SR, P1 2015-09-07

Nyheter

Nyheter

2013 blev Maja sjuk. Hon var 13 och helt orkeslös. Sakta har hon blivit allt sämre: värk, känselbortfall, och plågsamma utslag. Nu sitter hon i rullstol och ingen läkare kan säga vad hon lider av. Maja skickas vidare från den ena specialisten till den andra; de tar samma plågsamma prover och hon får berätta samma historia om och om igen. Men de kan inte bota henne och en efter en ger de upp om hennes fall.  Och hela tiden blir hon sämre. Det började med att hon kände sig lite hängig, att hon inte orkade lika mycket när hon spelade innebandy. Sedan kom värk,  känselbortfall och muskelsvaghet, benen blev som spagetti. I dag kan hon inte sitta upp själv och hon har inte kunnat gå i skolan på två år. Maja och hennes föräldrar  upplever att de inte blir tagna på allvar av sjukvården. Själva är familjen övertygad om att hon skadats av Gardasil, ett vaccin mot livmoderhalscancer som erbjuds alla grundskoletjejer i Sverige. Det var  nämligen efter att hon fått  tre vaccinsprutor som hennes symtom dök upp. Och ingen läkare har kunnat ge någon alternativ förklaring.       I Danmark har det uppstått en debatt om biverkningar av Gardasil efter en uppmärksammad TV-dokumentär om ett 100-tal unga tjejer som anser sig handikappade av vaccinet. Men i Sverige är det alltjämt en ickefråga och en ickediagnos. Dokumentären är gjord av Per Shapiro, frilansreporter med inriktning på undersökande journalistik och dokumentärt berättande. Han arbetar  bland annat för Ekot, Kaliber, och Uppdrag granskning.  "Vem ska bota Maja" är hans andra P1 Dokumentär. Han har tidigare gjort Producent: Håkan Engström Från 23/8.

Dokumentärer, Repris

Nyheter

Nyheter

Korrespondenten blir ett tal, en röst, ett språk. Blir Hermes, budbärare. Blir Hermes, budbärare. Sveriges Radios utrikeskorrar samlas i augusti varje år och möter sina lyssnare. Vems är rösten som rapporterar från världen? Christina Ouzounidis har skrivit en ny pjäs för Radioteatern, där hon utgår från korrespondentens uppdrag Budbärare av Christina Ouzounidis. Med Petra Fransson. Musik: Stefan Johansson. Ljud: Monica Bergmark. Regi: Mårten Andersson. (Ett samarbete mellan Radioteatern, Riksteatern och Ekot) Från 28/8.

Teater, Repris

De brände skog, bröt mark och befolkade tidigare obebodda skogar runt om i Sverige. I modern tid har skogsfinnarnas ättlingar tagit sig såväl till månen, som det svenska kungahuset. I det tredje avsnittet av Sverige är finskt befinner vi oss i Torsby. Kommunen är i dag den minst finska i landet enligt statistik från SCB. Men i skogarna var det fullt av dem. Gunbritt Gerhardsson bor på morföräldrarnas gamla gård i Alakylla, nära den norska gränsen. Här fanns förr en bastu och en traditionell rökstuga. - Jag som ättling vill inte att det ska ändras till oigenkännlighet här. Jag vill värna arvet från den finska tiden, säger hon. Gunbritt har skogsfinska anor i tolv nedstigande led. Mormodern var bland de sista som kunde tala den finska som svedjefinnarna hade burit med sig hit, över Östersjön. Skogsfinnarna var svedjebrukare med ursprung i Savolax. I slutet av 1500-talet bestämmer de första svedjebrukarna sig för att flytta hit. Det var här, i trakterna kring norra Värmland, och över på norska sidan av gränsen, som språket och kulturen levde kvar längst. Men finnarna var utspridda över stora delar av landet. - Det finns bosättningar så långt ner som i Tiveden, och upp till södra Lappmarken, t ex Örträsk, berättar forskaren Maud Wedin. I dag försöker Niclas Persson bland annat lokalisera exakt vilka ställen i Finland som ättlingarnas förfäder härstammade ifrån. I ett forskningsprojekt har han börjat dna-topsa värmlänningar. - En person som jag hittade hade ingen kunskap om sina skogsfinska anor. Efteråt blev han helfrälst i det här, berättar han. I avsnittet om skogsfinnarna berättar vi även om kända ättlingar. Spåren leder bland annat in i det svenska kungahuset, och fram till den andra mannen på månen. Programledare och reportrar Virpi Inkeri Ramin Farzin Producent Erik Hedtjärn Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Hör författaren Karl Ove Knausgård: vad han tycker om sin egen debutroman, om försöken att skriva korta texter, om rader han ångrar, om rökning, lycka och om hans kvalitéer som fotbollsspelare. "Han tycks vara det goda svaret på den ångestfyllda frågan: Vad gör vi med våra liv, vi människor?". "Han" i det här fallet är Claes Bjerkander, född 23 september 1735, naturforskare och Linnélärjunge som nu får en hel bok om sitt livsöde, författad av Kerstin Ekman. Då var allt levande och lustigt heter boken, och Kerstin Ekman är gäst hos Marie Lundström. Och så handlar det om himlastormsrusig, passionerad kärlek! Vi tittar närmare på Romance; en av världens största litterära genrer. Simona Ahrnstedt, en svensk mästare på området, är nu på väg mot ett internationellt genombrott med sina böcker. Vår reporter Jenny Teleman har träffat henne. Från i lördags. Sänds även kl. 18.15.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om pengarna som korsar gränser och når bortom hjälporganisationer och bankkontor. Världens migranter skickar allt mer pengar till släkt och vänner. Vad används de till, hur skickas de och varför försvinner så mycket på vägen? Hör röster från Buenos Aires, Kos och Rinkeby om villkoren för det dolda biståndet. I samband med den flyktingkris som just nu pågår är vi många som funderar på hur man kan hjälpa människor som befinner sig på flykt, eller lever i fattigdom. Det finns faktiskt ett sätt som det talats ganska lite om, ett sätt som redan praktiseras i hundratals tobaksaffärer och växlingskontor över hela världen, nämligen pengaförsändelser som världens migranter skickar hem till släktingar och vänner, det som kallas remitteringar. Det är dagens ämne i Konflikt. Det är inga småsummor det handlar om. Bara i år beräknas runt 440 miljarder dollar skickas på det här sättet människor emellan. Det är mer än tre gånger så mycket som världens samlade bistånd. Konflikts producent Anja Sahlberg ringde upp Dilip Ratha, som är expert på migration och remitteringar på Världsbanken, för att prata om det som han kallar "Dollarsedlar inslagna i kärlek". Gäster i studion är Lisa Pelling på tankesmedjan Arena idé, som skrivit sin avhandling om remitteringar och Diviesh Vithlani, tidigare chef för omvärldsanalys på Swedbank. Ett ord som ofta återkom i de intervjuer vi gjorde inför det här programmet är "livlina". Ett land som är i skriande behov av familjemedlemmars hemskickade pengar är Somalia. Det finns beräkningar som visar att nära hälften av invånarna i landet lever på remitteringar. Det enklaste, och ibland det enda, sättet att skicka pengar just dit är att gå via så kallade "hawala-agenter". För med hawala kan man nå platser som har helt andra finansiella strukturer, eller inget banksystem alls. Konflikts Gilda Hamidi-Nia åkte till ett hawala-kontor i Rinkeby utanför Stockholm för att ta reda på mer. Problemen med att skicka pengar mellan länder och mellan människor har lett till att andra alternativ dykt upp runt om i världen de senaste åren. Hawala är ett exempel, men det finns fler aktörer som vill in på den växande marknaden av migranter som vill undkomma bankernas höga avgifter och krav. Flera företag försöker nu lansera den digitala valutan bitcoin som en lösning. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin reste till Argentina, där bitcoin-användarna blir fler och fler. Dagens program börjar på ett Western Union-kontor i Skärholmen, och vi slutar på samma ställe - fast i andra ändan. Ekots Alice Petrén ger en bild från ett kontor på den grekiska ön Kos, dit flyktingar kommit för att ta ut pengar. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Lyssnare Josefin undrar varför smeknamn på svenska ofta är tvåstaviga medan till exempel engelska smeknamn verkar vara enstaviga som Pam, Rob och Dan. Artikeln skriven av Tomas Riad, som Henrik Rosenkvist refererar till i programmet hittar du . Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "att hålla låda"? De flesta smeknamn på svenska är tvåstaviga, varför är det så? Hallon, hjortron, lingon, nypon, plommon, fikon, sviskon, päron och smultron -  alla dessa bär och frukter slutar på -on. Vad är detta -on för en ändelse egentligen? Varför kan ordet mylta betyda både hjortron och hjortronsylt? På gränsen norr om Vimmerby säger man "halla" istället för hallon. Finns det här någon annanstans? Programledare Slemmy Rasper Språkexpert Hinken Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Från förra tisdagen

Vetenskap, Repris

Hur vill regeringen ändra reglerna för framtida låntagare? Dom svenska hushållens skulder växer. Regeringen planerar för ett amorteringskrav för låntagarna nästa år. Men många kräver också sänkta ränteavdrag. Är det helt uteslutet? Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP) intervjuas i Ekots Lördagsintervju av Monica Saarinen. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Marie-Louise Kristola. Radioprogrammet om miljöfrågor som också är en blogg. Från Vetenskapsradion. Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Carin Åblad Lundström, Uppsala, kyrkoherde i Lagunda församling. Enheten i Kristus är temat för veckans morgonandakter med Carin Åblad Lundström som är kyrkoherde i Örsundsbro församling utanför Uppsala. Carin leder också soppmässan i Uppsala Stadsmission sedan elva år. En morgon upptäcker Carin att hon har tappat sin halskedja med ett kors som hon fått av sin svärmor. Kvarterets sömmerska, som hon just besökt, engagerar sig i letandet. Efter förlusten och återfinnandet och engagemanget i detta kom det till mig en sådan glädje över denna människa och hennes sätt. Att hon brydde sig. Trots, eller kanske för att hon utstått så mycket i sitt liv, engagerade hon sig. Jag vet att hon flytt till Sverige och fått hjälp av människor här. Numer bidrar hon på flera sätt till vårt samhälle och även med ödmjukhet inför den andres tro. TextEfesierbrevet 4:1-2 MusikSvensk psalm 491:3 Här vid stranden Psalm 814, psalmer i 2000-talet, (Text Ragnwei Axellie/Musik Britta Snickars) All musik i andakten är framförd och arrangerad av Thomas Cervin. Producent Ulla Strängberg Sveriges Radio

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Historiskt perspektiv på flykt, Hyllad Lars Lagerbäck leder Island till EM, Utrikeskrönika signerad Paloma Vangpreecha, Böndernas ansvar för mjölkkrisen, Följ människorna på flykt #flyktvägen, Guatemala väljer ny president mitt i korruptionsskandalen, Flyktingar i München, Om filmen Flocken, Om översvämningar i Hallsberg.

Aktualiteter

Historiskt perspektiv på flykt, Hyllad Lars Lagerbäck leder Island till EM, Utrikeskrönika signerad Paloma Vangpreecha, Böndernas ansvar för mjölkkrisen, Följ människorna på flykt #flyktvägen, Guatemala väljer ny president mitt i korruptionsskandalen, Flyktingar i München, Om filmen Flocken, Om översvämningar i Hallsberg.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Historiskt perspektiv på flykt, Hyllad Lars Lagerbäck leder Island till EM, Utrikeskrönika signerad Paloma Vangpreecha, Böndernas ansvar för mjölkkrisen, Följ människorna på flykt #flyktvägen, Guatemala väljer ny president mitt i korruptionsskandalen, Flyktingar i München, Om filmen Flocken, Om översvämningar i Hallsberg.

Aktualiteter

Om ett socialt experiment. Lars H Gustafsson är barnläkare och författare. Han har arbetat från Lycksele i Lappland till Rosengård i Malmö och har också varit aktiv inom Rädda Barnen och UNICEF. Nu ägnar han sig mest åt barnbarnen, musiken och sitt skrivande. Hans senaste böcker är Leka för livet och Det blå arkivet - liten bok om liv och död.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Historiskt perspektiv på flykt, Hyllad Lars Lagerbäck leder Island till EM, Utrikeskrönika signerad Paloma Vangpreecha, Böndernas ansvar för mjölkkrisen, Följ människorna på flykt #flyktvägen, Guatemala väljer ny president mitt i korruptionsskandalen, Flyktingar i München, Om filmen Flocken, Om översvämningar i Hallsberg.

Aktualiteter

Historiskt perspektiv på flykt, Hyllad Lars Lagerbäck leder Island till EM, Utrikeskrönika signerad Paloma Vangpreecha, Böndernas ansvar för mjölkkrisen, Följ människorna på flykt #flyktvägen, Guatemala väljer ny president mitt i korruptionsskandalen, Flyktingar i München, Om filmen Flocken, Om översvämningar i Hallsberg.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Historiskt perspektiv på flykt, Hyllad Lars Lagerbäck leder Island till EM, Utrikeskrönika signerad Paloma Vangpreecha, Böndernas ansvar för mjölkkrisen, Följ människorna på flykt #flyktvägen, Guatemala väljer ny president mitt i korruptionsskandalen, Flyktingar i München, Om filmen Flocken, Om översvämningar i Hallsberg.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Historiskt perspektiv på flykt, Hyllad Lars Lagerbäck leder Island till EM, Utrikeskrönika signerad Paloma Vangpreecha, Böndernas ansvar för mjölkkrisen, Följ människorna på flykt #flyktvägen, Guatemala väljer ny president mitt i korruptionsskandalen, Flyktingar i München, Om filmen Flocken, Om översvämningar i Hallsberg.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Historiskt perspektiv på flykt, Hyllad Lars Lagerbäck leder Island till EM, Utrikeskrönika signerad Paloma Vangpreecha, Böndernas ansvar för mjölkkrisen, Följ människorna på flykt #flyktvägen, Guatemala väljer ny president mitt i korruptionsskandalen, Flyktingar i München, Om filmen Flocken, Om översvämningar i Hallsberg.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Historiskt perspektiv på flykt, Hyllad Lars Lagerbäck leder Island till EM, Utrikeskrönika signerad Paloma Vangpreecha, Böndernas ansvar för mjölkkrisen, Följ människorna på flykt #flyktvägen, Guatemala väljer ny president mitt i korruptionsskandalen, Flyktingar i München, Om filmen Flocken, Om översvämningar i Hallsberg.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

Historiskt perspektiv på flykt, Hyllad Lars Lagerbäck leder Island till EM, Utrikeskrönika signerad Paloma Vangpreecha, Böndernas ansvar för mjölkkrisen, Följ människorna på flykt #flyktvägen, Guatemala väljer ny president mitt i korruptionsskandalen, Flyktingar i München, Om filmen Flocken, Om översvämningar i Hallsberg.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Historiskt perspektiv på flykt, Hyllad Lars Lagerbäck leder Island till EM, Utrikeskrönika signerad Paloma Vangpreecha, Böndernas ansvar för mjölkkrisen, Följ människorna på flykt #flyktvägen, Guatemala väljer ny president mitt i korruptionsskandalen, Flyktingar i München, Om filmen Flocken, Om översvämningar i Hallsberg.

Aktualiteter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Nyheter

Nyheter

Undersökande journalistik från Göteborg. Det ska vara en väg ut ur knarket, men statens tvångsvård av missbrukare kan det bli det motsatta. Kaliber idag följer upp P4 Jönköpings granskning om knark och brister i vården på LVM-hemmet Fortunagården i Värnamo. - Där är ju den, där är kistan. Och där är buketten som jag hade köpt från Annelis dotter och mig. Det är väldigt vackert, säger Britt-Marie  Britt-Marie sitter och tittar på bilder från begravningen - för bara några dagar sedan. En trött mamma till en dotter som just dött, efter över 30 år som missbrukare av tunga droger.  Anneli var narkoman och när det gick så långt att hon höll på att knarka ihjäl sig dömdes hon till tvångsvård i en domstol.  Staten tog över ansvaret för henne och hon blev intagen på ett av statens LVM-hem och där var där hennes liv tog slut. Söndagförmiddag 23 november för snart ett år sedan, hittas hon död i sin säng, bredvid henne fanns rester av heroin. Hon dog när hon var under tvångsvård och hon är inte ensam visar det sig. På P4 Jönköping har vi granskat tvångsvården av missbrukare sedan den där dagen och i Kaliber idag ska vi berätta hur det kan gå till på statens LVM-hem. Annelis mamma minns fortfarande hennes glada dotter. - Här är Anneli när hon var min Anneli. Jag skulle tro att hon var 15,16. Det var en yngre präst och jag är så tacksam att han pratade om Anneli som hon var. Att hon hade en kamp, i stället för att skydda och låtsas som att drogerna inte fanns. Men det gjorde inte han. Han sa att hon var den unga glada hästtjejen och sen kom drogerna, och tog över. Och hon kom aldrig ur det. Och jag tycker att det är gott att han gjorde så. Det är som ett altare - Britt-Maries tv-bord. Där finns ett fotografi lutat på ett litet staffli, på en leende Anneli precis innan hon började med knarket. - Då var hon en pigg, glad hästtjej. Väldigt aktiv, hon var väldigt rolig att ha med sig. Vi gjorde allt tillsammans. Där finns också foton på Annelis två barn, en son som dog i cancer när han var fem, och en dotter som nu är 19 år. På bordet är ljus tända. - Jag såg henne nu i kistan, jag såg ju på henne att även om de hade målat och så här så hon var sliten och att hon kämpat. Tvångsvården blev inte vad Annelis mamma hade hoppats på. De sista veckorna rymde Anneli, började ta sitt heroin igen och när hon kom tillbaka till hemmet var hon påverkad. Hon hamnade på intagningsavdelningen där hon skulle få extra mycket. Men så blev det inte. Det var i de rödgula enplanshusen i närheten av Värnamo sjukhus som Annelis liv slutade. På hemmet för missbrukande kvinnor - Fortunagården. Ett av statens institutionsstyrelses elva LVM. Anneli var ju heroinist och tvångsplacerades där, allt enligt svensk lag, lagen om vård av missbrukare LVM. Syftet med LVM är att på statliga behandlingshem avbryta ett livshotande missbruk, att få folk på fötter och motivera dem till frivilligvård. Allt i en drogfri miljö. Vår granskning började med att vi fick tips om att tvångsvården på Fortunagården i Värnamo inte fungerade så som myndigheten beskriver den.  Vi fick flera samtal som beskrev situationen som illa och att intagna varnat för vad som skulle kunna hända? Vi upptäckte att Fortunagården under 2014, hade blivit anmält till inspektionen för vård och omsorg flera gånger av både anhöriga och intagna. Vi fastnade vid en av anmälningarna, där intagna kvinnor radade upp allvarliga brister i vården. Bland annat beskrev de en händelse där en kvinna låg och krampade under natten, spydde och kissade ner sig och att andra på avdelningen fick knacka på dörren i flera minuter för att det inte fanns någon personal på hela avdelningen. En annan klient höll på att få fel mediciner, enligt anmälarna var det piller som skulle varit vara livsfarliga om hon fått dem i sig.   De avslutade med att skriva de var rädda att någon skulle kunna dö om ingen tog tag i situationen och just den här anmälan var skriven knappt två månader innan den där söndagen den 23 november när Anneli dör. - Det är för jävligt egentligen, ett LVM är ju till för att rädda liv inte för att ta ihjäl människor, säger Stina. Vi sitter nu på det behandlingshem dit Stina fått komma i slutfasen av sitt LVM på Fortunagården och nu sitter vi i ett konferensrum Stina som egentligen heter nåt annat och som är 23 år. Det här är hennes version av vad som hänt: - Jag vet att tjejen som dog på Fortunagården nu hade varit hemma och då tagit ett återfall och tagit med sig grejer in. Det förvånar mig inte, det är fruktansvärt. Hon sitter med håret i en fläta med välsminkade ögon som inte viker undan en enda gång och det går inte att se på utsidan att hon tar tunga droger eller att hon dom senaste månaderna varit strulig, frustrerad och ibland våldsam. - Jag har aldrig knarkat så mycket som jag gjort under den här tiden. Jag har knarkat mer säger Stina. Du har knarkat mer under tiden på LVM än annars? - Det har jag gjort, Amfetamin, Extacy under min LVM-tid har jag testat dessa och injicerat.   Hur är det möjligt? - Man träffar fel personer.  Hur lätt var det att få tag på det där inne? - Väldigt lätt, man fick in både det ena och det andra. Hur gick det till? - Vi besök eller skicka in det. Jag fick själv in via ett besök under bordet. Det var personal med men hon var inte särskilt observant. Min kompis gav mig en boll heroin och en tändare i handen under bordet och jag stoppade ned dem i bh:n. Så lätt är det. Hur ofta kollar de er? - Hur menar du med kolla? Var det ingen som misstänkte att det pågick? - Nej inte förrän jag var påtänd, då upptäckte de det. Men hur ofta hade du kunnat ta en dos om du hade velat? - 1-2 gånger i veckan om jag hade velat. Det är en väldigt starkt behov som en missbrukare har, och man måste få den hjälpen för att överleva. De på Fortunagården kan inte ge den hjälpen.   Stina berättar också hur hon själv gaddat ihop sig med andra intagna och slagit ner en i personalen för att komma åt piller från medicinskåpet. Hon försvarar det här med att hon blev desperat och inte hade nåt annat att göra än att prata med andra missbrukare.   Och Stina ger en bild som absolut inte förekommer i några myndighetsbeskrivningar om hur det ska vara. Hon hävdar att man lätt får tag på droger på Fortunagården. Och flera kvinnor som vårdas och har vårdats där säger samma sak: - Det var både knark och alkohol som kom in. - Jag hade kunna supa varenda dag på öppen avdelning. Kunde lagt vitvinsflaskan i kylen och tagit ut den vid nio. - Det kom in genom att folk låg på sjukhus och tog med sig handsprit. Det var folk som skickade paket, folk såg till att det låg knark utanför grinden. De knarkade inne men ingen reagerade. - Det är ju folk som är döende på Fortunagården som mår riktigt dåligt. Det är ingen vård utan ren förvaring. - När man hamnar på tvång har man inga förväntningar, men jag trodde att jag skulle få terapi, träffa psykolog, läkare allt sådant som det står i papprena fungerar inte någonting. Vad gjorde ni på dagarna? - Spelade Skippy och Yatsy   Förvaring istället för vård? Vi pratar med intagna och anhöriga och dom ger samma bild. Vi pratar också med personal men det här är känsligt att prata om ska det visa sig. INGEN som vi pratar med i personalen vill vara med sitt rätta namn eller sin röst, men det dom säger kommer att väcka fler frågor: - Ärligt talat är LVM-vården skit. - Dom flesta är här har knark, antingen har dom med sig det in eller så får dom tag på det när dom är här. - Det är brist på personal, Det är därför det händer grejor hela tiden. På ett sätt är jag inte förvånad över att någon dog, stället har gått utför sista halvåret, ingen orkar riktigt längre. - Dom gångerna som det varit överfall så har det varit klienter som man inte har haft en relation till. Det blir jobbigt för klienter att skada någon de tycker om men med fler vikarier ökar risken.   Hur kan det va så här på ett statligt behandlingshem? Det ska ju vara drogfritt där. Det är extra viktigt eftersom kvinnorna där är inlåsta mot sin vilja, det har Socialstyrelsen poängterat efter ett annat dödsfall, några år tidigare på Fortunagården.  När vi granskar statens institutionsstyrelses egna siffror visar det sig att, under i stort sett hela förra året, har det varit fler kvinnor inskrivna än det finns vårdplatser för. På Fortunagården finns det när vi granskar det här, 2014, 17 vårdplatser men blir läget akut har dom 21 sängar.  När det är som värst är det, är 26 kvinnor inskrivna. Det har till och med hänt att någon sovit på en madrass på toaletten. Vi kan också se att nästan var femte anställd har varit långtidssjukskriven under hösten 2014. Dessutom har flera i personalen sagt upp sig, en del efter hot och våld. I december är det så oroligt på LVM-hemmet att väktare kallas in dygnet runt under två veckor för att hålla ordning. Laila Siljedahl är institutionschef på Fortunagården. Så här sa hon i januari, när vi åkte till hemmet i Värnamo. En och en halv månad efter Annelis död. - Jag upplever att vården på Fortunagården är bra. Jag tycker att vi är en bra verksamhet. - Vårt första uppdrag är att efter avgiftning vara en plats för förändring. Att jobba med motivationsarbete och träning. All tvångsvård är ju sex månader. Och för oss är det en fantastisk möjlighet att få vara med jämte kvinnorna och försöka vara det stöd de behöver för att göra sin förändring.   Då är hon nöjd med vården, och på frågan om varför dom kallat in väktare säger hon senare på telefon:  - Mm, vi hade en bedömning i december månad efter att vi fått in droger så vi märkte att kvinnor var påverkade, då vi hade en arbetssituation för personalen som inte var bra.   Långt från Värnamo i en annan stad finns en nu 20-årig tjej som vi kallar Matilda. Det var hennes mamma, Anneli , som dog på Fortunagården i november. - Det är väl allas största mardröm att det ska komma hem poliser till en. De sa att de hade tråkiga nyheter, att mamma hade avlidit och att personal hade hittat henne. Det var väl det de sa. Jag kände att när hon ändå satt på LVM och grejor så tänkte jag att det kanske går den här gången men det blev inte så.    När Anneli, som varit på rymmen, kom tillbaka till Fortunagården så var det överbelagt och är det få i den ordinarie personalen där. Hon kom in drogpåverkad och i dåligt skick. Vi läser i journalen att hon mår så dåligt att hon inte kan sitta upprätt, personalen beskriver hur hon sitter som en fällkniv i soffan med huvudet på bordet, inne på intagningsavdelningen. Personalen lyckas, beskriver de, bulla upp med kuddar utan att hon märker något. På morgonen går hon upp och tar en banan och en cigg. När klockan är sex går hon in på sitt rum och stänger om sig.   Enligt statens institutionsstyrelse ska säkerheten på intaget vara extra hög och hon ska få extra mycket tillsyn. Minst en gång i timmen men det fick inte Anneli visar vår granskning. Klockan elva hittas hon död i sin säng. Polisen hittar heroinrester i rummet. Och i journalen står det att personalen tittade in i hennes rum en gång på fem timmar. Att bli lämnad ensam utan regelbunden tillsyn , i det skick Anneli var i, kan vara farligt. Det säger beroendeläkare vi har pratat med, en av dom besökte vi i Jönköping. På avdelning E på den psykiatriska kliniken på länssjukhuset Ryhov jobbar överläkare Patrik Mård. Han förklarar hur de gör där när missbrukare kommer in. - När man kommer in tittar vi till dem väldigt tätt, en gång i kvarten första dygnet. Den kan vi göra det mer om de inte är riktigt stabila. Det beror på hur de är. På en avgiftningsklinik hade Anneli förmodligen fått tillsyn en gång i kvarten. Men såna rutiner saknades på Fortunagården i lex Sarah anmälan som Statens institutionsstyrelse senare skriver. Där konstaterar dom också att om hon hade fått en bättre tillsyn så citat "hade det kunnat leda till ett annat händelseförlopp" och att konsekvensen "utan tvekan varit allvarlig". - Något som skulle vara viktigt för mig är att veta att något som kanske har gått fel, att det ändras. Det som hände med min mamma var ju inte kul och det finns ju fler som bor där också. Man vill aldrig att någon annan ska vara i samma situation, säger Matilda  Du fick aldrig något samtal från Fortunagården? - Nej, ingenting. De vet ju om att hon har ett barn och då borde de ju ringa och beklaga sorgen. Det finns ju något de hade kunnat säga om vad som hänt. Be om ursäkt för det som hänt kanske, för det ska ju inte vara så tycker inte jag i alla fall. Jag visste att det var hennes sista chans att klara det och så är det ett misstag som dom på nått sätt har gjort. Att hon tar droger är ju inte konstigt eftersom hon är en missbrukare, men jag förstår inte hur hon kan lyckas ta en överdos på en låst avdelning.  Matilda kommer aldrig få exakt svar på varför hennes mamma dog på Fortunagården. Polisen hittade ju heroin på rummet när Anneli hittades död. men obduktionsrapporten ger inte svar på om det var en överdos eller nåt annat. . Och institutionschefen Laila Siljedahl vill inte svara på några frågor om Annelis död. Det här är Kaliber om den svenska tvångsvården av missbrukare på Fortunagården i Värnamo. Under senvintern, en vecka efter vårt avslöjande, gjorde inspektionen för vård och omsorg en granskning av LVM-hemmet. De bedömde att hemmet inte levde upp till kraven på säkerhet, det var för lite personal och alldeles för mycket droger. IVO skrev att det är av högsta vikt att Fortunagården är drogfri, missbrukarna är ju där mot sin vilja.  Nu har det gått åtta månader sen vi pratade med Annelis dotter och institutionschefen på Fortunagården Laila Siljedahl, så vi bokade en ny tid med henne för att få veta om hon står fast vid det hon sa då att vården var god. - Det är klart att jag ser att det är väldigt, väldigt allvarligt om vi får in droger på institutionen. Jag ser det också allvarligt att personalen inte är tillräcklig och då måste jag jobba på att öka upp den och det har vi gjort nu. Och nu i höst kommer vi att utöka med ytterligare personal, säger Laila Siljedahl.  En kvinna säger till oss att hon knarkat mer inne på hemmet än utanför? - Ja, jag är jätteledsen för att det har hänt självklart va, men vi, som sagt, jobbar på att vi kontrollerar posten och vi kontrollerar alla saker och har dom varit utanför institutionen gör vi kroppsvisitation innan man kommer in igen. Det är en grov anklagelse - hon berättar att hon fått in heroin när det satt personal i rummet, via ett besök, under bordet? När det satt personal i rummet, hur är det möjligt?  - Nej självklart ska inte det var möjligt. Vi ska se till att det inte finns narkotika inne på institutionen och vi gör allt iv kan varje dag för att det inte ska hända. Hur ser du på ditt ansvar för att det ändå skett?  - Alltså jag har ansvar för institutionen så länge jag har jobbat här va. Vi jobbar med efter de riktlinjer som finns och de regler som finns när det gäller kroppsvisitering tex, när det gäller posthantering o s v. Nu fick vi ökade möjligheter inför 2015, med flera miljoner till personalkostnader så vi har kunnat öka upp personalen det här året det gör att vi kan jobba ännu mer med att se till att det inte kommer in droger på institutionen.   Situationen har förbättrats säger Laila Siljedahl. Men under 2014 dog det minst fyra personer på olika statliga LVM-hem i Sverige. Anneli en av dom och under vår granskning dör fler. En kvinna till exempel dör, bara morgonen efter att hon skickats hem på försök från Fortunagården Och sen vi startade vår granskning så har det blivit än mer ont om sängplatser på dom olika LVM-hemmen i Sverige. I slutet på juli låg beläggningen på 129% snitt enligt statens institutionsstyrelse.  Det är till och med så många som tvångsomhändertas att det är kö och Statens institutionsstyrelse kan inte längre fullfölja sitt uppdrag - att anvisa platser till alla. Christer Pedersen är kommunikationsdirektör p åStatens institutionsstyrelse   - Varken vår personal eller våra klienter mår bra av att det är så här fullt på våra institutioner. Det är till och med så fullt att det ibland bildas kö för att komma in på en institution. Det är det vi försöker råda bot på genom att öka vår kapacitet med 30 platser i år, det är väldigt många och vi fortsätter det arbetet nästa år. Det vi också kommer göra är att öka flexibiliteten genom att ha, på våra större institutioner, ha avdelningar som man kan starta när det är högre efterfrågan och stänga när det är mindre. Borde ni som myndighet ha reagerat tidigare?  - Ja, det kan man tycka men om man tittar på tio års sikt så är det här ett extremt läge, att efterfrågan är så stor nu. Det inte finns något år där det har inträffat något liknande. Det har inte gått att förutspå och vad det beror på är inte heller lätt att svara på. Det har ju kommit larmrapporter långt tidigare än slutet på året, det har ju skett dödsfall tidigare på grund av knark, facket har larmat under hela 2014, varför gjorde ni inte några åtgärder tidigare ? - Vi har ju ett antal tillsynsmyndigheter, bl a IVO som tillsyn av vår verksamhet och vi ser allvarligt på kritiken som har kommit när det gäller Fortunagården. Vi välkomnar alla former av tillsyn som vi sen använder för att förbättra vår verksamhet. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete, även på Fortunagården. Hur ser du på att någon hann dö innan det åtgärdades? - Det är ju naturligtvis väldigt beklagligt och väldigt tragiskt. Det vi kan göra nu är att vidta åtgärder så det förhoppningsvis inte händer igen. I det här fallet har IVO uttalat kritik . Det har man på Fortunagården tagit till sig. De har vidtagit flera åtgärder för att komma tillrätta med det här. Frågan uppstår ändå, hur kan man dö av knark när man är satt under tvångsvård? Det vill Annelis dotter ha svar på? - Det är en berättigad fråga. Det är en stor problematik för oss och någonting svårt att hantera. När en klient har varit avviken från institutionen och kommer tillbaka så gör vi ytliga kroppsbesiktningar d v s vi tittar på den nakna kroppen om vi misstänker att det finns skäl att tro att klienten har droger med sin in på institutionen. Det är vad vi får göra enligt våra särskilda befogenheter. Vi får inte kontrollera kroppens håligheter. Man ska ha klart för sig att det är en social lagstiftning. Det är inget straff, det är vård man ska få. Det är en kränkning i sig att bli utsatt för tvångsvård och som jag förstår det har lagstiftarna inte velat kränka ytterligare genom den här väldigt kränkande behandlingen, att också kontrollera kroppshåligheter och ja, så ser det ut. Men om jag förstår dig rätt så kan ni inte garantera att det är drogfritt? - Så långt kan jag inte gå att jag kan säga att vi kan lämna garantier för att droger inte kommer in på institutioner, det är ett problem jag har att arbeta med.  Men har ni inte tillräckliga verktyg för att stoppa knark inne på LVM-hemmen? - Vi har att förhålla oss till den lagstiftning som gäller och vi har inga andra önskemål om nån annan lagstiftning, vi följer den lagstiftning som gäller. Det vi kan göra däremot är att skruva på våra rutiner, förbättra uppmärksamheten utbilda personal och ha högre personaltäthet o s v.   Långt från huvudkontoret i Stockholm ringer en telefon hemma hos Britt-Marie. En nära vän ringer och undrar hur det är med Anneli så här efter begravningen. Vad säger du om att hon dog där på ett statligt behandlingshem?  - Det är helt fruktansvärt att det är på det sättet. Jag vet inte nåt som fungerar, det är förvaring, det är det är, säger Annelis mamma Britt-Marie.  - Att hon är borta är delvis också en lättnad. Hon far inte illa. Hon gör ingen annan illa och absolut inte sig själv. Jag behöver inte vara rädd att telefonen ringer på natten. - Men det är den Anneli på fotot, det är henne jag saknar. Hon finns ju inte heller och det är ju sorgen i det hela. Reportrar: Pernilla Arvidsson och Rebecka Montelius P4 Jönköping  Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Sänds även kl. 02.30 och på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Gustaf höstgräver, Maj-Lis ger råd om grävning och gödsling och Ulla åker på utflykt till Åland. Titte Törnroth och hennes man och hund bor i en gammal avstyckad bondgård med ett uthus som hör till Ålands äldsta bevarade träbyggnader, och ett förtjusande lusthus. OCH en trädgård som blivit ett besöksmål. Den är bäst på hösten påstår Titte. Sänds även i natt kl. 02.02 och på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby

Nyheter

Nyheter

När Anton kom i puberteten utvecklade han små bröst. Och de försvann inte som läkaren trodde att de skulle göra. Anton hatade sina bröst och tyckte de begränsade hans liv. Det är inte en alltför ovanlig företeelse att pojkar i puberteten utvecklar små bröst eftersom bröstkörteln växer. I de flesta fall försvinner dock "hängbrösten",  men inte i Antons fall. Under skolgången fick Anton systematisk anpassa sin klädshopping till t-shirtar med stora tryck för att dölja sina "bitchtits" som han kallar dem. Han började gå med framskjutna axlar för att dölja sina bröst och han valde kläder med omsorg. Och på sommaren valde han att inte bada med de andra. Efter besök hos läkare visste Anton vid 12 års ålder att han ville genomgå en operation av gynekomasti som syftar till att minska manliga bröst. Vad gör det men en ung man att ha bröst som inte passar i mallen av hur en mans bringa ska se ut? I programmet träffar vi också Linus Fremin som under en längre tid hade en sjuklig fixering vid sina bröst. Programmet är gjort av Ninos Chamoun. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Ur diktsamlingen "Tolvfingertal", första rad: Muren som murknar" Uppläsning: författaren Förlag: Bonniers (2015) Gabriel Itkes-Sznap, född 1985, debuterade tidigare i år med diktsamlingen Tolvfingertal, en bok om familjerelationer och slaktprocesser, minnesritualer och kräkreflexer, namngivning och förtvålning. Han inspireras av poeter såsom Elise Ingvarsson, Signe Hammar och Gunnar Björling. Han forskar i estetik vid Södertörns högskola och driver tillsammans med författaren Khashayar Naderehvandi poesiförlaget Lublin press. - Det var längesedan (//) jag läste en så självklart bra och övertygande debutant, skrev recensenten Viktor Malm om "Tolvfingertal" i Expressen.   Musik Claude Debussy: Voiles Exekutör Jean-Efflam Bavouzet, piano Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Allen Frances har själv arbetat i åratal med att förfina den psykiatriska diagnosmanualen DSM. Men nu varnar han för överdiagnosticering i spåren av att idag används manualen allt för flitigt och i samspel med läkemedelsindustrins satsningar. I USA är det numera tillåtet att i reklam vända sig till allmänheten för att sprida information om symptom, som kan vara tecken på funktionsstörning eller psykisk sjukdom. Särskilt tydligt är detta på adhd-området, menar Allen Frances, psykiater som tidigare varit chef för amerikanska psykiatrikerförbundets manual DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders). Han hoppade av det jobbet och var inte med vid framtagandet av den senaste, femte versionen, DSM 5. - Läkemedelsindustrin använder DSM som hävstång för sin försäljning hävdar Allen Frances. Det leder till överdiagnosticering, och fortsätter det så här trivialiseras psykiatrins begrepp, när snart sagt var och varannan amerikan kan får en psykdiagnos någon gång under sitt liv, menar han. Vetenskapsradions Per Gustafsson träffade Allen Frances under hans Sverigebesök i våras, och frågade om inte det han beskriver bara är en typisk amerikansk företeelse. Men svaret blev: Ni är bra på att ta över det som kommer från USA. I programmet möter vi även en av deltagarna i det senaste DSM-arbetet, Andrew Skodol, som också hör till den växande skara psykiatriker i USA som höjer på ögonbrynen inför att så många barn får adhd-diagnosen, och psykiatriforskaren Christian Rück vid Karolinska institutet som kommenterar faran med överdiagnosticering från ett svenskt perspektiv.? I programmet medverkar Allen Frances, professor emeritus vid Department of Psychiatry and Behavourial Science at Duke University School of Medicine, Andrew Skodol, University of Arizona och Columbia University i New York och Christian Rück som är psykiatriforskare, Karolinska institutet. Reporter: Per Gustafsson Sänds även i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyhetsprogram

Kultur

Här diskuteras de svenska och internationella strömningarna i kultur- och samhällsdebatt. Sänds även kl. 20.45 och kl. 00.45.

Kultur

Programledare: Urban Björstadius. Veckans Vetenskapsradion Forum undersöker om det finns någon skillnad mellan vad Sverigedemokraterna säger utåt och hur de kommunicerar inom partiet, och så handlar det om ölets historia. Sverigedemokraterna kommer från en nationalistisk tradition, från Bevara Sverige svenskt och Sverigepartiet, och många misstänker att de fortfarande i grund och botten är samma parti som på 90-talet, att de likt en ulv i fårakläder mörkar vad de egentligen står för och att de har en dold agenda. De här misstankarna har synts inte minst i de debatter som uppstått kring om Sverigedemokraterna ska få publicera tidningsannonser, och ett sätt att försöka ta reda på om misstankarna stämmer är att undersöka om det finns några skillnader i vilka åsikter partiet ger uttryck för utåt, jämfört med vad som sägs inom partiet. Simon Oja disputerar i dagarna på en avhandling i retorik i vilken han jämför Sverigedemokraternas valmaterial, där de alltså presenterar sin politik för allmänheten, med hur de kommunicerar med de egna medlemmarna genom skämtteckningar i tidningen SD-Kuriren. Att brygga sitt eget öl är en trend som växer snabbt och olika så kallade mikrobryggerier dyker upp lite varstans. Den nya utställningen Med smak av humle på Nordiska museet i Stockholm visar hur människor i hundratals år har gjort sitt eget öl, och det handlar också om humlen som tidigt blev känd som ett välsmakande konserveringsmedel vid ölbryggning. Vi hör utställningsproducenten Amanda Creutzer och Else-Marie K. Strese, som tillsammans med Clas Tollin är författare till den nya boken Humle, det gröna guldet. Programledare är Urban Björstadius. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natten mot onsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Respekt. Det är mottot för Trampolinhuset i Köpenhamn där konstnärer, asylsökande och volontärer skapar en värdig tillvaro för människor på flykt. -Världen är för stor, tycker den danske författaren Kaspar Colling Nielsen som skrivit dystopin "Det danska inbördeskriget 2018-2024". Kriget bryter ut på grund av finanskrisen. Arbetslösa och bostadslösa ger sig ut att mörda bankfolk och rika. I verkligheten har det gått ett halvår sedan attentaten i februari Köpenhamn, mot synagogan och ett möte om yttrandefrihet och hädelse. Två människor dödades, flera skadades. Det är i höst också tio år sedan Jyllandsposten publicerade Muhammedteckningarna. I somras blev främlingsfientliga Dansk Folkeparti näst största parti i danska valet. Och den nya regeringen minskar på ersättningen till asylsökande. Enligt Kaspar Colling Nielsen är dock flyktingdebatten bara en symbolfråga för politikerna, det enda sätt man har att positionera sig till höger eller vänster. Flyktingarna är inget som hotar demokratin, det hotet kommer från annat håll, från en rå kapitalism som gör att vi i väst är redo att göra avkall på både demokrati och humanism. Det finns ett Danmark som blir alltmer främlingsfientligt, men det finns också ett annat Danmark. En motrörelse. Helene Alm reste till Köpenhamn och besökte bland annat Trampolinhuset, ett medborgarhus som startadedes av några konstnärer och drivs av asylsökande och volontärer. I programmet intervjuas modedesigern Dady de Maximo som överlevde folkmorden i Rwanda, Morten Goll och Tone Olaf Nielsen som startade Trampolinhuset, volontären Judit Katz, Anne Boukris som driver den judiska filmfestivalen i Köpenhamn och Kaspar Colling Nielsen, författaren till "Det danske borgerkrig 2018-2024". Sänds även i morgon kl. 18.15 och natt mot fredag kl. 04.02.

Kultur

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Programledare: Louise Epstein. Vilka möjligheter finns i kvotflyktingsystemet? Henrik Emilsson, doktorand i migrationspolitik och Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Röda korset medverkar. Nadia Nair berättar om sin musik och spelar live i studion. Och så får vi inblick i vikten av att droppa rätt av Georgina Isak, SM-mästare i pipettering.  Sverige tar emot ungefär 1900 kvotflyktingar och eventuellt kommer det att bli fler. Bland andra Folkpartiledaren Jan Björklund vill ju dubbla antalet, men ändå är det en väldigt liten del av det svenska flyktingmottagandet. Varför undrar vi? Henrik Emilsson, doktorand i migrationspolitik och Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Röda korset medverkar.  I slutet av förra veckan avgjordes SM i pipettering, alltså ett mästerskap för att belöna den som kan använda pipetten på bäst sätt. Vi möter vinnaren Georgina Isak, mikrobiolog Folkhälsomyndigheten, som berättar vad som kan hända om man droppar slarvigt. Och så får vi besök av musikern Nadia Nair som enligt Louise Epstein har en röst som är omöjlig att glömma. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ülkü Holago Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyhetsprogram Sänds även kl. 21.35.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Stefan Löfven och flyktingkrisen. Ökat flyktingengagemang. Rekrytering till islamiska staten. Kvinnor som ansluter sig till IS. Mer Peter Wallenberg "Den förlorade sonens återkomst". Hunden Ture på älgjakt. Många vill hjälpa flyktingarna från Syrien.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Stefan Löfven och flyktingkrisen. Ökat flyktingengagemang. Rekrytering till islamiska staten. Kvinnor som ansluter sig till IS. Mer Peter Wallenberg "Den förlorade sonens återkomst". Hunden Ture på älgjakt. Många vill hjälpa flyktingarna från Syrien.   Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetsprogram Sänds även kl. 23.50.

Kultur

Programledare: Marie Lundström. Hör författaren Karl Ove Knausgård: vad han tycker om sin egen debutroman, om försöken att skriva korta texter, om rader han ångrar, om rökning, lycka och om hans kvalitéer som fotbollsspelare. "Han tycks vara det goda svaret på den ångestfyllda frågan: Vad gör vi med våra liv, vi människor?". "Han" i det här fallet är Claes Bjerkander, född 23 september 1735, naturforskare och Linnélärjunge som nu får en hel bok om sitt livsöde, författad av Kerstin Ekman. Då var allt levande och lustigt heter boken, och Kerstin Ekman är gäst hos Marie Lundström. Och så handlar det om himlastormsrusig, passionerad kärlek! Vi tittar närmare på Romance; en av världens största litterära genrer. Simona Ahrnstedt, en svensk mästare på området, är nu på väg mot ett internationellt genombrott med sina böcker. Vår reporter Jenny Teleman har träffat henne. Från i lördags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Under sommaren har Medierna berättat om en rad ikoniska bilder, som skakat om och förändrat världen. Bilder så starka att de inte går att ducka för. I veckan fick världen se en ny sådan bild. Hot, hat, journalistförakt och anonymitet. Om hur pseudonymen Julia Caesar drog igång en hatstorm mot två etablerade journalister och om det som hände därefter. Hagamannens frigivning har präglats av massiv bevakning. Vi tar upp frågan om brottslingarna som avtjänat sina straff, men som förblir dömda i tidningar, radio och på TV. Och om public service-förslaget som splittrar mediebranschen. Alan redan ikonisk för dagens flyktingkatastrof Under sommaren har vi här på Medierna berättat om en rad ikoniska bilder, som inte bara skakat om oss utan som också på riktigt faktiskt förändrat världen. Bilder så starka att de inte går att ducka för. I veckan fick vi se en ny sådan bild. "Stanna upp ett ögonblick och föreställ dig att det är ditt barn", uppmanade Human Rights Watchs nödhjälpschef när han twittrade ut bilden i onsdags. Här i Sverige valde Expressen att publicera bilden stort på sin förstasida dagen efter. Bilden på den treåriga pojken Alan i vattenbrynet blev i sig en världsnyhet. Det offentliga samtalet förändrades av den och bilden har redan av många beskrivits som en framtida ikonbild för den flyktingkatastrof som nu äger rum. Vi fångar upp reaktioner och pratar med Expressen. "Julia Caesar" drog igång hatstorm och demaskerades Varje dag hör vi nu om barnen som drunknar på sin väg mot ett tryggare liv och på tågstationer i Centraleuropa utspelar sig kaotiska scener när människor kämpar för att ta sig och sina familjer vidare. Men oavsett hur hemska vittnesmål vi nås av via våra sociala medie-flöden, så existerar samtidigt, bara några klick bort, en helt annan offentlighet som tycks vara helt resistent för såväl fruktansvärda bilder som fakta. I veckan har den här motoffentligheten och de främlingsfientliga åsikter som ryms där diskuterats flitigt i samband med att Julia Caesar blev ett namn på allas läppar. Förra helgen fick journalisterna Annika Hamrud och Niklas Orrenius en storm av hot och hat emot sig. Julia Caesars namn och inflytande började diskusteras. Och snart spräcktes också anonymiteten för den tidigare journalisten som legat bakom pseudonymen. Reporter: Erik Petersson. Att sona sina brott i medierna - går det? I sommar har väl knappast någon undgått den villkorliga frigivningen av den så kallade Hagamannen. Mannen som för tio år sedan satte skräck i Umeå och dömdes för flera grova överfallsvåldtäkter och mordförsök och som givetvis då namngavs i medierna. Även frigivningen har nu bevakats massivt, med livesändningar och specialutgåvor. Namn och bild överallt och ingående beskrivningar av de avskyvärda gärningarna. I sociala medier flödade hatet. Det här har väckt frågor om hur medierna bör förhålla sig till brottslingar som avtjänat sina straff? Vad är en rimlig bevakning då? Och kan en person någonsin sona sina brott helt - även i medierna? Reporter: Jonna Westin. Public Service-förslag splittrar branschen I Storbritannien går debattvågorna höga om public service marknadspåverkan och nu i veckan kom dom brittiska mediehusens branschorganisation med krav på en begränsning av webbrapporteringen från BBC. Men när det gäller den motsvarande svenska debatten satte Myndigheten för radio och TV ner foten i veckan: Public service påverkar inte mediemarknaden på ett sätt som uppenbart skadar och hindrar kommersiella aktörer. Samtidigt föreslås också att den så kallade förhandsprövnignen av nya Public Service tjänster ska skärpas - men fortfarande med ett veto för Public service-bolagen. Kritiken mot det här har i veckan varit hård - från flera håll - och reaktionerna visar hur djup splittringen i branschen är när det gäller public Service. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

När Anton kom i puberteten utvecklade han små bröst. Och de försvann inte som läkaren trodde att de skulle göra. Anton hatade sina bröst och tyckte de begränsade hans liv. Det är inte en alltför ovanlig företeelse att pojkar i puberteten utvecklar små bröst eftersom bröstkörteln växer. I de flesta fall försvinner dock "hängbrösten",  men inte i Antons fall. Under skolgången fick Anton systematisk anpassa sin klädshopping till t-shirtar med stora tryck för att dölja sina "bitchtits" som han kallar dem. Han började gå med framskjutna axlar för att dölja sina bröst och han valde kläder med omsorg. Och på sommaren valde han att inte bada med de andra. Efter besök hos läkare visste Anton vid 12 års ålder att han ville genomgå en operation av gynekomasti som syftar till att minska manliga bröst. Vad gör det men en ung man att ha bröst som inte passar i mallen av hur en mans bringa ska se ut? I programmet träffar vi också Linus Fremin som under en längre tid hade en sjuklig fixering vid sina bröst. Programmet är gjort av Ninos Chamoun. Från kl. 11.03.

Sociala frågor, Repris

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här diskuteras de svenska och internationella strömningarna i kultur- och samhällsdebatt. Från kl. 13.20. Sänds även kl. 00.45.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Intervjuer med teaterprofiler i Sverige Från i fredags.

Underhållning

Nyhetsprogram Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Om ett socialt experiment. Lars H Gustafsson är barnläkare och författare. Han har arbetat från Lycksele i Lappland till Rosengård i Malmö och har också varit aktiv inom Rädda Barnen och UNICEF. Nu ägnar han sig mest åt barnbarnen, musiken och sitt skrivande. Hans senaste böcker är Leka för livet och Det blå arkivet - liten bok om liv och död.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Stefan Löfven och flyktingkrisen. Ökat flyktingengagemang. Rekrytering till islamiska staten. Kvinnor som ansluter sig till IS. Mer Peter Wallenberg "Den förlorade sonens återkomst". Hunden Ture på älgjakt. Många vill hjälpa flyktingarna från Syrien.   Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Ur diktsamlingen "Tolvfingertal", första rad: Muren som murknar" Uppläsning: författaren Förlag: Bonniers (2015) Gabriel Itkes-Sznap, född 1985, debuterade tidigare i år med diktsamlingen Tolvfingertal, en bok om familjerelationer och slaktprocesser, minnesritualer och kräkreflexer, namngivning och förtvålning. Han inspireras av poeter såsom Elise Ingvarsson, Signe Hammar och Gunnar Björling. Han forskar i estetik vid Södertörns högskola och driver tillsammans med författaren Khashayar Naderehvandi poesiförlaget Lublin press. - Det var längesedan (//) jag läste en så självklart bra och övertygande debutant, skrev recensenten Viktor Malm om "Tolvfingertal" i Expressen.   Musik Claude Debussy: Voiles Exekutör Jean-Efflam Bavouzet, piano Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Stefan Löfven och flyktingkrisen. Ökat flyktingengagemang. Rekrytering till islamiska staten. Kvinnor som ansluter sig till IS. Mer Peter Wallenberg "Den förlorade sonens återkomst". Hunden Ture på älgjakt. Många vill hjälpa flyktingarna från Syrien.   Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Nyhetsprogram Från kl. 18.09.

Kultur, Repris