SR, P1 2015-08-31

Nyheter

Nyheter

2013 blev Maja sjuk. Hon var 13 och helt orkeslös. Sakta har hon blivit allt sämre: värk, känselbortfall, och plågsamma utslag. Nu sitter hon i rullstol och ingen läkare kan säga vad hon lider av. Maja skickas vidare från den ena specialisten till den andra; de tar samma plågsamma prover och hon får berätta samma historia om och om igen. Men de kan inte bota henne och en efter en ger de upp om hennes fall.  Och hela tiden blir hon sämre. Det började med att hon kände sig lite hängig, att hon inte orkade lika mycket när hon spelade innebandy. Sedan kom värk,  känselbortfall och muskelsvaghet, benen blev som spagetti. I dag kan hon inte sitta upp själv och hon har inte kunnat gå i skolan på två år. Maja och hennes föräldrar  upplever att de inte blir tagna på allvar av sjukvården. Själva är familjen övertygad om att hon skadats av Gardasil, ett vaccin mot livmoderhalscancer som erbjuds alla grundskoletjejer i Sverige. Det var  nämligen efter att hon fått  tre vaccinsprutor som hennes symtom dök upp. Och ingen läkare har kunnat ge någon alternativ förklaring.       I Danmark har det uppstått en debatt om biverkningar av Gardasil efter en uppmärksammad TV-dokumentär om ett 100-tal unga tjejer som anser sig handikappade av vaccinet. Men i Sverige är det alltjämt en ickefråga och en ickediagnos. Dokumentären är gjord av Per Shapiro, frilansreporter med inriktning på undersökande journalistik och dokumentärt berättande. Han arbetar  bland annat för Ekot, Kaliber, och Uppdrag granskning.  "Vem ska bota Maja" är hans andra P1 Dokumentär. Han har tidigare gjort Producent: Håkan Engström Från 23/8. Sänds även den 5/9.

Dokumentärer, Repris

Nyheter

Nyheter

Lo befinner sig på ett vårdhem för en alzheimersjukdom i sent stadium. Runt henne kretsar maken, dottern och det unga vårdbiträdet. I glimtar anar vi ett äktenskap av språklöshet och ett känslomässigt avstånd mellan mor och dotter. När orden och språket och de ytliga åtbörderna, mobilsignalernas flimmer, försvinner - vilka är vi, och vad betyder vi och har betytt för varandra? Vårdbiträdet är den av gestalterna i pjäsen som vågar visa sig sådan hon är. I sin nakenhet och i sin medkänsla bortom språket är hon den som på allvar når fram till den sjuka kvinnan Lo. Svart papegoja av Madeleine Hessérus. Med: Gunilla Larsson, Frederik Nilsson, Anna Harling, Josefin Neldén. Regi: Lars Väringer. (Från SR Göteborg 2012) Från lördagen föregående vecka.

Teater, Repris

När Satu Keskinen kommer från Mellansverige till Haparanda som 12-åring, känns det som att flytta till Finland. Haparandasonen Adam Huuva tycker att finskan syns för lite i staden. Han byter hellre land än böjer sig inför det svenska språkets särställning. I Haparanda har 80 procent av befolkningen finskt påbrå (SCB 2012). Det är störst andel i hela landet. - Ibland kommer jag på mig själv med att säga att "jag har aldrig bott i Finland, förutom nu", berättar Satu Keskinen. Två skyltar intill vägkanten talar om var man befinner sig. På den översta står det "Haparanda". På den understa, "Haaparanta", som betyder aspstrand på finska och meänkieli. Det är den understa som Adam Huuva velat ha dit. Men han är inte nöjd. - Det är fel ordning på dem, Haaparanta borde ligga överst, säger han när han ser skyltarna i dag. Ortsnamnet vittnar om Tornedalens språkliga arv. Här pratades en form av finska redan innan landet Sverige existerade. Under århundradena har språket utvecklats, och i dag talas de båda närbesläktade språken meänkieli och finska i Haparanda och Tornedalen. I avsnittet om Sveriges finskaste stad hör vi dessutom Anders Tapani berätta hur staten försökte assimilera de tornedalska skolbarnen på 1940-talet. - Det var tillsägelser från lärarna att vi skulle prata svenska även på rasterna. Utanför skolan var det huvudsakliga språket finska, berättar han. Programledare och reportrarVirpi Inkeri Ramin Farzin Producent Erik Hedtjärn Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Åtminstone säger han det själv om sin nya bok, spionromanen Blå Stjärnan. Vi gav Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap och feministisk debattör, i uppdrag att läsa boken och dela med sig av sina tankar. Nu möts de i Lundströms Bokradio. Veckans bokuppståndelse, i dubbel bemärkelse, handlar förstås om David Lagercrantz och den fjärde delen av Millennium: Det som inte dödar oss. Vi träffar författaren två dagar innan boken släpps, och undrar: - Vill du ställa in? Och hur har du gjort för att erövra huvudpersonen Lisbeth Salander? Och så läser vi Karl Ove Knausgårds omtalade och omdiskuterade debutroman Ut ur världen, om kärlekshistorien mellan den tjugosexårige lärarvikarien Henrik Vankel och hans trettonåriga elev Miriam. Marie Lundström läser tillsammans med författarna och Bokcirkelrävarna Lena Andersson och Philip Teir. Från i lördags. Sänds även kl. 18.15.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om att leva eller dö med IS. På ett år har den Islamiska Staten stärkt sin makt, i motsats till vad många politiska bedömare förväntade. Hur ska vi förhålla oss rationellt till en grupp som upphöjt ritualmord och våldtäkt till officiell politik? Hör röster från Södertälje, Deir al Zoor och Boston. För ett år sedan framstod hela situationen som absurd, skulle en grupp fanatiker stöpa om Mellanösterns moderna gränser? Bedömare förklarade att IS med största sannolikhet skulle försvinna inom ett par månader, utplånade av sina egna uppblåsta politiska, religiösa och historiska pretentioner. Men nu, ett drygt år senare, kan vi konstatera att det inte har hänt. Gruppen finns kvar och statsbygget har redan börjat i Syrien och Irak. Vad gör vi om IS vinner? Frågar sig den amerikanske statsvetarprofessorn Stephen Walt och ger själv svaret: Lev med det! Han menar att IS-krigarna inte är unika, inte ens den terror de bedriver. Statsbyggande har alltid varit en blodig affär och det har aldrig hindrat omvärlden från att med tiden välkomna revolutionärerna in i värmen, se bara på Iran, Kuba och bolsjevikerna. Men Lina Khatib, chef för Carnegieinstitutets Mellanösternkontor i Beirut, håller inte med. Hon menar att omvärlden inte bara kan se på medan människor lider. Och medan statsvetare och politiker dividerar hur omvärlden ska hantera IS, är det så kallade kalifatet redan vardag för många människor. Konflikts reporter Duraid Al-Khamisi ringde upp Mustafa som är handelsresande i Syrien och dagligen behöver förhålla sig till IS-krigarnas oberäkneliga lagar och regler. Möt Sabah Elia från Södertälje vars hela hemby i Syrien kidnappades av IS, och hör den libanesiska låtskrivaren Khaled Soubeih som hellre hade sjungit om kärlek och romantik än om extremism och terror. Samhället har ett ansvar att visa på alternativen säger Omar Mustafa, ordförande för det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Ska världen bara se på medan IS befäster sin makt? Vilken betydelse har deras inträde i världspolitiken haft för andra muslimer? Och hur ska vi hantera den humanitära kris som följer i deras spår? I studion hör vi Bitte Hammargren, författare och frilansjournalist, Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet och aktivisten och frilansjournalisten Nuri Kino. The om IS övergrepp. Programledare: Ivar Ekman Producent: Ulrika Bergqvist Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. I veckans program förklarar Ylva Byrman hur substantiv kan bete sig olika och varför vi kan säga att vi äter sill och potatis men inte att vi äter köttbulle med makaron. Veckans språkfrågorÄr uttrycket "bekänna färg" negativt laddat? Varför säger vi sill och potatis och inte sillar och potatisar? Varför har kylskåp och kyl olika genus? Varför har folk börjat använda uttrycket "fina du"? Språkexpert Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper Från förra tisdagen

Vetenskap, Repris

För ett år sedan fick Mona Sahlin uppdraget att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Hur mycket klokare är hon idag? Vad vet vi egentligen om radikaliseringens mekanismer - och hur den ska motverkas? Finns det nåt svar på hur samhället ska hantera problemen? Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism intervjuas av Monica Saarinen. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Marie-Louise Kristola. Radioprogrammet om miljöfrågor som också är en blogg. Från Vetenskapsradion. Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Blir det kanske domherre, skata, talgoxe eller korp? De fåglarna finns med bland de tio finalisterna i omröstningen till att utse Sveriges nationalfågel. Sveriges ornitologiska förening arrangerar tävlingen som har pågått sedan i våras och måndag är sista dag att rösta. Omkring 50 000 människor har redan röstat i flera kvalomgångar, hör Anders Wirdheim, informationsansvarig på Sveriges Ornitologiska Förening, om varför frågan engagerar så många.

Den förre presidenten i Georgien, Mikheil Saakasjvili, har numera en ny maktposition i Ukraina. Saakasjviiili genomförde många reformer i Georgien, men blev anklagad för maktmissbruk efter sin avgång. För tre månader sedan utsågs han överraskande till guvernör i Odessa-regionen i Ukraina och verkar vara ute efter att spela en nationell roll i sitt nya land. Hör mer i Sten Sjöströms reportage.

Filmen "Så som i himmelen" blev en stor succé 2004. Dramat om livet och musiken i en liten norrländsk by sågs av hela 1,4 miljoner människor på svenska biografer och nominerades till en Oscar. På fredag är det biopremiär för uppföljaren "Så ock på jorden". Hör regissör och manusförfattare Kay Pollak samt skådespelarna Frida Hallgren och Lennart Jähkel berätta om den nya filmen.

På flera av Sveriges flygplatser kan passagerare komma att helkroppscannas i säkerhetskontrollerna. Just nu testar Swedavia flera modeller på Arlanda i Stockholm. Men i USA har tekniken orsakat stor debatt, hör Ekots utsända i Washington, Henrika Åkerman, berätta om kritiken där.

Omkring 90 000 personer i Sverige äter adhd-medicin men det finns väldigt lite forskning kring vilka effekter läkemedlen har i ett långt perspektiv. Hör Annika Östmans reportage om 14-åriga Felix som började äta adhd-mediciner på lågstadiet. Hör också samtal med Barbro Thurfjell, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att satsa extra pengar på fritids i höstbudgeten. 250 miljoner nästa år, och sedan 500 miljoner per år till och med 2019, drygt 1,7 miljarder. Det har vi kunnat höra om i Ekot under morgonen. Både Lärarförbundet och Skolverket har pekat på att det är stora barngrupper och för låg utbildning bland pedagogerna. Hör Lärarförbundets vice ordförande Maria Rönn.

Tyskland framstår alltmer som det land som tar täten i EU när det gäller flyktingfrågan. Tyskland drev på för att få det krismöte som beslutades om i går, och i förra veckan kom beskedet att Tyskland inte längre ska skicka tillbaka asylsökande till det första EU-land de kom till. Nu går tyska medieföretag och kändisar samman i välkomstkampanjer för de asylsökande. Med oss är vår korrespondent i Berlin Daniel Alling.

Publikreaktioner sammanställda av Ausi Petrelius

Flygscanning. Vilken fågel blir Sveriges nationalfågel? Utrikeskrönika av Peder Gustafsson. Mer pengar till fritidshemmen. Saakasjvili i Odessa, reportage av Sten Sjöström. ADHD-boomen. Tyskland kampanjar för flyktingar. Filmsamtal om "Så ock på jorden". Publikreaktioner sammanställda avAusi Petrelius.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Prästen Kent Wisti från Malmö med sina underfundiga funderingar om hur det är att vara människa. Vem är din nästa frågar texterna. Orden kan utläsas som "den som är som jag". Det är min nästa. Kent Wisti. TextKain sade till sin bror Abel: "Kom med ut på fälten." Där överföll han sin bror Abel och dödade honom. Herren sade till Kain: "Var är din bror Abel?" Han svarade: "Det vet jag inte. Skall jag ta hand om min bror?" Herren sade: "Vad har du gjort? Din brors blod ropar till mig från marken. Förbannad skall du vara, bannlyst från marken som öppnat sin mun för att ta emot din brors blod, som du har utgjutit. Om du odlar marken skall den inte längre ge dig sin gröda. Rastlös och rotlös skall du vara på jorden." Ur Bibeln. 1 Mosebok 4: 8-12 MusikA Whiter Shade of Pale, Procol Harum. Om jag kommer opp till Jesus, Stefan Sundström Producent Agneta Nordin Lokatt Media i Malmö

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Flygscanning. Vilken fågel blir Sveriges nationalfågel?  Utrikeskrönika av Peder Gustafsson.  Mer pengar till fritidshemmen.  Saakasjvili i Odessa, reportage av Sten Sjöström.  ADHD-boomen.  Tyskland kampanjar för flyktingar.  Filmsamtal om "Så ock på jorden".  Publikreaktioner sammanställda avAusi Petrelius.

Aktualiteter

Flygscanning. Vilken fågel blir Sveriges nationalfågel?  Utrikeskrönika av Peder Gustafsson.  Mer pengar till fritidshemmen.  Saakasjvili i Odessa, reportage av Sten Sjöström.  ADHD-boomen.  Tyskland kampanjar för flyktingar.  Filmsamtal om "Så ock på jorden".  Publikreaktioner sammanställda avAusi Petrelius.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Flygscanning. Vilken fågel blir Sveriges nationalfågel?  Utrikeskrönika av Peder Gustafsson.  Mer pengar till fritidshemmen.  Saakasjvili i Odessa, reportage av Sten Sjöström.  ADHD-boomen.  Tyskland kampanjar för flyktingar.  Filmsamtal om "Så ock på jorden".  Publikreaktioner sammanställda avAusi Petrelius.

Aktualiteter

Det är den sista augusti. En sommar ska summeras. Ulla-Carin Nyquist är dramaturg och har skrivit manus för film, TV och teater. Det har inneburit berättande i olika genrer: Operalibretton, TV-såpor, dokumentärer, radioprogram. Hon skriver också text och musik, under senare år bl a låtar och texter för duon Lise&Gertrud. Människors berättelser är utgångspunkten för all dramatik. Vad gör vi med vår stund? Är vi här för att dela erfarenheter? Det tror Ulla-Carin. Och det är därför hon gillar Tankar för dagen. Producent Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Flygscanning. Vilken fågel blir Sveriges nationalfågel?  Utrikeskrönika av Peder Gustafsson.  Mer pengar till fritidshemmen.  Saakasjvili i Odessa, reportage av Sten Sjöström.  ADHD-boomen.  Tyskland kampanjar för flyktingar.  Filmsamtal om "Så ock på jorden".  Publikreaktioner sammanställda avAusi Petrelius.

Aktualiteter

Flygscanning. Vilken fågel blir Sveriges nationalfågel?  Utrikeskrönika av Peder Gustafsson.  Mer pengar till fritidshemmen.  Saakasjvili i Odessa, reportage av Sten Sjöström.  ADHD-boomen.  Tyskland kampanjar för flyktingar.  Filmsamtal om "Så ock på jorden".  Publikreaktioner sammanställda avAusi Petrelius.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Flygscanning. Vilken fågel blir Sveriges nationalfågel?  Utrikeskrönika av Peder Gustafsson.  Mer pengar till fritidshemmen.  Saakasjvili i Odessa, reportage av Sten Sjöström.  ADHD-boomen.  Tyskland kampanjar för flyktingar.  Filmsamtal om "Så ock på jorden".  Publikreaktioner sammanställda avAusi Petrelius.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Flygscanning. Vilken fågel blir Sveriges nationalfågel?  Utrikeskrönika av Peder Gustafsson.  Mer pengar till fritidshemmen.  Saakasjvili i Odessa, reportage av Sten Sjöström.  ADHD-boomen.  Tyskland kampanjar för flyktingar.  Filmsamtal om "Så ock på jorden".  Publikreaktioner sammanställda avAusi Petrelius.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Flygscanning. Vilken fågel blir Sveriges nationalfågel?  Utrikeskrönika av Peder Gustafsson.  Mer pengar till fritidshemmen.  Saakasjvili i Odessa, reportage av Sten Sjöström.  ADHD-boomen.  Tyskland kampanjar för flyktingar.  Filmsamtal om "Så ock på jorden".  Publikreaktioner sammanställda avAusi Petrelius.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Flygscanning. Vilken fågel blir Sveriges nationalfågel?  Utrikeskrönika av Peder Gustafsson.  Mer pengar till fritidshemmen.  Saakasjvili i Odessa, reportage av Sten Sjöström.  ADHD-boomen.  Tyskland kampanjar för flyktingar.  Filmsamtal om "Så ock på jorden".  Publikreaktioner sammanställda avAusi Petrelius.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

Flygscanning. Vilken fågel blir Sveriges nationalfågel?  Utrikeskrönika av Peder Gustafsson.  Mer pengar till fritidshemmen.  Saakasjvili i Odessa, reportage av Sten Sjöström.  ADHD-boomen.  Tyskland kampanjar för flyktingar.  Filmsamtal om "Så ock på jorden".  Publikreaktioner sammanställda avAusi Petrelius.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Flygscanning. Vilken fågel blir Sveriges nationalfågel?  Utrikeskrönika av Peder Gustafsson.  Mer pengar till fritidshemmen.  Saakasjvili i Odessa, reportage av Sten Sjöström.  ADHD-boomen.  Tyskland kampanjar för flyktingar.  Filmsamtal om "Så ock på jorden".  Publikreaktioner sammanställda avAusi Petrelius.

Aktualiteter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Nyheter

Nyheter

Undersökande journalistik från Göteborg. I andra delen av Kalibers serie med granskningar gjorda av Sveriges radios lokala kanaler följer vi reportern Viktor Åsbergs resa till Rumänien. I vintras åkte han ner för att försöka förstå varför romer söker sig till Sverige för att tigga i vinterkylan. I Kaliber återvänder han till byn i nordöstra Rumänien. Han går med trasiga skor förbi de pastellfärgade husen. Det är december och molnen hänger gråtunga över den byn. Temperaturen går ned mot minus tio grader. Det ryker ur munnen när han andas. Några magra, skabbiga gatuhundar springer förbi honom. Han säger att han är tillfälligt herre i huset medan hans pappa jobbar i Sverige.  - Han kommer och går, kommer och går, säger han om sin pappa. Eduard är sju år och är en av dem barn som stannat kvar medan allt fler romer åker till Sverige och  tigger pengar för att försörja sina familjer. En sak har han gemensamt med de vuxna - drömmen om ett bättre liv. Han säger att han vill bli lärare eller författare.    Plötsligt satt dom utanför affärer, på gator och torg i Sverige. De tiggande romerna har blivit allt fler och väcker känslor och debatt. Jag är tillbaka i staden Iasi, som ligger i nordöstra Rumänien. En bit framför mig sitter en liten pojke och spelar flöjt. Han har med sig sin hundvalp och en liten pappförpackning med några mynt i. Jag var här senast i december - då för att följa spåren av de romer som finns i Sverige idag. Jag kom till en liten by där desperationen var stor. DECEMBER Valea Seaca. Det är en by med cirka 3000 invånare. På svenska betyder Valea Seaca "den torra dalen". I nedre delen av byn finns hus. En bit upp har husen blivit stugor. Längre in på de små gatorna liknar stugorna skjul - fallfärdiga små hus med plast för att täcka fönsterluckorna. Jordgolv hos några. Vi har sett bilder i tidningar och TV. Och radion berättar om rapporter och experter. Vi har inte blivit slagna av lukten: smutstvätt, svett och matrester.  - Vi sover där vi ryms, säger en äldre kvinna som visar hur hon och tio barn sover i samma rum på natten. Hon lägger barn i en soffa. De får ligga i bredd som sardiner för att få plats. Rummet är kanske femton kvadratmeter stort. En flicka lägger sig i soffan och hon har en smutsig tröja på sig, men inga byxor, inga trosor. Det drar kallt.  - Folk är i stora behov av hjälp, säger Michelle Raducanu. Hon bor i ett närliggande hus med sin familj. Michelle är 24 år och har i flera omgångar varit i Norge och tiggt pengar. Hon vill åka tillbaka men önskar att hon hittade ett jobb där.  - Där har människor flera rum i hemmen. Här har vi allt i ett rum: kök, dusch, allt, säger hon.  Det är inte alla romer som är fattiga - det finns också rika. Men många som bor i Valea Seaca har en tunn plånbok. Inget rinnande vatten, ingen elektricitet och tre mål om dagen är inte heller någon självklarhet. För att få mat på bordet handlar de på krita - en stor del av pengarna de tigger går till att betala skulderna, säger flera bybor.  - En man som bor här har en buss och kör folk som känner honom till Sverige och Norge.   AUGUSTI Nio månader senare i staden Bacau, halvvägs tillbaka på väg mot byn.  Jag sitter en servering med min Liviu Avasiloai, som också är engagerad i hjälparbeten i Rumänien. Han tar fram sin telefon och visar bilder han tagit för två veckor sedan när han besökte staden Babadag i södra delen av landet.  - Här står jag med några romska barn i Babadag. I Babadag finns ett stort område i utkanten av stan där romska familjer bor. Staden har skyddat sig från dem genom en hög betongmur. En sån som man ser i Gaza, säger han.  Liviu visar bilder på den höga betongmuren och säger att den nästan helt omger det romska området. Han menar att detta är ett konkret exempel på hur romer kan bli behandlade i Rumänien.  - När jag säger att det finns många fördomar mot romer så är det sant. Om du frågar politikerna så svarar de att romerna visst har rättigheter, och ja, det har de...  Men vi har också en betongmur som omger dem?  - De skulle säga att de också har sina rättigheter att skydda sig själva.  Varför är det ingen som reagerar och protesterar?  - Det vore politiskt inkorrekt, svarar Liviu   Vi gör den här resan för att skildra romernas verklighet på plats. Men också för att förstå hur de hamnat där och hur möjligheterna till förändring ser ut. Strykarkatter och gatuhundar på varsin sida vägen. Syrsorna har precis börjat sjunga. Natten hinner aldrig bli riktigt sval.   DECEMBER  Han står vid spisen i hörnet tillsammans med sina två syskon, Veden är snart slut och vintern blir kallare. Här bor den sjuårige Eduard med  sin familj som delar på cirka 20 kvadratmeter.. På en hylla har han ett block och ett par pennor. Eduard gillar att räkna saker.  - Gatuhundarna, hur många hus som finns, säger han.  Hjälporganisationen Hoppets stjärna har funnits i Rumänien sedan´1990  De säger att det kommer allt fler volontärer och andra organisationer som hjälper de nödställda. En av dom som arbetat sen starten är Maine Viklund Olofsson. Hon kom hit strax efter den rumänska revolutionen och kommunismens fall.  - Det har skett en stor förändring om man säger att människor fått frihet. Men man ser också att klassklyftorna vuxit alarmerande och det ser vi konsekvenserna av på våra svenska gator idag.  - Jag ser uppenbara vitaminbrister hos  både barn och kvinnor. De föder barn väldigt tätt och hinner inte återhämta sig. Det kan man se i hela deras hy och kroppshållning. De ser slitna ut, säger hon.  - Jag har sett fattigdom på olika sätt. Det som är värst är att se barnen lida - det är ju de som är framtiden i ett land. Och vemodet när man ser människor som måste lämna sitt eget land för att överleva och hitta jobb. Jag har något kommit över den värsta chocken. Första året, 1990, var värst. Jag kunde inte sova eller äta, utan bara vänta på att få gråta ut, säger hon. Allt fler utvecklingsprojekt startar och barnens utbildning blir ofta prioriterad. Här är det till exempel vanligt att föräldrarna är analfabeter. De kan inte hjälpa sina barn med läxläsning.   Vi åker till Husi - ett par timmars bilåkning från Valea Seaca. Här får de barn som kommer från svåra förhållanden hjälp.  Efter skolan ges extra stöd i ett projekt som startat.  - Jag är så glad över att mitt barn lär sig saker, säger en mama. Hennes son går nu i femte klass och har därmed en högre utbildning är hon själv.  Mamman berättar att hon inte kan hjälpa barnen med läxorna och hennes man har inte ens gått i skola.  Ofta vilar satsningar som dessa på frivilligorganisationer. Men det beror på var man bor - I Husi står kommunen nu för lokalkostnader och bjuder eleverna på ett mål mat om dagen.  - Maten betyder mycket för vårt barn. Vi har det kämpigt där hemma, menar en annan mamma som har en dotter i skolan.   Så vad har de styrande i samhället gjort hittills för att förbättra romernas situation? EU har avsatt pengar för att hjälpa de fattigaste med social hjälp och utbildning. Långt ifrån alla pengar används. Kommunerna måste medfinansiera för att kunna starta projekt med EU-.medel. De saknar dock egna ekonomiska muskler.  - Det saknas en strategi, både nationellt och lokalt för hur vi ska kunna ta del av Eu-medel, säger Prav??. Adrian Netedu, doktor i sociologi vid universitetet i Iasi, menar att de projekt som blivit genomförda inte gett några långsiktiga resultat. De pågår i ett år och försvinner sedan. Han säger att flera projekt måste starta samtidigt inom olika delar i samhället och samverka med varandra. - Det är bättre än de enskilda projekten som läggs ned efter ett tag. Vi behöver en kontinuitet, säger han. Tillbaka hos Eduard i december: - Jag säger åt honom att inte dricka eller spela för pengarna, säger Eduard. Han brukar ibland prata med sin pappa på telefon. Eduard berättar om den framtid han tänker sig. Han vill just nu bli lärare i historia eller författare. När hans pappa tigger i Sverige tar han hand om sina yngre syskon medan mamman är ute. - Ibland river jag ut ett papper ur mitt block och skriver, säger han.   AUGUSTI 2015 Tillbaka i Valea Seaca på väg på fattigkvarteren. Eduard har blivit registrerad och folkbokförd. Vi försöker hitta honom igen, men det är osäkert om hans finns kvar. Hans pappa ska ha tagit med honom till Sverige för att tigga, har flera bybor sagt innan vi kommit fram. Vi ska strax se hur deras vardag ser ut idag och om hjälpinsatserna gjord skillnad. Först möter vi Lennart Eriksson, utvecklingschef vid biståndsorganisationen Hoppets stjärna. Han har lett projekt i Rumänien sedan 90-talet och menar att det kommer ta längre tid innan några effekter blir synliga i Valea Seaca. - Det är ett stort åtagande och inget man fixar på ett halvår. Vi har börjat med ett utbildning- och resurscenter där barnen ska komma efter skolan - det är nummer ett. Sedan har vi inlett ett nära samarbete med föräldrarna till barnen att jobba med deras hemförhållanden. Vi har för avsikt att sanera deras hemmiljöer. Det är ungefär 30 familjer som lever rent förskräckligt där. Vilka krav ställer ni på motprestationer då? - En motprestation som vi är stenhårda är att barnen måste få gå i skolan. Föräldrar får inte ta barnen ur skolan och åka iväg. Skolan är det centrala - om barnen utbildar sig och går klart sina årskurser och få kunskap, så kan vi se de verkliga resultaten i nästa generation.   Ryktet verkar gå att jag är här och besöker byn igen. Allt fler kommer för att följa med mig och de ställer frågor om vad jag kan hjälpa dem med. - Ge mig tio euro, jag behöver tio euro till mat, snälla ge mig tio euro, säger en man. En liten flicka, Maria, står en bit ifrån mig och frågade nyss om jag hade med mig blöjor till hennes lillebror. Förändringen tar tid och kräver motprestationer av romerna. Men trafiken mellan Rumänien och Sverige fortsätter vara intensiv. Chobano Jonela steker potatis över öppen eld och diskar samtidigt i en bytta ute på gården. Runt henne står barnen och tittar förväntansfullt. - Vad ska jag säga? Ingenting händer - livet är hårt, säger hon. Hon har tidigare varit i Karlstad och tiggt pengar. Där gick rykten om att hon tvingades till prostitution av sin man. - Det stämde inte, jag satt och försökte försörja mina barn, säger hon. Några timmar innan vi träffar Jonela har nyheten om en ny attack mot ett migrantläger skett. Husvagnar stod i lågor på morgonen - den här gången utanför Stockholm, men visar sig senare ha varit en olycka. Men hot och våld mot romska tiggare i Sverige har blivit allt vanligare. - Det som händer i Sverge är inte bra. Livet är inte lätt för oss där. Men om jag lyckas tjäna mellan 100-200 kronor per dag så är det mycket mer än i Rumänien. Så vad kan jag säga? Hon får frågan om hon verkligen tror att åka till Sverige är lösningen på deras problem, och om hon själv har haft för höga förväntningar på hjälp där.   Jonela menar att det inte löser alla problem, men att barnen måste försörjas. Hon säger att hon haft höga förväntningar. I Valea Seaca hjälper grannar varandra, men det stora problemet kvarstår - de är alla i en djup kris, säger hon.  En hundvalp gnyr och kryper på marken. Barnen leker med ett par skabbiga gatuhundar som sprungit in på gården där maten lagas. En pojke håller upp valpen - han tar hand om den, berättar han. Liviu Avasiloai hjälper Hoppets stjärna med att starta upp det nya utbildningscentret. Kommunen välkomnar organisationens hjälp - men med insatsen följer också svåra val. Långt ifrån alla barn kommer få plats.  - Vi måste välja 35-40 elever av ungefär 600 som finns här. Det är vad som är svårast i vårt arbete, säger han.  Finns det ingen risk att ni skapar ojämlikhet och osämja bland familjerna?  - Även om vi vill ge alla en chans så kan vi inte bygga en skola för så många barn. Jag är säker på att det kommer finnas föräldrar som känner sig marginaliserade, men vi förklarar för dem att vi för vad vi kan och att de kanske får hjälp om några år, säger han.   Jag mötte sjuårige Eduard i December förra året. Det finns exempel på bybor som åkt iväg för att aldrig komma tillbaka. Såna som lyckats få jobb i ett annat land. Eduard drömmer om att bli något - kanske lärare eller författare. Ryktet sa att han inte längre fanns kvar i byn - att han är i Sverige med sin pappa. Men han är hemma nu. Han säger inte så mycket när vi träffas den här gången - han verkar blyg.  - Det har både varit bra och dåligt, säger han om hur tiden varit sedan senast vi sågs. Några andra barn slogs mot honom och ropade elaka saker, berättar han. Han har fått plats i den nya skolverksamheten och ser väldigt mycket fram emot det. - Det finns bra barn som går där, säger han. Jag frågar om han börjat fundera på vad han ska skriva om han skulle bli författare. - Ja. Mer än så berättar han inte.  Det är såklart långt kvar dit. Och fram till dess står han inför flera utmaningar i sin vardag. Nu är han tillfälligt i huset igen. En vårmorgon var Eduards pappa borta igen. Han hade åkt iväg för att tigga pengar i Sverige. Det är precis som Eduard sa i december. - Han kommer och går, kommer och går. Reporter: Viktor Åsberg  Producent: Andreas Lindahl kontakt: kaliber@sverigesradio.se Sänds även kl. 02.30 och på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Tim och Hanna håller på att skörda morötter på en ekologisk gård utanför Uppsala. De är volontärer och har kommit från Tyskland för att få leva nära naturen och lära sig mer om bland annat biodling. World Wide Oppurtunities on Organic Farms (WWOOF) är ett internationellt nätverk för volontärer. Gustaf och Maj-Lis JAS-beskär äppelträd och svarar på lyssnarfrågor om hur man får sötare vindruvor, hur man planterar om jordgubbar och vad man gör med sitt ledsna citronträd. Sänds även i natt kl. 02.02 och på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby

Nyheter

Nyheter

Mikaela Persson behöver en ny njure. Väntan känns evig. Kommer den nya utredningen av organdonation som snart presenteras påverka hennes chanser till ett nytt liv? Nu har Mikaela väntat i nio år. Tre gånger i veckan är Mikaela Persson på sjukhuset för att rena sitt blod. Där genomgår hon en fyra timmar lång dialys. Det är tredje gången Mikaela väntar på en ny njure. Den första fick hon när hon var 12 år men den fungerade bara i tre månader. Sedan gick hon i dialys i ett år innan hon fick en ny njure för andra gången. Den njuren höll i sju år. Nu har hon väntat på en ny njure i nio år och under hela den tiden har hon gått i dialys. - Man är mycket piggare med njure, man är mer frisk. Inom citationstecken då. I och med alla mediciner man måste ta. Så mår man mycket bättre. Jag känner ju att en njure vore perfekt att få, att bli piggare och orka mer. Orka jobba. Orka leva. Omkring 750 personer i Sverige står i kö och väntar varje dag på att få ett samtal om att de ska få ett nytt livsviktigt organ. Den största delen av dem väntar, precis som Mikaela, på en ny njure. Sverige ligger högst i Europa när det gäller befolkningens vilja att donera organ. Enligt en opinionsundersökning från EU år 2009 är omkring 85 procent av den svenska befolkningen positivt inställda till att donera sina organ efter sin död. Men trots den höga donationsviljan har Sverige inga höga siffror när det gäller antalet genomförda organdonationer. Många står på väntelista och varje år dör mellan 35 och 40 av dem för att de inte får ett nytt organ i tid. I oktober presenteras en utredning om donation och transplantationsfrågor. Utredningen ska bland annat se över lagstiftningen. Peter Carstedt som själv är njurtransplanterad och är en av grundarna till organisationen MOD - Mer organdonation, har stora förväntningar på utredningen. - Det finns så otroligt många delar av den här utredningen som vi ser fram emot med förhoppning för systemet fungerar inte idag. Ett program av Emil Östlund Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Nyheter

Specialskrivna noveller för nedladdning Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Diktare läser (andras) dikt: "Handlingen" av Inger Christensen . Diktsamling: "Det" (Modernista, 2012) Översättning: Marie Silkeberg Uppläsning: Marie Silkeberg ?Musik Eleni Karaindrou: Nostalgia song Exekutör Vangelis Christopoulos, oboe, Spyros Kazianis, fagott, Renato Ripo, cello Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Förskrivning av läkemedel mot adhd har ökat kraftigt i Sverige under de senaste tio åren och många tycker de ger snabb hjälp mot adhd-symtomen. Samtidigt finns få studier om långsiktiga effekter av medicineringen. I dagens Vetandets värld får vi följa 14-åriga Felix som har svåra biverkningar, men samtidigt tycker att medicinen hjälper honom att klara skolan mycket bättre. Dela med dig av dina egna erfarenheter av adhd-läkemedel på sociala medier #adhdpiller eller mejla oss på 14-åriga Felix är inne på sitt fjärde adhd-preparat. Han minns hur han på lågstadiet tappade livsgnistan när han åt ett adhd-läkemedel. - Saker jag i vanliga fall skulle längta efter, blev ingen längtan, säger Felix. Nu får han andra problem av medicinen, men fortsätter ändå eftersom skolans krav har ökat på honom. Vad det innebär om man kanske medicinerar under hela sin uppväxt och in i vuxenlivet finns det väldigt lite forskning kring. - De långsiktiga effekterna har vi fortfarande inte helt klart för oss, säger Bror Jonzon på Läkemedelsverket. Statens beredning för medicinsk utvärdering och Socialstyrelsen har slagit fast att det inte går att vetenskapligt slå fast nyttan med adhd-läkemedelsbehandling efter sex månader, eftersom det saknas studier. BUSA, som är det kvalitetsregister där alla som har en adhd-diagnos ska registreras, fungerar dåligt. Hittills finns bara tio procent med där, och det gör det svårt att se vilka effekterna är av adhd-behandlingarna i Sverige. I programmet medverkar 14-åriga Felix som ätit adhd-läkemedel sedan lågstadiet, Bror Jonzon, ämnesrådesansvarig för farmakoterapi vid Läkemedelsverket, Mikael Själin, terapiområdesansvarig vid läkemedelsbolaget Janssen, Jan-Olov Larsson, docent och barnpsykiatriker i Farsta och registerhållare för BUSA samt Linda Halldner Henriksson, barn- och ungdomspsykiatriker i Danderyd och forskare. Programmet ingår i en serie som granskar adhd och läkemedelsbehandling. Här kan du läsa Vetandets värld sänds klockan 12.10, men du kan redan nu. Reporter Annika Östman Sänds även i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyhetsprogram

Kultur

Kulturradions Maria Edström läser Lars Jakobsons nya roman "De odödliga".  Sänds även kl. 20.45 och kl. 00.45.

Kultur

Programledare: Urban Björstadius. I veckans program uppmärksammas att många idrottslärare numera undviker att ta i sina elever av rädsla för att bli anklagade för sexuellt ofredande. Efter flera uppmärksammade fall av övergrepp mot barn och ungdomar har det blivit allt vanligare att idrottslärare undviker fysisk beröring med sina elever. Marie Öhman är sociolog och biträdande professor i idrottsvetenskap med didaktisk inriktning vid Örebro universitet, och hon säger att i länder som England, USA och Australien har det utvecklats en så kallad no touch-kultur som gör det nästan omöjligt för lärare att ta i barn och ungdomar. Även i Sverige vittnar många idrottslärare om att de undviker fysisk beröring som kan leda till anklagelser om övergrepp, men Andreas Rehn som är idrottslärare på Slättgårdsskolan i Stockholm säger att kroppskontakt med eleverna ofta är helt nödvändig under idrottslektionerna. Programledare är Urban Björstadius. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natten mot onsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

En konkursdrabbad stad söker sin framtid. Förfall och folkflykt ska vändas till förnyelse och tillväxt. Men för vem är den nya tidens Detroit? Åk med på en biltur och möt människorna som bor här. Anna Tullberg tar dig med på en tur genom Detroit, bilindustrins vagga och den största stad i USA som gått i konkurs. Här finns ont om pengar för att hålla igång infrastrukturen; gatlamporna är trasiga, många människor får vattnet avstängt. Jobben försvann för länge sedan och efter de stora kravallerna 1967 övergav flertalet vita staden. I dag är över 80 % av befolkningen svart. "Men de flesta av oss är osynliga" säger författaren Marsha Battle Philpot. "Och det beror på att vi inte räknas." Hennes vänner har berättat om hur alla vita klasskamrater försvann från skolan under en och samma sommar. På en annan gata möter du Mike Score, vd för Hantz Farms. Han planterar träd i nedgångna bostadsområden för att göra dom uthärdliga att leva i. I Detroits ghetto berättar pastor Mama Sandra Simmons om hur fattiga får betalt av stora företag för att plundra ödekåkar på åtråvärt byggmaterial. Och om hur flott graffitti målas av unga vita för att höja statusen på området, så att finansiärerna vill flytta in med kapital. Vad händer med de fattiga då? För vem är förnyelsen? Steve Tennent kör bilen. En gång var han roddare åt Iggy and the Stooges. Du hör också författaren Rebecca Golden, Rich Feldman från Boggs Center, Marian Kramer på Michigan Welfare Organisation, konstnären och musikern Cary Loren från Destroy all Monsters samt Sharon Zukin, professor i sociologi på University of New York m fl. Sänds även i morgon kl. 18.15 och natt mot fredag kl. 04.02.

Kultur

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Programledare: Louise Epstein. Hur klär man sig rätt för jobbet? Har redaktionen på Nordegren & Epstein lyckats? I dag ger stilexperten Christian Quaglia sin dom. Vi är också nyfikna på vad Nöjesguiden vill uppnå med sin antirasismsatsning och varför inga judar är med? Och så kommer två experter och analyserar Kanye Wests kommande presidentkandidatur. Den senaste veckan har tidningen Nöjesguden uppmärksammat rasismen i samhället genom temanumret #hatet. Ett antal skribenter vittnar om sina erfarenheter av rasism. Satsningen har fått stort genomslag i sociala medier. Den har hyllats men också kritiserats för att inte ta upp antisemitismen i samhället. Chefredaktören Jenny Nordlander gästar programmet. Som du är klädd blir du hädd.  Christian Quaglia driver vintagebutiken Herr Judit och har skrivit en bok om stil för män. Han vill att folk blir medvetna om klädernas betydelse och slå ett slag för en mer medveten stil på jobbet. Hur väl klarar sig Louise och Thomas när det gäller att klä sig rätt för sin uppgift? Artisten Kayne West ska ställa upp i amerikanska presidentvalet 2020. Det sa han på MTV-galan i natt. Hur mycket allvar ligger bakom detta och vad i hans artistskap har politisk bäring? Kulturjournalisten Amie Bramme Sey och statsvetaren Elisabeth Wallentin ger svar. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Anders Backlund Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyhetsprogram Sänds även kl. 21.35.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Blocksamarbete i flyktingfrågan? Regeringen vill skydda Ojnareskogen. Åtalade för att ha misshandlat romska tiggare. Unga kvinnor som våldtas i Indien. Svenskbyggda pappersbruket Bai Bang.

Det finns biståndsprojekt och biståndsprojekt och så finns det Bai Bang. Det är svensk bistånds största projekt någonsin där Sverige hjälpte till att bygga upp en pappersfabrik i det som då var en isolerad by tio mil norr om Hanoi. Det svenska bidraget till Bai Bang sträckte sig över en period på 25 år, mellan 1970 och 1995 och kom att kosta svenska skattebetalare 2,8 miljarder kronor. Mycket mer än den ursprungliga budgeten på 770 miljoner kronor. Reportage av vår Asienkorrespondent Margita Boström som besökt Bai Baang och Torsby i Värmland.

Natten till den 24 januari i år vaknar Maria, Marinela, Valentin och dom andra romska tiggarna som övernattar i en skåpbil på ICA’s parkering i Perstorp av att några unga män kastar sten genom bilrutan. Marinela får en sten i pannan, och Valentin blir sparkad. Tre män är åtalade misstänkta för grov misshandel och ofredande. Åklagaren beskriver händelsen som ett brott där syftet varit att kränka personer på grund av deras etniska ursprung. Men rättegången har ännu inte blivit av, flera gånger har förhandlingarna ställts in, eftersom tingsrätten inte fått tag i alla dom som övernattade där i skåpbilen och som nu är tillbaka i Rumänien. Vår reporter Randi Mossige-Norheim åkte till Perstorp. En del av Perstorphistorien är den Facebookgrupp, där rykten om romerna spreds. Det finns ett antal liknade grupper, en slags grannsamverkan mot brott, fast på Nätet. Kanske välvilligt, men risken är att det blir hets, hat och förtal. Hör Stefan Wahlberg, chefredaktör Dagens Juridik och Henrik Olah, startade Facebookgrupp som fick stängas ner.

Ojnareskogen på norra Gotland ska bli ett skyddat Natura 2000-område, föreslår regeringen i dag. Kanske ser vi början till slutet på den långa striden där naturvärden ställts mot jobb med den planerade kalkbrytningen. I så fall har naturen vunnit den här gången, men hur avgör man vad som är viktigast? Hör bland andra Daniel Värjö, reporter Sveriges Radio i Visby. Hur många jobb är naturen värd? Efter tio års diskussion vill regeringen skydda Ojnareskogen på Gotland som Natura 2000-område. Samtidigt utlovas ett näringslivspaket på 100 miljoner kronor i kompensation för utebliven kalkbrytning i området. Miljöorganisationer tackar regeringen i dag, medan facket är kritiskt. Hör Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen och Anders Ferbe, IF Metall.

Den senaste tidens utveckling av flyktingströmmar har satt migrationspolitiken på dagordningen både i Sverige och över Europa. I Sverige har både Socialdemokraterna och Moderaterna sträckt ut en hand för blocköverskridande samarbete inom migrationspolitiken men kan inte komma överens om hur sakfrågan ska mötas. Hör Susanne Palme, EU reporter Ekot, Daniel Alling, Sveriges Radios korrespondent i Berlin och Tomas Ramberg, Ekots inrikespolitiska kommentator.

Över 100 000 personer har nu skrivit under en protestlista mot att två indiska flickor hotas att våldtas, som straff för att deras bror inlett ett förhållande med en kvinna från en högre kast. Det är inte första gången vi hör historier från Indien där unga kvinnor våldtas, gruppvåldtas och utsätts för vidriga behandlingar. Vad är det som händer i Indien? Hör Henrik Sundbom, ordförande för Svensk-Indiska Föreningen.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Blocksamarbete i flyktingfrågan? Regeringen vill skydda Ojnareskogen. Åtalade för att ha misshandlat romska tiggare. Unga kvinnor som våldtas i Indien. Svenskbyggda pappersbruket Bai Bang. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetsprogram Sänds även kl. 23.50.

Kultur

Programledare: Marie Lundström. Åtminstone säger han det själv om sin nya bok, spionromanen Blå Stjärnan. Vi gav Ebba Witt-Brattström, professor i litteraturvetenskap och feministisk debattör, i uppdrag att läsa boken och dela med sig av sina tankar. Nu möts de i Lundströms Bokradio. Veckans bokuppståndelse, i dubbel bemärkelse, handlar förstås om David Lagercrantz och den fjärde delen av Millennium: Det som inte dödar oss. Vi träffar författaren två dagar innan boken släpps, och undrar: - Vill du ställa in? Och hur har du gjort för att erövra huvudpersonen Lisbeth Salander? Och så läser vi Karl Ove Knausgårds omtalade och omdiskuterade debutroman Ut ur världen, om kärlekshistorien mellan den tjugosexårige lärarvikarien Henrik Vankel och hans trettonåriga elev Miriam. Marie Lundström läser tillsammans med författarna och Bokcirkelrävarna Lena Andersson och Philip Teir. Från i lördags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

SVT:s team jagades iväg från Rinkeby med äggkastning mitt under en intervju. Men det fick TV-tittarna inte veta. Barn ska skyddas mot reklam säger reglerna, men nätet är fullt av barn som berättar för andra barn om hur bra sminket eller datorspelet är. Vi följer upp Reklamombudsmannens opinionsnämnds fällning av bloggaren Misslisibells youtubevideo. Och så om ett TV-program som sticker ut, och som lockar både unga och gamla tittare. SVT valde att inte visa äggkastning mot tv-team När SVT:s Aktuellt nyligen gjorde ett inslag om radikalisering i Stockholms nordvästra förorter och åkte till Rinkeby för att visa på problemen, uppstod en hotfull situation. Men det fanns också bitar som aldrig kom fram i SVT:s rapportering. Att man tvingats slå av kameran och av säkerhetsskäl fått avbryta och lämna platsen på grund av äggkastning, det berättade man inte. Efter att inslaget sänts har en av dem inblandade på grund av det här anklagat SVT för censur och för att ha "mörkat". Vad var det egentligen som hände vid kiosken i Rinkeby? Och hur kommer det sig att SVT inte redogjorde för alla bitar av händelseförloppet? Reporter är Therese Rosenvinge. När barn gör reklam till barn på nätet Förra veckan rapporterade vi att bloggaren Misslisibell och en webbshop fälldes av Reklamombudsmannens opinionsnämnd för brott mot reklamreglerna. Misslisibell, eller 14-åriga Lisa Jonsson som hon heter, har ungefär 300 000 följare på sin youtubekanal och blev i våras utsedd till Näringslivets Superkommunikatör. Det här fallet är inte unikt - utan tvärtom en del av ett mycket större fenomen på nätet där barn gör reklam till barn och där de regler och begränsningar som finns väger lätt. Vad får det för konsekvenser när ung youtuber gör ohämmad reklam till jämnåriga tonåringar? Och hur bra sköter myndigheter efterlevnaden av reklamregler på nätet? Reporter är Jonna Westin. Om fascinationen för tv-fenomenet Landet Runt Landet Runt är ett program som på sistone lyckats kompletterat sin åldrade tittarkrets med en allt större grupp unga tittare. Det är ett program som sticker ut. Inte för att det är snabbt, fräckt, smart och nyskapande. Nej tvärtom. Det är mjukt, lite töntigt och ja, lite tramsigt. Och det är inte alltid helt klart om den nyfunna publiken gillar Landet Runt ironiskt eller på riktigt. Vår reporter Tove Palén har hälsat på hos redaktionen och försökt ta reda på vad det är som gör att just den här TV-underhållningen går hem så brett ute i både stugor och hippa lägenheter. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Specialskrivna noveller för nedladdning Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Mikaela Persson behöver en ny njure. Väntan känns evig. Kommer den nya utredningen av organdonation som snart presenteras påverka hennes chanser till ett nytt liv? Nu har Mikaela väntat i nio år. Tre gånger i veckan är Mikaela Persson på sjukhuset för att rena sitt blod. Där genomgår hon en fyra timmar lång dialys. Det är tredje gången Mikaela väntar på en ny njure. Den första fick hon när hon var 12 år men den fungerade bara i tre månader. Sedan gick hon i dialys i ett år innan hon fick en ny njure för andra gången. Den njuren höll i sju år. Nu har hon väntat på en ny njure i nio år och under hela den tiden har hon gått i dialys. - Man är mycket piggare med njure, man är mer frisk. Inom citationstecken då. I och med alla mediciner man måste ta. Så mår man mycket bättre. Jag känner ju att en njure vore perfekt att få, att bli piggare och orka mer. Orka jobba. Orka leva. Omkring 750 personer i Sverige står i kö och väntar varje dag på att få ett samtal om att de ska få ett nytt livsviktigt organ. Den största delen av dem väntar, precis som Mikaela, på en ny njure. Sverige ligger högst i Europa när det gäller befolkningens vilja att donera organ. Enligt en opinionsundersökning från EU år 2009 är omkring 85 procent av den svenska befolkningen positivt inställda till att donera sina organ efter sin död. Men trots den höga donationsviljan har Sverige inga höga siffror när det gäller antalet genomförda organdonationer. Många står på väntelista och varje år dör mellan 35 och 40 av dem för att de inte får ett nytt organ i tid. I oktober presenteras en utredning om donation och transplantationsfrågor. Utredningen ska bland annat se över lagstiftningen. Peter Carstedt som själv är njurtransplanterad och är en av grundarna till organisationen MOD - Mer organdonation, har stora förväntningar på utredningen. - Det finns så otroligt många delar av den här utredningen som vi ser fram emot med förhoppning för systemet fungerar inte idag. Ett program av Emil Östlund Från kl. 11.03.

Sociala frågor, Repris

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Kulturradions Maria Edström läser Lars Jakobsons nya roman "De odödliga".  Från kl. 13.20. Sänds även kl. 00.45.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Intervjuer med teaterprofiler i Sverige Från i fredags.

Underhållning

Nyhetsprogram Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Det är den sista augusti. En sommar ska summeras. Ulla-Carin Nyquist är dramaturg och har skrivit manus för film, TV och teater. Det har inneburit berättande i olika genrer: Operalibretton, TV-såpor, dokumentärer, radioprogram. Hon skriver också text och musik, under senare år bl a låtar och texter för duon Lise&Gertrud. Människors berättelser är utgångspunkten för all dramatik. Vad gör vi med vår stund? Är vi här för att dela erfarenheter? Det tror Ulla-Carin. Och det är därför hon gillar Tankar för dagen. Producent Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Blocksamarbete i flyktingfrågan? Regeringen vill skydda Ojnareskogen. Åtalade för att ha misshandlat romska tiggare. Unga kvinnor som våldtas i Indien. Svenskbyggda pappersbruket Bai Bang. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Diktsamling: "Det" (Modernista, 2012) Översättning: Marie Silkeberg Uppläsning: Marie Silkeberg ?Musik Eleni Karaindrou: Nostalgia song Exekutör Vangelis Christopoulos, oboe, Spyros Kazianis, fagott, Renato Ripo, cello Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Blocksamarbete i flyktingfrågan? Regeringen vill skydda Ojnareskogen. Åtalade för att ha misshandlat romska tiggare. Unga kvinnor som våldtas i Indien. Svenskbyggda pappersbruket Bai Bang. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Nyhetsprogram Från kl. 18.09.

Kultur, Repris