SR, P1 2015-09-08

Nyheter

Nyheter

Programledare: Louise Epstein. Vilka möjligheter finns i kvotflyktingsystemet? Henrik Emilsson, doktorand i migrationspolitik och Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Röda korset medverkar. Nadia Nair berättar om sin musik och spelar live i studion. Och så får vi inblick i vikten av att droppa rätt av Georgina Isak, SM-mästare i pipettering.  Sverige tar emot ungefär 1900 kvotflyktingar och eventuellt kommer det att bli fler. Bland andra Folkpartiledaren Jan Björklund vill ju dubbla antalet, men ändå är det en väldigt liten del av det svenska flyktingmottagandet. Varför undrar vi? Henrik Emilsson, doktorand i migrationspolitik och Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Röda korset medverkar.  I slutet av förra veckan avgjordes SM i pipettering, alltså ett mästerskap för att belöna den som kan använda pipetten på bäst sätt. Vi möter vinnaren Georgina Isak, mikrobiolog Folkhälsomyndigheten, som berättar vad som kan hända om man droppar slarvigt. Och så får vi besök av musikern Nadia Nair som enligt Louise Epstein har en röst som är omöjlig att glömma. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ülkü Holago Från i eftermiddags

Underhållning, Repris

Här diskuteras de svenska och internationella strömningarna i kultur- och samhällsdebatt. Från igår eftermiddag

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Landets enda radioprogram om skolan. Vi belyser, granskar och diskuterar aktuella frågor. UR Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Repris från 2010/2011

Fritid och hobby

Nyheter

Nyheter

Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong. Gustaf höstgräver, Maj-Lis ger råd om grävning och gödsling och Ulla åker på utflykt till Åland. Titte Törnroth och hennes man och hund bor i en gammal avstyckad bondgård med ett uthus som hör till Ålands äldsta bevarade träbyggnader, och ett förtjusande lusthus. OCH en trädgård som blivit ett besöksmål. Den är bäst på hösten påstår Titte. Från igår förmiddag, Sänds även på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby, Repris

Undersökande journalistik från Göteborg. Det ska vara en väg ut ur knarket, men statens tvångsvård av missbrukare kan det bli det motsatta. Kaliber idag följer upp P4 Jönköpings granskning om knark och brister i vården på LVM-hemmet Fortunagården i Värnamo. - Där är ju den, där är kistan. Och där är buketten som jag hade köpt från Annelis dotter och mig. Det är väldigt vackert, säger Britt-Marie  Britt-Marie sitter och tittar på bilder från begravningen - för bara några dagar sedan. En trött mamma till en dotter som just dött, efter över 30 år som missbrukare av tunga droger.  Anneli var narkoman och när det gick så långt att hon höll på att knarka ihjäl sig dömdes hon till tvångsvård i en domstol.  Staten tog över ansvaret för henne och hon blev intagen på ett av statens LVM-hem och där var där hennes liv tog slut. Söndagförmiddag 23 november för snart ett år sedan, hittas hon död i sin säng, bredvid henne fanns rester av heroin. Hon dog när hon var under tvångsvård och hon är inte ensam visar det sig. På P4 Jönköping har vi granskat tvångsvården av missbrukare sedan den där dagen och i Kaliber idag ska vi berätta hur det kan gå till på statens LVM-hem. Annelis mamma minns fortfarande hennes glada dotter. - Här är Anneli när hon var min Anneli. Jag skulle tro att hon var 15,16. Det var en yngre präst och jag är så tacksam att han pratade om Anneli som hon var. Att hon hade en kamp, i stället för att skydda och låtsas som att drogerna inte fanns. Men det gjorde inte han. Han sa att hon var den unga glada hästtjejen och sen kom drogerna, och tog över. Och hon kom aldrig ur det. Och jag tycker att det är gott att han gjorde så. Det är som ett altare - Britt-Maries tv-bord. Där finns ett fotografi lutat på ett litet staffli, på en leende Anneli precis innan hon började med knarket. - Då var hon en pigg, glad hästtjej. Väldigt aktiv, hon var väldigt rolig att ha med sig. Vi gjorde allt tillsammans. Där finns också foton på Annelis två barn, en son som dog i cancer när han var fem, och en dotter som nu är 19 år. På bordet är ljus tända. - Jag såg henne nu i kistan, jag såg ju på henne att även om de hade målat och så här så hon var sliten och att hon kämpat. Tvångsvården blev inte vad Annelis mamma hade hoppats på. De sista veckorna rymde Anneli, började ta sitt heroin igen och när hon kom tillbaka till hemmet var hon påverkad. Hon hamnade på intagningsavdelningen där hon skulle få extra mycket. Men så blev det inte. Det var i de rödgula enplanshusen i närheten av Värnamo sjukhus som Annelis liv slutade. På hemmet för missbrukande kvinnor - Fortunagården. Ett av statens institutionsstyrelses elva LVM. Anneli var ju heroinist och tvångsplacerades där, allt enligt svensk lag, lagen om vård av missbrukare LVM. Syftet med LVM är att på statliga behandlingshem avbryta ett livshotande missbruk, att få folk på fötter och motivera dem till frivilligvård. Allt i en drogfri miljö. Vår granskning började med att vi fick tips om att tvångsvården på Fortunagården i Värnamo inte fungerade så som myndigheten beskriver den.  Vi fick flera samtal som beskrev situationen som illa och att intagna varnat för vad som skulle kunna hända? Vi upptäckte att Fortunagården under 2014, hade blivit anmält till inspektionen för vård och omsorg flera gånger av både anhöriga och intagna. Vi fastnade vid en av anmälningarna, där intagna kvinnor radade upp allvarliga brister i vården. Bland annat beskrev de en händelse där en kvinna låg och krampade under natten, spydde och kissade ner sig och att andra på avdelningen fick knacka på dörren i flera minuter för att det inte fanns någon personal på hela avdelningen. En annan klient höll på att få fel mediciner, enligt anmälarna var det piller som skulle varit vara livsfarliga om hon fått dem i sig.   De avslutade med att skriva de var rädda att någon skulle kunna dö om ingen tog tag i situationen och just den här anmälan var skriven knappt två månader innan den där söndagen den 23 november när Anneli dör. - Det är för jävligt egentligen, ett LVM är ju till för att rädda liv inte för att ta ihjäl människor, säger Stina. Vi sitter nu på det behandlingshem dit Stina fått komma i slutfasen av sitt LVM på Fortunagården och nu sitter vi i ett konferensrum Stina som egentligen heter nåt annat och som är 23 år. Det här är hennes version av vad som hänt: - Jag vet att tjejen som dog på Fortunagården nu hade varit hemma och då tagit ett återfall och tagit med sig grejer in. Det förvånar mig inte, det är fruktansvärt. Hon sitter med håret i en fläta med välsminkade ögon som inte viker undan en enda gång och det går inte att se på utsidan att hon tar tunga droger eller att hon dom senaste månaderna varit strulig, frustrerad och ibland våldsam. - Jag har aldrig knarkat så mycket som jag gjort under den här tiden. Jag har knarkat mer säger Stina. Du har knarkat mer under tiden på LVM än annars? - Det har jag gjort, Amfetamin, Extacy under min LVM-tid har jag testat dessa och injicerat.   Hur är det möjligt? - Man träffar fel personer.  Hur lätt var det att få tag på det där inne? - Väldigt lätt, man fick in både det ena och det andra. Hur gick det till? - Vi besök eller skicka in det. Jag fick själv in via ett besök under bordet. Det var personal med men hon var inte särskilt observant. Min kompis gav mig en boll heroin och en tändare i handen under bordet och jag stoppade ned dem i bh:n. Så lätt är det. Hur ofta kollar de er? - Hur menar du med kolla? Var det ingen som misstänkte att det pågick? - Nej inte förrän jag var påtänd, då upptäckte de det. Men hur ofta hade du kunnat ta en dos om du hade velat? - 1-2 gånger i veckan om jag hade velat. Det är en väldigt starkt behov som en missbrukare har, och man måste få den hjälpen för att överleva. De på Fortunagården kan inte ge den hjälpen.   Stina berättar också hur hon själv gaddat ihop sig med andra intagna och slagit ner en i personalen för att komma åt piller från medicinskåpet. Hon försvarar det här med att hon blev desperat och inte hade nåt annat att göra än att prata med andra missbrukare.   Och Stina ger en bild som absolut inte förekommer i några myndighetsbeskrivningar om hur det ska vara. Hon hävdar att man lätt får tag på droger på Fortunagården. Och flera kvinnor som vårdas och har vårdats där säger samma sak: - Det var både knark och alkohol som kom in. - Jag hade kunna supa varenda dag på öppen avdelning. Kunde lagt vitvinsflaskan i kylen och tagit ut den vid nio. - Det kom in genom att folk låg på sjukhus och tog med sig handsprit. Det var folk som skickade paket, folk såg till att det låg knark utanför grinden. De knarkade inne men ingen reagerade. - Det är ju folk som är döende på Fortunagården som mår riktigt dåligt. Det är ingen vård utan ren förvaring. - När man hamnar på tvång har man inga förväntningar, men jag trodde att jag skulle få terapi, träffa psykolog, läkare allt sådant som det står i papprena fungerar inte någonting. Vad gjorde ni på dagarna? - Spelade Skippy och Yatsy   Förvaring istället för vård? Vi pratar med intagna och anhöriga och dom ger samma bild. Vi pratar också med personal men det här är känsligt att prata om ska det visa sig. INGEN som vi pratar med i personalen vill vara med sitt rätta namn eller sin röst, men det dom säger kommer att väcka fler frågor: - Ärligt talat är LVM-vården skit. - Dom flesta är här har knark, antingen har dom med sig det in eller så får dom tag på det när dom är här. - Det är brist på personal, Det är därför det händer grejor hela tiden. På ett sätt är jag inte förvånad över att någon dog, stället har gått utför sista halvåret, ingen orkar riktigt längre. - Dom gångerna som det varit överfall så har det varit klienter som man inte har haft en relation till. Det blir jobbigt för klienter att skada någon de tycker om men med fler vikarier ökar risken.   Hur kan det va så här på ett statligt behandlingshem? Det ska ju vara drogfritt där. Det är extra viktigt eftersom kvinnorna där är inlåsta mot sin vilja, det har Socialstyrelsen poängterat efter ett annat dödsfall, några år tidigare på Fortunagården.  När vi granskar statens institutionsstyrelses egna siffror visar det sig att, under i stort sett hela förra året, har det varit fler kvinnor inskrivna än det finns vårdplatser för. På Fortunagården finns det när vi granskar det här, 2014, 17 vårdplatser men blir läget akut har dom 21 sängar.  När det är som värst är det, är 26 kvinnor inskrivna. Det har till och med hänt att någon sovit på en madrass på toaletten. Vi kan också se att nästan var femte anställd har varit långtidssjukskriven under hösten 2014. Dessutom har flera i personalen sagt upp sig, en del efter hot och våld. I december är det så oroligt på LVM-hemmet att väktare kallas in dygnet runt under två veckor för att hålla ordning. Laila Siljedahl är institutionschef på Fortunagården. Så här sa hon i januari, när vi åkte till hemmet i Värnamo. En och en halv månad efter Annelis död. - Jag upplever att vården på Fortunagården är bra. Jag tycker att vi är en bra verksamhet. - Vårt första uppdrag är att efter avgiftning vara en plats för förändring. Att jobba med motivationsarbete och träning. All tvångsvård är ju sex månader. Och för oss är det en fantastisk möjlighet att få vara med jämte kvinnorna och försöka vara det stöd de behöver för att göra sin förändring.   Då är hon nöjd med vården, och på frågan om varför dom kallat in väktare säger hon senare på telefon:  - Mm, vi hade en bedömning i december månad efter att vi fått in droger så vi märkte att kvinnor var påverkade, då vi hade en arbetssituation för personalen som inte var bra.   Långt från Värnamo i en annan stad finns en nu 20-årig tjej som vi kallar Matilda. Det var hennes mamma, Anneli , som dog på Fortunagården i november. - Det är väl allas största mardröm att det ska komma hem poliser till en. De sa att de hade tråkiga nyheter, att mamma hade avlidit och att personal hade hittat henne. Det var väl det de sa. Jag kände att när hon ändå satt på LVM och grejor så tänkte jag att det kanske går den här gången men det blev inte så.    När Anneli, som varit på rymmen, kom tillbaka till Fortunagården så var det överbelagt och är det få i den ordinarie personalen där. Hon kom in drogpåverkad och i dåligt skick. Vi läser i journalen att hon mår så dåligt att hon inte kan sitta upprätt, personalen beskriver hur hon sitter som en fällkniv i soffan med huvudet på bordet, inne på intagningsavdelningen. Personalen lyckas, beskriver de, bulla upp med kuddar utan att hon märker något. På morgonen går hon upp och tar en banan och en cigg. När klockan är sex går hon in på sitt rum och stänger om sig.   Enligt statens institutionsstyrelse ska säkerheten på intaget vara extra hög och hon ska få extra mycket tillsyn. Minst en gång i timmen men det fick inte Anneli visar vår granskning. Klockan elva hittas hon död i sin säng. Polisen hittar heroinrester i rummet. Och i journalen står det att personalen tittade in i hennes rum en gång på fem timmar. Att bli lämnad ensam utan regelbunden tillsyn , i det skick Anneli var i, kan vara farligt. Det säger beroendeläkare vi har pratat med, en av dom besökte vi i Jönköping. På avdelning E på den psykiatriska kliniken på länssjukhuset Ryhov jobbar överläkare Patrik Mård. Han förklarar hur de gör där när missbrukare kommer in. - När man kommer in tittar vi till dem väldigt tätt, en gång i kvarten första dygnet. Den kan vi göra det mer om de inte är riktigt stabila. Det beror på hur de är. På en avgiftningsklinik hade Anneli förmodligen fått tillsyn en gång i kvarten. Men såna rutiner saknades på Fortunagården i lex Sarah anmälan som Statens institutionsstyrelse senare skriver. Där konstaterar dom också att om hon hade fått en bättre tillsyn så citat "hade det kunnat leda till ett annat händelseförlopp" och att konsekvensen "utan tvekan varit allvarlig". - Något som skulle vara viktigt för mig är att veta att något som kanske har gått fel, att det ändras. Det som hände med min mamma var ju inte kul och det finns ju fler som bor där också. Man vill aldrig att någon annan ska vara i samma situation, säger Matilda  Du fick aldrig något samtal från Fortunagården? - Nej, ingenting. De vet ju om att hon har ett barn och då borde de ju ringa och beklaga sorgen. Det finns ju något de hade kunnat säga om vad som hänt. Be om ursäkt för det som hänt kanske, för det ska ju inte vara så tycker inte jag i alla fall. Jag visste att det var hennes sista chans att klara det och så är det ett misstag som dom på nått sätt har gjort. Att hon tar droger är ju inte konstigt eftersom hon är en missbrukare, men jag förstår inte hur hon kan lyckas ta en överdos på en låst avdelning.  Matilda kommer aldrig få exakt svar på varför hennes mamma dog på Fortunagården. Polisen hittade ju heroin på rummet när Anneli hittades död. men obduktionsrapporten ger inte svar på om det var en överdos eller nåt annat. . Och institutionschefen Laila Siljedahl vill inte svara på några frågor om Annelis död. Det här är Kaliber om den svenska tvångsvården av missbrukare på Fortunagården i Värnamo. Under senvintern, en vecka efter vårt avslöjande, gjorde inspektionen för vård och omsorg en granskning av LVM-hemmet. De bedömde att hemmet inte levde upp till kraven på säkerhet, det var för lite personal och alldeles för mycket droger. IVO skrev att det är av högsta vikt att Fortunagården är drogfri, missbrukarna är ju där mot sin vilja.  Nu har det gått åtta månader sen vi pratade med Annelis dotter och institutionschefen på Fortunagården Laila Siljedahl, så vi bokade en ny tid med henne för att få veta om hon står fast vid det hon sa då att vården var god. - Det är klart att jag ser att det är väldigt, väldigt allvarligt om vi får in droger på institutionen. Jag ser det också allvarligt att personalen inte är tillräcklig och då måste jag jobba på att öka upp den och det har vi gjort nu. Och nu i höst kommer vi att utöka med ytterligare personal, säger Laila Siljedahl.  En kvinna säger till oss att hon knarkat mer inne på hemmet än utanför? - Ja, jag är jätteledsen för att det har hänt självklart va, men vi, som sagt, jobbar på att vi kontrollerar posten och vi kontrollerar alla saker och har dom varit utanför institutionen gör vi kroppsvisitation innan man kommer in igen. Det är en grov anklagelse - hon berättar att hon fått in heroin när det satt personal i rummet, via ett besök, under bordet? När det satt personal i rummet, hur är det möjligt?  - Nej självklart ska inte det var möjligt. Vi ska se till att det inte finns narkotika inne på institutionen och vi gör allt iv kan varje dag för att det inte ska hända. Hur ser du på ditt ansvar för att det ändå skett?  - Alltså jag har ansvar för institutionen så länge jag har jobbat här va. Vi jobbar med efter de riktlinjer som finns och de regler som finns när det gäller kroppsvisitering tex, när det gäller posthantering o s v. Nu fick vi ökade möjligheter inför 2015, med flera miljoner till personalkostnader så vi har kunnat öka upp personalen det här året det gör att vi kan jobba ännu mer med att se till att det inte kommer in droger på institutionen.   Situationen har förbättrats säger Laila Siljedahl. Men under 2014 dog det minst fyra personer på olika statliga LVM-hem i Sverige. Anneli en av dom och under vår granskning dör fler. En kvinna till exempel dör, bara morgonen efter att hon skickats hem på försök från Fortunagården Och sen vi startade vår granskning så har det blivit än mer ont om sängplatser på dom olika LVM-hemmen i Sverige. I slutet på juli låg beläggningen på 129% snitt enligt statens institutionsstyrelse.  Det är till och med så många som tvångsomhändertas att det är kö och Statens institutionsstyrelse kan inte längre fullfölja sitt uppdrag - att anvisa platser till alla. Christer Pedersen är kommunikationsdirektör p åStatens institutionsstyrelse   - Varken vår personal eller våra klienter mår bra av att det är så här fullt på våra institutioner. Det är till och med så fullt att det ibland bildas kö för att komma in på en institution. Det är det vi försöker råda bot på genom att öka vår kapacitet med 30 platser i år, det är väldigt många och vi fortsätter det arbetet nästa år. Det vi också kommer göra är att öka flexibiliteten genom att ha, på våra större institutioner, ha avdelningar som man kan starta när det är högre efterfrågan och stänga när det är mindre. Borde ni som myndighet ha reagerat tidigare?  - Ja, det kan man tycka men om man tittar på tio års sikt så är det här ett extremt läge, att efterfrågan är så stor nu. Det inte finns något år där det har inträffat något liknande. Det har inte gått att förutspå och vad det beror på är inte heller lätt att svara på. Det har ju kommit larmrapporter långt tidigare än slutet på året, det har ju skett dödsfall tidigare på grund av knark, facket har larmat under hela 2014, varför gjorde ni inte några åtgärder tidigare ? - Vi har ju ett antal tillsynsmyndigheter, bl a IVO som tillsyn av vår verksamhet och vi ser allvarligt på kritiken som har kommit när det gäller Fortunagården. Vi välkomnar alla former av tillsyn som vi sen använder för att förbättra vår verksamhet. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete, även på Fortunagården. Hur ser du på att någon hann dö innan det åtgärdades? - Det är ju naturligtvis väldigt beklagligt och väldigt tragiskt. Det vi kan göra nu är att vidta åtgärder så det förhoppningsvis inte händer igen. I det här fallet har IVO uttalat kritik . Det har man på Fortunagården tagit till sig. De har vidtagit flera åtgärder för att komma tillrätta med det här. Frågan uppstår ändå, hur kan man dö av knark när man är satt under tvångsvård? Det vill Annelis dotter ha svar på? - Det är en berättigad fråga. Det är en stor problematik för oss och någonting svårt att hantera. När en klient har varit avviken från institutionen och kommer tillbaka så gör vi ytliga kroppsbesiktningar d v s vi tittar på den nakna kroppen om vi misstänker att det finns skäl att tro att klienten har droger med sin in på institutionen. Det är vad vi får göra enligt våra särskilda befogenheter. Vi får inte kontrollera kroppens håligheter. Man ska ha klart för sig att det är en social lagstiftning. Det är inget straff, det är vård man ska få. Det är en kränkning i sig att bli utsatt för tvångsvård och som jag förstår det har lagstiftarna inte velat kränka ytterligare genom den här väldigt kränkande behandlingen, att också kontrollera kroppshåligheter och ja, så ser det ut. Men om jag förstår dig rätt så kan ni inte garantera att det är drogfritt? - Så långt kan jag inte gå att jag kan säga att vi kan lämna garantier för att droger inte kommer in på institutioner, det är ett problem jag har att arbeta med.  Men har ni inte tillräckliga verktyg för att stoppa knark inne på LVM-hemmen? - Vi har att förhålla oss till den lagstiftning som gäller och vi har inga andra önskemål om nån annan lagstiftning, vi följer den lagstiftning som gäller. Det vi kan göra däremot är att skruva på våra rutiner, förbättra uppmärksamheten utbilda personal och ha högre personaltäthet o s v.   Långt från huvudkontoret i Stockholm ringer en telefon hemma hos Britt-Marie. En nära vän ringer och undrar hur det är med Anneli så här efter begravningen. Vad säger du om att hon dog där på ett statligt behandlingshem?  - Det är helt fruktansvärt att det är på det sättet. Jag vet inte nåt som fungerar, det är förvaring, det är det är, säger Annelis mamma Britt-Marie.  - Att hon är borta är delvis också en lättnad. Hon far inte illa. Hon gör ingen annan illa och absolut inte sig själv. Jag behöver inte vara rädd att telefonen ringer på natten. - Men det är den Anneli på fotot, det är henne jag saknar. Hon finns ju inte heller och det är ju sorgen i det hela. Reportrar: Pernilla Arvidsson och Rebecka Montelius P4 Jönköping  Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Från kl. 10.03. Sänds även på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

P1-program där lyssnaren får möta en intressant och aktuell person i en enkel och ren 45 minuter lång intervju. Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Repris

Dokumentärer

Nyheter

Nyheter

Allen Frances har själv arbetat i åratal med att förfina den psykiatriska diagnosmanualen DSM. Men nu varnar han för överdiagnosticering i spåren av att idag används manualen allt för flitigt och i samspel med läkemedelsindustrins satsningar. I USA är det numera tillåtet att i reklam vända sig till allmänheten för att sprida information om symptom, som kan vara tecken på funktionsstörning eller psykisk sjukdom. Särskilt tydligt är detta på adhd-området, menar Allen Frances, psykiater som tidigare varit chef för amerikanska psykiatrikerförbundets manual DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders). Han hoppade av det jobbet och var inte med vid framtagandet av den senaste, femte versionen, DSM 5. - Läkemedelsindustrin använder DSM som hävstång för sin försäljning hävdar Allen Frances. Det leder till överdiagnosticering, och fortsätter det så här trivialiseras psykiatrins begrepp, när snart sagt var och varannan amerikan kan får en psykdiagnos någon gång under sitt liv, menar han. Vetenskapsradions Per Gustafsson träffade Allen Frances under hans Sverigebesök i våras, och frågade om inte det han beskriver bara är en typisk amerikansk företeelse. Men svaret blev: Ni är bra på att ta över det som kommer från USA. I programmet möter vi även en av deltagarna i det senaste DSM-arbetet, Andrew Skodol, som också hör till den växande skara psykiatriker i USA som höjer på ögonbrynen inför att så många barn får adhd-diagnosen, och psykiatriforskaren Christian Rück vid Karolinska institutet som kommenterar faran med överdiagnosticering från ett svenskt perspektiv.? I programmet medverkar Allen Frances, professor emeritus vid Department of Psychiatry and Behavourial Science at Duke University School of Medicine, Andrew Skodol, University of Arizona och Columbia University i New York och Christian Rück som är psykiatriforskare, Karolinska institutet. Reporter: Per Gustafsson Från i går.

Vetenskap, Repris

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Carin Åblad Lundström, Uppsala, kyrkoherde i Lagunda församling. Enheten i Kristus är temat för veckans morgonandakter med Carin Åblad Lundström som är kyrkoherde i Örsundsbro församling utanför Uppsala. Carin leder också soppmässan i Uppsala Stadsmission sedan elva år. Vad kan mildhet göra för att få en människa och en församling att växa i sin kallelse? En hemlös ung kvinna fick bostad hos en församlingsmedlem, som lotsade henne till kallelsen som präst. Utmaningen för oss idag ligger i att vi får fundera på vad vi kan göra för att med mildhet stödja unga människor i hemlöshet och i deras väg att bli den som Gud har kallat dem att vara. TextEfesierbrevet 4:1-2 MusikSvensk psalm 491:5/ Thomas Cervin Vill du lyssna till ditt namn/Thomas Cervin Producent Ulla Strängberg Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

#Flyktvägen fortsätter, Johanna Melén rapporterar från grekiska Lesbos, vi reder ut begreppet "crowdfunding", många svenska vill välkomna flyktingar, flyktingmottagande i Rödby och Malmö, elever som inte går i skolan och drottning Elizabeth passerar drottning Victorias rekord på tronen och utrikeskrönika signerad Agneta Furvik.

Aktualiteter

#Flyktvägen fortsätter, Johanna Melén rapporterar från grekiska Lesbos, vi reder ut begreppet "crowdfunding", många svenska vill välkomna flyktingar, flyktingmottagande i Rödby och Malmö, elever som inte går i skolan och drottning Elizabeth passerar drottning Victorias rekord på tronen och utrikeskrönika signerad Agneta Furvik.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

#Flyktvägen fortsätter, Johanna Melén rapporterar från grekiska Lesbos, vi reder ut begreppet "crowdfunding", många svenska vill välkomna flyktingar, flyktingmottagande i Rödby och Malmö, elever som inte går i skolan och drottning Elizabeth passerar drottning Victorias rekord på tronen och utrikeskrönika signerad Agneta Furvik.

Aktualiteter

Om dagboken som terapeutisk vän. Mats Bjurbom  författare, fotograf och föredragshållare. Han har också skrivit tv - manus, bland annat till serien "Vita lögner" och är upphovsman till tv-dokumentären "Porträtt av sju gruvarbetare i olja" som handlar om minnen runt nedläggningen av Falu Gruva, världens äldsta arbetsplats. Mats har skrivit flera böcker, bland annat kriminalromanen "Rosen Matilda och den döda flickan" och "Samtal i trons gränsland" tillsammans med pastor Torsten Åhman. I år är han aktuell med boken "Den lille tankeläsaren som upptäcker sin värld - från kontroll till tillit" som är en samling texter med reflektioner om den kristna tron och om hur den kan hjälpa en att släppa på sitt kontrollbehov. Producent Gunilla Nordlund Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

#Flyktvägen fortsätter, Johanna Melén rapporterar från grekiska Lesbos, vi reder ut begreppet "crowdfunding", många svenska vill välkomna flyktingar, flyktingmottagande i Rödby och Malmö, elever som inte går i skolan och drottning Elizabeth passerar drottning Victorias rekord på tronen och utrikeskrönika signerad Agneta Furvik.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

#Flyktvägen fortsätter, Johanna Melén rapporterar från grekiska Lesbos, vi reder ut begreppet "crowdfunding", många svenska vill välkomna flyktingar, flyktingmottagande i Rödby och Malmö, elever som inte går i skolan och drottning Elizabeth passerar drottning Victorias rekord på tronen och utrikeskrönika signerad Agneta Furvik.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

#Flyktvägen fortsätter, Johanna Melén rapporterar från grekiska Lesbos, vi reder ut begreppet "crowdfunding", många svenska vill välkomna flyktingar, flyktingmottagande i Rödby och Malmö, elever som inte går i skolan och drottning Elizabeth passerar drottning Victorias rekord på tronen och utrikeskrönika signerad Agneta Furvik.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

#Flyktvägen fortsätter, Johanna Melén rapporterar från grekiska Lesbos, vi reder ut begreppet "crowdfunding", många svenska vill välkomna flyktingar, flyktingmottagande i Rödby och Malmö, elever som inte går i skolan och drottning Elizabeth passerar drottning Victorias rekord på tronen och utrikeskrönika signerad Agneta Furvik.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

#Flyktvägen fortsätter, Johanna Melén rapporterar från grekiska Lesbos, vi reder ut begreppet "crowdfunding", många svenska vill välkomna flyktingar, flyktingmottagande i Rödby och Malmö, elever som inte går i skolan och drottning Elizabeth passerar drottning Victorias rekord på tronen och utrikeskrönika signerad Agneta Furvik.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

#Flyktvägen fortsätter, Johanna Melén rapporterar från grekiska Lesbos, vi reder ut begreppet "crowdfunding", många svenska vill välkomna flyktingar, flyktingmottagande i Rödby och Malmö, elever som inte går i skolan och drottning Elizabeth passerar drottning Victorias rekord på tronen och utrikeskrönika signerad Agneta Furvik.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

#Flyktvägen fortsätter, Johanna Melén rapporterar från grekiska Lesbos, vi reder ut begreppet "crowdfunding", många svenska vill välkomna flyktingar, flyktingmottagande i Rödby och Malmö, elever som inte går i skolan och drottning Elizabeth passerar drottning Victorias rekord på tronen och utrikeskrönika signerad Agneta Furvik.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

#Flyktvägen fortsätter, Johanna Melén rapporterar från grekiska Lesbos, vi reder ut begreppet "crowdfunding", många svenska vill välkomna flyktingar, flyktingmottagande i Rödby och Malmö, elever som inte går i skolan och drottning Elizabeth passerar drottning Victorias rekord på tronen och utrikeskrönika signerad Agneta Furvik.

Aktualiteter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Nyheter

Nyheter

I Sverige vaccinerar den absoluta majoriteten sina barn enligt det allmänna vaccinationsprogrammet, men internet svämmar över av historier om vaccinbiverkningar och vårdpersonal möter en del oroliga föräldrar. Natascha läser innehållsförteckningen på det vaccin hennes dotter snart ska få, hon känner sig orolig för biverkningar och tycker inte att den vårdpersonal hon pratat med har kunnat besvara hennes frågor. Överläkaren Margareta Blennow har under sin långa karriär mött personer som känner sig tveksamma och som har många frågor kring vaccinationer, hon håller sedan förra året särskilda grupper för vaccintveksamma föräldrar i Stockholm.  Hur ser föräldrars funderingar inför att vaccinera ut? Och hur ska man hålla uppe viljan att vaccinera för sjukdomar som de flesta aldrig kommer att träffa på under sin livstid? I studion medverkar: Anders Lindberg, infektionsläkare, Britta Lundgren, professor i etnologi och Margareta Blennow, överläkare, Södersjukhuset. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Anna har bara ett bröst. Där det högra bröstet skulle ha suttit finns bara ett långt ärr. Hur mycket av hennes kvinnlighet och könsidentitet låg egentligen i bröstet? En tidig morgon för sju år sedan ringde telefonen hemma hos Anna Sandström. Hon ombads omedelbart att åka in till sjukhuset och Anna förstod genast att hon skulle få besked om att hon fått cancer. Strax därefter opererades bröstet bort och Anna minns chocken över att se det långa ärret där bröstet tidigare varit.  - Jag kände mig vingklippt och väldigt okvinnlig, berättar Anna. Fastän det idag är vanligt att rekonstruera det borttagna bröstet har Anna valt att leva med enbart ett bröst.  - I dag har jag insett att kvinnligheten inte sitter i mitt bröst. Men insikten om det har tagit lång tid.  Under hela sjukdomstiden har Anna haft bröstsjuksköterskan Maria Sandberg vid sin sida. Hon utnämndes för några år sedan till årets bröstsjuksköterska i Sverige och arbetar på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. I ett mottagningsrum på Kirurgavdelningen tar hon fram och visar några av de bröst kvinnor kan välja mellan. Programmet är gjort av Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Sociala frågor

Kultur

ur diktsamlingen: "Tolvfingertal", första rad: "vi sitter i lodräta rader" Uppläsare: författaren Förlag Bonniers 2015 Varje dag den här veckan läser Gabriel Itkes-Sznap en dikt ur sin diktsamling "Tolvfingertal" som utkom i våras och fick ett fint mottagande: - Det var längesedan (//) jag läste en så självklart bra och övertygande debutant, skrev recensenten Viktor Malm i Expressen. Tolvfingertal handlar enligt författaren själv om familjerelationer och slaktprocesser, minnesritualer och kräkreflexer, namngivning och förtvålning.   Musik Maurice Ravel: Oiseaux tristes ur "Miroirs" Exekutör: Oksana Sjevtjenko, piano Sänds även kl. 22.55.

Kultur

I USA får 6 procent av skolbarnen adhd-läkemedel. Barn i Frankrike får i högre grad psykoterapi i stället för medicin. Vad beror dessa regionala skillnader på? Sveriges Radios globala hälsokorrespondent söker svar. Redan Moliere beskrev i sin komedi den tanklöse 1655 hur det kan gå för en person som är hyperaktiv, har svårt att fokusera och är väldigt impulsiv. De här egenskaperna har stark ärftlighet så de har säkert alltid funnits i mänskligheten och sannolikt haft fördelar under evolutionens gång. Som att våga ge sig av till nya jaktmarker till exempel. Det här är Bruno Falissard, professor i folkhälsa vid Université Paris-Sud. Han är expert på ADHD och chef för den internationella organisationen för barnpsykiater IACAPAP. Han har märkt hur kollegor har lite svårt att svälja att något vi kallar en sjukdom eller funktionsnedsättning inte bara är av ondo. När jag hastar in på forskningslabbet mitt i Paris, med en lunchmacka i en påse, säger han vänligt: ät först, då tänker man bättre. Professor Bruno Falissards grupp deltar i en stor europeisk studie som följer 800 barn och tonåringar med ADHD som äter amfetaminliknande läkemedel under två år, och lika många som inte tar några mediciner för att undersöka långtidseffekterna. En del av hans unga patienter vill helst inte äta medicinerna med namn som Ritalin eller Concerta under loven när de inte måste kunna sitta still i timmar och lyssna på sina lärare. För visserligen går den kemiska substansen metylfenidat snabbt ur kroppen, men när den verkar så förändras personligheten på både gott och ont. Vad händer när vi ger amfetaminliknande substanser till barn? Kanske vi påverkar deras hjärnor permanent? Om ett år kommer resultatet från Adduce-studien, och Bruno Falissard tror att den kommer att bekräfta att de vanligaste biverkningarna är dålig aptit, sömnproblem och högt blodtryck. En del som äter metylfenidat blir dessutom deprimerade, men det ska vägas mot att om man inte får medicin mot sin ADHD, så kan det också göra en deppig, enligt Bruno Falissard. En känd positiv effekt är att medicineringen verkar skydda mot att hamna i missbruk vilket annars är en risk för personer med ADHD. En del av hans franska psykiatrikollegor skriver inte ut medicin till de här barnen av ideologiska skäl, så sannolikt så får allt för få barn med ADHD i Frankrike piller anser Bruno Falissard. Å andra sidan är både han och många med honom övertygade om att man knaprar alldeles för mycket medicin i USA där även läkare på vårdcentralen har rätt att skriva recept på metylfenidat, inte bara barnpsykspecialister som i Frankrike. I USA får hela 11 procent av skolbarnen en ADHD-diagnos, i Frankrike är det bara mellan 3-5 procent. En orsak kan vara den franska diagnosmanualen över psykiska sjukdomar som togs fram för att läkarna inte gillade den amerikanska varianten DSM med en stark biologiska prägel, som tagit över i många andra länder. I den franska manualen finns nämligen inte ens ADHD-diagnosen med. Franska barn som har svårt att koncentrerare sig eller är hyperaktiva kan alltså få diagnosen disharmoni, som innebär att deras färdigheter inte utvecklats i samklang. De brukar först utredas av en skolpsykolog, som ofta har en psykoterapeutisk skolning. Freuds 100 år gamla teorier har fortfarande en stark ställning i landet och Bruno Falissard anser att de ger en grund för att förstå hela patientens livssituation. Sedan skickas barnen vidare till barn- och ungdomspsykiatrin CMPP. Behandlingen där kan bestå av samtal, rollspel, gruppterapi och träningsprogram. Professor Bruno Falissard påpekar att terapi är dyrt och att effekten inte har lika bra stöd i forskning, men att en del av barnen verkar blir hjälpta utan piller: Men är det ändå inte lite konstigt att fransmän och fransyskor som i vanliga fall är så positiva till mediciner, i det här fallet håller emot mest styvnackat i Europa, undrar jag? Jo det är paradoxalt anser professor Bruno Falissard och antagligen har det med 1700-tals filosofen Rosseaus tankar att göra som fortfarande utövar stort inflytande i Frankrike. Att barn föds goda och om de blivit psykiskt sjuka så är det samhällets fel. Inte en kemisk obalans som behöver rättas till. Christine Getin startade Frankrikes patientorganisation för ADHD för 15 år sedan. Hon hade då kämpat för hjälp till sin drömmande son från det att han var 4 år tills han fyllde 16. Han tycktes aldrig lyssna, trots att det inte var något fel på hörseln. Varje rast tappade han bort sina skolböcker, eller försvann på skolutflykter och när han kom hem hade han ofta blåmärken efter att ha fått stryk av de andra barnen. Tidigt förstod hon att skulle han lära sig nånting alls så fick hon göra det själv efter skoldagens slut. Genom att rensa ett rum på allt distraherande, sitta med honom i knät, skriva ned det han skulle läsa på en rad och hålla för ögonvrårna. Så orkade han sitta max 10 minuter i taget. Men han blev allt mer spänd, fick ofta vredesutbrott, rymde hemifrån och hade självmordstankar. I 14-årsåldern gick han ett år i psykoterapi, liksom båda föräldrarna, men det hjälpte föga. Till slut fick sonen träffa en barnpsykiater som kunde ställa rätt diagnos, grav ADD, alltså ADHD med svår uppmärksamhetsstörning, men utan hyperaktivitet. Så fick han metylfenidat-medicin. För första gången i sitt liv kunde han koncentrera sig och förstod att han inte var dum i huvudet. Idag är han 30, har slutat medicinera sedan länge och jobbar med att klä om möbler. Christine Getin har under tiden via sin frivilligorganisation hjälpt tusentals andra föräldrar i beråd. Som fått höra av skolan att barnens beteende är deras fel. Om de bara var lite mer fasta i sin uppfostran, inte pjåskat utan gett barnen fransk cadre, strama regler, så skulle det gått bättre. För 15 år sedan var det få franska läkare som visste så mycket om ADHD, anser Christine Getin. Idag har det blivit bättre, bland annat på grund av de vetenskapliga konferenser hon ordnat. Juliette Leborgne är 13 år och tecknar ett landskap med pastellkrita. Hon älskar att rita och sjunga och skriva berättelser. Då kan hon sitta koncentrerat i timmar utan ansträngning, men i skolan var det tidigare omöjligt. I tvåan var det en lärare som sa inför hela klassen att hon var som en bebis, att hon aldrig skulle kunna koncentrera sig och att hon lika gärna kunde sluta i skolan. Juliette hade dåliga betyg, det blev bråk hemma, hon hade inga kompisar i klassen och mådde dåligt. Efter ett otal tester och utredningar fick hon till slut diagnosen ADD och har ätit medicin nu i två år, 3 piller om dan. Med den kan hon lyssna och skriva samtidigt, betygen har höjts rejält och de andra i klassen har slutat mobba henne. Men Juliettes diagnos har också fått oanade konsekvenser för hela familjen, berättar hennes pappa Loic Leborgne när vi ses i hemmet intill flygplatsen Orly. Först när Juliette blev utredd förstod föräldrarna att hennes storasyster hade samma problem. Hon fick därför inte sin diagnos förrän hon var 18 år och börjat på universitetet. Hade vi förstått hennes svårigheter så hade vi förstås inte skällt på henne för hennes dåliga betyg i skolan och sagt att hon var lat, nått jag ångrar djupt idag, säger Loic Leborgne. Storasystern var djupt olycklig under hela sin skoltid och hade inga vänner i sin egen ålder. Det hade vi kunnat besparat henne om vi bara förstått, fortsätter Loic Leborgne. Nu pluggar hon till sjuksköterska och är mer tillfreds med livet. Men några piller tar hon inte, det är för sent har läkarna sagt. Fast det numer inte är ovanligt att vuxna med ADHD också medicinerar. Loic Leborgne har dessutom insett att han själv också har ADHD, även om ingen ställt diagnosen. För honom var det en lättnad förklaring till alla konflikterna i skolan och med föräldrarna och vilken krokig väg hans liv tagit. I skolan fick Loic Leborgne uppmaningen att sporta för att hantera sin hyperaktivitet. Det blev fotboll, tennis, simmning och judo med svart bälte. Han blev inte lugnare, men det var bra ändå, säger han. Numer är han försäljningschef för ett byggföretag. Julietts ADHD-utredning har kostat 20 000 kronor. Medicinen går på lika mycket årligen. Familjen kan få ersättning från socialförsäkringssystemet, men då måste Juliettes funktionsnedsättning registreras, vilket de inte vill. Loic Leborgne tycker att den här typen av vård borde vara gratis, så den inte kommer an på plånboken. Han efterlyser också att lärare får utbildning kring ADHD för hans erfarenhet är att ingen i Juliettes skola förstått hennes problem utan bara tyckt att hon borde skärpa till sig. En bild som delas av många föräldrar enligt patientorganisationen TDAH-France. Så hur många barn har ADHD egentligen? När hundratals vetenskapliga studier sammanvägs från hela världen så kommer man till ett snitt på mellan fem och sju procent som idag diagnostiserats, men eftersom adhd-diagnoser inte ställs med hjälp av röntgenbilder eller blodprov, utan efter en tolkning av symptom som patienten själv beskriver så spelar kulturella faktorer in, liksom tidsandan, säger professor Bruno Falissard. Idag kallar vi den här gruppen av symptom för ADHD, men det är en konstruktion som kanske kommer att överges om något decennium eller två när vi förstår mer. Bruno Falissard har också funderat på vad som driver den snabba ökningen av antalet ADHD-fall i världen: Idag finns en förväntan att alla ska lyckas, ska uttrycka sig och vara fria, vilket ställer större krav på individen. Dessutom tycker han att både föräldrar och skola har problem att upprätthålla auktoritet när det inte längre är okej att slå barn i de flesta länder, även om det faktiskt fortfarande är tillåtet att aga sina söner och döttrar i just Frankrike och en majoritet av befolkningen vill ha det så. En annan forskare som ägnat 40 år att fundera på frågan vad som driver den globala epidemin av ADHD-diagnoser är Peter Conrad, amerikansk professor i sociologi vid Brandeis University utanför Boston. Han har studerat ett antal länder, bland annat USA och Frankrike och funnit fem faktorer: Läkemedelsindustrin har förstås ett intresse av att så många som möjligt äter ADHD-piller och helst hela livet. I USA är det tillåtet att göra medicinreklam direkt till allmänheten, det är det inte i andra länder, men industrins lobbying och stöd till patientorganisationer är en annan faktor enligt Peter Conrad. Liksom att psykiatrin blivit allt mer biologiskt inriktad, där kemiska obalanser i hjärnan blivit viktigare än sociala och psykologiska krafter och sjukvårdsapparaten hellre subventionerar läkemedel än dyr terapi. Den amerikanska manualen över psykiska sjukdomars segertåg över världen spelar också in, liksom all lättillgänglig information på nätet, anser Peter Conrad. Till exempel alla ADHD-tester: Gungar ditt barn på stolen vid matbordet? Har det svårt att höra på en längre stund? 15-20 frågor ställs och svarar man ja på mer än några så är det dags att söka en läkare för ADHD-utredning enligt internet-testen, berättar professor Peter Conrad. Frågan är vilka föräldrar till en sexåring som inte skulle svarat ja? Kan det också vara omognad som medikaliseras, undrar Peter Conrad? Ett tecken på det är att det är mycket vanligare med en ADHD-diagnos bland barn födda sent på året, än de födda tidigt. Så är det i USA, Kanada, Island, Sverige, Holland, Spanien och Tyskland till exempel. Men är det så konstigt att decemberbarnen har lite svårare att lyssna på fröken och sitta still än deras klasskamrater födda i januari, nästan ett år äldre? Danmark är det enda land som inte sett den här omognadseffekten i en vetenskaplig studie kring ADHD-diagnoser. Men där fick också de yngsta barnen i en årskull fram tills för några år sedan börja skolan ett år senare om föräldrarna ville. Det har nu stramats upp. Bara undantagsvis får barnen börja med nästa årsklass, så Anton Pottegård som är forskare i klinisk farmakologi vid Syddansk universitet tror att skulle studien göras om nu så har även Danmark inordnat sig i ledet. Alltså att de yngsta barnen i klassen oftare får en ADHD-diagnos. Det berättar han när jag hälsar på i sommarhuset på Själlands Udde: Kanske får vi nu ett problem vi redan löst med flexibel skolstart, tänker Anton Pottegård. Han har också undersökt hur länge danska barn tar sina metylfenidatpiller, och det visar sig då att bara 4 av 10 håller på mer än ett år. Inte heller har antalet ADHD-fall ökat på flera år, men så låter det inte i den uppskruvade mediedebatten i Danmark. Anton Pottegård kan inte komma på någon annan sjukdom där lekmän debatterar lika tvärsäkert vad som är rätta behandlingen för en sjukdom. En annan sak som förbryllar honom är de stora skillnaderna i procentandel barn som får en ADHD-diagnos. Island är till exempel uppe på samma höga nivå som USA, dubbelt mot Sverige, Norge och Danmark. Men avvikelserna inom länder är ännu större. Ett sjukhus i en stad kan ge mer än dubbelt så många ADHD-diagnoser som ett annat, och på båda anser läkarna att de gör rätt. Fast så kan det ju inte vara, tycker Anton Pottegård Reporter: Johan Bergendorff Sänds även i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyhetsprogram

Kultur

Det har funnits många hypoteser om var den egyptiska drottningen Nefertiti begraves efter sin död för dryg 3300 år sedan. I OBS radioessä gräver Mattias Berg sig nedåt i lagren av historier om Nefertiti och jakten på den försvunna kroppen och följer spåren av en gåtfull egyptisk drottning som fått ge namn åt skönhetssalonger, jazzklubbar och musikstycken. Sänds även kl. 20.45 och kl. 00.45.

Kultur

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. I veckans avsnitt pratar vi bland annat uttrycken det drar ihop sig, intresseklubben antecknar och dra det kortaste strået. Veckans språkfrågorDra det kortaste strået betyder att ha otur men kan man säga att dra det längsta strået betyder tur? "Intresseklubben antecknar" - varifrån kommer det uttrycket? Att det "drar ihop sig" betyder att något närmar sig i tid, men var kommer uttrycket från? Vissa klädesplagg förekommer i plural, men andra i singular, trots att alla kläderna hanteras som ett plagg. Finns det någon rimlig förklaring till skillnaden? I en by i Ångermanland användes ett ordet dånt för negationer till exempel dånt gå =gå inte. Finns det någon koppling till engelskans don't go =gå inte? Språkexpert Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper Sänds även i morgon kl. 19.03 och natt mot torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Kritiken om Francesca Woodman och Sally Mann - vilken är deras plats i fotohistorien och hur ser deras inflytande ut över fotokonsten? Programledare Anneli Dufva har bjudit in kulturredaktionens kritiker Mikael Timm och Cecilia Blomberg, för att tillsammans med fotografen Aida Chehrehgosha diskutera Moderna museets nya utställning. Francesca Woodman (1958-1981) fotograferade ofta kvinnor - eller sig själv - och skapade bilder som kretsar kring genus, representation, sexualitet och kropp. Sally Manns bildvärld handlar istället om familjen, landskapet, livet och döden. Nu har hon fyllt 64 och Mårten Arndtzén har läst hennes memoarer "Hold Still, A Memoir with Photographs" - essä i veckans Kritiken! Dessutom, intervju med Signe Gjessing, ett av stjärnskotten inom dansk lyrik och en närläsning av OEIs diktantologi "Det fanns flera vi och någon bad om tydlighet", där alla tretton poeter är födda 1984 och senare. Så, efter sommarens kulturdebatt om hur illa det är ställt för den svenska poesin och hur dansk dito skördar framgångar - hur mår den unga svenska lyriken? Sänds även i morgon kl. 18.15 och natten mot lördag kl. 04.02.

Kultur

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Programledare: Thomas Nordegren. Dagens två gäster ska prata om vad som kommer hända med Sveriges nationalscen och varför det inte går att söka asyl på ambassaderna i Turkiet och Libanon.  Nye Dramatenchefen Eirik Stubø kommer till studion idag och berättar vad han vill med Nationalscenen. Han har också lovat att regissera Louise och Thomas i en Norén-scen. Och så ska vi fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson om varför det inte går att söka asyl direkt på ambassaderna i Turkiet och Libanon. Då skulle ju människor i nöd slippa att ruineras av flyktingsmugglare och riskera sina liv i gummibåtarna på Medelhavet. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Kicki Möller nordegrenepstein@sverigesradio.se Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyhetsprogram Sänds även kl. 21.35.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Kustbevakningens Poseidon hemma i Sverige. Angela Merkel och Stefan Löfven möts i dag. Läkemedelsbiverkningar. Ny bok "Marie-Louise Ekmans två liv". Tredje delen i reportageserien "Följa John". tredje delen i reportageserien Rysslands agerande i Syrienkrisen. "Följa John". Klarar du dig på fyra klädesplagg under en vecka? Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Kustbevakningens Poseidon hemma i Sverige. Angela Merkel och Stefan Löfven möts i dag. Läkemedelsbiverkningar. Ny bok "Marie-Louise Ekmans två liv". Tredje delen i reportageserien "Följa John". tredje delen i reportageserien Rysslands agerande i Syrienkrisen. "Följa John". Klarar du dig på fyra klädesplagg under en vecka? Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetsprogram Sänds även kl. 23.50.

Kultur

Respekt. Det är mottot för Trampolinhuset i Köpenhamn där konstnärer, asylsökande och volontärer skapar en värdig tillvaro för människor på flykt. -Världen är för stor, tycker den danske författaren Kaspar Colling Nielsen som skrivit dystopin "Det danska inbördeskriget 2018-2024". Kriget bryter ut på grund av finanskrisen. Arbetslösa och bostadslösa ger sig ut att mörda bankfolk och rika. I verkligheten har det gått ett halvår sedan attentaten i februari Köpenhamn, mot synagogan och ett möte om yttrandefrihet och hädelse. Två människor dödades, flera skadades. Det är i höst också tio år sedan Jyllandsposten publicerade Muhammedteckningarna. I somras blev främlingsfientliga Dansk Folkeparti näst största parti i danska valet. Och den nya regeringen minskar på ersättningen till asylsökande. Enligt Kaspar Colling Nielsen är dock flyktingdebatten bara en symbolfråga för politikerna, det enda sätt man har att positionera sig till höger eller vänster. Flyktingarna är inget som hotar demokratin, det hotet kommer från annat håll, från en rå kapitalism som gör att vi i väst är redo att göra avkall på både demokrati och humanism. Det finns ett Danmark som blir alltmer främlingsfientligt, men det finns också ett annat Danmark. En motrörelse. Helene Alm reste till Köpenhamn och besökte bland annat Trampolinhuset, ett medborgarhus som startadedes av några konstnärer och drivs av asylsökande och volontärer. I programmet intervjuas modedesigern Dady de Maximo som överlevde folkmorden i Rwanda, Morten Goll och Tone Olaf Nielsen som startade Trampolinhuset, volontären Judit Katz, Anne Boukris som driver den judiska filmfestivalen i Köpenhamn och Kaspar Colling Nielsen, författaren till "Det danske borgerkrig 2018-2024". Från i går. Sänds även natten mot fredag kl. 04.02.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. Veckans Vetenskapsradion Forum undersöker om det finns någon skillnad mellan vad Sverigedemokraterna säger utåt och hur de kommunicerar inom partiet, och så handlar det om ölets historia. Sverigedemokraterna kommer från en nationalistisk tradition, från Bevara Sverige svenskt och Sverigepartiet, och många misstänker att de fortfarande i grund och botten är samma parti som på 90-talet, att de likt en ulv i fårakläder mörkar vad de egentligen står för och att de har en dold agenda. De här misstankarna har synts inte minst i de debatter som uppstått kring om Sverigedemokraterna ska få publicera tidningsannonser, och ett sätt att försöka ta reda på om misstankarna stämmer är att undersöka om det finns några skillnader i vilka åsikter partiet ger uttryck för utåt, jämfört med vad som sägs inom partiet. Simon Oja disputerar i dagarna på en avhandling i retorik i vilken han jämför Sverigedemokraternas valmaterial, där de alltså presenterar sin politik för allmänheten, med hur de kommunicerar med de egna medlemmarna genom skämtteckningar i tidningen SD-Kuriren. Att brygga sitt eget öl är en trend som växer snabbt och olika så kallade mikrobryggerier dyker upp lite varstans. Den nya utställningen Med smak av humle på Nordiska museet i Stockholm visar hur människor i hundratals år har gjort sitt eget öl, och det handlar också om humlen som tidigt blev känd som ett välsmakande konserveringsmedel vid ölbryggning. Vi hör utställningsproducenten Amanda Creutzer och Else-Marie K. Strese, som tillsammans med Clas Tollin är författare till den nya boken Humle, det gröna guldet. Programledare är Urban Björstadius. Från igår. Sänds även i natt kl. 01.35.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Sociala frågor, Repris

Nyheter

Nyheter

Anna har bara ett bröst. Där det högra bröstet skulle ha suttit finns bara ett långt ärr. Hur mycket av hennes kvinnlighet och könsidentitet låg egentligen i bröstet? En tidig morgon för sju år sedan ringde telefonen hemma hos Anna Sandström. Hon ombads omedelbart att åka in till sjukhuset och Anna förstod genast att hon skulle få besked om att hon fått cancer. Strax därefter opererades bröstet bort och Anna minns chocken över att se det långa ärret där bröstet tidigare varit.  - Jag kände mig vingklippt och väldigt okvinnlig, berättar Anna. Fastän det idag är vanligt att rekonstruera det borttagna bröstet har Anna valt att leva med enbart ett bröst.  - I dag har jag insett att kvinnligheten inte sitter i mitt bröst. Men insikten om det har tagit lång tid.  Under hela sjukdomstiden har Anna haft bröstsjuksköterskan Maria Sandberg vid sin sida. Hon utnämndes för några år sedan till årets bröstsjuksköterska i Sverige och arbetar på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. I ett mottagningsrum på Kirurgavdelningen tar hon fram och visar några av de bröst kvinnor kan välja mellan. Programmet är gjort av Från kl. 11.03.

Sociala frågor, Repris

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35

Telefonväkteri

Det har funnits många hypoteser om var den egyptiska drottningen Nefertiti begraves efter sin död för dryg 3300 år sedan. I OBS radioessä gräver Mattias Berg sig nedåt i lagren av historier om Nefertiti och jakten på den försvunna kroppen och följer spåren av en gåtfull egyptisk drottning som fått ge namn åt skönhetssalonger, jazzklubbar och musikstycken. Från kl. 13.20. Sänds även kl. 00.45.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Barns och ungas livsvillkor skildras i spännande och levande reportageform. UR

Dokumentärer

Nyhetsprogram Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Om dagboken som terapeutisk vän. Mats Bjurbom  författare, fotograf och föredragshållare. Han har också skrivit tv - manus, bland annat till serien "Vita lögner" och är upphovsman till tv-dokumentären "Porträtt av sju gruvarbetare i olja" som handlar om minnen runt nedläggningen av Falu Gruva, världens äldsta arbetsplats. Mats har skrivit flera böcker, bland annat kriminalromanen "Rosen Matilda och den döda flickan" och "Samtal i trons gränsland" tillsammans med pastor Torsten Åhman. I år är han aktuell med boken "Den lille tankeläsaren som upptäcker sin värld - från kontroll till tillit" som är en samling texter med reflektioner om den kristna tron och om hur den kan hjälpa en att släppa på sitt kontrollbehov. Producent Gunilla Nordlund Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Kustbevakningens Poseidon hemma i Sverige. Angela Merkel och Stefan Löfven möts i dag. Läkemedelsbiverkningar. Ny bok "Marie-Louise Ekmans två liv". Tredje delen i reportageserien "Följa John". tredje delen i reportageserien Rysslands agerande i Syrienkrisen. "Följa John". Klarar du dig på fyra klädesplagg under en vecka? Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

ur diktsamlingen: "Tolvfingertal", första rad: "vi sitter i lodräta rader" Uppläsare: författaren Förlag Bonniers 2015 Varje dag den här veckan läser Gabriel Itkes-Sznap en dikt ur sin diktsamling "Tolvfingertal" som utkom i våras och fick ett fint mottagande: - Det var längesedan (//) jag läste en så självklart bra och övertygande debutant, skrev recensenten Viktor Malm i Expressen. Tolvfingertal handlar enligt författaren själv om familjerelationer och slaktprocesser, minnesritualer och kräkreflexer, namngivning och förtvålning.   Musik Maurice Ravel: Oiseaux tristes ur "Miroirs" Exekutör: Oksana Sjevtjenko, piano Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Kustbevakningens Poseidon hemma i Sverige. Angela Merkel och Stefan Löfven möts i dag. Läkemedelsbiverkningar. Ny bok "Marie-Louise Ekmans två liv". Tredje delen i reportageserien "Följa John". tredje delen i reportageserien Rysslands agerande i Syrienkrisen. "Följa John". Klarar du dig på fyra klädesplagg under en vecka? Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Nyhetsprogram Från kl. 18.09

Kultur, Repris