SR, P1 2015-09-05

Nyheter

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Calle Norlén: Tala är silver, sms:a är guld. Helena von Zweigbergk: Krama dig! Per Naroskin: Soprummet - den nya tvättstugan. Från kl. 15.04. Sänds även kl. 10.03 och på söndag kl. 21.03.

Underhållning, Repris

med Ingemar von Heijne. Från 1991.

Klassisk musik

Nyheter

Nyheter

Radiopsykologen Allan Linnér svarar på lyssnarnas frågor. Johan är 32 år och har haft perioder av nedstämdhet ända sen han var liten. Han mår dåligt, blir handlingsförlamad och isolerar sig. Han förstår inte varför. Det är inte den här personen han vill vara. När Johan kontaktar Radiopsykologen är han sjukskriven från jobbet pga ångest och sömnproblem. Efter en tids vila mår han nu bättre och är på väg tillbaka till sitt vanliga aktiva liv igen. Men han är rädd att depressionerna ska komma tillbaka, som dom gjort förut. Producent: Anna-Brita Lindqvist Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Programledare: Tobias Svanelid. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Skarpnäckslägret söder om Stockholm, där romer kämpade för sin överlevnad på 1960-talet. - Det handlar om att kombinera arkeologi och romska berättelser och minnen från platsen för att belysa en okänd del av Sveriges historia, säger Lotta Fernstål och Anna Arnberg som är arkeologer på platsen. 1950- och 60-talen markerar en brytningstid för de svenska romerna, i och med att myndigheterna bestämmer sig för att erkänna deras medborgarskap i Sverige. Ett påtvingat kringflackande liv byts mot ett kontrollerat lägerliv, där romerna väntar på att kommunerna skall erbjuda dem fasta bostäder. För de romska familjerna i Skarpnäck innebar det flera långa vintrar med svåra umbäranden och där också ett litet spädbarn miste livet på grund av de odrägliga bostadsförhållandena. - Diskussionen om romernas situation på 60-talet påminner om dagens debatt om EU-migranter, menar historikern Ida Ohlsson al Fakir som kartlagt myndigheternas syn på romer. Från i torsdags. Sänds även lördag kl. 18.15.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Nyheter

Rökt grädde, rökt créme brûlée, rökt kladdkaka... Röka i en kastrull, röka i ugnen, eller bygga om en soptunna... Johan Åkerberg är kocken som blev besatt av att röka. Kunskap och recept har han samlat i boken Rök. Och nu för han vidare sin entusiasm i Meny. Hur röker man? Varför röker man? I vad kan man röka? Vad kan man använda som rökgivare? Och vad kan man röka? Varför bara röka kött och fisk, när man kan röka grädde, muffins, kladdkaka och crème brûlée? Och visst är alspån fint, men det går också att använda kaffe, te, sjögräs och peppar som rökgivare. Och du kan röka i en specialtillverkad rök, eller en kastrull, ugn eller klotgrill. Eller bygga en egen rök av en soptunna, som Johan gjort. Det är inte helt lätt att hitta drycker som passar till rökt. Dryckeskännaren Marie Oskarsson, vinrecensent i Allt om mat, tar sig an den kluriga uppgiften. Allt, och lite till, om att röka. Från i torsdags. Sänds även på söndag kl. 13.30.

Fritid och hobby, Repris

De brände skog, bröt mark och befolkade tidigare obebodda skogar runt om i Sverige. I modern tid har skogsfinnarnas ättlingar tagit sig såväl till månen, som det svenska kungahuset. I det tredje avsnittet av Sverige är finskt befinner vi oss i Torsby. Kommunen är i dag den minst finska i landet enligt statistik från SCB. Men i skogarna var det fullt av dem. Gunbritt Gerhardsson bor på morföräldrarnas gamla gård i Alakylla, nära den norska gränsen. Här fanns förr en bastu och en traditionell rökstuga. - Jag som ättling vill inte att det ska ändras till oigenkännlighet här. Jag vill värna arvet från den finska tiden, säger hon. Gunbritt har skogsfinska anor i tolv nedstigande led. Mormodern var bland de sista som kunde tala den finska som svedjefinnarna hade burit med sig hit, över Östersjön. Skogsfinnarna var svedjebrukare med ursprung i Savolax. I slutet av 1500-talet bestämmer de första svedjebrukarna sig för att flytta hit. Det var här, i trakterna kring norra Värmland, och över på norska sidan av gränsen, som språket och kulturen levde kvar längst. Men finnarna var utspridda över stora delar av landet. - Det finns bosättningar så långt ner som i Tiveden, och upp till södra Lappmarken, t ex Örträsk, berättar forskaren Maud Wedin. I dag försöker Niclas Persson bland annat lokalisera exakt vilka ställen i Finland som ättlingarnas förfäder härstammade ifrån. I ett forskningsprojekt har han börjat dna-topsa värmlänningar. - En person som jag hittade hade ingen kunskap om sina skogsfinska anor. Efteråt blev han helfrälst i det här, berättar han. I avsnittet om skogsfinnarna berättar vi även om kända ättlingar. Spåren leder bland annat in i det svenska kungahuset, och fram till den andra mannen på månen. Programledare och reportrar Virpi Inkeri Ramin Farzin Producent Erik Hedtjärn Från i torsdags. Sänds även natten mot måndag kl. 01.35.

Sociala frågor, Repris

Nyheter

Nyheter

Varför väcker adhd så starka känslor? Veckomagasinet sammanfattar Vetenskapsradions granskning "Adhd och pillerboomen". I programmet pratar vi också om neurologen Oliver Sachs tillsammans med Georg Klein. Och så går vi på bio där aktuella filmen Love and Mercy visas, och tar reda hur psykisk sjukdom framställs på vita duken och i populärkulturen. Vi reder också ut vad parasex är och varför svampar ägnar sig åt det. Och så kvarstår frågan om stjärnkirurgen Macchiarinis luftstrupsoperationer verkligen var forskning? Programledare är Lena Nordlund Från igår. Sänds även söndag kl. 07.15.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Nyheter

Kritiken ser Min kamp på teatern, hur blir 4000 romansidor dramatik? Och, varför har Karl Ove Knausgårds författarskap blivit en sådan formidabel succé? I veckans Kritiken har programledare Anneli Dufva bjudit in teaterkritikerna Lars Ring, Svenska dagbladet, kulturredaktionens Maria Edström och Elin Claeson för ett samtal om Knausgårds författarskap och teateruppsättningen av Min kamp på Stockholms stadsteater. I dagarna kommer debuten Ut ur världen på svenska, en roman som väckte uppståndelse när den gavs ut i Norge 1998 och Min kamp är ett av de mest omdiskuterade romanprojekten på senare år. Vari ligger dragningskraften och varför får romanerna kritiker och läsare att gå ner i spagat världen över? Dessutom beger sig Kritiken till sydtyska Bayreuth tillsammans med operakritikern Ella Petersson, som besökt Wagnerfestspelen för första gången - efter fem års väntan på att få biljett! Från i tisdags.

Kultur, Repris

Marinbiolog Matz Berggren kartlägger arter i havet och vad de kan ställa till med om de kommer från främmande miljöer. För den sista riktigt vilda och outforskade naturen idag finns nästan uteslutande under havsytan. Matz Berggrens växte upp inåt landet i Västmanland, men är idag forskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Han bor nära havet i Fiskebäckskil och har promendavstånd till jobbet. Arbetet lämnar honom nästan aldrig och hans mål är att kartlägga och studera konsekvenserna av att främmande kräftdjur från Asien blir allt vanligare utmed västkusten. Niklas Zachrisson Från i söndags. Sänds även kl. 16.35 och kl. 02.50.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Nyheter

Idén om svarta hål i rymden har funnits sedan 1700-talet. Ändå kvarstår många frågor och på mötet i förra veckan där bland andra Stephen Hawking deltog, kom inga nya svar utan snarare fler frågor. Omges ett svart hål av eldväggar? Kan liv och död existera samtidigt i det svarta hålet? Finns de svarta hålen över huvud taget? Vetandets värld presenterar i dagens program ett axplock av svar på svarta hålets stora gåta. Ingen vet ännu vilket svar som ligger närmast sanningen. Ett svart hål har så stark gravitation att det drar åt sig allt i sin närhet och inte ens ljus kan slippa ut därifrån. Det gör dem svarta och väldigt svårstuderade. Svarta hål är ett forskningsämne för teoretiska fysiker som Stephen Hawking, som besökte Sverige i förra veckan för att diskutera var den här forskningen står idag. Den gängse beskrivningen av dem innefattar en så kallad singularitet, vilket är en oändligt tät punkt i det svarta hålets mitt, och en händelsehorisont. Händelsehorisonten är den gräns som innebär att när man har passerat, kan man inte komma ut igen. Den här beskrivningen vilar på Einsteins allmänna relativitetsteori, som beskriver gravitationen. Men när Stephen Hawking på 1970-talet också tog med en annan väletablerad fysikteori i beräkningen, nämligen kvantmekaniken, upptäckte han att de svarta hålen faktiskt bör släppa ifrån sig någonting ändå. Detta någonting är en strålning som fått namnet Hawkingstrålning. Den insikten ledde i sin tur till nya problem i beskrivningen av svarta hål, frågor som forskarna fortfarande kämpar med att lösa. Några av de föreslagna lösningarna gör helt om bilden av ett svart hål. Laura Mersini Houghton, som tagit initiativ till konferensen, hävdar till exempel att Hawkingstrålningen gör att ingen singularitet och ingen händelsehorisont kan bildas. Innebär en sådan beskrivning av svarta hål att de faktiskt inte finns? - De har blivit så etablerade i populärkulturen att begreppet nog blir svårt att avskaffa, säger Laura Mersini Houghton, professor vid University of Colorado. Om sådana beskrivningar innebär att de inte alls finns, beror på vad man menar med svart hål, säger Bengt Gustafsson, professor emeritus i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet. Objekt med så mycket gravitation att ljus inte kommer ut från dem kommer nog fortsatt att finnas. Flera olika bilder av hur svarta hål fungerar och hur en resa in i ett svart hål skulle te sig diskuteras flitigt. Nu senast på mötet i förra veckan i Stockholm där Stephen Hawking var med. Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet, var med där, och konstaterar att man knappast kom fram till några slutgiltiga lösningar under veckan: - Redan före den här konferensen fanns det en större förvirring och spridning bland åsikterna än det gjort på många år. Och nu kommer Stephen Hawking och hävdar att en del av det här kanske kan lösas på ett lite annat sätt. Man kan inte säga annat än att fältet befinner sig i en rätt stor förvirring, säger Ulf Danielsson. Camilla Widebeck, reporter och programledare Från i går.

Vetenskap, Repris

Från 5/8.

Kultur, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Vad är ett land egentligen? Kanske är det som ett kök. Olivia Bergdahl blev som sjuttonåring svensk mästare i Poetry Slam, och har sedan dess turnerat landet och Europa runt med sin poesi.  I år romandebuterade hon med "Efter Ekot". Hon jobbar också med en stråkkvartett under titeln Olivias Poesiorkester. Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturmorgon fyller 25 år! Eftersom vårt signum är direktrapporter från naturen runt om i Sverige firas jubileet den 5 september just så - med ett direktsänt naturfyrverkeri. Den här lördagen har vi inte mindre än sju olika fältreportrar på plats från norr till söder i Sverige. Sändningens fasta punkt är Fyrträdgården i Falsterbo. Där finns programledarna Jenny Berntson Djurvall och Lasse Willén på plats tillsammans med en annan Naturmorgonprofil: Susanne Åkesson, professor i zooekologi - och säkert ett gäng morgonpigga fågelskådare. För i skyn gör bivråkar och andra fåglar en sista lov innan de börjar resan söderut. Fältreportrarna som deltar i denna unika sändning är Lisa Henkow (i Braås utanför Växjö), Joacim Lindwall (Handöl i Jämtlandsfjällen), Therese Forsberg (Seskarö utanför Haparanda), Erik Kohlström (Hundhagens naturreservat utanför Insjön), Thomas Öberg (Kurravaara norr om Kiruna), Anneli Megner Arn (Stockholms stadion) och Lena Näslund (Getterön utanför Varberg).

Fritid och hobby

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturmorgon fyller 25 år! Eftersom vårt signum är direktrapporter från naturen runt om i Sverige firas jubileet den 5 september just så - med ett direktsänt naturfyrverkeri. Den här lördagen har vi inte mindre än sju olika fältreportrar på plats från norr till söder i Sverige. Sändningens fasta punkt är Fyrträdgården i Falsterbo. Där finns programledarna Jenny Berntson Djurvall och Lasse Willén på plats tillsammans med en annan Naturmorgonprofil: Susanne Åkesson, professor i zooekologi - och säkert ett gäng morgonpigga fågelskådare. För i skyn gör bivråkar och andra fåglar en sista lov innan de börjar resan söderut. Fältreportrarna som deltar i denna unika sändning är Lisa Henkow (i Braås utanför Växjö), Joacim Lindwall (Handöl i Jämtlandsfjällen), Therese Forsberg (Seskarö utanför Haparanda), Erik Kohlström (Hundhagens naturreservat utanför Insjön), Thomas Öberg (Kurravaara norr om Kiruna), Anneli Megner Arn (Stockholms stadion) och Lena Näslund (Getterön utanför Varberg). Sänds även i en förkortad version kl. 21.03 och i natt kl. 04.15.

Fritid och hobby

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Hör författaren Karl Ove Knausgård: vad han tycker om sin egen debutroman, om försöken att skriva korta texter, om rader han ångrar, om rökning, lycka och om hans kvalitéer som fotbollsspelare. "Han tycks vara det goda svaret på den ångestfyllda frågan: Vad gör vi med våra liv, vi människor?". "Han" i det här fallet är Claes Bjerkander, född 23 september 1735, naturforskare och Linnélärjunge som nu får en hel bok om sitt livsöde, författad av Kerstin Ekman. Då var allt levande och lustigt heter boken, och Kerstin Ekman är gäst hos Marie Lundström. Och så handlar det om himlastormsrusig, passionerad kärlek! Vi tittar närmare på Romance; en av världens största litterära genrer. Simona Ahrnstedt, en svensk mästare på området, är nu på väg mot ett internationellt genombrott med sina böcker. Vår reporter Jenny Teleman har träffat henne. Sänds även natten mot måndag kl. 02.02 och på måndag kl. 18.15.

Kultur

Nyhetsprogram Sänds även kl. 20.50.

Kultur

Nyheter

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om pengarna som korsar gränser och når bortom hjälporganisationer och bankkontor. Världens migranter skickar allt mer pengar till släkt och vänner. Vad används de till, hur skickas de och varför försvinner så mycket på vägen? Hör röster från Buenos Aires, Kos och Rinkeby om villkoren för det dolda biståndet. I samband med den flyktingkris som just nu pågår är vi många som funderar på hur man kan hjälpa människor som befinner sig på flykt, eller lever i fattigdom. Det finns faktiskt ett sätt som det talats ganska lite om, ett sätt som redan praktiseras i hundratals tobaksaffärer och växlingskontor över hela världen, nämligen pengaförsändelser som världens migranter skickar hem till släktingar och vänner, det som kallas remitteringar. Det är dagens ämne i Konflikt. Det är inga småsummor det handlar om. Bara i år beräknas runt 440 miljarder dollar skickas på det här sättet människor emellan. Det är mer än tre gånger så mycket som världens samlade bistånd. Konflikts producent Anja Sahlberg ringde upp Dilip Ratha, som är expert på migration och remitteringar på Världsbanken, för att prata om det som han kallar "Dollarsedlar inslagna i kärlek". Gäster i studion är Lisa Pelling på tankesmedjan Arena idé, som skrivit sin avhandling om remitteringar och Diviesh Vithlani, tidigare chef för omvärldsanalys på Swedbank. Ett ord som ofta återkom i de intervjuer vi gjorde inför det här programmet är "livlina". Ett land som är i skriande behov av familjemedlemmars hemskickade pengar är Somalia. Det finns beräkningar som visar att nära hälften av invånarna i landet lever på remitteringar. Det enklaste, och ibland det enda, sättet att skicka pengar just dit är att gå via så kallade "hawala-agenter". För med hawala kan man nå platser som har helt andra finansiella strukturer, eller inget banksystem alls. Konflikts Gilda Hamidi-Nia åkte till ett hawala-kontor i Rinkeby utanför Stockholm för att ta reda på mer. Problemen med att skicka pengar mellan länder och mellan människor har lett till att andra alternativ dykt upp runt om i världen de senaste åren. Hawala är ett exempel, men det finns fler aktörer som vill in på den växande marknaden av migranter som vill undkomma bankernas höga avgifter och krav. Flera företag försöker nu lansera den digitala valutan bitcoin som en lösning. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reste till Argentina, där bitcoin-användarna blir fler och fler. Dagens program börjar på ett Western Union-kontor i Skärholmen, och vi slutar på samma ställe - fast i andra ändan. Ekots Alice Petrén ger en bild från ett kontor på den grekiska ön Kos, dit flyktingar kommit för att ta ut pengar. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Calle Norlén: Tala är silver, sms:a är guld. Helena von Zweigbergk: Krama dig! Per Naroskin: Soprummet - den nya tvättstugan. Från i går. Sänds även på söndag kl. 21.03.

Underhållning, Repris

Sänds även imorgon kl. 07.05 och kl. 19.50.

Kultur

Nyheter

Nyheter

Under sommaren har Medierna berättat om en rad ikoniska bilder, som skakat om och förändrat världen. Bilder så starka att de inte går att ducka för. I veckan fick världen se en ny sådan bild. Hot, hat, journalistförakt och anonymitet. Om hur pseudonymen Julia Caesar drog igång en hatstorm mot två etablerade journalister och om det som hände därefter. Hagamannens frigivning har präglats av massiv bevakning. Vi tar upp frågan om brottslingarna som avtjänat sina straff, men som förblir dömda i tidningar, radio och på TV. Och om public service-förslaget som splittrar mediebranschen. Alan redan ikonisk för dagens flyktingkatastrof Under sommaren har vi här på Medierna berättat om en rad ikoniska bilder, som inte bara skakat om oss utan som också på riktigt faktiskt förändrat världen. Bilder så starka att de inte går att ducka för. I veckan fick vi se en ny sådan bild. "Stanna upp ett ögonblick och föreställ dig att det är ditt barn", uppmanade Human Rights Watchs nödhjälpschef när han twittrade ut bilden i onsdags. Här i Sverige valde Expressen att publicera bilden stort på sin förstasida dagen efter. Bilden på den treåriga pojken Alan i vattenbrynet blev i sig en världsnyhet. Det offentliga samtalet förändrades av den och bilden har redan av många beskrivits som en framtida ikonbild för den flyktingkatastrof som nu äger rum. Vi fångar upp reaktioner och pratar med Expressen. "Julia Caesar" drog igång hatstorm och demaskerades Varje dag hör vi nu om barnen som drunknar på sin väg mot ett tryggare liv och på tågstationer i Centraleuropa utspelar sig kaotiska scener när människor kämpar för att ta sig och sina familjer vidare. Men oavsett hur hemska vittnesmål vi nås av via våra sociala medie-flöden, så existerar samtidigt, bara några klick bort, en helt annan offentlighet som tycks vara helt resistent för såväl fruktansvärda bilder som fakta. I veckan har den här motoffentligheten och de främlingsfientliga åsikter som ryms där diskuterats flitigt i samband med att Julia Caesar blev ett namn på allas läppar. Förra helgen fick journalisterna Annika Hamrud och Niklas Orrenius en storm av hot och hat emot sig. Julia Caesars namn och inflytande började diskusteras. Och snart spräcktes också anonymiteten för den tidigare journalisten som legat bakom pseudonymen. Reporter: Erik Petersson. Att sona sina brott i medierna - går det? I sommar har väl knappast någon undgått den villkorliga frigivningen av den så kallade Hagamannen. Mannen som för tio år sedan satte skräck i Umeå och dömdes för flera grova överfallsvåldtäkter och mordförsök och som givetvis då namngavs i medierna. Även frigivningen har nu bevakats massivt, med livesändningar och specialutgåvor. Namn och bild överallt och ingående beskrivningar av de avskyvärda gärningarna. I sociala medier flödade hatet. Det här har väckt frågor om hur medierna bör förhålla sig till brottslingar som avtjänat sina straff? Vad är en rimlig bevakning då? Och kan en person någonsin sona sina brott helt - även i medierna? Reporter: Jonna Westin. Public Service-förslag splittrar branschen I Storbritannien går debattvågorna höga om public service marknadspåverkan och nu i veckan kom dom brittiska mediehusens branschorganisation med krav på en begränsning av webbrapporteringen från BBC. Men när det gäller den motsvarande svenska debatten satte Myndigheten för radio och TV ner foten i veckan: Public service påverkar inte mediemarknaden på ett sätt som uppenbart skadar och hindrar kommersiella aktörer. Samtidigt föreslås också att den så kallade förhandsprövnignen av nya Public Service tjänster ska skärpas - men fortfarande med ett veto för Public service-bolagen. Kritiken mot det här har i veckan varit hård - från flera håll - och reaktionerna visar hur djup splittringen i branschen är när det gäller public Service. Sänds även i natt kl. 01.02 samt på måndag kl. 19.03.

Aktualiteter

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Ekonomiekot Lördag handlar om Iran, en jättemarknad som nu gradvis ska öppnas upp igen. Vad kan det betyda för svenska företag, och hur ska dom agera? Gäster är Cherif Sayed, ansvarig för Afrika och Mellanöstern på statliga Business Sweden, och Patrick Regnér, professor på Handelshögskolan i Stockholm. Programledare Pär Ivarsson Sänds även kl. 18.40 och i natt kl. 01.40.

Ekonomi

Kultur

ur diktsamlingen "En tystnad som väcker världen" av Ada Salas. första rad: "Jag trodde inte denna tystnad var möjlig." Förlag: Edda, 2014 Översättare: Ulf Eriksson Uppläsare: Lotti Törnros Musik Lars Danielsson: Tystnaden Exekutör Tigran Hamasyan, piano, John Parricelli, elgitarr, Lars Danielsson, kontrabas och cello, Magnus Öström, slagverk

Kultur

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Tim och Hanna håller på att skörda morötter på en ekologisk gård utanför Uppsala. De är volontärer och har kommit från Tyskland för att få leva nära naturen och lära sig mer om bland annat biodling. World Wide Oppurtunities on Organic Farms (WWOOF) är ett internationellt nätverk för volontärer. Gustaf och Maj-Lis JAS-beskär äppelträd och svarar på lyssnarfrågor om hur man får sötare vindruvor, hur man planterar om jordgubbar och vad man gör med sitt ledsna citronträd. Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Med mediekrönika. Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Hur vill regeringen ändra reglerna för framtida låntagare? Dom svenska hushållens skulder växer. Regeringen planerar för ett amorteringskrav för låntagarna nästa år. Men många kräver också sänkta ränteavdrag. Är det helt uteslutet? Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) intervjuas i Ekots Lördagsintervju av Monica Saarinen. Sänds även kl. 19.03 och natt mot måndag kl. 04.30.

Aktualiteter

Vitsvit speglar ett våld som gömmer sig i vårt språk och samhälle. Hur gliringar, betoningar och blickar sätter sin prägel och får en att känna sig annorlunda. Hur främmandegörandet smyger in under huden och blir en del av en. Mors, fars, brors, morbrors och mormors utsagor målar en bild av vad berättarjaget har att förhålla sig till. Eller göra uppror mot. Rösterna vittnar om migration, rötter och att höra hemma och reser sig gentemot en makthärva av vithet, våld och språk. En skildring av uppväxtår, uppbrott och kamp för en familj i Sverige. Vitsvit av Athena Farrokhzad. Med: Shang Imam, Karim Rashid, Behrang Miri, Susan Taslimi, Saman Bakhtiari, Mariam Hofvander.  Ljuddesign: David Gülich. Inspelning: Johan Chandorkar och David Gülich. Producent: Manal Masri. Regi: Saga Gärde. (Från Sveriges Radio Malmö) Från gårdagen

Teater, Repris

Nyheter

Nyheter

Lotta Stokstad hade just utbildat sig till drömyrket arkitekt när livet förändrades. Efter en långvarig influensa blev hon aldrig riktigt frisk. Hon var så trött att hon blev sängliggande stora delar av dagen och hade ständig infektionskänsla i kroppen. ME, myalgisk encefalomyelit, eller kroniskt trötthetssyndrom, som det också kallas, är en sjukdom som läkarvetenskapen inte vet orsaken till, det finns heller inget bot för den som drabbas. Vissa läkare anser att man ska sätta diagnosen medan andra är tveksamma, berättar Karin Träff Nordström från svensk förening för allmänmedicin. En hypotes är att ME är en autoimmun sjukdom och det pågår försök med mediciner som man hoppas ska kunna hjälpa patienterna i framtiden. Gäster i studion är; Per Juhlin, specialistläkare vid ME-mottagningen Stora Sköndal, Jonas Blomberg, professor emeritus i klinisk virologi och Maria Björk, idéhistoriker vid Linköpings universitet. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios program om privatekonomi och konsumentfrågor. Vi är din hjälpande röst i vardagsekonomin. Här blandas lyssnarnas frågor till våra experter med matnyttiga reportage. Varje vecka pratar vi om sånt som påverkar hushållsekonomin och oss som konsumenter. Vi gör ekonomijournalistik som alla förstår. Från i onsdags.

Ekonomi, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

En tävling i att komma ihåg stora och små händelser. Vi lyssnar på klipp från arkiven och minns den tid som varit. Programledare: Nina Allergren. Sänds även i morgon kl. 18.00.

Kultur

Marinbiolog Matz Berggren kartlägger arter i havet och vad de kan ställa till med om de kommer från främmande miljöer. För den sista riktigt vilda och outforskade naturen idag finns nästan uteslutande under havsytan. Matz Berggrens växte upp inåt landet i Västmanland, men är idag forskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Han bor nära havet i Fiskebäckskil och har promendavstånd till jobbet. Arbetet lämnar honom nästan aldrig och hans mål är att kartlägga och studera konsekvenserna av att främmande kräftdjur från Asien blir allt vanligare utmed västkusten. Niklas Zachrisson Från i söndags. Sänds även kl. 02.50.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Aktualitetsmagasin med livsåskådningsperspektiv. Detta program är för dig som vill höra mer om olika religioner och hur de påverkar vår vardag och genomsyrar vårt samhälle, globalt som lokalt. Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Eva Cronsioe. Jesus var ingen mes. Inte Paulus eller Emilia Fogelklou heller. De sökte inte efter ett bekvämt konsensus kring Gud, de sökte den radikala verkligheten: det djup som är "levande godhet". På den vägen blir man obekväm. Text: Ef 4:1-6 Klockringning: Kyrka i Västervik.  Musik: "Moe" med Fläskkvartetten  Eva Cronsioe är präst i Vallentuna församling.

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Skarpnäckslägret söder om Stockholm, där romer kämpade för sin överlevnad på 1960-talet. - Det handlar om att kombinera arkeologi och romska berättelser och minnen från platsen för att belysa en okänd del av Sveriges historia, säger Lotta Fernstål och Anna Arnberg som är arkeologer på platsen. 1950- och 60-talen markerar en brytningstid för de svenska romerna, i och med att myndigheterna bestämmer sig för att erkänna deras medborgarskap i Sverige. Ett påtvingat kringflackande liv byts mot ett kontrollerat lägerliv, där romerna väntar på att kommunerna skall erbjuda dem fasta bostäder. För de romska familjerna i Skarpnäck innebar det flera långa vintrar med svåra umbäranden och där också ett litet spädbarn miste livet på grund av de odrägliga bostadsförhållandena. - Diskussionen om romernas situation på 60-talet påminner om dagens debatt om EU-migranter, menar historikern Ida Ohlsson al Fakir som kartlagt myndigheternas syn på romer. Från i torsdags.

Vetenskap, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Ekonomiekot Lördag handlar om Iran, en jättemarknad som nu gradvis ska öppnas upp igen. Vad kan det betyda för svenska företag, och hur ska dom agera? Gäster är Cherif Sayed, ansvarig för Afrika och Mellanöstern på statliga Business Sweden, och Patrick Regnér, professor på Handelshögskolan i Stockholm. Programledare Pär Ivarsson Från kl. 11.40. Sänds även i natt kl. 01.40.

Ekonomi, Repris

Nyheter

Nyheter

Hur vill regeringen ändra reglerna för framtida låntagare? Dom svenska hushållens skulder växer. Regeringen planerar för ett amorteringskrav för låntagarna nästa år. Men många kräver också sänkta ränteavdrag. Är det helt uteslutet? Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) intervjuas i Ekots Lördagsintervju av Monica Saarinen. Från kl. 12.55. Sänds även natten mot måndag kl. 04.30.

Aktualiteter, Repris

Specialskrivna noveller för nedladdning Från i går.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

I direktsändning bara hos Annika Lantz fick svenska folket veta vilken fågel som vann omröstningen "Sveriges nationalfågel". Det blev koltrasten! Johar Bendjelloul och Marianne Hasslow jobbar till vardags på Ekot båda två. Johar hörs i P1-morgon och det gör Marianne också allt som oftast när hon är Ekots morgonnyhetsankare. När de tävlat som lag i Lantzkampen har de alltid vunnit. Journalisten Maja Aase har tävlat förr i Lantzkampen men aldrig tidigare med nykomlingen Mårten Castenfors som efter en kort promenad från vanliga jobbet på Liljewalchs konsthall på Djurgården i Stockholm snabbt är framme för fredagkvällens begivenhet i Studio 8 i Radiohuset. Från i går.

Underhållning, Repris

Nyhetsprogram Från i morse.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Naturradio från Sverige och världen. Kortversion från i morse.

Fritid och hobby

Vad är ett land egentligen? Kanske är det som ett kök. Olivia Bergdahl blev som sjuttonåring svensk mästare i Poetry Slam, och har sedan dess turnerat landet och Europa runt med sin poesi.  I år romandebuterade hon med "Efter Ekot". Hon jobbar också med en stråkkvartett under titeln Olivias Poesiorkester. Från kl. 06.03.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om pengarna som korsar gränser och når bortom hjälporganisationer och bankkontor. Världens migranter skickar allt mer pengar till släkt och vänner. Vad används de till, hur skickas de och varför försvinner så mycket på vägen? Hör röster från Buenos Aires, Kos och Rinkeby om villkoren för det dolda biståndet. I samband med den flyktingkris som just nu pågår är vi många som funderar på hur man kan hjälpa människor som befinner sig på flykt, eller lever i fattigdom. Det finns faktiskt ett sätt som det talats ganska lite om, ett sätt som redan praktiseras i hundratals tobaksaffärer och växlingskontor över hela världen, nämligen pengaförsändelser som världens migranter skickar hem till släktingar och vänner, det som kallas remitteringar. Det är dagens ämne i Konflikt. Det är inga småsummor det handlar om. Bara i år beräknas runt 440 miljarder dollar skickas på det här sättet människor emellan. Det är mer än tre gånger så mycket som världens samlade bistånd. Konflikts producent Anja Sahlberg ringde upp Dilip Ratha, som är expert på migration och remitteringar på Världsbanken, för att prata om det som han kallar "Dollarsedlar inslagna i kärlek". Gäster i studion är Lisa Pelling på tankesmedjan Arena idé, som skrivit sin avhandling om remitteringar och Diviesh Vithlani, tidigare chef för omvärldsanalys på Swedbank. Ett ord som ofta återkom i de intervjuer vi gjorde inför det här programmet är "livlina". Ett land som är i skriande behov av familjemedlemmars hemskickade pengar är Somalia. Det finns beräkningar som visar att nära hälften av invånarna i landet lever på remitteringar. Det enklaste, och ibland det enda, sättet att skicka pengar just dit är att gå via så kallade "hawala-agenter". För med hawala kan man nå platser som har helt andra finansiella strukturer, eller inget banksystem alls. Konflikts Gilda Hamidi-Nia åkte till ett hawala-kontor i Rinkeby utanför Stockholm för att ta reda på mer. Problemen med att skicka pengar mellan länder och mellan människor har lett till att andra alternativ dykt upp runt om i världen de senaste åren. Hawala är ett exempel, men det finns fler aktörer som vill in på den växande marknaden av migranter som vill undkomma bankernas höga avgifter och krav. Flera företag försöker nu lansera den digitala valutan bitcoin som en lösning. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reste till Argentina, där bitcoin-användarna blir fler och fler. Dagens program börjar på ett Western Union-kontor i Skärholmen, och vi slutar på samma ställe - fast i andra ändan. Ekots Alice Petrén ger en bild från ett kontor på den grekiska ön Kos, dit flyktingar kommit för att ta ut pengar. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

2013 blev Maja sjuk. Hon var 13 och helt orkeslös. Sakta har hon blivit allt sämre: värk, känselbortfall, och plågsamma utslag. Nu sitter hon i rullstol och ingen läkare kan säga vad hon lider av. Maja skickas vidare från den ena specialisten till den andra; de tar samma plågsamma prover och hon får berätta samma historia om och om igen. Men de kan inte bota henne och en efter en ger de upp om hennes fall.  Och hela tiden blir hon sämre. Det började med att hon kände sig lite hängig, att hon inte orkade lika mycket när hon spelade innebandy. Sedan kom värk,  känselbortfall och muskelsvaghet, benen blev som spagetti. I dag kan hon inte sitta upp själv och hon har inte kunnat gå i skolan på två år. Maja och hennes föräldrar  upplever att de inte blir tagna på allvar av sjukvården. Själva är familjen övertygad om att hon skadats av Gardasil, ett vaccin mot livmoderhalscancer som erbjuds alla grundskoletjejer i Sverige. Det var  nämligen efter att hon fått  tre vaccinsprutor som hennes symtom dök upp. Och ingen läkare har kunnat ge någon alternativ förklaring.       I Danmark har det uppstått en debatt om biverkningar av Gardasil efter en uppmärksammad TV-dokumentär om ett 100-tal unga tjejer som anser sig handikappade av vaccinet. Men i Sverige är det alltjämt en ickefråga och en ickediagnos. Dokumentären är gjord av Per Shapiro, frilansreporter med inriktning på undersökande journalistik och dokumentärt berättande. Han arbetar  bland annat för Ekot, Kaliber, och Uppdrag granskning.  "Vem ska bota Maja" är hans andra P1 Dokumentär. Han har tidigare gjort Producent: Håkan Engström Från 23/8. Sänds även natt mot måndag.

Dokumentärer, Repris