SR, P1 2015-09-06

Nyheter

Nyheter

Så säger Anne Kalmering Josephson i sin inledning till Strindbergs Kamraterna i ett citat ur föreställningen. Anne Kalmering Josephson är sångerska, skådespelerska och producent. Hon sågs senast i Finkelsteins jeans i SVT och har hörts flera gånger i Tankar för dagen i P1. Från 30/8.

Teater, Repris

Axel och Bertha är ett modernt och jämställt konstnärspar i Paris. Han är i omgivningens ögon feminin, har lugg, bar hals och på en maskerad är det tänkt att han ska bära spansk kvinnodräkt. Hon är ledamot i kvinnosaksföreningen "Gift Qvinnas eganderätt" och använder manlig nakenmodell. En avgörande skillnad mellan dem är dock att det är han som är den mest begåvade konstnären... Kamraterna av August Strindberg. Åke Fridell - Axel, Gertrud Fridh - Berhta, Nine Jönsson - Abel, Toivo Pawlo - Willmer, Georg Årlin - Östermark, Jullan Kindahl - Fru Hall, Birgitta Hellerstedt - Fröken Hall, Mona Dan-Bergman - Pigan. Bearb. och regi: Karin Kavli. (Från 1953). Från 30/8.

Teater, Repris

Nyheter

Nyheter

Under sommaren har Medierna berättat om en rad ikoniska bilder, som skakat om och förändrat världen. Bilder så starka att de inte går att ducka för. I veckan fick världen se en ny sådan bild. Hot, hat, journalistförakt och anonymitet. Om hur pseudonymen Julia Caesar drog igång en hatstorm mot två etablerade journalister och om det som hände därefter. Hagamannens frigivning har präglats av massiv bevakning. Vi tar upp frågan om brottslingarna som avtjänat sina straff, men som förblir dömda i tidningar, radio och på TV. Och om public service-förslaget som splittrar mediebranschen. Alan redan ikonisk för dagens flyktingkatastrof Under sommaren har vi här på Medierna berättat om en rad ikoniska bilder, som inte bara skakat om oss utan som också på riktigt faktiskt förändrat världen. Bilder så starka att de inte går att ducka för. I veckan fick vi se en ny sådan bild. "Stanna upp ett ögonblick och föreställ dig att det är ditt barn", uppmanade Human Rights Watchs nödhjälpschef när han twittrade ut bilden i onsdags. Här i Sverige valde Expressen att publicera bilden stort på sin förstasida dagen efter. Bilden på den treåriga pojken Alan i vattenbrynet blev i sig en världsnyhet. Det offentliga samtalet förändrades av den och bilden har redan av många beskrivits som en framtida ikonbild för den flyktingkatastrof som nu äger rum. Vi fångar upp reaktioner och pratar med Expressen. "Julia Caesar" drog igång hatstorm och demaskerades Varje dag hör vi nu om barnen som drunknar på sin väg mot ett tryggare liv och på tågstationer i Centraleuropa utspelar sig kaotiska scener när människor kämpar för att ta sig och sina familjer vidare. Men oavsett hur hemska vittnesmål vi nås av via våra sociala medie-flöden, så existerar samtidigt, bara några klick bort, en helt annan offentlighet som tycks vara helt resistent för såväl fruktansvärda bilder som fakta. I veckan har den här motoffentligheten och de främlingsfientliga åsikter som ryms där diskuterats flitigt i samband med att Julia Caesar blev ett namn på allas läppar. Förra helgen fick journalisterna Annika Hamrud och Niklas Orrenius en storm av hot och hat emot sig. Julia Caesars namn och inflytande började diskusteras. Och snart spräcktes också anonymiteten för den tidigare journalisten som legat bakom pseudonymen. Reporter: Erik Petersson. Att sona sina brott i medierna - går det? I sommar har väl knappast någon undgått den villkorliga frigivningen av den så kallade Hagamannen. Mannen som för tio år sedan satte skräck i Umeå och dömdes för flera grova överfallsvåldtäkter och mordförsök och som givetvis då namngavs i medierna. Även frigivningen har nu bevakats massivt, med livesändningar och specialutgåvor. Namn och bild överallt och ingående beskrivningar av de avskyvärda gärningarna. I sociala medier flödade hatet. Det här har väckt frågor om hur medierna bör förhålla sig till brottslingar som avtjänat sina straff? Vad är en rimlig bevakning då? Och kan en person någonsin sona sina brott helt - även i medierna? Reporter: Jonna Westin. Public Service-förslag splittrar branschen I Storbritannien går debattvågorna höga om public service marknadspåverkan och nu i veckan kom dom brittiska mediehusens branschorganisation med krav på en begränsning av webbrapporteringen från BBC. Men när det gäller den motsvarande svenska debatten satte Myndigheten för radio och TV ner foten i veckan: Public service påverkar inte mediemarknaden på ett sätt som uppenbart skadar och hindrar kommersiella aktörer. Samtidigt föreslås också att den så kallade förhandsprövnignen av nya Public Service tjänster ska skärpas - men fortfarande med ett veto för Public service-bolagen. Kritiken mot det här har i veckan varit hård - från flera håll - och reaktionerna visar hur djup splittringen i branschen är när det gäller public Service. Från gårdagen

Aktualiteter, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Ekonomiekot Lördag handlar om Iran, en jättemarknad som nu gradvis ska öppnas upp igen. Vad kan det betyda för svenska företag, och hur ska dom agera? Gäster är Cherif Sayed, ansvarig för Afrika och Mellanöstern på statliga Business Sweden, och Patrick Regnér, professor på Handelshögskolan i Stockholm. Programledare Pär Ivarsson Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Nyheter

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Aktualitetsmagasin med livsåskådningsperspektiv. Detta program är för dig som vill höra mer om olika religioner och hur de påverkar vår vardag och genomsyrar vårt samhälle, globalt som lokalt. Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Marinbiolog Matz Berggren kartlägger arter i havet och vad de kan ställa till med om de kommer från främmande miljöer. För den sista riktigt vilda och outforskade naturen idag finns nästan uteslutande under havsytan. Matz Berggrens växte upp inåt landet i Västmanland, men är idag forskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Han bor nära havet i Fiskebäckskil och har promendavstånd till jobbet. Arbetet lämnar honom nästan aldrig och hans mål är att kartlägga och studera konsekvenserna av att främmande kräftdjur från Asien blir allt vanligare utmed västkusten. Niklas Zachrisson Från i söndags.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Nyheter

Fysikerna Ulf Danielsson och Ingemar Bengtsson och författaren Helena Granström samtalar om den gåtfulla mörka energin. Big bang! Startskottet för universum och allt som existerar i universum. Eller... kan det vara så att något fanns före Big bang, krafter som ledde fram till den stora urladdningen? Såna här tankar väcks till liv av det som astronomer, strängforskare och fysiker kallar den mörka energin eller den kosmologiska konstanten. Om det här har fysikern Ulf Danilsson skrivit boken Mörkret vid tidens ände och det är också ämnet för veckans program.   Medverkande är Ulf Danilsson, författaren Helena Granström med bakgrund inom fysiken och fysikern Ingemar Bengtsson.   Programledare och producent Peter Sandberg. Från i söndags.

Kultur, Repris

med Ingemar von Heijne. Från 1991.

Klassisk musik

Nyheter

Nyheter

Kultur

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturmorgon fyller 25 år! Eftersom vårt signum är direktrapporter från naturen runt om i Sverige firas jubileet den 5 september just så - med ett direktsänt naturfyrverkeri. Den här lördagen har vi inte mindre än sju olika fältreportrar på plats från norr till söder i Sverige. Sändningens fasta punkt är Fyrträdgården i Falsterbo. Där finns programledarna Jenny Berntson Djurvall och Lasse Willén på plats tillsammans med en annan Naturmorgonprofil: Susanne Åkesson, professor i zooekologi - och säkert ett gäng morgonpigga fågelskådare. För i skyn gör bivråkar och andra fåglar en sista lov innan de börjar resan söderut. Fältreportrarna som deltar i denna unika sändning är Lisa Henkow (i Braås utanför Växjö), Joacim Lindwall (Handöl i Jämtlandsfjällen), Therese Forsberg (Seskarö utanför Haparanda), Erik Kohlström (Hundhagens naturreservat utanför Insjön), Thomas Öberg (Kurravaara norr om Kiruna), Anneli Megner Arn (Stockholms stadion) och Lena Näslund (Getterön utanför Varberg). Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Nyheter

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturmorgon fyller 25 år! Eftersom vårt signum är direktrapporter från naturen runt om i Sverige firas jubileet den 5 september just så - med ett direktsänt naturfyrverkeri. Den här lördagen har vi inte mindre än sju olika fältreportrar på plats från norr till söder i Sverige. Sändningens fasta punkt är Fyrträdgården i Falsterbo. Där finns programledarna Jenny Berntson Djurvall och Lasse Willén på plats tillsammans med en annan Naturmorgonprofil: Susanne Åkesson, professor i zooekologi - och säkert ett gäng morgonpigga fågelskådare. För i skyn gör bivråkar och andra fåglar en sista lov innan de börjar resan söderut. Fältreportrarna som deltar i denna unika sändning är Lisa Henkow (i Braås utanför Växjö), Joacim Lindwall (Handöl i Jämtlandsfjällen), Therese Forsberg (Seskarö utanför Haparanda), Erik Kohlström (Hundhagens naturreservat utanför Insjön), Thomas Öberg (Kurravaara norr om Kiruna), Anneli Megner Arn (Stockholms stadion) och Lena Näslund (Getterön utanför Varberg). Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Programledare: Katarina Josephson. I höstens första Andliga sånger hörs en sång från varmare breddgrader, Polynesian Praise Song, med Andraé Crouch. Och så hyllar vi 90-åringen Nicolai Gedda! Lyssnaren Kirsten i Uppsala har önskat Andraé Crouch med sången I Love You Cause You First Loved Me (Polynesian Praise Song) Och så hör vi Birgitta Ulfsson i Tove Janssons Höstvisa, med raderna "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut..."

Andliga frågor

Om att vara tidsoptimist. Gudrun Khemiri är fysioterapeut och taiji qigong-instruktör. Efter många års arbete inom psykiatri, beroendevård och med misshandlade kvinnor leder hon nu grupper i kyrkor. Hon har en dröm om att människor ska känna sig hemma i sina kroppar och förstå egna samband mellan tankar, känslor och kropp. Hennes pappa konstruerade broar. Hon älskar ord, opera och ovala former. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Från gårdagen. Sänds även kl. 19.50.

Kultur, Repris

Varför väcker adhd så starka känslor? Veckomagasinet sammanfattar Vetenskapsradions granskning "Adhd och pillerboomen". I programmet pratar vi också om neurologen Oliver Sachs tillsammans med Georg Klein. Och så går vi på bio där aktuella filmen Love and Mercy visas, och tar reda hur psykisk sjukdom framställs på vita duken och i populärkulturen. Vi reder också ut vad parasex är och varför svampar ägnar sig åt det. Och så kvarstår frågan om stjärnkirurgen Macchiarinis luftstrupsoperationer verkligen var forskning? Programledare är Lena Nordlund Från i fredags.

Vetenskap, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

P1-program där lyssnaren får möta en intressant och aktuell person i en enkel och ren 45 minuter lång intervju. Sänds även kl. 19.03 samt natt mot tisdag.

Aktualiteter

Bo Algers trodde att han skulle bli en veterinär som opererade hundar. Men när han lärde känna lantbrukets djur som personligheter och kännande varelser, blev hans spår istället att forska kring deras välfärd och miljö - ett engagemang som fört honom ut i debattens hetluft. - Debattartiklar ger bara genomslag om man tar i ordentligt. Men att många akademiker är försiktiga med det, tror jag beror på att så stor del av forskningen idag är externfinansierad, och forskarna själva är beroende av anslagsgivarna. Det är ett stort problem, säger Bo Algers. Sänds även på lördag kl. 04.50 och kl. 16.35 samt natt mot nästa söndag kl. 02.50.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

En liten pojke låg i havsbrynet med ansiktet vänt neråt. Och så kom scenerna från tågstationen i Budapest och Ungerns premiärminister Orbans hårda ord om hotet mot Europa. Flyktingfrågan har väckt hela Europa. Samtal med författaren och journalisten Richard Swartz och Tysklandskorrespondenten Daniela Marquardt. Den nyväckta opinionen kommer den att bestå och driva EU:s politiker framför sig. Erfarenheten bland dem som följer flyktingfrågan visar att uthållighet är en bristvara. Kommentar Alice Petrén. Muslimska brödraskapet kämpade i 80 år för att få makten, men Mursi avsattes snart igen och partiet blev åter olagligt. Jesper Lindau, SR:s utsände i Mellanöstern, intervjuar en tidigare Mursi-minister. Dags för ny film om hiphop gruppen NWAs betydelse för musikgenrens utveckling. Reporter Erik Hedtjärn. Krönika Ulrika Knutson om Fredrik Reinfeldts bok Halvvägs om att skriva anonymt. Panelen Carl Rudbeck, kolumnist Sydsvenska Dagbladet, Per Wirtén, Dagens Arena och Karin Pettersson, Af

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Högmässa från Göteborgs domkyrka med Karin Burstrand, Madeleine Forsberg, Gustavi ungdomskör m.fl. I en högmässa från Göteborgs domkyrka medverkar domprost Karin Burstrand som celebrant och komminister Madeleine Forsberg predikar. Gustavi ungdomskör leds av Petter Ekberg.  Den är en del av domkyrkans stora körverksamhet. I kören sjunger 35 personer i åldrarna 16-25 år, och många av dem har sjungit i goss- eller flickkörerna sedan åttaårsåldern. Kören har en hög ambitionsnivå och ger många konserter och deltar högmässor i domkyrkan och på andra ställen. Intensivdagar, festivaler, körtävlingar står också på programmet. Repertoaren, som består av både körmusik a cappella och större verk, har en stor musikalisk bredd och är såväl sakral som profan. MusikSv ps 60 En Fader oss förenar Kyrie Sv ps 641:7 Pris vare dig, Gud Fader Laudate (K Nystedt) Sv ps 61 Lågorna är många Sv ps 966 Hallelujarop (arr U Samuelsson) Jorden är Herrens (T Erséus / J Nilsson /arr G Riedel) Sv ps 396 Gud är en av oss vid detta bord Prefation Helig 698:5 O Guds lamm 699:5 Ha fördrag med varandra (M Fridén) Sv ps 727 Ät mitt bröd Sv ps 288 Gud, från ditt hus Festival Voluntary (F Peeters) Sv ps 297 Härlig är jorden MusikerMikael Fridén, domkyrkoorganist Tom Tveita, kontrabas TexterEfesierbrevet 4:1-6 Johannesevangeliet 17:9-11 Textläsning och bönBirgitta Holmer Lennart Söderling Producent Roger Blomqvist Ljudtekniker Thor Andersson, Henrik Henriksson Sveriges Radio Göteborg

Andliga frågor

Undersökande journalistik från Göteborg. I andra delen av Kalibers serie med granskningar gjorda av Sveriges radios lokala kanaler följer vi reportern Viktor Åsbergs resa till Rumänien. I vintras åkte han ner för att försöka förstå varför romer söker sig till Sverige för att tigga i vinterkylan. I Kaliber återvänder han till byn i nordöstra Rumänien. Han går med trasiga skor förbi de pastellfärgade husen. Det är december och molnen hänger gråtunga över den byn. Temperaturen går ned mot minus tio grader. Det ryker ur munnen när han andas. Några magra, skabbiga gatuhundar springer förbi honom. Han säger att han är tillfälligt herre i huset medan hans pappa jobbar i Sverige.  - Han kommer och går, kommer och går, säger han om sin pappa. Eduard är sju år och är en av dem barn som stannat kvar medan allt fler romer åker till Sverige och  tigger pengar för att försörja sina familjer. En sak har han gemensamt med de vuxna - drömmen om ett bättre liv. Han säger att han vill bli lärare eller författare.    Plötsligt satt dom utanför affärer, på gator och torg i Sverige. De tiggande romerna har blivit allt fler och väcker känslor och debatt. Jag är tillbaka i staden Iasi, som ligger i nordöstra Rumänien. En bit framför mig sitter en liten pojke och spelar flöjt. Han har med sig sin hundvalp och en liten pappförpackning med några mynt i. Jag var här senast i december - då för att följa spåren av de romer som finns i Sverige idag. Jag kom till en liten by där desperationen var stor. DECEMBER Valea Seaca. Det är en by med cirka 3000 invånare. På svenska betyder Valea Seaca "den torra dalen". I nedre delen av byn finns hus. En bit upp har husen blivit stugor. Längre in på de små gatorna liknar stugorna skjul - fallfärdiga små hus med plast för att täcka fönsterluckorna. Jordgolv hos några. Vi har sett bilder i tidningar och TV. Och radion berättar om rapporter och experter. Vi har inte blivit slagna av lukten: smutstvätt, svett och matrester.  - Vi sover där vi ryms, säger en äldre kvinna som visar hur hon och tio barn sover i samma rum på natten. Hon lägger barn i en soffa. De får ligga i bredd som sardiner för att få plats. Rummet är kanske femton kvadratmeter stort. En flicka lägger sig i soffan och hon har en smutsig tröja på sig, men inga byxor, inga trosor. Det drar kallt.  - Folk är i stora behov av hjälp, säger Michelle Raducanu. Hon bor i ett närliggande hus med sin familj. Michelle är 24 år och har i flera omgångar varit i Norge och tiggt pengar. Hon vill åka tillbaka men önskar att hon hittade ett jobb där.  - Där har människor flera rum i hemmen. Här har vi allt i ett rum: kök, dusch, allt, säger hon.  Det är inte alla romer som är fattiga - det finns också rika. Men många som bor i Valea Seaca har en tunn plånbok. Inget rinnande vatten, ingen elektricitet och tre mål om dagen är inte heller någon självklarhet. För att få mat på bordet handlar de på krita - en stor del av pengarna de tigger går till att betala skulderna, säger flera bybor.  - En man som bor här har en buss och kör folk som känner honom till Sverige och Norge.   AUGUSTI Nio månader senare i staden Bacau, halvvägs tillbaka på väg mot byn.  Jag sitter en servering med min Liviu Avasiloai, som också är engagerad i hjälparbeten i Rumänien. Han tar fram sin telefon och visar bilder han tagit för två veckor sedan när han besökte staden Babadag i södra delen av landet.  - Här står jag med några romska barn i Babadag. I Babadag finns ett stort område i utkanten av stan där romska familjer bor. Staden har skyddat sig från dem genom en hög betongmur. En sån som man ser i Gaza, säger han.  Liviu visar bilder på den höga betongmuren och säger att den nästan helt omger det romska området. Han menar att detta är ett konkret exempel på hur romer kan bli behandlade i Rumänien.  - När jag säger att det finns många fördomar mot romer så är det sant. Om du frågar politikerna så svarar de att romerna visst har rättigheter, och ja, det har de...  Men vi har också en betongmur som omger dem?  - De skulle säga att de också har sina rättigheter att skydda sig själva.  Varför är det ingen som reagerar och protesterar?  - Det vore politiskt inkorrekt, svarar Liviu   Vi gör den här resan för att skildra romernas verklighet på plats. Men också för att förstå hur de hamnat där och hur möjligheterna till förändring ser ut. Strykarkatter och gatuhundar på varsin sida vägen. Syrsorna har precis börjat sjunga. Natten hinner aldrig bli riktigt sval.   DECEMBER  Han står vid spisen i hörnet tillsammans med sina två syskon, Veden är snart slut och vintern blir kallare. Här bor den sjuårige Eduard med  sin familj som delar på cirka 20 kvadratmeter.. På en hylla har han ett block och ett par pennor. Eduard gillar att räkna saker.  - Gatuhundarna, hur många hus som finns, säger han.  Hjälporganisationen Hoppets stjärna har funnits i Rumänien sedan´1990  De säger att det kommer allt fler volontärer och andra organisationer som hjälper de nödställda. En av dom som arbetat sen starten är Maine Viklund Olofsson. Hon kom hit strax efter den rumänska revolutionen och kommunismens fall.  - Det har skett en stor förändring om man säger att människor fått frihet. Men man ser också att klassklyftorna vuxit alarmerande och det ser vi konsekvenserna av på våra svenska gator idag.  - Jag ser uppenbara vitaminbrister hos  både barn och kvinnor. De föder barn väldigt tätt och hinner inte återhämta sig. Det kan man se i hela deras hy och kroppshållning. De ser slitna ut, säger hon.  - Jag har sett fattigdom på olika sätt. Det som är värst är att se barnen lida - det är ju de som är framtiden i ett land. Och vemodet när man ser människor som måste lämna sitt eget land för att överleva och hitta jobb. Jag har något kommit över den värsta chocken. Första året, 1990, var värst. Jag kunde inte sova eller äta, utan bara vänta på att få gråta ut, säger hon. Allt fler utvecklingsprojekt startar och barnens utbildning blir ofta prioriterad. Här är det till exempel vanligt att föräldrarna är analfabeter. De kan inte hjälpa sina barn med läxläsning.   Vi åker till Husi - ett par timmars bilåkning från Valea Seaca. Här får de barn som kommer från svåra förhållanden hjälp.  Efter skolan ges extra stöd i ett projekt som startat.  - Jag är så glad över att mitt barn lär sig saker, säger en mama. Hennes son går nu i femte klass och har därmed en högre utbildning är hon själv.  Mamman berättar att hon inte kan hjälpa barnen med läxorna och hennes man har inte ens gått i skola.  Ofta vilar satsningar som dessa på frivilligorganisationer. Men det beror på var man bor - I Husi står kommunen nu för lokalkostnader och bjuder eleverna på ett mål mat om dagen.  - Maten betyder mycket för vårt barn. Vi har det kämpigt där hemma, menar en annan mamma som har en dotter i skolan.   Så vad har de styrande i samhället gjort hittills för att förbättra romernas situation? EU har avsatt pengar för att hjälpa de fattigaste med social hjälp och utbildning. Långt ifrån alla pengar används. Kommunerna måste medfinansiera för att kunna starta projekt med EU-.medel. De saknar dock egna ekonomiska muskler.  - Det saknas en strategi, både nationellt och lokalt för hur vi ska kunna ta del av Eu-medel, säger Prav??. Adrian Netedu, doktor i sociologi vid universitetet i Iasi, menar att de projekt som blivit genomförda inte gett några långsiktiga resultat. De pågår i ett år och försvinner sedan. Han säger att flera projekt måste starta samtidigt inom olika delar i samhället och samverka med varandra. - Det är bättre än de enskilda projekten som läggs ned efter ett tag. Vi behöver en kontinuitet, säger han. Tillbaka hos Eduard i december: - Jag säger åt honom att inte dricka eller spela för pengarna, säger Eduard. Han brukar ibland prata med sin pappa på telefon. Eduard berättar om den framtid han tänker sig. Han vill just nu bli lärare i historia eller författare. När hans pappa tigger i Sverige tar han hand om sina yngre syskon medan mamman är ute. - Ibland river jag ut ett papper ur mitt block och skriver, säger han.   AUGUSTI 2015 Tillbaka i Valea Seaca på väg på fattigkvarteren. Eduard har blivit registrerad och folkbokförd. Vi försöker hitta honom igen, men det är osäkert om hans finns kvar. Hans pappa ska ha tagit med honom till Sverige för att tigga, har flera bybor sagt innan vi kommit fram. Vi ska strax se hur deras vardag ser ut idag och om hjälpinsatserna gjord skillnad. Först möter vi Lennart Eriksson, utvecklingschef vid biståndsorganisationen Hoppets stjärna. Han har lett projekt i Rumänien sedan 90-talet och menar att det kommer ta längre tid innan några effekter blir synliga i Valea Seaca. - Det är ett stort åtagande och inget man fixar på ett halvår. Vi har börjat med ett utbildning- och resurscenter där barnen ska komma efter skolan - det är nummer ett. Sedan har vi inlett ett nära samarbete med föräldrarna till barnen att jobba med deras hemförhållanden. Vi har för avsikt att sanera deras hemmiljöer. Det är ungefär 30 familjer som lever rent förskräckligt där. Vilka krav ställer ni på motprestationer då? - En motprestation som vi är stenhårda är att barnen måste få gå i skolan. Föräldrar får inte ta barnen ur skolan och åka iväg. Skolan är det centrala - om barnen utbildar sig och går klart sina årskurser och få kunskap, så kan vi se de verkliga resultaten i nästa generation.   Ryktet verkar gå att jag är här och besöker byn igen. Allt fler kommer för att följa med mig och de ställer frågor om vad jag kan hjälpa dem med. - Ge mig tio euro, jag behöver tio euro till mat, snälla ge mig tio euro, säger en man. En liten flicka, Maria, står en bit ifrån mig och frågade nyss om jag hade med mig blöjor till hennes lillebror. Förändringen tar tid och kräver motprestationer av romerna. Men trafiken mellan Rumänien och Sverige fortsätter vara intensiv. Chobano Jonela steker potatis över öppen eld och diskar samtidigt i en bytta ute på gården. Runt henne står barnen och tittar förväntansfullt. - Vad ska jag säga? Ingenting händer - livet är hårt, säger hon. Hon har tidigare varit i Karlstad och tiggt pengar. Där gick rykten om att hon tvingades till prostitution av sin man. - Det stämde inte, jag satt och försökte försörja mina barn, säger hon. Några timmar innan vi träffar Jonela har nyheten om en ny attack mot ett migrantläger skett. Husvagnar stod i lågor på morgonen - den här gången utanför Stockholm, men visar sig senare ha varit en olycka. Men hot och våld mot romska tiggare i Sverige har blivit allt vanligare. - Det som händer i Sverge är inte bra. Livet är inte lätt för oss där. Men om jag lyckas tjäna mellan 100-200 kronor per dag så är det mycket mer än i Rumänien. Så vad kan jag säga? Hon får frågan om hon verkligen tror att åka till Sverige är lösningen på deras problem, och om hon själv har haft för höga förväntningar på hjälp där.   Jonela menar att det inte löser alla problem, men att barnen måste försörjas. Hon säger att hon haft höga förväntningar. I Valea Seaca hjälper grannar varandra, men det stora problemet kvarstår - de är alla i en djup kris, säger hon.  En hundvalp gnyr och kryper på marken. Barnen leker med ett par skabbiga gatuhundar som sprungit in på gården där maten lagas. En pojke håller upp valpen - han tar hand om den, berättar han. Liviu Avasiloai hjälper Hoppets stjärna med att starta upp det nya utbildningscentret. Kommunen välkomnar organisationens hjälp - men med insatsen följer också svåra val. Långt ifrån alla barn kommer få plats.  - Vi måste välja 35-40 elever av ungefär 600 som finns här. Det är vad som är svårast i vårt arbete, säger han.  Finns det ingen risk att ni skapar ojämlikhet och osämja bland familjerna?  - Även om vi vill ge alla en chans så kan vi inte bygga en skola för så många barn. Jag är säker på att det kommer finnas föräldrar som känner sig marginaliserade, men vi förklarar för dem att vi för vad vi kan och att de kanske får hjälp om några år, säger han.   Jag mötte sjuårige Eduard i December förra året. Det finns exempel på bybor som åkt iväg för att aldrig komma tillbaka. Såna som lyckats få jobb i ett annat land. Eduard drömmer om att bli något - kanske lärare eller författare. Ryktet sa att han inte längre fanns kvar i byn - att han är i Sverige med sin pappa. Men han är hemma nu. Han säger inte så mycket när vi träffas den här gången - han verkar blyg.  - Det har både varit bra och dåligt, säger han om hur tiden varit sedan senast vi sågs. Några andra barn slogs mot honom och ropade elaka saker, berättar han. Han har fått plats i den nya skolverksamheten och ser väldigt mycket fram emot det. - Det finns bra barn som går där, säger han. Jag frågar om han börjat fundera på vad han ska skriva om han skulle bli författare. - Ja. Mer än så berättar han inte.  Det är såklart långt kvar dit. Och fram till dess står han inför flera utmaningar i sin vardag. Nu är han tillfälligt i huset igen. En vårmorgon var Eduards pappa borta igen. Han hade åkt iväg för att tigga pengar i Sverige. Det är precis som Eduard sa i december. - Han kommer och går, kommer och går. Reporter: Viktor Åsberg  Producent: Andreas Lindahl kontakt: kaliber@sverigesradio.se Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Följ med till Kambodja där barnhemsbarn används för att locka turister - Namibia hotas av landockupationer om landets jordlösa inte snabbt får lite mark - hör sen om en epok som går i graven, den brittiska kolgruveindustrin stänger sina sista gruvor - och följ med till Frankrikes äldsta kåkstad, som nu ska rivas. Radiokorrespondenterna med några av sommarens höjdpunkter, söndag 12.55 Gunilla Österlund begav sig till Kambodja där hon inkognito besökte ett av dom barnhem som misstänks utnyttja barn till att dansa och uppträda, för att locka turister. Markus Alfredsson reste till Namibia där den vita minoriteten fortfarande äger stora delar av all mark. Där har en nya rörelse växt fram som hotar med landockupationer för att tvinga fram en jordreform som skulle ge fattiga Namibier mark. Martin Jönsson besökte en kolgruva i Hatfield i södra Yorkshire samma dag gruvan stängde. Det var den näst sista brittiska kolgruvan som slogs igen, den allra sista stängs vid årskskiftet och då går en hel epok i graven. Margareta Svensson skildrade Frankrikes äldsta kåkstad, La Courneuve utanför Paris, som nu ska rivas och därmed lämnar 300 romer och personer med rötter i Östeuropa att bo på gatan. Sänds även kl. 18.30.

Aktualiteter

Rökt grädde, rökt créme brûlée, rökt kladdkaka... Röka i en kastrull, röka i ugnen, eller bygga om en soptunna... Johan Åkerberg är kocken som blev besatt av att röka. Kunskap och recept har han samlat i boken Rök. Och nu för han vidare sin entusiasm i Meny. Hur röker man? Varför röker man? I vad kan man röka? Vad kan man använda som rökgivare? Och vad kan man röka? Varför bara röka kött och fisk, när man kan röka grädde, muffins, kladdkaka och crème brûlée? Och visst är alspån fint, men det går också att använda kaffe, te, sjögräs och peppar som rökgivare. Och du kan röka i en specialtillverkad rök, eller en kastrull, ugn eller klotgrill. Eller bygga en egen rök av en soptunna, som Johan gjort. Det är inte helt lätt att hitta drycker som passar till rökt. Dryckeskännaren Marie Oskarsson, vinrecensent i Allt om mat, tar sig an den kluriga uppgiften. Allt, och lite till, om att röka. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Förväntningarna på tennisstjärnan Serena Williams (1981-) är större än någonsin. Det är också intresset för henne, och inte bara i sportvärlden. Även modevärlden har omfamnat henne, med ny respekt. Den här veckan kan Serena Williams nå ännu högre höjder om hon vinner den just nu pågående tennistävlingen US Open. Gör hon det har hon tagit hem segerbucklan i alla de fyra stora internationella tennismästerskapen under året, det vill säga - Australian Open, Franska Öppna, Wimbledon - och US Open och kammar därmed hem en så kallad "äkta Grand Slam". Lyckats med den bragden har ingen gjort sedan 1988, då Steffi Graf mosade allt motstånd. I veckans STIL berättar vi mer om Serena Williams och hennes kraftfulla stil, i flera bemärkelser. Till skillnad från många andra kända personer, som mest sätter sitt namn på plagg för att plocka hem provisionspengar, så är mode ett av Serena Williams stora intressen, vid sidan av tennis. Ja, på tennisplanen också faktiskt. Hennes outfits väcker ofta uppmärksamhet. I dagarna har hon lanserat en ny sportkollektion i samarbete med sportmodemärket Nike kallad "Greatness Collection". Hon driver även märket "Serena Williams Signature Statement Collection" som säljs via den populära shoppingkanalen Home Shopping Network i USA. Det är vanligtvis inget forum som får sparsmakade moderedaktörer att göra vågen och vädra nya trender. Kanalen är bred och folklig och plaggen är ljusår från dem som vanligen visas i modemagasin, eller under modeveckor, både när det gäller pris och prestige. Det är en sorts tv-variant av postorderkatalog, skulle man kunna säga. Men det har inte hindrat den mäktiga redaktören för amerikanska Vogue att ge Serena Williams tummen upp. I programmet har vi talat med sportagenten Nina Wennerström som just nu är på US Open i New York. Hon berättar om hur det går till när turneringsdirektörer, sportagenter, modeföretag och spelare möts, minglar - och syr upp nya avtal. Vi har även träffat James Lee, chefsdesigner på modemärket Björn Borg. Och så blickar vi bakåt till 1973 då kampen för jämlikhet på plan - tennis är idag en av den mest jämställda sportgrenarna - nådde en sorts kulmen. Veckans gäst är Maria Strandlund Tomsvik, tenniskommentator på Europsport och före detta tennisproffs (och även före detta ledare för det svenska damtennislandslaget). Från i fredags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Vilka är våra framtida poliser? De som ska bli lagens långa arm, ordningens väktare och de i samhället med våldsmonopol. Följ med in i en unik värld på Polishögskolan. En ny termin har börjat på Polishögskolan i Solna utanför Stockholm. Av dom drygt 7000 som sökte utbildningen blev 176 antagna till Sörentorp.  Emeile Carlsson och Fredrik Sandström är två av de som ska bli våra framtida Poliser.  Emelie har gjort en helovändning. För några år sedan jobbade hon som teater och kulturproducent. Många som söker polishögskolan har en personlig koppling till polisyrket. Polisföräldrar eller vänner. Emelie känner ingen som är polis, hon umgås helst med katter och kulturarbetare. Fredrik Sandström är lång och blond och bredaxlad han ser redan ut som klassisk konstapel och kommer att bli den första konstapeln i sin familj. Polishögskolan är gjord av Tove Palén. Sänds även lördag kl. 23.07 och 14/9 kl. 00.02.

Dokumentärer

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Nyheter

Nyheter

Nyheter

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Magnus Jiborn, Sofia Nerbrand och Roland Paulsen diskuterar möjligheten att få vara med och bestämma på arbetsplatsen också. All makt åt folket! Förutom makten över ekonomin, då... För lika självklar som medborgarnas inflytande är över politiken i vår parlamentariska demokrati, lika otänkbar tycks medarbetarnas inflytande vara inom företaget i vår kapitalistiska ekonomi. Varför i hela friden det förhåller sig så diskuterar Magnus Jiborn, filosof, Sofia Nerbrand, liberal debattör och Roland Paulsen, sociolog och vänsterdebattör. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Året är 1939 och andra världskriget har börjat. Författaren Sonja Haneson förstår stadsbornas oro för att behöva skiljas från sina barn om kriget också når Sverige. Samtidigt vill hon påminna om att det är en oro som landsbygdsbor ständigt lever med. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

En tävling i att komma ihåg stora och små händelser. Vi lyssnar på klipp från arkiven och minns den tid som varit. Programledare: Nina Allergren. Från igår.

Kultur, Repris

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Följ med till Kambodja där barnhemsbarn används för att locka turister - Namibia hotas av landockupationer om landets jordlösa inte snabbt får lite mark - hör sen om en epok som går i graven, den brittiska kolgruveindustrin stänger sina sista gruvor - och följ med till Frankrikes äldsta kåkstad, som nu ska rivas. Radiokorrespondenterna med några av sommarens höjdpunkter, söndag 12.55 Gunilla Österlund begav sig till Kambodja där hon inkognito besökte ett av dom barnhem som misstänks utnyttja barn till att dansa och uppträda, för att locka turister. Markus Alfredsson reste till Namibia där den vita minoriteten fortfarande äger stora delar av all mark. Där har en nya rörelse växt fram som hotar med landockupationer för att tvinga fram en jordreform som skulle ge fattiga Namibier mark. Martin Jönsson besökte en kolgruva i Hatfield i södra Yorkshire samma dag gruvan stängde. Det var den näst sista brittiska kolgruvan som slogs igen, den allra sista stängs vid årskskiftet och då går en hel epok i graven. Margareta Svensson skildrade Frankrikes äldsta kåkstad, La Courneuve utanför Paris, som nu ska rivas och därmed lämnar 300 romer och personer med rötter i Östeuropa att bo på gatan. Från kl. 12.55.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

P1-program där lyssnaren får möta en intressant och aktuell person i en enkel och ren 45 minuter lång intervju. Från kl. 08.05.

Aktualiteter, Repris

Från i går.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Anton Nilsson utförde 1908 ett sprängdåd mot strejkbrytarfartyget Amalthea i Malmö hamn - och en människa miste livet. Nilsson dömdes till döden... Men han benådades och blev en ikon för vänsterrörelsen på 70-talet. Hans släkting dramatikern brottas med familjehistorien. Släkt med en mördare? Och vem var det som dog? Amalthea av Mikael Olsson. Med: Rasmus Luthander, Cecilia Lindqvist, Osvald Harrysson. Teknik: Johan Chandorkar. Producent: Henrietta Hultén. Regi : Anders Lundorph. (Från SR Malmö 2012) Sänds även 13/9 kl. 00.02.

Teater

Ingela Brovik återvänder till sina inspelningar från 1980-talet och berättar om sina möten med Anton Nilsson och vi får höra utdrag ur ett av hans brev till henne. Först i programmet hör vi en nittioårig Anton Nilsson agitera i slutet av 1970-talet. Frilansjournalisten Ingela Brovik mötte och intervjuade Anton Nilsson vid ett flertal tillfällen. De fick en kamratlig relation, de blev brevvänner och hon var med och firade hans 100-årsdag. I det här programmet återvänder hon till sina inspelningar från 1980-talet och berättar om deras möten och vi får höra utdrag ur ett av hans brev till henne. Först hör vi en nittioårig Anton Nilsson agitera i slutet av 1970-talet. Detta är en förkortad version av ett längre program, med samma titel, från 2012. Anton Nilssons brev läses av Hans Zillén. Ljud: Chistian Jangegård Producent: Henrietta Hultén. Sänds även 13/9 kl. 00.50.

Teater

Nyheter

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Calle Norlén: Tala är silver, sms:a är guld. Helena von Zweigbergk: Krama dig! Per Naroskin: Soprummet - den nya tvättstugan. Från i fredags.

Underhållning, Repris

Om att vara tidsoptimist. Gudrun Khemiri är fysioterapeut och taiji qigong-instruktör. Efter många års arbete inom psykiatri, beroendevård och med misshandlade kvinnor leder hon nu grupper i kyrkor. Hon har en dröm om att människor ska känna sig hemma i sina kroppar och förstå egna samband mellan tankar, känslor och kropp. Hennes pappa konstruerade broar. Hon älskar ord, opera och ovala former. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris