktionerna satte förstås på radion, där de fick höra att det var falskt larm. Paniken kan så här i efterhand verka löjlig, men det här var när kapprustningen i Europa hade sin höjdpunkt. USA och Sovjetunionen hade sammanlagt 70 000 kärnvapenstridsspetsar och det var i Europa det eventuella slagfältet fanns. Bara några år senare hade Berlinmuren fallit, kärnvapentest-stoppet undertecknats av både Ryssland och USA, och avvecklingen av den gigantiska arsenalen kärnvapen inletts. Tanken på kärnvapenkrig i norra Europa kändes efter Sovjetunionens sammanbrott plötsligt absurd. Och "absurt" är också det ord som far genom huvudet när jag våren 2015 besöker ett av USA:s nationella kärnvapenlaboratorier, Lawrence Livermore-laboratoriet i Kalifornien som grundades under det kalla krigets upptakt på 1950-talet. En lämpligare symbol för det kalla krigets rustningshets kan man knappast hitta. En av grundarna till Lawrence livermorelaboratoriet var Edward Teller, sedermera vätebombens upphovsman. Vätebomben som genom sammanslagning av vätekärnor, fusion, skulle utvecklas till ett ännu kraftfullare vapen än de fissionsbomber som utvecklades under andra världskriget. Efter Manhattanprojektets tävlan mot vad man trodde var ett nazistisk atombombsprojekt under andra världskriget, utvecklades vätebomben som en del i kapprustningen med den nya ärkefienden Sovjetunionen. Men idag betonar man gärna att kärnvapen bara är en del av Lawrence Livermore laboratoriets verksamhet, och att det sedan kalla krigets slut inte längre handlar om att utveckla nya kärnvapen utan om att hålla de gamla i trim. Jag träffar Tammy Ma som arbetar med Lawrence Livermore-laboratoriets paradprojekt, fusionsforskning med hjälp av en stark laser som omvandlar materian till plasmafria atomkärnor. Målet för hennes forskning är att åstadkomma fusionskraft för civilt bruk. Men även om hennes egen forskning främst är inriktad på civil användning är tillståndet inne i plasmat detsamma som i en vätebomb. Tammy Mas experiment används också för att ge data till de simuleringar av kärnvapensprängningar som ersatt de verkliga testerna, sedan teststoppet i början på 90-talet, Som alla andra jag träffar här är hon varm och tillmötesgående, och efter en och en halv timmas rundvandring genom laboratoriet frågar jag henne till slut hur det känns att arbeta vid ett vapenlaboratorium. Jo, det är en fråga som många av oss fysiker som arbetar här brottas med, erkänner Tammy Ma, som liksom många av hennes kollegor egentligen lockats till laboratoriet för möjligheten att utveckla fusionskraft. - Det är ju trots allt ett försvarslaboratorium vi arbetar på. Men vi gör inga nya vapen här, vi hjälper till att ta fram tester för att hålla koll på de vapen vi redan har, och se till att de hålls i god kondition så att säkerheten inte äventyras, säger hon. Men frågan är om skräcken för atomvapen kanske borde vara mer levande. Den kollektiva lättnadens suck som drogs för ett kvartssekel sedan när Berlinmuren föll, nedrustningssamtalen började bära frukt och kärnvapenstridsspetsarna monterades ned i Europa, den sucken kan vara alldeles för tidigt dragen. En av dem som menar det är Shannon Kile, chef för forskningsprogrammet om kärnvapen på fredsforskningsinsititutet SIPRI i Stockholm. Men idag är det inte i Europa det största hotet hotet finns, utan i södra Asien. Den allra farligaste situation just nu är den mellan Indien och Pakistan. De två länderna är inne i en riskabel kärnvapentävling, säger Shannon Kile. Det är inte samma typ av kapprustningen som den mellan USA och Sovjet under kalla krigets dagar, då varje ny kärnvapenstridsspets på den ena sidan möttes av en motsvarande satsning på den andra, men det finns ändå stora likheter med situationen i Europa under det kalla kriget, menar Shannon Kile, och fortsätter: Pakistan utvecklar nu mindre kärnvapenmissiler med 60-80 kilometers räckvidd, för att kunna använda dem taktiskt på slagfältet för att slå ut konventionella styrkor från Indiens överlägsna armé. Situationen liknar den som fanns i Europa under det kalla kriget, då NATO utvecklade kärnvapenstridsspetsar för att kunna möta Warszawapakten som var starkare på marken. Det är just om gränsen mellan användning av kärnvapen och konventionella vapen blir otydlig som den allra största risken finns att kärnvapen verkligen kommer till användning, menar Shannon Kile. Och där har den tekniska utvecklingen när det gäller konventionella vapen skapat nya hot på senare tid. Och det gäller inte bara Indien och Pakistan, utan handlar inte minst om den amerikanska vapenutvecklingen. Gränsen mellan konventionella vapen och kärnvapen håller på att eroderas, säger Shannon Kile. Det gäller bland annat utvecklingen av nya typer av långdistansvapen med hög precision, men också nya system för övervakning från rymden. Tillsammans innebär de här systemen att man idag kan använda konventionella vapen i roller som man tidigare bara kunde använda kärnvapen till. Till exempel för att slå ut andra länders kärnvapenarsenaler, fortsätter han. Det innebär att en stat som USA, med nya precisionsvapen kan slå ut motståndarens kärnvapen utan att själv gå över kärnvapentröskeln. Lite motsägelsefullt så kan detta innebära en större risk att kärnvapen verkligen används, anser Shannon Kile. Inför hotet om att få sina kärnvapen utslagna med konventionella vapen kan frestelsen att använda kärnvapen på ett tidigare stadium i en konflikt vara stor. Ett sådant här hypotetiskt scenario visar hur känslig balansen mellan kärnvapennationer kan vara och hur viktigt det är att gränsen mellan kärnvapen och konventionella vapen verkligen upprätthålls, fortsätter Shannon Kile. Shannon Kile menar också att det är en sanning med modifikation att USA inte utvecklar nya kärnvapen. Viss del av underhållet innebär också en utveckling, och förbättringar av den befintliga arsenalen - och det här är en utveckling som också kan driva andra länder att fortsätta utveckla sina vapen. Men framförallt är det alltså de allt mer avancerade konventionella vapnen som kan driva andra länder, som Kina, att förnya sina kärnvapen. Kina framhåller Shannon Kile annars som en förhållandevis god spelare, som han uttrycker det. I förhållande till USA och Ryssland. Kina är visserligen en erkänd kärnvapenmakt, men har en jämförelsevis liten arsenal 250 kärnvapen sammanlagt jämför med USA och Ryssland som har över 7000 användbara kärnvapen vardera. Dessutom spelar kärnvapnen en mycket liten roll i Kinas militära strategi. Ytterligare ett hot är förstås Nordkorea och Shannon Kile ser två hotfulla framtidsscenarier där. Det ena handlar om vad som skulle hända med de kärnvapnen som redan finns där, om regimen kollapsar. Men det verkliga hotet är snarare att landet fortsätter sin utveckling av kärnvapen, anser Shannon Kile. Det är ett land som till skillnad från andra kärnvapennationer visat sig villigt att använda sina kärnvapen för både hot och påtryckningar, så därför är det särskilt obehagligt om deras kärnvapenarsenal fortsätter att byggas ut. Att terrororganisationer skulle få tillgång till kärnvapen bedömer SIPRIS kärnvapenexpert däremot som ganska osannolikt. De har helt enkelt inte den expertis som krävs. Och han tycker också att oron för att kärnvapentekniken ska spridas till nya länder har ställt en annan viktig fråga i skuggan - nämligen att nedrustningen måste fortsätta i de länder som redan har kärnvapen. Och där efterlyser denne amerikan bosatt i Sverige att den svenska regeringen tar en mer ledande roll. Sverige har en tradition att arbeta med nedrustningsfrågan påpekar han. Och jag avslutar med att fråga Shannon Kile om han tror att vi någonsin kommer att få en kärnvapenfri värld. Jag hoppas det, säger han. Och jag hoppas att det sker utan att det först krävs att en verklig bomb sätter fart på nedrustningsförhandlingarna. Programmet sändes första gången den 6 maj 2015. Reporter: Ulrika Björkstén Sänds även kl. 23.40 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

VD OCH KONCERNCHEF SYSTEMBOLAGET. Om hur det är att vara kvinna på en högt uppsatt position. Alkohol handlar om ansvar och balans. Vi får även följa med på en svamputflykt i sällskap med familjen Kamprad. Vi får följa med på vägen till de stora styrelserummen, bland annat i London. Magdalena växte upp på Frösön med ett brinnande intresse för idrott. Blev skidlärare i Österrike, där hon träffade sin blivande man en sportig och glad kanadensare.  Hon flyttade med maken till London och blev vuxen på riktigt. Fick två barn, jobbade hårt och lyckades nå framgångsrika toppjobb. Alkohol handlar om balans och om ansvar säger Margareta Gerger, som också tar oss med på en svamputflykt tillsammans med familjen Kamprad. Om Magdalena Gerger Vd och koncernchef Systembolaget, 51 år. Född och uppvuxen i Östersund, samt Kristianstad och Karlstad, bosatt i Danderyd. Systembolagets chef sedan sex år och ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien och Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Mångårig erfarenhet från styrelse­arbete i till exempel Ikea, Investor och Husqvarna. Engagerad inom idrotten, Rädda Barnen och Ruter Dam. Fick prya som kassör och trucklastare inför styrelseuppdraget i Ikea. Producent: Monika Sandberg Sänds även kl. 22.12 samt natt mot nästa lördag.

Underhållning

Under sommaren läser Lars Norén varje dag några korta rader, såväl publicerade som nyskrivna axiom, hugskott och poetiska reflexioner. Lättheten, därför att ingenting längre framstår som ändlöst Det är stillsamt över och ändå pågår rester av mänsklig gemenskap Produktion och ljuddesign: Magnus Berg, inspelning: Lena Samuelsson.

Kultur

Författaren Lena Andersson är programvärd för sommarens sjunde program. Allvarligt talat är ett program som bygger på frågor från vår publik. I vårt sjätte program svarar Lena Andersson på följande frågor: Gör man bäst i att bli egoist med skygglappar för att inte känna sig alltför hjälplös och bedrövad i relation till allt elände, Frida Skulle potatisen i någon mening kunna vara en varelse? Ulf Gösta Eriksson Är jag en dålig människa om jag inte är social och inte gillar att jobba? Håkan Rosen Hur ska jag slappna av och njuta av lite när jag vet att det snart är över, Susanne Cermenius Publikreaktioner Lena Andersson du är helt fantastisk. Stor tack att du förgyller min tillvaro. Karin Gandini Jag blev helt tagen av dagens program. Dina fantastiska reflektioner,svar o tankar om att ta vara på livet. Konkreta råd. Även (sam)talet om att ta vara på sig själv o genom det bli viktig för andra. Tack för ovärderliga filosofiska råd o ord! Med vänliga hälsningar susanne löfström på tjörn  Varför är mörkret större än ljuset? När jag drabbas av oro eller sorg varför lägger sig mörkret som en våt filt över hela min tillvaro? Varför har jag då svårt att ta till mig mina ljus som också finns i mitt liv? Tar människan det som är positivt och som värmer som något självklart?  Tack för en fantastisk stund varje gång jag lyssnar på Allvarligt talat.  Augustihälsningar   Ulla Hammarqvist i Tyresö Lena. Jag har ingen fråga. Jag känner bara ett trängande behov av att delge dig min uppskattning. Jag har ibland svårt att formulera i ord vad jag tycker, tänker och känner. Musiken är mitt uttrycksmedel. Igår plöjde jag dina sommar- och ditt vinterprogram och i synnerhet i vinter från 2011 är det som att du klär mina tankar i ord. Bästa hälsningar Harald Svensson Göteborg Hej! Jag lyssnade på dina svar angående potatis som börjar gro inne i ett mörkt skåp. Vill tipsa om uppfinnaren Baxters experiment med krukväxter. Han uppfann lögndetektorn avsedd att avslöja lögnare men fick impulsen att pröva på sina blommor där hemma. Hans rön tyder på att bilden är mer komplex än din uppfattning och gränsdragning, de som rör sig = varelser, annars icke-varelser.  Som du kan se om du googlar, reagerade växterna med stress om någon misshandlade en artfrände dvs blomman bredvid. O s v. Baxters växter reagerade också när han som var ute på stan bestämde sig för att vända om och gå hem. Ganska intressant och märkligt.Tyder på att det finns relationer som vi inte anat. Jag läser nu Fältet, en bok som handlar om forskning på slump, medvetande och paranormala fenomen. Antagligen inte din grej, du verkar säker in din "tro" på den nu vedertagna vetenskapen..  Mitt barnbarn tipsade om att du har en e-post info@rationalist.se men jag ville inte använda den utan tillstånd. Hoppas ändå att du läser mitt meddelande. Vänliga hälsningar Britt Jakobsson Hej, jag skulle önska att Lena Andersson svar blev sammanställda i en bok, det skulle var till stor glädje för mig och många andra. Har ni möjlighet att framföra min änkan till Lena Andersson ? Med vänlig hälsning Berit Eliasson Hej Alla människor drar ju gränsen någonstans för vad som är acceptabelt beteende och till exempel tycker att de flesta inte att man är bestialisk om man massakrerar gräs med en gräsklippare. Om man däremot massakrerar till exempel människor av annan hudfärg än sin egen så är man bestialisk. Detta är ju ytterligheter förstås men det finns ju en gräns för ett acceptabelt beteende som vi alla kommit överens om och den flyttas hela tiden. År adertonhundratrettiofem var gränsen på ett helt annat ställe än den är nu, var det sämre för oss? Och i så fall varför då? Jag fattar ju att det var sämre för människor av annan hudfärg som råkade träffa på oss, såklart, men det är inte det jag menar utan det är själva gränssättandet som sådant jag funderar över. Varför alls ha en gemensamt överenskommen gräns? Vad skulle vi förlorat på att behålla bestialitetsgränsen från år adertonhundratrettiofem? Var kommer den att vara hundra år framåt i tiden? Varför flyttas gränsen?   Med vänlig hälsning     Per Andersson Musik i programmet: Keith Jarrett Creation spår 5 Tokyo Kioi Hall   Paul Mauriat Orchestra L´amour est bleu Love is blue Willy Lundin Swedish Paintings Min sommarlåt   Signatur i början av programmet: Bill Frisell "Probability Cloud" Slutsignatur: Tomasz Stanko "Sleep Safe and Warm" musik lagd av Anton Karis producent Susanna Einerstam susanna.einerstam@sverigesradio.se Sänds även i morgon kl. 11.35 samt kl. 23.35.

Sociala frågor

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Aktualitetsmagasin med livsåskådningsperspektiv. Detta program är för dig som vill höra mer om olika religioner och hur de påverkar vår vardag och genomsyrar vårt samhälle, globalt som lokalt. Sänds även kl. 00.02 och i morgon kl. 17.00 och natt mot söndag kl. 02.02.

Ett år efter IS attacken mot Sinjar, hur ser situationen ut idag för den utsatta jezidiska gruppen som fördrevs från sina hem? Reportage från måndagens demonstration i Norrköping, där svensk jezidier... försöker lyfta frågan av Elin Lemel och samtal med Emelia Frennmark, fältrepresentant för Kvinna till kvinna i irakiska Kurdistan och Aleksander Gabelic, ordförande i svenska FN förbundet, Nyheter i korthet med Elin Lemel. Drivs IS av teologi eller ideologi? Samtal med Mohammad Fazlhashemi, professor i sialmisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet och Abd al Haqq Kielan, imam i Årbymoskén i Eskilstuna. Krönika från Anders Jelmin i Washington DC. Ny bok om Indianska religioner. Samtal med författaren och religionshistorikern Daniel Andersson om vad vi faktiskt vet om de indianska högkulturernas tillit till en övernaturlig värld och vilken livssyn som präglade samhällena före den spanska kolonisationen

Aktualiteter

Nyhetsprogram Sänds även kl. 21.35.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Dockor klassas som barnporr i ny dom. Medborgarrättsrörelse i USA ett år efter Ferguson. Igenväxta skärgårdsöar får nytt liv. Jon Stewarts sista show, vilken betydelse har han haft? Israels roll efter Iranavtalet. Tomas Quicks bekännelser - en ny brittisk dokumentär. ICC spelar allt större roll. Första lägret på Utøya efter Breivik. Direktsänt aktuellt magasin.

Med hjälp av betesdjur och svedjebruk har 41 igenväxta svenska skärgårdsöar fått nytt liv de senaste åren. I naturreservat i Blekinge, Stockholm, Halland och Bohuslän har länsstyrelser jobbat för att få tillbaka ängsmarker och ljunghedar som försvunnit när jordbruket flyttat in till land. På Rörö i Göteborgs norra skärgård betar numera köttbonden Roy Anderssons djur. Reporter Simon Campanello.

Internationella Brottmålsdomstolen, ICC, började verka för tretton år sedan och har nu, ihop med andra multinationella domstolar, fått en allt större betydelse när det gäller att förhindra grövre brott anser människorättsexperter. Men begränsningarna är många för domstolen som bara har rätt att döma individer från de nationer som har skrivit under det så kallade Romfördraget. Reportage av Lennart Berggren.

Om en vecka (14/8) är det biopremiär i Storbritannien för en ny engelskspråkig dokumentär om Tomas Quick, numera Sture Bergwall. "The confessions of Thomas Quick" är gjord av brittiske dokumentärfilmaren Brian Hill och vår utsände i London, Martin Jönsson, har sett den.

På Utøya invigs i dag det första sommarlägret där efter terrordådet 2011. Det unika lägret har lockat rekordmånga deltagare, varav de flesta är på Utøya för första gången. Samtal med Jens Möller, på plats i Norge.

I går gjorde en av USA:s mest kända programledarprofiler, Jon Stewart, sitt sista program. Det är inte en programledare vilken som helst som nu har lämnat TV-rutan, det är en person som på egen hand både guidat och tagit amerikanerna i örat när det gäller diverse olika samhällsfrågor, inte sällan har klippen också fått spridning här i Sverige. Frågan är hur stor betydelse Jon Stewart har haft och varför. Samtal med Henrik Torehammar, journalist känd bland annat från Sveriges Radio och Aftonbladet och Jenny Nordberg, journalist med bas i USA.

I dag kom domen i ett omfattande barnporrmål där en 53-årig man från Södertälje som haft över en miljon bilder och filmer med barnporr i sin dator. Han dömdes till 6 års fängelse för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott. Domen innefattar även dockor föreställande barn med synliga könsorgan vilka, enligt tingsrätten, är att klassa som barnpornografiska i sig själva. Samtal med Thomas Bälter Nordenman, kammaråklagare i Uppsala och Madeleine Leijonhufvud, professor emeritus i straffrätt.

Efter att kärnenergiavtalet med Iran blev klart har Israels premiärminister Benjamin Netanyahu varit tydlig i sin kritik mot att Obama-administrationen släppt in Iran i den diplomatiska värmen. Men nu får han själv kritik och det av sin egen president Reuven Rivlin. Till tidningen Maariv säger han att "premiärministern leder en kampanj mot förenta staterna som om vi vore jämbördiga, och det skadar troligen Israel" och han säger dessutom "för första gången kan jag se att vi är ensamma". Samtal med Nathan Shachar, Dagens Nyheters korrespondent i Jerusalem och Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap på Försvarshögskolan.

På söndag är det ett år sedan Michael Brown sköts ned i Ferguson i USA. En händelse som utlöste veckolånga kravaller och utmynnade i en ny medborgarrättsrörelse vid namn "Black lives matter" (Svarta liv är betydelsefulla). Trots att USA i dag har en afroamerikansk president, löper svarta män 20 gånger större risk att dödas av polisen än vita män. Rörelsen har fått upp frågan om strukturell rasism på den politiska dagordningen. Samtal med Karin Henriksson, korrespondent i Washington för Svenska Dagbladet och Michael McEchrane, aktivist och medgrundare av "Fight Racism Now".

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Dockor klassas som barnporr i ny dom. Medborgarrättsrörelse i USA ett år efter Ferguson. Igenväxta skärgårdsöar får nytt liv. Jon Stewarts sista show, vilken betydelse har han haft? Israels roll efter Iranavtalet. Tomas Quicks bekännelser - en ny brittisk dokumentär. ICC spelar allt större roll. Första lägret på Utøya efter Breivik. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Nyheter

Ekonomi

Aktualiteter

Nyhetsprogram Sänds även kl. 23.50.

Kultur

Hjärtat bultar för världen på konstbiennalen i Venedig. Samtidigt byter konstverk ägare för miljonbelopp i kulisserna. Går ekvationen ihop? Varför är det så viktigt för konsten att vara världssamvete? Curator för årets Venedigbiennal är Okwui Enwezor. Han slog igenom med Documenta 2002 då världen tog ett kliv in i samtidskonsten. Nu tar han åter igen  pulsen på samtiden och lyfter in världens stora frågor i sin utställning som handlar om All världens framtider. Och som en bakgrundston ljuder en maratonuppläsning av samtliga tre volymer av Karl Marx Das Kapital. Dessutom visas konst i 89 paviljonger och mer än 40 sidoutställningar. Cecilia Blomberg rör sig bland nationer och globala krishärdar och träffar utställningsmakarna  Okwui Enwezor, Katerina Gregos, Philippe van Cauteren och Tamara Chalabi,  samt konstnärerna Isaac Julien, Lina Selander, Salam Atta Sabri och Petra Bauer.

Kultur

Nyheter

Nyheter

Lättlyssnat

Nyheter

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Hästen och människan har en lång historia tillsammans. Det tycks vara något med de stora, sensuella, energisprittande varelserna och deras själfulla ögon som griper människan på ett djupare plan. Och många ryttare och hästintresserade hävdar att människa och häst som individer kan nå en unik själslig kontakt och förståelse. Ridning är Sveriges näst största ungdomsidrott och den största handikappidrotten. I veckans program möts två ridande filosofer, Jonna Bornemark, doktorand i filosofi vid Södertörns högskola och Petra Andersson, praktisk filosof vid Göteborgs universitet, samt Mari Zetterqvist Blokhuis, pedagogiklärare på ridskolan Strömsholm. Programledare och producent Peter Sandberg. Sänds även på söndag kl. 21.03.

Kultur

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Från kl. 09.30. Sänds även kl. 00.45.

Telefonväkteri

Nyheter

Nyheter

Landets enda radioprogram om skolan. Vi belyser, granskar och diskuterar de viktigaste skolfrågorna. Från UR. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot tisdag kl. 01.02.

Utbildning, Repris

Nyhetsprogram Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Att bli psykotisk. Birgitta Hübinette är polis sedan slutet av 1970- talet med specialistutbildning för utredningar där barn utsatts för brott. Birgitta pendlar mellan Sveriges största kommun och Sveriges till folkmängden minsta. Hon har filosofie kandidatexamen i psykologi, pedagogik och sociologi samt psykoterapiutbildning steg 1. Bor med sambo och tre katter.   Producent Gunilla Nordlund Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

VD OCH KONCERNCHEF SYSTEMBOLAGET. Om hur det är att vara kvinna på en högt uppsatt position. Alkohol handlar om ansvar och balans. Vi får även följa med på en svamputflykt i sällskap med familjen Kamprad. Vi får följa med på vägen till de stora styrelserummen, bland annat i London. Magdalena växte upp på Frösön med ett brinnande intresse för idrott. Blev skidlärare i Österrike, där hon träffade sin blivande man en sportig och glad kanadensare.  Hon flyttade med maken till London och blev vuxen på riktigt. Fick två barn, jobbade hårt och lyckades nå framgångsrika toppjobb. Alkohol handlar om balans och om ansvar säger Margareta Gerger, som också tar oss med på en svamputflykt tillsammans med familjen Kamprad. Om Magdalena Gerger Vd och koncernchef Systembolaget, 51 år. Född och uppvuxen i Östersund, samt Kristianstad och Karlstad, bosatt i Danderyd. Systembolagets chef sedan sex år och ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien och Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Mångårig erfarenhet från styrelse­arbete i till exempel Ikea, Investor och Husqvarna. Engagerad inom idrotten, Rädda Barnen och Ruter Dam. Fick prya som kassör och trucklastare inför styrelseuppdraget i Ikea. Producent: Monika Sandberg Från kl. 13.00. Sänds även natt mot nästa lördag.

Underhållning, Repris

I jämförelse med det kalla krigets kapprustning och 70 000 kärnvapen, placerade framför allt i Europa, kan hotet tyckas mindre idag då den samlade världsarsenalen har krympt till drygt 15 000. Men nu ökar spänningen mellan kärnvapennationer i andra delar av världen. (Repris från 6 maj) Igår och i tisdags handlade Vetandets värld om de första atombomberna som tillverkades i USA under andra världskriget och släpptes över Japan flera månader efter det europeiska krigsslutet. Idag ska det handla om hur kärnvapenhotet ser ut numera. Ljudet från en detonerande atombomb, svampmolnet som stiger mot himlen. För alla som växte upp under det kalla kriget, med vetskapen om att Sverige låg inklämt mellan Nato och Sovjetsfären, fanns just den bilden av hotande undergång ständigt närvarande någonstans i bakhuvudet, hur fredlig och trygg vardagen än var. I telefonkatalogen fanns instruktioner för hur man skulle bete sig vid ett kärnvapenanfall. Hur nära ytan den här atombombskräcken låg blev tydligt en stormig natt på 1980-talet då ett blixtnedslag av misstag fick igång flyganfallssirenerna i Mälardalen. Den natten ringdes många samtal i panik till larmcentralen, men det bläddrades också febrilt i "om kriget kommer"- delen av telefonkatalogen. De som följde instruktionerna satte förstås på radion, där de fick höra att det var falskt larm. Paniken kan så här i efterhand verka löjlig, men det här var när kapprustningen i Europa hade sin höjdpunkt. USA och Sovjetunionen hade sammanlagt 70 000 kärnvapenstridsspetsar och det var i Europa det eventuella slagfältet fanns. Bara några år senare hade Berlinmuren fallit, kärnvapentest-stoppet undertecknats av både Ryssland och USA, och avvecklingen av den gigantiska arsenalen kärnvapen inletts. Tanken på kärnvapenkrig i norra Europa kändes efter Sovjetunionens sammanbrott plötsligt absurd. Och "absurt" är också det ord som far genom huvudet när jag våren 2015 besöker ett av USA:s nationella kärnvapenlaboratorier, Lawrence Livermore-laboratoriet i Kalifornien som grundades under det kalla krigets upptakt på 1950-talet. En lämpligare symbol för det kalla krigets rustningshets kan man knappast hitta. En av grundarna till Lawrence livermorelaboratoriet var Edward Teller, sedermera vätebombens upphovsman. Vätebomben som genom sammanslagning av vätekärnor, fusion, skulle utvecklas till ett ännu kraftfullare vapen än de fissionsbomber som utvecklades under andra världskriget. Efter Manhattanprojektets tävlan mot vad man trodde var ett nazistisk atombombsprojekt under andra världskriget, utvecklades vätebomben som en del i kapprustningen med den nya ärkefienden Sovjetunionen. Men idag betonar man gärna att kärnvapen bara är en del av Lawrence Livermore laboratoriets verksamhet, och att det sedan kalla krigets slut inte längre handlar om att utveckla nya kärnvapen utan om att hålla de gamla i trim. Jag träffar Tammy Ma som arbetar med Lawrence Livermore-laboratoriets paradprojekt, fusionsforskning med hjälp av en stark laser som omvandlar materian till plasmafria atomkärnor. Målet för hennes forskning är att åstadkomma fusionskraft för civilt bruk. Men även om hennes egen forskning främst är inriktad på civil användning är tillståndet inne i plasmat detsamma som i en vätebomb. Tammy Mas experiment används också för att ge data till de simuleringar av kärnvapensprängningar som ersatt de verkliga testerna, sedan teststoppet i början på 90-talet, Som alla andra jag träffar här är hon varm och tillmötesgående, och efter en och en halv timmas rundvandring genom laboratoriet frågar jag henne till slut hur det känns att arbeta vid ett vapenlaboratorium. Jo, det är en fråga som många av oss fysiker som arbetar här brottas med, erkänner Tammy Ma, som liksom många av hennes kollegor egentligen lockats till laboratoriet för möjligheten att utveckla fusionskraft. - Det är ju trots allt ett försvarslaboratorium vi arbetar på. Men vi gör inga nya vapen här, vi hjälper till att ta fram tester för att hålla koll på de vapen vi redan har, och se till att de hålls i god kondition så att säkerheten inte äventyras, säger hon. Men frågan är om skräcken för atomvapen kanske borde vara mer levande. Den kollektiva lättnadens suck som drogs för ett kvartssekel sedan när Berlinmuren föll, nedrustningssamtalen började bära frukt och kärnvapenstridsspetsarna monterades ned i Europa, den sucken kan vara alldeles för tidigt dragen. En av dem som menar det är Shannon Kile, chef för forskningsprogrammet om kärnvapen på fredsforskningsinsititutet SIPRI i Stockholm. Men idag är det inte i Europa det största hotet hotet finns, utan i södra Asien. Den allra farligaste situation just nu är den mellan Indien och Pakistan. De två länderna är inne i en riskabel kärnvapentävling, säger Shannon Kile. Det är inte samma typ av kapprustningen som den mellan USA och Sovjet under kalla krigets dagar, då varje ny kärnvapenstridsspets på den ena sidan möttes av en motsvarande satsning på den andra, men det finns ändå stora likheter med situationen i Europa under det kalla kriget, menar Shannon Kile, och fortsätter: Pakistan utvecklar nu mindre kärnvapenmissiler med 60-80 kilometers räckvidd, för att kunna använda dem taktiskt på slagfältet för att slå ut konventionella styrkor från Indiens överlägsna armé. Situationen liknar den som fanns i Europa under det kalla kriget, då NATO utvecklade kärnvapenstridsspetsar för att kunna möta Warszawapakten som var starkare på marken. Det är just om gränsen mellan användning av kärnvapen och konventionella vapen blir otydlig som den allra största risken finns att kärnvapen verkligen kommer till användning, menar Shannon Kile. Och där har den tekniska utvecklingen när det gäller konventionella vapen skapat nya hot på senare tid. Och det gäller inte bara Indien och Pakistan, utan handlar inte minst om den amerikanska vapenutvecklingen. Gränsen mellan konventionella vapen och kärnvapen håller på att eroderas, säger Shannon Kile. Det gäller bland annat utvecklingen av nya typer av långdistansvapen med hög precision, men också nya system för övervakning från rymden. Tillsammans innebär de här systemen att man idag kan använda konventionella vapen i roller som man tidigare bara kunde använda kärnvapen till. Till exempel för att slå ut andra länders kärnvapenarsenaler, fortsätter han. Det innebär att en stat som USA, med nya precisionsvapen kan slå ut motståndarens kärnvapen utan att själv gå över kärnvapentröskeln. Lite motsägelsefullt så kan detta innebära en större risk att kärnvapen verkligen används, anser Shannon Kile. Inför hotet om att få sina kärnvapen utslagna med konventionella vapen kan frestelsen att använda kärnvapen på ett tidigare stadium i en konflikt vara stor. Ett sådant här hypotetiskt scenario visar hur känslig balansen mellan kärnvapennationer kan vara och hur viktigt det är att gränsen mellan kärnvapen och konventionella vapen verkligen upprätthålls, fortsätter Shannon Kile. Shannon Kile menar också att det är en sanning med modifikation att USA inte utvecklar nya kärnvapen. Viss del av underhållet innebär också en utveckling, och förbättringar av den befintliga arsenalen - och det här är en utveckling som också kan driva andra länder att fortsätta utveckla sina vapen. Men framförallt är det alltså de allt mer avancerade konventionella vapnen som kan driva andra länder, som Kina, att förnya sina kärnvapen. Kina framhåller Shannon Kile annars som en förhållandevis god spelare, som han uttrycker det. I förhållande till USA och Ryssland. Kina är visserligen en erkänd kärnvapenmakt, men har en jämförelsevis liten arsenal 250 kärnvapen sammanlagt jämför med USA och Ryssland som har över 7000 användbara kärnvapen vardera. Dessutom spelar kärnvapnen en mycket liten roll i Kinas militära strategi. Ytterligare ett hot är förstås Nordkorea och Shannon Kile ser två hotfulla framtidsscenarier där. Det ena handlar om vad som skulle hända med de kärnvapnen som redan finns där, om regimen kollapsar. Men det verkliga hotet är snarare att landet fortsätter sin utveckling av kärnvapen, anser Shannon Kile. Det är ett land som till skillnad från andra kärnvapennationer visat sig villigt att använda sina kärnvapen för både hot och påtryckningar, så därför är det särskilt obehagligt om deras kärnvapenarsenal fortsätter att byggas ut. Att terrororganisationer skulle få tillgång till kärnvapen bedömer SIPRIS kärnvapenexpert däremot som ganska osannolikt. De har helt enkelt inte den expertis som krävs. Och han tycker också att oron för att kärnvapentekniken ska spridas till nya länder har ställt en annan viktig fråga i skuggan - nämligen att nedrustningen måste fortsätta i de länder som redan har kärnvapen. Och där efterlyser denne amerikan bosatt i Sverige att den svenska regeringen tar en mer ledande roll. Sverige har en tradition att arbeta med nedrustningsfrågan påpekar han. Och jag avslutar med att fråga Shannon Kile om han tror att vi någonsin kommer att få en kärnvapenfri värld. Jag hoppas det, säger han. Och jag hoppas att det sker utan att det först krävs att en verklig bomb sätter fart på nedrustningsförhandlingarna. Programmet sändes första gången den 6 maj 2015. Reporter: Ulrika Björkstén Från kl.12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris