SR, P1 2015-09-22

Nyheter

Nyheter

Programledare: Louise Epstein. Eftersom det var budgetdebatt i riksdagen den 21 september utgick Nordegren & Epstein i P1:s ordinarie sändning. På programmets repristid under natten sände vi i stället ett hopklipp av i vårt tycke extra intressanta och tidlösa intervjuer vi gjort under hösten. Mycket nöje! Programledare: Louise Epstein och Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist nordegrenepstein@sverigesradio.se

Underhållning

Här diskuteras de svenska och internationella strömningarna i kultur- och samhällsdebatt. Från i går eftermiddag.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Landets enda radioprogram om skolan. Vi belyser, granskar och diskuterar aktuella frågor. UR. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Repris från 2010/2011

Fritid och hobby

Nyheter

Nyheter

För många pensionärer är barnbarnen en enorm källa till glädje. Du får och ger kärlek, du kanske hämtar på förskolan, du leker och läser och blir en viktig person. Men barnbarn är också en källa till konflikt. Trycket kan vara stort från föräldrarna på att "de gamla" ska ställa upp och då blir barnpassningen mer en stress än en glädje. Den andra sidan av myntet är alla de pensionärer som förvägras möjlighet att träffa sina barnbarn. Det kan bero på skilsmässor eller andra konflikter men blir en sorg och smärta som är svår att hantera. Och värst är det kanske för barnen som inte får se t ex sin farmor eller farfar? I Pyramiden diskuterar vi båda ytterligheterna. Hör bl a Dagmar Hubert, ordförande i FMF, föreningen Saknade barnbarn, f d Forum för mor- och farföräldrar och familjeterapeuten Lennart Björklund. Programledare är Agneta Nordin och vid hennes sida Karen Söderberg, pensionerad journalist med erfarenhet som både skribent och chef på bl a Dagens Nyheter, SVTs Aktuellt och Sydsvenskan. Från igår förmiddag, Sänds även på lördag kl. 12.05.

Sociala frågor, Repris

Undersökande journalistik från Göteborg. Läderindustrin i indiska Kanpur förgiftar staden. Ändå säljer svenska företag varor härifrån - trots att de säger sig värna om miljön. Kalibers granskning av ridsportens smutsiga baksida, del 2. En man som är klädd i vita, lite smutsiga kläder kommer emot oss. Han viftar med armarna för att få vår uppmärksamhet. Vi har precis klivit ur bilen i en liten by som ligger i utkanten av den indiska industristaden Kanpur. Det visar sig att mannen är bonde och han vill berätta för oss vilka problem han och andra bönder i hans by får på grund av den stora läderindustrin i staden. Garverierna, det är deras fel säger han. - Han har medicinska problem med att det kliar, de har hudproblemen, allergier. Och matsmältningsproblem, översätter vår tolk. ­- Från vattnet? - Ja, från vattnet, eftersom de använder det här vattnet. Mannen visar sina armar och berättar att de alltid kliar, han har fått någon typ av eksem. Andra i byn har fått magproblem, berättar mannen som heter Rajan. Och skördarna är nästan helt förstörda. När han försöker så vete så växer det inte längre, så nu försöker han livnära sig på att odla en speciell blomma som används i hinduiska tempel. Och allt är vattnets fel säger han, det är giftigt. Det är det som gör människorna och djuren här sjuka. Men vi har inget val, vi måste använda det här vattnet. - Det här vattnet är förorenat av kemikalier, säger Rajan. - Folk förlorar sina fingrar på grund av vattnet, bönderna arbetar med händerna i jorden och i vattnet som är fullt av kemikalier och tungmetaller, och det här gör att deras fingrar fräts sönder, berättar Sushmita Sengupta som jobbar i vattenteamet på den New Delhi baserade organisationen "Center for Science and Environment". Sushmita Sengupta har varit i Kanpur och gjort research om föroreningarna där. Hon berättar att nånting som kan liknas vid spetälska drabbar bönderna som arbetar med händerna bland grödorna. Mixen av kemikalier och tungmetaller som finns i vattnet gör att skinn och muskler fräts sönder. I förra veckan kunde Kaliber berätta om hur indiska arbetare riskerar sin hälsa när de tillverkar ridutrustning som säljs i svenska butiker. Vi reste till den indiska industristaden Kanpur där man tillverkar ridprylar till många länder, bland annat Sverige. Vi kunde berätta om de svenska företagen Gekås i Ullared, Hööks hästsport, Biltema, Granngården och grossisten Globus. Och hur de handlar med ridutrustning som tillverkats på fabriker i Kanpur under förhållanden där arbetarna utsätts för risker. Från förra veckans program: "Det är 45 grader varmt i Kanpur i norra Indien när vi visas runt i de dåligt ventilerade fabrikerna. Inte på något av de garverier som vi får besöka ser vi arbetare med skyddsutrustning. Vikram som jobbar i ett garveri berättar att han får andningsproblem av sitt jobb." Inte på någon av de fabriker som vi besökte såg vi arbetare som hade skyddsutrustning mot kemikalier, det låg skräp, högar av tyg och annat brännbart material runt om i lokalerna, tomma och fulla behållare med brandfarliga ämnen låg huller om buller. Vi pratade med arbetare och läkare som vittnade om att folk blev sjuka av sina jobb. Men problemen som finns kopplade till läderindustrin i Kanpur stannar inte där. Kemikalierna och tungmetallerna som används för att tillverka läder påverkar så många fler än bara dem som jobbar i fabrikerna. Det drabbar också dem som lever i och omkring staden. Och de här miljöproblemen har varit kända i årtionden. Är det här okänt för de svenska företagen? Eller blundar de för det? De har ju uppförandekoder där det står att deras leverantörer ska ta miljöansvar och att de själva kollar upp att det här efterlevs. Idag fortsätter Kaliber granskningen av ridsportens smutsiga baksida. Företagen det handlar om heter alltså Gekås i Ullared, Hööks hästsport, Granngården och Biltema. De säljer alla ridutrustning som är tillverkad i Kanpur. Antingen produktion av egna märken eller som återförsäljare, eller både och. Och de säger alla att varorna de säljer ska tillverkas på ett juste sätt, även när det kommer till att ta miljöansvar. Som minst ska deras leverantörer och underleverantörer följa lagarna i det land där varorna tillverkas. - Vi är en stor aktör, vi har väldigt många besökare, alltså mycket ögon på oss. Och det är naturligt att vi känner ett engagemang även i miljöfrågor, säger Jan Wallberg, koncernchef Gekås. ­- Allmänt ett miljöansvar måste alla företag ta, säger Per Sigvardsson, VD Granngården. - Ja, vi tänker väl ganska, eller väldigt mycket på det just nu i alla fall, och har gjort i några år i bolaget om man säger så. "Code of conducten" i säg tar ju sikte på leverantörernas underleverantörer om man säger så. Uppfylla alla regler som finns i landet givetvis då, vi pratar hälsa och säkerhet, vi pratar miljö och kemikalier, säger Joachim Höök, VD Hööks. Det är lätt att förstå att när det kommer till garvningen och tillverkning av läder i Kanpur så är det en industri som skadar miljön. Bara man googlar orden "Kanpur" och "pollution" så kommer det upp otaliga texter om miljöförstöringen som garverierna orsakar. Indisk media skriver ofta om ämnet och det senaste året har de lokala myndigheterna påbörjat ett arbete med att stänga nästan hundra garverier i Kanpur för att försöka få ner volymen på det gifta vatten som släpps ut. Dessutom granskar den indiska miljööverdomstolen "The national green tribunal" huruvida alla garverier i Kanpur ska tvingas stänga. Utsläppen som garverierna orsakar är olagliga. Men Kaliber reser ändå till Kanpur för att med egna ögon få se föroreningarna och få träffa de människor som drabbas av dem. Och för att ta reda på hur det ser ut bestämmer vi oss för att följa vattnet. Vi börjar vid garverierna. Det är här som råhudar från till exempel vattenbufflar bearbetas i en lång process för att till slut bli till läder. Det finns flera hundra garverier i Kanpur, enligt myndigheterna kan det vara så många som mellan 400 och 700 stycken, men bara 170 av dom finns registrerade. De flesta ligger i området Jajmau precis invid den heliga floden Gagnes som rinner genom Kanpur. Garvning av hudar räknas till en av de mest förorenande industrierna. I garvningsprocessen kan uppemot 130 olika kemikalier och tungmetaller användas, som krom, ammoniak, svavelsyra, tensider och mängder av salt. Kemikalierna blandas med massor av vatten, vatten som ju måste ta vägen nånstans efter att det använts i garveriet. Här i Kanpur rinner det ut i floden Ganges, eller som bevattning till böndernas åkermark. Från garverierna tar vi oss vidare på vår tur genom staden för att se vad som händer med garveriernas avfall. Första stoppet är en av de soptippar där garverierna dumpar sådant material som blivit över i tillverkningsprocessen. Vi går in på området som är ungefär lika stort som en fotbollsplan, marken är grå och här och där ligger högar av blåaktiga läderrester - färgen är ett resultat av kromgarvningen. På andra ställen ligger högar av hår och andra djurrester. Så här beskriver Kalibers reporter det på plats: "Man kan se att runt i kring den här stora soptippen är det små skjul där folk alltså bor. Jag vet inte riktigt hur man ska beskriva den här lukten, det luktar som någon slags blandning av typ våt ko och kemikalier, det luktar inte så där jättegott. Ok, jag kan inte gå närmare det där, lukten är för stark för mig." Enligt den lokala miljöorganisationen Eco Friends så finns det runt tio till 15 sådana här soptippar runt om i Kanpur där man dumpar överblivna rester från garverierna. En del av resterna eldas upp, en del rinner iväg med vattnet när det regnar och sprids ut i området. Områden som folk alltså bor i. Medan vi står på soptippen kommer en lastbil och kör in. På flaket är det fullt av blöta slemmiga blåaktiga läderslamsor. Några män hoppar upp på flaket och börjar skyffla av avfallet. Jag tar en bild på dem men det gillar de inte. - Mannen där sa att vi inte fick ta bilder, varför vill de inte att vi tar bilder? frågar reportern Jitendra Dixit från Eco friends. - Det är olagligt att dumpa avfall så här, säger han. Vi åker vidare till ett tempel som ligger på strandbanken till floden Ganges. Bredvid templet finns ett utlopp där garveriernas vatten rinner ut. På vägen dit åker vi över en bro och jag ser hur en grupp människor står och tvättar kläder i floden inte långt från området där garverierna ligger. Reportern berättar från platsen: "Nu står vi alltså vid det här diket där garveriernas överblivna vatten rinner ut i floden. Men just nu så verkar de alltså inte släppa ut något sådant här överblivet vatten, för då ska vattnet vara helt brunt här och nu är det mera grågrumligt. Plus att eftersom det är monsunsäsong så är floden väldigt, väldigt bred och det är jättemycket vatten i den just nu så då syns inte de här utsläppen lika mycket." Alla garverier i Kanpur ska ha ett eget reningsverk i anslutning till fabriken. De ska också ha en återvinningsenhet, där man samlar ihop använt krom, förklarar Rakesh K Jaiswal som är president för Eco Friends. Sen ska vattnet vidare till stadens centrala reningsverk för att renas ytterligare. Men det här fungerar inte. - Vattnet som kommer ut från garverierna får inte innehålla mer än 2 mg krom per liter, förklarar Rakesh K Jaiswal. Men oftast innehåller vattnet som kommer ut från garverierna nästan hundra gånger mer, mellan 150-200 mg krom per liter. - Det finns några få garverier som är bättre på att rena sitt vatten, säger Rakesh K Jaiswal, men ingen är helt bra. Det är svårt att hitta något här i Indien som är helt perfekt, säger han. Efter att vattnet lämnat garveriet är tanken att det ska vidare till stadens centrala reningsverk - ett reningsverk som garveriägarna och myndigheterna ska betala för och sköta tillsammans. Men inte heller det fungerar. - Varje dag släpper garverierna i Kanpur ut 50 miljoner liter vatten som är fullt av kemikalier, berättar Rakesh K Jaiswal. Men det centrala reningsverket har bara kapacitet att rena nio miljoner liter, så resten åker rakt ut i floden orenat. Det vatten som det centrala reningsverket har tagit hand om förs ut till åkermarkerna kring staden för att användas som bevattning, men inte heller det är rent, berättar han. - Du kan se kvalitén på vattnet som används som bevattning, säger Rakesh K Jaiswal. Vi åker vidare längs vattnets väg. Vi passerar huvudgatan i området Jajmau, där garverierna ligger på rad efter varandra. Vi fortsätter förbi det centrala reningsverket som ligger i slutet av gatan och kör tills vi kommer till den plats där vattenet från det centrala reningsverket kommer ut. Kalibers reporter beskriver från platsen: "Ok, nu står vi alltså här vid utsläppet från det här centrala reningsverket, där vattnet som ska vara renat genom alla steg liksom rinner ut, men vattnet som kommer härifrån det är liksom, ja vad är det, typ grå grönaktigt." - Så det här ska vara renat? - Det här är det säkra vattnet som är för bevattning, säger Jitendra Dixit på Eco Friends ironiskt. - Men det är inte säkert? - Nej, det är inte säkert, säger han. Från stället där vi står förs vattnet vidare till åkermarkerna i långa smala kanaler. Vi åker max någon kilometer och där börjar en del fält breda ut sig. Vi stannar i den första byn vi kommer till. Där träffar vi bonden Gesempku som är i 50-års åldern. Han sitter i en liten kiosk med ett stort bandage runt ena foten. Han kan inte längre jobba på fälten berättar han. - Han är säker på att det bara beror på vattnet. För till och med ett litet sår som man får, på grund av vattnet blir det mer allvarligt, översätter vår tolk. Gesempkus fot började bli sårig när han gick runt på åkern och jobbade, nu har det gått sex månader utan att det har läkt, berättar han. Han har varit hos läkaren och fått mediciner men de har fortfarande inte hjälpt. Han själv är säker på att det är kemikalierna i vattnet som orsakat såren. Och skördarna blir bara mindre beklagar han sig, hans produktion har gått mer med 70 procent, säger han. - Produktionen har gått ner jättemycket, det påverkar min familj, säger han. I samma by träffar vi bonden Rajan, han med eksem på armarna som vi hörde i början av programmet. Och längre in i byn träffar vi några bönder som sköter om sin flock med bufflar. De berättar att de köper bufflarna från ett område nära Delhi, när de kommer hit mjölkar de upp till 15 liter om dagen, men efter några veckor så ger de knappt tio liter. Bönderna berättar att problemet funnits i många år. Men att det blir allt värre. De har demonstrerat och protesterat för att få myndigheterna att göra något. Då kommer folk dit och tar prover och bilder men inget mer händer, säger de. Eller jo, eftersom myndigheterna har konstaterat att grundvattnet i byn är förorenat, får de vatten från tankbilar nu istället som de kan ha till att dricka. Att grundvattnet i Kanpur har blivit förorenat bekräftar även Satish Sinha som är biträdande direktör på miljöorganisationen Toxics Link. Han berättar att han varit med och gjort en studie tillsammans med den myndighet som ska hålla koll på föroreningar, "The Central Pollution Control Board". De tog prover på grundvattnet runt om i Kanpur och hittade tydliga bevis på att vattnet var förorenat av sexvärt krom. Vatten som folk alltså dricker. Det är framför allt krom som används när man garvar hudar på kemisk väg. Vanligtvis använder man trevärt krom när man garvar, men det trevärda kromet kan övergå till att bli sexvärt krom om garvningen görs på fel sätt. Sexvärt krom är klassat som cancerogent och kan ge upphov till flera olika cancerformer. Men vattnet som släpps ut i floden Ganges eller till åkermarkerna har inte bara rester av krom, utan i det finns en blandning av hälsofarliga kemikalier som garverierna använt i sin tillverkningsprocess. Vi hör Rakesh K Jaiswal på Eco Friends. - I varje familj kan man träffa på någon som är påverkad av det förorenade vattnet, säger Rakesh, och i vattnet är det också krom som orsakar cancer. Men folk här är fattiga och har inte råd att gå till bra läkare, så cancern blir aldrig upptäckt innan de dör. Vad gör då de indiska myndigheterna åt problemet? I byn träffar vi också Humil Omar. Han jobbar för ett statligt projekt som heter "Ganga Action Plan". Den indiska regeringen sjösatte det här projektet redan på 80-talet som ett initiativ för att försöka rena den gravt förorenade floden. Men han erkänner utan omsvep att man inte kommit så långt. - Det görs många studier på föroreningarna i vattnet och hur man skulle kunna motverka dem, men utöver det händer det inte så mycket, säger Humil Omar. Men, som vi redan berättat, har myndigheterna också börjat stänga ner nästan hundra garverier för att försöka få ner mängden förorenat vatten som släpps ut, och det pågår en granskning i den indiska miljööverdomstolen huruvida alla garverier ska tvingas stänga. Vi har nu följt vattnets väg från garverierna till åkermarkerna. Vi lämnar byn och åker tillbaka in till staden. Där träffar vi Mr. Sultan som är med och leder ett av de större läderföretagen. De garvar 400-500 buffelhudar om dagen, säger han stolt. Inte heller han förnekar problemen med utsläppen till floden och menar att garverierna gör så gott de kan. - Alla är seriösa, till och med läderindustrin är väldigt seriös när det gäller att rena Ganges. De vill inte förorena floden, säger Mr. Sultan. Han berättar att det görs olika studier på hur det centrala reningsverket i Kanpur skulle kunna förbättras både vad gäller själva reningen, men också kapaciteten att rena mer vatten. Men att genomföra det här är dyrt och det finns en konflikt kring vem som borde betala: garveriägarna, myndigheterna i Kanpur eller Indiens regering. Själv tycker han inte att det är garveriägarna som borde behöva stå för hela kostnaden. Efter en vecka i Kanpur har vi nu också med egna ögon sett utsläppen från garverierna. Tidningarna skriver om utsläppen, den indiska regeringen har länge varit medveten om problemet, lokala politiker och myndigheter likaså, garverinäringen själv, miljöorganisationer, bönder - problematiken är välkänd. Utsläppen är dessutom olagliga. - Att garverierna släpper ut orenat vatten är inte tillåtet. Det som sker är ett brott mot dom indiskalagarna, säger Satish Sina på miljöorganisationen Toxics Link. Myndigheterna vet om det men ändå händer inget. Något som Humil Omar som jobbar för det statliga projektet "Ganga action plan" också medger. - Alla vet om problemen men kanske är det är ingen som riktigt lyfter upp dem till den högsta nivån, så Högsta domstolen kanske inte har hela bilden tydlig för sig, säger han. Och det är alltså i den här staden som mycket av den ridsportutrustning som säljs i Sverige tillverkas. Hööks, Biltema, Gekås och Granngården har alla varor härifrån i sina butiker. Men utsläppen från garverierna och miljöförstöringen är ju kända, så hur är det möjligt att de svenska företagen säljer produkter som tillverkas här? De säger ju att de tar ansvar för miljöpåverkan vid tillverkningen av de varor de säljer. Och i sina uppförandekoder så skriver de att deras leverantörer som minst ska följa lagarna i det land där tillverkningen sker. De skriver dessutom att de kontrollerar att kraven de ställer följs. Men när vi frågar de svenska företagen, som säljer lädervaror som träns och grimmor just härifrån, vad de känner till om de här miljöproblem så är det ingen av dem vi pratar med som säger sig känna till det här. Hööks hästsport har sysslat med sadelmakeri sen 1930-talet, nu producerar de sina egna märken i bland annat i Kanpur. VD och delägare Joachim Höök har själv varit i Kanpur, men han säger sig inte känna till något om utsläppen som garverierna orsakar: - Ingenting egentligen, inte mycket i alla fall. - Det var inget som du fick veta något om när du var där? - Nej, nej. - En sak som jag tycker är lite konstig, för jag har ju varit där nu nyligen, och man får ju tidningen på hotellet och varje dag så är det ju om de här miljöproblemen från garverierna och utsläppen i floden. Och det är ju liksom allmänt känt i staden de här problemen, så hur kan ni inte veta om det? - Ja, det är ju en bra fråga i så fall. För som sagt jag själv har varit i Kanpur, men nu var det många år sen. Om våra inköpare har missat att läsa tidningen och missat nyheterna och inte fått informationen, det är väl olyckligt givetvis i så fall. - Hur tycker du att det går ihop med ert miljöarbete, era miljökrav? - Det är klart att det som du säger till mig nu, att de inte följer lagar och regler på garverierna i Indien, då är det nyheter för mig givetvis då. Och det är ju klart att det känns ju inte alls bra på så sätt då. Inte heller Granngården säger sig känna till miljöproblemen. Trots att det är ett bolag som omsätter nästan två miljarder om året, menar de att det är deras leverantörer som ska göra kontrollerna av produktionen, det är deras ansvar, och Granngården litar på dem. Det säger inköpschefen Henrik Larsson och VD Per Sigvardsson: - Jag tänker att vi får tala med vår leverantör. Om det är så. Det är helt fel om det är på det sättet, säger inköpschefen Henrik Larsson. - Men den här code of conducten, och det här ni skriver på er hemsida, det är ju för era kunders del, lurar ni inte kunderna då att ni har koll, att det här sköts på ett juste sätt, när ni faktiskt inte kollar om det stämmer? - Om vi får en indikation på att det finns missförhållanden på ett eller annat vis då tar vi det på största allvar och, ett tar upp en dialog med den leverantören som vi köper den här produkten ifrån och hör vad de har att säga om det här. Och två, om det inte blir en åtgärd då får det en konsekvens i vårt samarbete, säger VD Per Sigvardsson. - Ni sa att ni är ett litet företag, att ni liksom inte kan ha den här kollen, fast ni gör väl ändå en vinst varje år, kan man inte avsätta en viss andel pengar till att ha bättre kontroll? ­- Vi pratar tusentals, eller i alla fall ett antal hundra leverantörer, och ett antal tiotal, femtontal, tjugotal länder, så den organisationen har de stora kedjorna, men vi har inte den kapaciteten. - Vilket ansvar tycker du att ni har för de produkter som ni köper från andra delar av världen och den miljöpåverkan de har? - Ja, vi ska inte jobba med leverantörer som inte följer dom lagar och regler som finns, och dom policys som finns, säger Per Sigvardsson. Inte heller Gekås säger att de känner till miljöproblemen, och menar att det är deras kontroll som brustit. Jan Wallberg är koncernchef och Malin Helde är VD med ansvar för inköp på succévaruhuset. - Ni har uppenbarligen varit där och vi har inte, och är det inte okej så är det ju en klar signal till oss att vi bör ha bättre koll på hur det ser ut där i området, säger Jan Wallberg. - Hur kommer det sig att ni inte har varit där och kollat? - Det är väl något vi får titta på ordentligt. Men det är återigen stickprovskontroller, vi tittar på stora leverantörer, stora produktområden, där det också är riskområden såklart. Så försöker vi göra en vettig prioritering på vilka vi åker till. Men det här har vi ju inte... säger Malin Helde. - Men när ni ändå har olika krav ni ställer, miljökrav, arbetsmiljökrav och sånt, hur kan ni ställa upp såna krav om ni faktiskt inte kollar att det efterlevs? - Ja, du har rätt. I den bästa av världar skulle man vara ute och titta på varje leverantör, och den leverantörens underleverantörer. Som kan vara många. Och då tror jag, vi är nog inte ensamma om att man väljer att ha en struktur och metodik där man gör just stickprovkontroller och försöker hitta och jobba med leverantörer som där man har förtroende och tror att det ska fungera. Men jag tror, i det här fallet så är det uppenbart att det här har gått förbi oss på ett sätt som inte är okej, säger Jan Wallberg. Biltema är det enda företag som inte vill vara med på någon intervju med oss. Detta trots flera mail och telefonsamtal till deras presschef Henrik Jarl. - Biltema, Henrik Jarl. - Hejsan. Det här är Veronika Karlsson på Sveriges Radio. - Hejsan hej. - Vi pratades vid i förra veckan att du... - Ja, det stämmer bra. -...att du skulle återkomma till mig med möjlighet till en intervju i veckan. - Ja, det har uppstått en viss situation på vår arbetsplats. - Aha. - Så jag tror nog att vi får hoppa över denna gången. Det blir bäst så. Vi får ingen intervju med någon på Biltema utan företaget skickar istället ett mail där de skriver att de tar problematiken på fullt allvar. Och precis innan det här programmet är klart, får vi nytt mejl från Biltema. De skriver att de gjort en revision hos leverantören  i Indien och att de som ett resultat av det besöket kommer upphöra köpa in läderprodukter med detta ursprung. Också de andra företagen säger till Kaliber att de nu ska undersöka förhållandena i Indien närmare. Vi hör Joachim Höök på Hööks hästsport. - Så får vi ju titta närmare på vad det kan bero på och vad vi skulle kunna göra åt det i så fall. - Vad skulle ni kunna göra åt det? - Att betala mer för produkterna för att de skulle renas om man säger så? Ja, det skulle det väl absolut kunna vara, om nu detta är ett problem, så är det klart att det skulle kunna vara så. Det är ju inte bara vi som köper grejer därifrån, det gör ju hela världen, och hela hästsportbranschen om det är den vi pratar om specifikt nu då. Det finns ju inte ett fint varumärke på fina gatan heller som inte köper varor från Kanpur. Det är klart att alla måste hjälpas åt och dra sitt strå till stacken i så fall, säger Joachim Höök. De indiska miljöorganisationerna är i alla fall på det klara med att de svenska företagen måste ta sitt ansvar. - De internationella och andra stora företag som producerar sina varor här måste ta ett mycket större ansvar, säger Satish Sina på Toxics Link. Någon del av vinsten som de gör måste komma samhället här tillgodo, och de måste försäkra sig om att människor och miljö inte kommer till skada. Bonden Gesempku, han med såret på foten som inte vill läka, har bara en sak att säga. - De borde rena vattnet, så att vi kan syssla med jordbruk här, så att vi också kan dra nytta av jordbruket. De måste rena vattnet, avslutar han.   Reportrar: Veronika Karlsson och Matilda Eriksson-Rehnberg Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se       Från kl. 10.03. Sänds även på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

P1-program där lyssnaren får möta en intressant och aktuell person i en enkel och ren 45 minuter lång intervju. Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Om Evert Taubes självbiografi. Redaktör Ulla Strängberg. (SR Jönköping) Evert Taubes självbiografi "Jag kommer av ett brusand´hav" (1952)  I år firar vi 125-årsminnet av Evert Taubes födelse. Han föddes i en fyrmästarfamilj på Vinga, sista utposten mot väster, som nr fyra av tretton syskon. Men "Jag kommer av ett brusand´hav" är ingen vanlig självbiografi, menar David Anthin, litteraturvetare och Taubekännare. Här beskriver Taube hur han vill dikta, utifrån sin barndom på Vinga. David Anthin. Författaren Taube klagade ofta över att han inte blev betraktad som en seriös författare.  - Jag är poet! skanderade han från scenen.  Jag gycklar ej med orden, fast jag är mera känd för glada visor om lustig älskog. Evert Taube. Uppläsare Peder Losten Producent Ulla Strängberg     Från i onsdags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Repris

Dokumentärer

Nyheter

Nyheter

Två dagars resa med båt genom Amazonas krävs för att komma till forskningsstationen Cocha Cashu i Peru. Mitt i nationalparken Manú ligger en av världens mest orörda djungler. I mer än 40 år har forskare kommit hit för att söka svar på regnskogens gåtor. Trots modern teknologi gör de stora avstånden livet på stationen till en utmaning. Det här är en av få platser som kan sägas vara orörd natur och som därför i många år använts som referens inom forskningen, säger Roxana Arauco som är station manager på forskningsstationen Cocha Cashu. Hon har själv doktorerat med en avhandling om myror och leder idag det mödosamma arbetet med att få verksamheten på stationen att flyta på. I sitt jobb ställs Roxana inför många utmaningar: termiter som äter upp utrustning, brist på bensin till båtmotorerna eller att batterierna som fylls på av solpaneler strejkar. Dessutom har en av kockarna blivit biten av en skorpion och över radio rapporteras att isolerade indianfolk kan vara på väg mot stationen. Forskarkollegan Patricia Alvarez Loyaza är expert på hur man sätter upp kamerafällor för att fånga skygga djur på bild. Artrikedomen här är förstås enastående. I Manús nationalpark finns fler fågelarter än i hela Europa. Flera tunga namn inom biologin har också börjat sin forskning just här vid Cocha Cashu. Men enligt Patricia Alvarez Loyaza så är det hårda tider för fältarbetande biologer. Trots mängder av obesvarade frågor om skogen och ekosystemet där så blir det allt tuffare att finansiera verksamheten. Marcus Hansson Från i går.

Vetenskap, Repris

Volkswagens utsläppsfusk, 90-talets barn på turkiska barrikader, #sjukhusmaten, reportage och samtal, utrikeskrönika signerad Hanna Sahlberg, Peking, Ungerns ambassadör om flyktingkvoter, handbok till föräldrar ska minska riskerna för sexuella övergrepp mot barn, Vattenfall säljer brunkol och p1-morgon på hummerfiske.

Igår hamnade den tyska biltillverkaren Volkswagen i rejält blåsväder efter att ledningen medgett att de manipulerat resultaten av utsläppstester i USA. Bolaget riskerar nu att tvingas böta hela 150 miljarder kronor till den amerikanska miljömyndigheten och till följd av detta rasade också värdet på bolagets aktie med 22 procent. Hör Sveriges Radios korrespondent i Berlin Daniela Marquardt.

Sedan i juli har mer än 120 poliser och soldater dödats i sprängdåd och attacker från den kurdiska gerillan PKK. Samtidigt bombar turkiskt stridsflyg gerillans baser, men antalet döda är oklart. I flera städer i sydöstra Turkiet har unga sympatisörer till gerillan satt upp barrikader och utropat ett sorts lokalt självstyre. De turkiska myndigheterna har svarat med utegångsförbud och det har varit sammandrabbningar mitt i städerna. Det är unga som växte upp under det konfliktfyllda 90-talet som nu protesterar på gatorna. Reportage av Sveriges Radios korrespondent i Turkiet, Katja Magnusson.

Varje dag serveras 73 000 måltider till patienter på svenska sjukhus och maten ses numera som en viktig del i tillfrisknandet. Men trots att många patienter är undernärda, så har det varit svårt att få till god och näringsriktig mat på sjukhusen. Reportage av Anna Larsson. Hör även Eva Tillman chefläkare på Södersjukhuset som är på väg att öppna ett eget tillagningskök och kocken Leif Mannerström om vikten av bra mat på vårdinrättningar.

I kväll träffas EU:s inrikesministrar i Bryssel med målet att komma fram till hur de flyktingar som finns inom EU ska fördelas. Samtidigt ska EU-kommissionen utreda hur Ungern hanterat människor på flykt, det bland annat att gränspolisen ska ha använt tårgas mot barn. Samtal med Lilla Makkay, Ungerns ambassadör i Stockholm och Jan Andersson, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.

Hur gör man för att skydda barnen från nätets mörka sidor, som risken att bli sexuellt utnyttjad? Idag släpper Rädda Barnen en handbok som heter "Nätsmart" som vill ge konkreta tips och råd för hur föräldrar och andra vuxna kan prata med barn om risken att utsättas för sexuella övergrepp på nätet. Handbokens huvudförfattare Maria Schillaci, psykolog vid Rädda Barnen, gästar P1-morgon.

Statliga Vattenfall inleder försäljningen av hela sin brunkolsverksamhet i Tyskland. Verksamheten har fått mycket kritik eftersom brunkol är en smutsig energiform. Vilka kan tänkas köpa brunkolsverksamheten och vad finns det för svårigheter med att genomföra en affär? Hör Sören Granath, chef för Ekonomiekot.

Nu på morse auktionerades de första humrarna ut för 10 400 kronor kilot på fiskeauktion i Göteborg. Hummertinorna lades ut igår och en av de fiskare som nu inspekterar sina tinor är Kent Andersson på Bohus Malmön, med oss direkt från sin båt.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Annebelle Gyllenspetz, copywriter i Göteborg och medlem i samarbetsrådet mellan judar och kristna. Veckans tema är "Eftertanke". Det är nu det är dags att titta in i själens garderob och rensa ut det fula, det gamla och det trasiga. På Yom Kippur rannsakar vi oss själva inför Gud som ställer frågan: "Är du sann mot dig själv,  lever du i harmoni med dina drömmar och din längtan?" Ta vara på den dagen för att blicka inåt och se om det går att rensa lite för att ge plats åt ljuset. Text5 Mos 29:10-12 MusikWho by fire/Leonard Cohen Producent Ulla Strängberg Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Volkswagens utsläppsfusk, 90-talets barn på turkiska barrikader, #sjukhusmaten, reportage och samtal, utrikeskrönika signerad Hanna Sahlberg, Peking, Ungerns ambassadör om flyktingkvoter, handbok till föräldrar ska minska riskerna för sexuella övergrepp mot barn, Vattenfall säljer brunkol och p1-morgon på hummerfiske.

Aktualiteter

Volkswagens utsläppsfusk, 90-talets barn på turkiska barrikader, #sjukhusmaten, reportage och samtal, utrikeskrönika signerad Hanna Sahlberg, Peking, Ungerns ambassadör om flyktingkvoter, handbok till föräldrar ska minska riskerna för sexuella övergrepp mot barn, Vattenfall säljer brunkol och p1-morgon på hummerfiske.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Volkswagens utsläppsfusk, 90-talets barn på turkiska barrikader, #sjukhusmaten, reportage och samtal, utrikeskrönika signerad Hanna Sahlberg, Peking, Ungerns ambassadör om flyktingkvoter, handbok till föräldrar ska minska riskerna för sexuella övergrepp mot barn, Vattenfall säljer brunkol och p1-morgon på hummerfiske.

Aktualiteter

Det är i själva frågan som hemligheten finns Mats Bjurbom  författare, fotograf och föredragshållare. Han har också skrivit tv - manus, bland annat till serien "Vita lögner" och är upphovsman till tv-dokumentären "Porträtt av sju gruvarbetare i olja" som handlar om minnen runt nedläggningen av Falu Gruva, världens äldsta arbetsplats. Mats har skrivit flera böcker, bland annat kriminalromanen "Rosen Matilda och den döda flickan" och "Samtal i trons gränsland" tillsammans med pastor Torsten Åhman. I år är han aktuell med boken "Den lille tankeläsaren som upptäcker sin värld - från kontroll till tillit" som är en samling texter med reflektioner om den kristna tron och om hur den kan hjälpa en att släppa på sitt kontrollbehov. Producent Gunilla Nordlund Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Volkswagens utsläppsfusk, 90-talets barn på turkiska barrikader, #sjukhusmaten, reportage och samtal, utrikeskrönika signerad Hanna Sahlberg, Peking, Ungerns ambassadör om flyktingkvoter, handbok till föräldrar ska minska riskerna för sexuella övergrepp mot barn, Vattenfall säljer brunkol och p1-morgon på hummerfiske.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Volkswagens utsläppsfusk, 90-talets barn på turkiska barrikader, #sjukhusmaten, reportage och samtal, utrikeskrönika signerad Hanna Sahlberg, Peking, Ungerns ambassadör om flyktingkvoter, handbok till föräldrar ska minska riskerna för sexuella övergrepp mot barn, Vattenfall säljer brunkol och p1-morgon på hummerfiske.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Volkswagens utsläppsfusk, 90-talets barn på turkiska barrikader, #sjukhusmaten, reportage och samtal, utrikeskrönika signerad Hanna Sahlberg, Peking, Ungerns ambassadör om flyktingkvoter, handbok till föräldrar ska minska riskerna för sexuella övergrepp mot barn, Vattenfall säljer brunkol och p1-morgon på hummerfiske.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Volkswagens utsläppsfusk, 90-talets barn på turkiska barrikader, #sjukhusmaten, reportage och samtal, utrikeskrönika signerad Hanna Sahlberg, Peking, Ungerns ambassadör om flyktingkvoter, handbok till föräldrar ska minska riskerna för sexuella övergrepp mot barn, Vattenfall säljer brunkol och p1-morgon på hummerfiske.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Volkswagens utsläppsfusk, 90-talets barn på turkiska barrikader, #sjukhusmaten, reportage och samtal, utrikeskrönika signerad Hanna Sahlberg, Peking, Ungerns ambassadör om flyktingkvoter, handbok till föräldrar ska minska riskerna för sexuella övergrepp mot barn, Vattenfall säljer brunkol och p1-morgon på hummerfiske.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Volkswagens utsläppsfusk, 90-talets barn på turkiska barrikader, #sjukhusmaten, reportage och samtal, utrikeskrönika signerad Hanna Sahlberg, Peking, Ungerns ambassadör om flyktingkvoter, handbok till föräldrar ska minska riskerna för sexuella övergrepp mot barn, Vattenfall säljer brunkol och p1-morgon på hummerfiske.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

Volkswagens utsläppsfusk, 90-talets barn på turkiska barrikader, #sjukhusmaten, reportage och samtal, utrikeskrönika signerad Hanna Sahlberg, Peking, Ungerns ambassadör om flyktingkvoter, handbok till föräldrar ska minska riskerna för sexuella övergrepp mot barn, Vattenfall säljer brunkol och p1-morgon på hummerfiske.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Volkswagens utsläppsfusk, 90-talets barn på turkiska barrikader, #sjukhusmaten, reportage och samtal, utrikeskrönika signerad Hanna Sahlberg, Peking, Ungerns ambassadör om flyktingkvoter, handbok till föräldrar ska minska riskerna för sexuella övergrepp mot barn, Vattenfall säljer brunkol och p1-morgon på hummerfiske.

Aktualiteter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Nyheter

Nyheter

I bilkön, när barnen bråkar eller när partnern vägrar diska direkt efter middagen. Det kryllar av situationer när tålamodet prövas. Men hur mycket tålamod ska vi egentligen ha med omgivning? Charlotta är ensamstående mamma till tre barn, varav ett har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hon vet hur det är när tålamodet prövas. Efter långa konflikter händer det att hon säger saker som hon sen ångrar.  Tålamod beskrivs som en dygd inom flera religioner, den tålmodige kan utså stress och press utan att rubbas och låter aldrig humöret ta över. Men att vara väldigt tålmodig kan också vara en strategi som låter den konflikträdda slippa undan konfrontation. Programmet är ett telefonväkteri och lyssnarna kan ringa till det direktsända programmet för att berätta om sina erfarenheter av hur det känns när tålamodet brister, telefonnummer: 08 215 216. Gäster i studion är psykologen Anna Bennich Karlstedt och Åsa Nilsonne, psykiater och författare. Vi berättar också om ett av psykologins mest berömda experiment, då barns tålamod testades med marshmallows. De barn som avstod från godiset lyckades bättre senare i livet, men på senare år har slutsatserna som drogs ifrågasatts.  Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Hur är det att stå i första ledet och ta emot barn och unga på flykt? I Mölndal lägger enhetschefen David Nilsson ut madrasser i ett dagis som stått tomt. Ensamkommande barn och ungdomar strömmar in till Mölndal utanför Göteborg. Hur är det att stå i första ledet och ta emot de unga som flyr hit? David Nilsson är enhetschef för ett boende i Mölndal.  I dag lägger han ut madrasser i en tom förskola, kör sängar i en hyrd lastbil och pratar svenska med en kille som varit två dagar i Sverige. Reporter Lollo Collmar. Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Sociala frågor

Kultur

ur "I veka livet" av Arne Törnqvist. Första rad: I den stora vårdnadstvisten Diktsamling: "I veka livet" (Natur & Kultur, 2003) Uppläsning: Etienne Glaser Musik: Fernando Sor: Etyd för gitarr h-moll opus 35:22 Exekutör: Norbert Kraft, gitarr Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Idag har de flesta elever tillgång till dator eller surfplatta. Men vad händer med undervisningen när den digitala tekniken kommer in? Lär sig eleverna mer? Och hur förändras skolan av tekniken? Det är mattelektion i Sofielundsskolan i Sollentuna, och eleverna har just hämtat varsin dator. Erik i klass 3 loggar in för att hitta på räkneuppgifter åt sina klasskompisar. Här är internet basen för undervisningen. Både i svenska och matte samarbetar eleverna via en webbplats. De läser varandras texter, ger varandra nya uppgifter och rättar svaren. Arbetssättet har utvärderats av Örebro universitet och resultatet visar att 78 procent av eleverna klarade samtliga delprov i matematik och svenska i nationella proven. Det är 18 procent bättre än de elever som arbetat med digitala verktyg, men utan någon särskild metod. - Det är en ganska liten studie med bara 500 elever så man ska inte dra alltför stora växlar på resultatet. Men den indikerar ändå att om man inte arbetar medvetet med att implementera digitala verktyg i sitt ämne så är det inte säkert att det blir ett bättre resultat, säger Annika Agélii Genlott, doktorand vid institutionen för informatik vid Örebro universitet, som står bakom studien. Digitaliseringen har förändrat undervisningen på många sätt. I många klassrum har lärarens roll blir mer tillbakadragen. Det är  pedagogikprofessorn Jonas Linderoth kritisk till. - Det finns en filosofi i implementeringen av it där pedagogen inte tillåts vara instruktör utan ska påverka så lite som möjligt. Ett exempel kan vara att om eleverna ska lära sig om Romarriket får de skriva en pjäs och sedan spela in en radioteater. - Det är en bra uppgift om de ska lära sig göra teater. Men problemet är att man tror att det är ett bättre sätt att lära sig om romarriket än om en lärare hade berättat om de centrala fakta som är viktigt att känna till om romarriket. Samtidigt utvecklas användningen av it på nya sätt inom skolan. Ett växande område är att göra kunskapsprofiler av elever genom att samla in och analysera elevernas resultat på digitala tester och hur de använder digitala läromedel, så kallad Big data. - Det här används redan bland annat i USA och Nederländerna och även i Sverige. Det smyger sig på oss successivt med de program och den pedagogiska miljö vi jobbar i, säger Jan Hylén expert IT i skolan. I programmet medverkar lärare och elever från Sofielundsskolan i Sollentuna, Annika Agélii Genlott, doktorand vid institutionen för informatik vid Örebro universitet, Jan Hylén, expert på IT i skolan samt Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Reporter: Lotta Nylander Sänds även i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Pressfriheten i Turkiet hotas, dagens konst möter 2000 år gammal dito på Magasin 3 i Stockholm och den drabbande andra världskrigspjäsen Vår klass spelas i Helsingborg.

Kultur

Med Janine Sages i Lund. Producent Natacha López. Jom Kippur firas av judar världen över mellan den 22 och 23 september i år. Under 25 timmar fastar man och deltar i gudstjänst. Vi möter Janine Sages i Lund som berättar om sin familjs firande och vad det betyder för henne. Syftet med fastan är att lämna alla sina vardagssysslor och bekymmer och att vara tillsammans. Judar i hela världen fastar och det är en tid då man kan luta sig tillbaka och tänka över sitt liv och det kommande året. När man fastar kan man verkligen tänka. Jom Kippur kallas också försoningsdagen och är en tid när man ska be om förlåtelse. Men alla synder är inte förlåtna för att man går till synagogan och ber. Jag måste be om förlåtelse direkt till den person jag gjort fel mot. Janine Sages. MusikHazzan Leah Frey-Rabine - "Kol Nidre" Mark Feldman, Uri Caine, Greg Gohen & Joey Baron - "Avinu Malkenu" Producent Natacha López Sänds även kl. 20.45.

Andliga frågor

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Lyssnaren Britt har funderat kring hur ordet sjukt används som förstärkningsord. Kan man beskriva något positivt som sjukt? - Förstärkande ord kommer och går och är ofta generationsmarkörer och ett sätt att visa vem vi är socialt, säger Ylva Byrman i veckans program. Programledare Emmy Rasper. Veckans språkfrågorVad berättar de förstärkningsord vi använder om oss? Hur kommer kroppsliga metaforer till, som uttrycket  gå på knäna?  På vilka grunder blir ett ord nyord? Vilka ord blir nyord och hur får de spridning och  fäste i språket? Vad gör man om man kittar sig? Sänds även i morgon kl. 19.03 och natt mot torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Snart är det dags för årets nobelpris i litteratur! Kritiken sänder direkt från Nobelmuseet och samtalar om hur författare har gjort sig - och kan göra sig - förtjänta av ett nobelpris! I Alfred Nobels testamentet finns formuleringen att priset i litteratur ska delas ut till en författare som "under det gångna året inom litteraturen har produceradt det utmärktaste i idealisk rigtning". Formuleringen blev tämligen tidigt förlegad i nobelhistorien och ett kriterium som Svenska akademien inte tagit hänsyn till på många decennier. Men vad var en "idealisk" litteratur och är den möjlig idag? Programledarna Anneli Dufva och Gunnar Bolin har bjudit in Birgitta Holm, professor i litteraturvetenskap, Ola Larsmo, författare och ordförande i PEN-klubben, samt kulturredaktionens medarbetare Mattias Berg och Jenny Aschenbrenner för en diskussion om litteraturens uppgift och möjligheter - men också dess gränser. Kan litteratur verka för det goda? Nobel ville också att den "värdigaste erhåller priset, antingen han är Skandinav eller ej". Men, går det egentligen att säga vilka kvalitéer en författare ska ha och finns det ett litteraturens bäst-före-datum? Samtal och spekulationer i veckans Kritiken, direkt från Nobelmuseet i Stockholm! Alla som har möjlighet är mycket välkomna att vara med och lyssna i publiken, sändningen börjar 14.03 och håller på till 14.50. Sänds även i morgon kl. 18.15 och natten mot lördag kl. 04.02.

Kultur

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Programledare: Thomas Nordegren. I kölvattnet av könsneutrala toaletter så uppkommer frågan: Vilket dass är tillgängligt för vem? Vem bör exempelvis använda handikapptoan, och vilka ska helst avstå? Pelle Kölhed, styrelseledamot Handikappförbunden reder ut. President Putin kräver ursäkt. Det ryska humorprogrammet som utgav sig för att vara president Putin och busringde artisten Elton John blir tagna i örat. Putin kräver att programmet ber Elton John om ursäkt eftersom han är en uppskattad artist i Ryssland. Vem har mest att vinna på detta, artisten eller presidenten? Sveriges Radios korrespondent i Moskva, Maria Persson Löfgren medverkar. Är eget rum på jobbet sjukligt? Många företag väljer att skippa enskilda arbetsrum för att istället låta personalen sitta i kontorslandskap. För att sitta avskilt krävs ibland sjukintyg från arbetsgivaren. David Eberhard psykiater och överläkare vid Danderyds sjukhus reder ut om avskildhet är avvikande. Urban Svensson, företagsläkare och talesperson i arbetsmedicinska frågor på Previa ger sin syn. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Anders Backlund Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Bokmässan i Göteborg planerar nya evenemang kring Ungern, Slussen diskuteras ännu en gång och Yayoi Kusamas prickiga konst ställs ut på Louisiana utanför Köpenhamn. Sänds även kl. 21.35.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

VW faller som en sten efter beskedet att 11 miljoner bilar har fuskmjukvaran. David Camerons mörka förflutna. Påven Franciskus lämnade Kuba och reste vidare till USA. Flyktingengagemang. Vattenfall börjar sälja brunkolsverksamheten, stort nederlag för (MP). Vi har besökt sjukhuset med världens bästa sjukhusmat. LIBE-utskottet om flyktingkrisen. Ai Weiwei utställning i London. Direktsänt aktuellt magasin.

Volkswagen faller i dag som en sten på börsen. Det efter beskedet att inte mindre än 11 miljoner bilar verkar ha den där fuskmjukvaran som fick aktien att falla även i går. Hör Jonas Fröberg, ekonomijournalist SvD.

Brittiske premiärministern David Camerons mörka, men möjligen njutningsfyllda förflutna. Det som kallas "piggate", att han under Oxfordtiden på 80-talet på en fest, stoppat in en privat kroppsdel i munnen på ett grishuvud. Det har blivit en stor diskussion, men det är oklart om det är sant. Hör Staffan Sonning, korrespondent.

dag lämnade påven Franciskus Kuba och reste vidare till USA, där han bland annat ska träffa president Obama och tala i FN-högkvarteret i New York. Det är en symbolladdad resa, till två länder som ju börjat närma sig varandra för första gången sedan den kubanska revolutionen 1959. Fångar har utväxlats, ambassader har öppnats och USA:s handelsembargo har luckrats upp. Det är ett närmande som påven haft del i, under hemliga möten och tyst diplomati. Hör vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin från Havanna och vår Washingtonkorrespondent Inger Arenader.

Många har ju engagerat sig i att hjälpa flyktingar. Några har gjort mer än andra, som Kurdowan Chaomar, som jobbar med att laga mat till flyktingar i Kroatien på frivillig basis, med projektet "Alla är kockar". Men han berättade också i går här i Studio Ett om sina försök att hjälpa en liten pojke som kommit ifrån sina föräldrar. I går hämtade han pojkens pass hos föräldrarna. Hör Kurdawan Chaomar. Hur har det gått med den här lilla pojken?

Vattenfall ska nu sälja brunkolsanläggningarna i Tyskland och det skapar stora problem för miljöpartiet som velat lägga ner anläggningarna istället. Vad betyder detta för ett parti vars språkrör under hela valrörelsen viftade med sinn kolbit? Hör Lise Nordin, Energipolitisk talesperson Miljöpartiet och Jonas Sjöstedt (V).

När Stockholm och Uppsala upphandlade sjukhusmat från storkök miltals bort i portionslådor eller uppvärmd och sönderkokt, så väckte det kraftiga protester, både från patienter och personal. Nu står flera svenska storsjukhus i färd med att bygga nya tillagningskök. Landstingspolitiker har åkt till bland annat Danmark för att lära av ett sjukhus i Köpenhamn där patienterna kan beställa från en À la carte-restaurang vad de vill äta och där maten får högsta smakpoäng.

Det är dags för EU-länderna att fatta gemensamma beslut i de brännande frågorna om flyktingkrisen. De närmaste dagarna kan bli avgörande. I morgon är det toppmöte och idag träffas migrationsministrarna för att försöka enas om att fördela en del av alla dom människor som flyr till EU mellan länderna i ett kvotsystem. Det handlar om 120 000 personer. Enligt vad UNHCR, FN:s flyktingorgan säger idag är det bara en droppe i havet, Hör Susanne Palme, EU-reporter på Ekot. Anna Maria Corazza Bildt (M), Bodil Valero (MP) och Kristina Winberg (SD) medverkar också.

Vad betyder Europas stöd för kinesiska dissidenter? Och vad händer med stödet när Kina hotar med sanktioner? En av de mest kända dissidenterna i västvärlden är konstnären Ai Weiwei som i lördags öppnade en stor utställning i London. Inför utställningen har han hävdat att västländer viker ner sig inför kinesiska påtryckningar. Hör Pia Gripenberg, Dagens Nyheters korrespondent i London, Ola Wong, författare, journalist, Kina-kännare och Sveriges Radios Pekingkorrespondent Hanna Sahlberg, korrespondent om utställningen och relationerna mellan Kina och Europa.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

VW faller som en sten efter beskedet att 11 miljoner bilar har fuskmjukvaran. David Camerons mörka förflutna. Påven Franciskus lämnade Kuba och reste vidare till USA. Flyktingengagemang. Vattenfall börjar sälja brunkolsverksamheten, stort nederlag för (MP). Vi har besökt sjukhuset med världens bästa sjukhusmat. LIBE-utskottet om flyktingkrisen. Ai Weiwei utställning i London. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Bokmässan om fler detaljer i sitt Ungern-program, Like a prayer på Magasin 3 i Stockholm recenseras och MNW överklagar streamingtjänstdom. Sänds även kl. 23.50.

Kultur

Skådespelaren och författaren Birgit Tengroth skulle fyllt 100 år i år. Kulturreportaget minns henne med ett program av Katarina Wikars från 1998. Katarina Wikars bläddrar sig bakåt bland filmstjärnor, förbrukad erotik och becksvarta veckojournaler och återupptäcker en äppelkindad skådespelerska som aldrig kom till Hollywood och en kedjerökande författare som skoningslöst lämnade ut alla, men ändå mest sig själv. Birgit Tengroth fick ofta spela den kärnsunda, högbröstade oskulden i trettiotalsmelodramerna, men 1948 debuterade hon med novellsamlingen Törst och gjorde skandal. Medverkar i programmet gör bland annat krönikören Marianne Zetterström och Gustav von Platen, f d chefredaktör på Svenska Dagbladet. Som uppläsare hör vi Viveka Seldahl. Sänds även natt mot fredag kl. 04.02.

Kultur

Nyheter

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. De flesta hundägare ser hunden som en familjemedlem, men under de tusentals år som hunden funnits vid människans sida har den inte alltid behandlats väl. Programmet är en repris från 9 februari. I antologin Från renhållningshjon till modeaccessoar, 10 000 år av relationer människa-hund i Sverige så skriver ett tiotal forskare från olika discipliner om allt från hundens roll i religion och konst till hur hundnamnen har förändrats från antiken till idag. En av författarna är etnobiologen Ingvar Svanberg som skriver om hundarna i det gamla allmogesverige, och han säger att hunden sedan många tusen år är en naturlig del av människoflocken - förr hade alla hund. Men vår relation till hunden förändrades under 1900-talet och i stället för att bara se den som ett bruksdjur blev hunden en livskamrat. Det syns inte minst i alla de handböcker som blev populära under slutet av 1900-talet och som betonade vikten av att låta hunden vara just hund, berättar idéhistorikern Karin Dirke. Förändringen syns också i de namn vi ger våra hundar, säger Katharina Leibring vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Förr hette hundarna sådant som Trogen och Tapper, men idag ger vi ofta hundarna samma namn som vi ger till våra barn, som Molly, Wilma och Maja. Programledare är Urban Björstadius och programmet är en repris från 9 februari. Sänds även natt mot onsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Från kl. 11.35.

Sociala frågor, Repris

Nyheter

Nyheter

Hur är det att stå i första ledet och ta emot barn och unga på flykt? I Mölndal lägger enhetschefen David Nilsson ut madrasser i ett dagis som stått tomt. Ensamkommande barn och ungdomar strömmar in till Mölndal utanför Göteborg. Hur är det att stå i första ledet och ta emot de unga som flyr hit? David Nilsson är enhetschef för ett boende i Mölndal.  I dag lägger han ut madrasser i en tom förskola, kör sängar i en hyrd lastbil och pratar svenska med en kille som varit två dagar i Sverige. Reporter Lollo Collmar. Från kl. 11.03.

Sociala frågor, Repris

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Med Janine Sages i Lund. Producent Natacha López. Jom Kippur firas av judar världen över mellan den 22 och 23 september i år. Under 25 timmar fastar man och deltar i gudstjänst. Vi möter Janine Sages i Lund som berättar om sin familjs firande och vad det betyder för henne. Syftet med fastan är att lämna alla sina vardagssysslor och bekymmer och att vara tillsammans. Judar i hela världen fastar och det är en tid då man kan luta sig tillbaka och tänka över sitt liv och det kommande året. När man fastar kan man verkligen tänka. Jom Kippur kallas också försoningsdagen och är en tid när man ska be om förlåtelse. Men alla synder är inte förlåtna för att man går till synagogan och ber. Jag måste be om förlåtelse direkt till den person jag gjort fel mot. Janine Sages. MusikHazzan Leah Frey-Rabine - "Kol Nidre" Mark Feldman, Uri Caine, Greg Gohen & Joey Baron - "Avinu Malkenu" Producent Natacha López Från kl. 13.20.

Andliga frågor, Repris

Nyheter

Nyheter

Barns och ungas livsvillkor skildras i spännande och levande reportageform. UR.

Dokumentärer

Bokmässan i Göteborg planerar nya evenemang kring Ungern, Slussen diskuteras ännu en gång och Yayoi Kusamas prickiga konst ställs ut på Louisiana utanför Köpenhamn. Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Det är i själva frågan som hemligheten finns Mats Bjurbom  författare, fotograf och föredragshållare. Han har också skrivit tv - manus, bland annat till serien "Vita lögner" och är upphovsman till tv-dokumentären "Porträtt av sju gruvarbetare i olja" som handlar om minnen runt nedläggningen av Falu Gruva, världens äldsta arbetsplats. Mats har skrivit flera böcker, bland annat kriminalromanen "Rosen Matilda och den döda flickan" och "Samtal i trons gränsland" tillsammans med pastor Torsten Åhman. I år är han aktuell med boken "Den lille tankeläsaren som upptäcker sin värld - från kontroll till tillit" som är en samling texter med reflektioner om den kristna tron och om hur den kan hjälpa en att släppa på sitt kontrollbehov. Producent Gunilla Nordlund Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

VW faller som en sten efter beskedet att 11 miljoner bilar har fuskmjukvaran. David Camerons mörka förflutna. Påven Franciskus lämnade Kuba och reste vidare till USA. Flyktingengagemang. Vattenfall börjar sälja brunkolsverksamheten, stort nederlag för (MP). Vi har besökt sjukhuset med världens bästa sjukhusmat. LIBE-utskottet om flyktingkrisen. Ai Weiwei utställning i London. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Första rad: I den stora vårdnadstvisten Diktsamling: "I veka livet" (Natur & Kultur, 2003) Uppläsning: Etienne Glaser Musik: Fernando Sor: Etyd för gitarr h-moll opus 35:22 Exekutör: Norbert Kraft, gitarr Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

VW faller som en sten efter beskedet att 11 miljoner bilar har fuskmjukvaran. David Camerons mörka förflutna. Påven Franciskus lämnade Kuba och reste vidare till USA. Flyktingengagemang. Vattenfall börjar sälja brunkolsverksamheten, stort nederlag för (MP). Vi har besökt sjukhuset med världens bästa sjukhusmat. LIBE-utskottet om flyktingkrisen. Ai Weiwei utställning i London. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Bokmässan om fler detaljer i sitt Ungern-program, Like a prayer på Magasin 3 i Stockholm recenseras och MNW överklagar streamingtjänstdom. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris