SR, P1 2015-09-28

Nyheter

Nyheter

I ett industriområde i Märsta utanför Stockholm ligger Migrationsverkets förvar. Bakom de låsta dörrarna sitter de som ska kastas ut ur Sverige, drömmen om ett bättre liv tar slut i ett tegelrött tvåvåningshus. Varje dag är bedövande lik den andra, frukost, mat, middag, fika. En stund framför TV:n, ett samtal med personalen, en timme i en stol, många timmar i sängen. Jesper Lindau träffar Soran som ska utvisas till norra Irak. De samtalar om böcker, behovet av tystnad och om kärleken till snö. Till slut följs de åt en natt till Arlanda tillsammans med poliserna Anders och Pontus. Farid ska utvisas till Afghanistan och är förkrossad över att hans fru och hans son, som bor i Karlskoga ska utvisas till Irak. Yavid är rädd, han har aldrig varit i Kabul förut och är rädd för att dödas när han kommer fram. Många av de som jobbar på förvaret i Märsta försöker motivera de som sitter inlåsta att försöka påbörja ett nytt liv. En av dem är Shwan. Han är själv flykting och satt inlåst i två år i Turkiet under sin flykt till Sverige. När kompisar hör att han jobbar på förvaret kan det hända att de frågar varför han hjälper staten att kasta ut "hans folk". Så ser inte Shwan på saken, han är stolt över sitt jobb. Jesper Lindau är producent på Sveriges Radios Eko-redaktion och jobbar med Ekots fördjupande utrikesprogram Konflikt. Han har arbetat på Ekot som producent och reporter i de flesta av Ekots olika program och har vikarierat som korrespondent i Washington, Moskva och Kairo. Jesper har också rapporterat från platser som Bosnien, Kosovo, Tjetjenien och flera andra platser i världen. Han har jobbat med grävande journalistik och har skrivit böcker om både sexualitet o kulturpolitik. Twitter: @jesperlindau Från 20/9.

Dokumentärer, Repris

Nyheter

Nyheter

Natten till den 18 september 1961 störtar en DC6a utanför Ndolas flygplats i nuvarande Zambia. Nu reser sig frågorna. Blev generalsekreteraren för Förenta nationerna mördad? Hans plan nerskjutet och kroppen skändad? Varför har det i så fall tystats ner? Vilka krafter låg bakom? Kan rättvisa alls skipas? Kan sanningen komma fram över femtio år efteråt? Rättegången av Daniel Suhonen. Med: Simon Malki Korkis, Livia Rembe Nylander, Robert Fux, Alexander Salzberger, Etienne Glaser, Steve Kratz, Genty Harju, Richard Sserwagi, Barn och statister: Eda Kart, Halime Kart, Berrin Erzurun, Kevin Ivarsson, Wanda Sanchez, Stellan Carlberg Nummelin, Tuba Dogan, Yerko Jimenez, Danny Haddad. Ljud: Monica Bergmark. Regi: Stina Oscarson. (Från 2012) Från lördagen föregående vecka.

Teater, Repris

Från bronslur till Bellman. Podden som frågar sig varför det lät som det lät och som tar ett helhetsgrepp om den svenska musikhistorien. Från i torsdags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Vi firar mässa med Susanna Alakoski om bokpärmar i tyg och böckers dofter, livemusik med Sofie Livebrant, och två debutanter på scenen. Hör också reportaget om hundra miljoner stulna böcker. Sofie Livebrant är artisten som ständigt skapar nya sånger av litterära texter. Hör henne  sjunga låtar med text av Karin Boye och Jeanette Winterson från Sveriges Radios scen på Bokmässan i Göteborg. Två olika röster, två olika temperament, men med varsin stark berättelse om att vara på flykt och komma till Sverige. Möt författardebutanterna Alma Kirlic och Duraid Al-Khamisi. Hundra miljoner stulna böcker - ett närmast ofattbart projekt som nazisterna genomförde under andra världskriget för att en gång för alla skaffa sig total kontroll över historien. Ett plundringsdåd som skildras i nyutkomna Boktjuvarna av Anders Rydell. Vår reporter Anna Tullberg har träffat författaren. Och så möter du författaren Susanna Alakoski i ett samtal om boken som minnesbärare, och biblioteket som skamvrå. Från i lördags. Sänds även kl. 18.15.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om Corbyn, Tsipras och en europeisk vänster som försöker födas på nytt. Men hur långt räcker ungdomlig entusiasm i kampen mot etablissemang och teknokrati? Hör Yanis Varoufakis förklara varför han tror på Europa, hör spanska gatuaktivister som brottas med ansvar - och hör etablissemanget försvara sig. För två veckor sedan valdes Jeremy Corbyn till partiledare för det brittiska Labourpartiet. Det var en chock för delar av hela Europa. Att vänsterradikala krafter frodas i krisdrabbade länder i södra Europa är nåt vi vant oss vid, men det var förvånande att det hände i Storbritannien. Vad är det som händer med vänstern? Och vad säger det om europeisk politik i stort? Det är frågorna som Konflikt kretsar kring i detta program. En person som spelade en framträdande roll i kampanjen som ledde fram till att Corbyn vann är en av brittisk politiks unga stjärnskott, Owen Jones. Honom möter du. Vad finns det för utrymme för radikal vänster i dagens Europa? Vilka förutsättningar har den att förändra saker? Och vad säger dess framväxt om Europeisk politik i stort? Jeremy Corbyn är inte det enda uttrycket för att det rör sig på vänsterkanten i Europa. Men åt vilket håll rör det sig? Grekiska Syriza föddes ju också ur ett djupt missnöje och möttes av stor entusiasm. Vår reporter Sveriges Radios östeuropakorrespondent Johanna Melén har besökt Aten. Har de kvar hoppet? Den radikala vänstern möter en rad utmaningar. Samtal om dessa med Marie Demker, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet, vars forskning är inriktad på framväxten av nya sociala och politiska skiljelinjer i en globaliserad värld, och Anderas Johansson Heinö, statsvetare och förlagschef på näringslivets tankesmedja Timbro. Hör också Yanis Varoufakis Greklands tidigare finansminister som dömer ut demokratins tillstånd i Europa, och hoppas kunna rädda kontinenten genom att bygga ett nytt pan-Europeiskt alternativ. Vad har makteliten att säga till sitt försvar? Vi sökte upp en av etablissemangets främsta representanter, Thomas Östros, före detta svensk näringsminister och välkänd gråsosse och EU- vän, som nyligen stärkt sin maktposition ytterligare då han gick från att vara Bankföreningens VD till att bli en av 24 exekutiva direktörer - styrelseledamöter- vid Internationella Valutafonden i Washington. I Spanien har vänstern slagit in på en annan väg än både Varoufakis pan-Europeiska och de traditionellt nationella som i Grekland och Storbritannien. Spanien har i och för sig ett nytt nationellt parti, nämligen Podemos. Men Podemos har ännu inte nått framgång i ett nationellt val, och i opionsmätningarna har hoppet och entusiasmen redan falnat. Men, på lokal nivå är det annorlunda. I juni i år fick Barcelona en ny borgmästare- Ada Colau. Hon gjorde sig känd i Spanien som aktivist mot vräkningar i den ekonomiska krisens spår och hon har blivit arresterad flera gånger, bland annat vid försök att ockupera banker. Med det nyformade partiet "Barcelona en Comù" har hon skakat om det politiska landskapet i staden. Hur gick det till när en gatuoccupant blev borgmästare? Och hur går det nu när hon är vid makten? Vår reporter Robin Olin åkte till Barcelona. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij Tekniker: Fabian Begnert Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Lyssnaren Britt har funderat kring hur ordet sjukt används som förstärkningsord. Kan man beskriva något positivt som sjukt? - Förstärkande ord kommer och går och är ofta generationsmarkörer och ett sätt att visa vem vi är socialt, säger Ylva Byrman i veckans program. Programledare Emmy Rasper. Veckans språkfrågorVad berättar de förstärkningsord vi använder om oss? Hur kommer kroppsliga metaforer till, som uttrycket  gå på knäna?  På vilka grunder blir ett ord nyord? Vilka ord blir nyord och hur får de spridning och  fäste i språket? Vad gör man om man kittar sig? Från förra tisdagen.

Vetenskap, Repris

Var ska alla nyanlända flyktingar bo? Regeringen vill tvinga alla landets kommuner att ta emot flyktingar, även dom som knappt tar emot några alls idag. SKL - som företräder Sveriges kommuner och landsting - brukar protestera när staten ingriper i det kommunala självstyret. Blir det annorlunda nu, när SKL styrs av en rödgrön majoritet? Lena Micko (S), ordförande i SKL intervjuas i Ekots Lördagsintervju 26/9 kl. 12.55 i P1. Programledare: Monica Saarinen. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Marie-Louise Kristola. Radioprogrammet om miljöfrågor som också är en blogg. Från Vetenskapsradion. Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Vi fortsätter att följa flyktingarna som vill till Europa. I flyktinglägret Kakuma i norra Kenya finns 180 000 männsikor som söker komma undan krig och konflikter i Sudan, Somalia och Eritrea. Samtal med Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg.

Trafiklärare som dömts för till exempel sexuella övergrepp, kan fortsätta att jobba på som vanligt. P1-programmet Kalibers granskning visar att det finns flera fall som inte har upptäcks av Transportstyrelsen, den myndighet som ansvarar för lämplighetsbedömningen. Inslag av Joel Wendle och samtal med Birgitta Hermansson, Transportstyrelsen och Niclas Häggblad, körskollärare i Borås.

Mycket talar för att det kommer införas fångstkvoter som kan köpas och säljas mellan fiskare. Ett sådant köp- och säljsystem skulle leda till att kvoterna samlas hos färre båtar som därmed får bättre lönsamhet. Men kritiker varnar nu för att det kustnära, småskaliga fisket mer eller mindre kan försvinna. Reportage av Sven Börjesson och samtal med Staffan Waldo, analytiker på Sveriges Lantbruksuniversitet SLU.

Idag inleds en vecka i storpolitiken när FN:s generalförsamling öppnar och världens ledare kommer att hålla tal, bland andra Kinas ledare Xi Jingping och Irans president Hassan Rouhani men också Barack Obama, USA:s president och inte minst Rysslands president Vladimir Putin. De två skall också mötas om bland annat kriget i Syrien där Putin nu föreslagit att USA och Ryssland ska gemensamt bekämpa terror-organisationen IS. Vad vill Putin uppnå med förslaget? Samtal med Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.

Efter fredsavtalet har yrkesfiskarna svårt att försörja sig, eftersom de inte tillåts fiska långt ute till havs. En lösning har blivit att odla fisk på land. Vår utsände Johan-Mathias Sommarström rapporterar från Gaza City.

Bland rymdforskare, och andra entusiaster, råder stor spänning just nu. Idag ska den amerikanska rymdstyrelsen Nasa presentera, vad man beskriver som, en betydande upptäckt på Mars. Enligt spekulationerna - som är i full gång - så kan det handla om att man hittat flytande vatten på Mars. Exakt vad som upptäckts avslöjas först ikväll på en stor presskonferens med speciellt inbjudna gäster. Hör Sandra Siljeström, som är astrobiolog vid Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås.

FN:s generalförsamling-Putin och Obama möts, svårt att fiska i Gaza, utrikeskrönika signerad Johan Bergendorff, nytt fiskekvotsystem hotar det småskaliga fisket anser kritiker, dömda trafiklärare kan fortsätta arbeta, #flyktvägen på flyktingläger i norra Kenya och Nasa släpper nyhet om Mars.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

"Förlåtelse." Vibeke Olsson-Falk, pastor och författare till historiska ungdomsromaner. Vibeke Olsson-Falk, bosatt i trakten av Bollnäs, har valt "Förlåtelse" som gemensamt tema för veckans andakter. Förlåtelse är en process som måste få ta tid. Precis som i ett samtal kan vi inte veta vad slutresultatet blir- relationen kan avslutas eller fördjupas. Desmond Tutu, ärkebiskop i den anglikanska kyrkan i Sydafrika, som fick Nobels Fredspris 1984, menar att det är nödvändigt att förlåta. Annars blir vi för alltid fjättrade vid den människa som sårat oss.  Första steget i att kunna förlåta är att berätta vad som hänt.  Låt Gud veta alla era önskningar. Så skriver aposteln Paulus. TextFilipperbrevet 4:4-7 MusikDvorak: Symfoni nr 9 E Moll Op 95/Antonio Pappano och Accademia di Santa Cecilia Psalm 217 "Gud för dig är allting klart" med Cajsa Stina Åkerström Producent Ulla Strängberg Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

FN:s generalförsamling-Putin och Obama möts, svårt att fiska i Gaza, utrikeskrönika signerad Johan Bergendorff, nytt fiskekvotsystem hotar det småskaliga fisket anser kritiker, dömda trafiklärare kan fortsätta arbeta, #flyktvägen på flyktingläger i norra Kenya och Nasa släpper nyhet om Mars.

Aktualiteter

FN:s generalförsamling-Putin och Obama möts, svårt att fiska i Gaza, utrikeskrönika signerad Johan Bergendorff, nytt fiskekvotsystem hotar det småskaliga fisket anser kritiker, dömda trafiklärare kan fortsätta arbeta, #flyktvägen på flyktingläger i norra Kenya och Nasa släpper nyhet om Mars.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

FN:s generalförsamling-Putin och Obama möts, svårt att fiska i Gaza, utrikeskrönika signerad Johan Bergendorff, nytt fiskekvotsystem hotar det småskaliga fisket anser kritiker, dömda trafiklärare kan fortsätta arbeta, #flyktvägen på flyktingläger i norra Kenya och Nasa släpper nyhet om Mars.

Aktualiteter

Det tar bara några minuter - stanna upp ett tag och lyssna! Tankar för dagen ger en stunds eftertanke mitt i morgonens nyhetsflöde. Det kan vara en betraktelse över någonting som just skett i världen eller tankar kring händelser i det mindre, privata. Lars H Gustafsson är barnläkare och författare. Han har arbetat från Lycksele i Lappland till Rosengård i Malmö och har också varit aktiv inom Rädda Barnen och UNICEF. Nu ägnar han sig mest åt barnbarnen, musiken och sitt skrivande. Hans senaste böcker är Leka för livet och Det blå arkivet - liten bok om liv och död.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

FN:s generalförsamling-Putin och Obama möts, svårt att fiska i Gaza, utrikeskrönika signerad Johan Bergendorff, nytt fiskekvotsystem hotar det småskaliga fisket anser kritiker, dömda trafiklärare kan fortsätta arbeta, #flyktvägen på flyktingläger i norra Kenya och Nasa släpper nyhet om Mars.

Aktualiteter

FN:s generalförsamling-Putin och Obama möts, svårt att fiska i Gaza, utrikeskrönika signerad Johan Bergendorff, nytt fiskekvotsystem hotar det småskaliga fisket anser kritiker, dömda trafiklärare kan fortsätta arbeta, #flyktvägen på flyktingläger i norra Kenya och Nasa släpper nyhet om Mars.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

FN:s generalförsamling-Putin och Obama möts, svårt att fiska i Gaza, utrikeskrönika signerad Johan Bergendorff, nytt fiskekvotsystem hotar det småskaliga fisket anser kritiker, dömda trafiklärare kan fortsätta arbeta, #flyktvägen på flyktingläger i norra Kenya och Nasa släpper nyhet om Mars.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

FN:s generalförsamling-Putin och Obama möts, svårt att fiska i Gaza, utrikeskrönika signerad Johan Bergendorff, nytt fiskekvotsystem hotar det småskaliga fisket anser kritiker, dömda trafiklärare kan fortsätta arbeta, #flyktvägen på flyktingläger i norra Kenya och Nasa släpper nyhet om Mars.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

FN:s generalförsamling-Putin och Obama möts, svårt att fiska i Gaza, utrikeskrönika signerad Johan Bergendorff, nytt fiskekvotsystem hotar det småskaliga fisket anser kritiker, dömda trafiklärare kan fortsätta arbeta, #flyktvägen på flyktingläger i norra Kenya och Nasa släpper nyhet om Mars.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

FN:s generalförsamling-Putin och Obama möts, svårt att fiska i Gaza, utrikeskrönika signerad Johan Bergendorff, nytt fiskekvotsystem hotar det småskaliga fisket anser kritiker, dömda trafiklärare kan fortsätta arbeta, #flyktvägen på flyktingläger i norra Kenya och Nasa släpper nyhet om Mars.

Aktualiteter

Om en mycket lovande svensk debut: Anneli Dufva läst Dimitris Alevras "Världens sista kväll". Och så intervju med franska författaren Marie Darrieussecq som skriver på en roman om flyktingkrisen.

Kultur

FN:s generalförsamling-Putin och Obama möts, svårt att fiska i Gaza, utrikeskrönika signerad Johan Bergendorff, nytt fiskekvotsystem hotar det småskaliga fisket anser kritiker, dömda trafiklärare kan fortsätta arbeta, #flyktvägen på flyktingläger i norra Kenya och Nasa släpper nyhet om Mars.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

FN:s generalförsamling-Putin och Obama möts, svårt att fiska i Gaza, utrikeskrönika signerad Johan Bergendorff, nytt fiskekvotsystem hotar det småskaliga fisket anser kritiker, dömda trafiklärare kan fortsätta arbeta, #flyktvägen på flyktingläger i norra Kenya och Nasa släpper nyhet om Mars.

Aktualiteter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Nyheter

Nyheter

Undersökande journalistik från Göteborg. Kaliber idag om trafikskollärare som döms för sexbrott eller allvarliga trafikbrott men kan fortsätta köra. Vi granskar en myndighet som missar domar och indragna körkort. - Det första jag inte tyckte kändes okej eller normalt var att han redan på informationsträffen sa att det fanns tjejer som hade försökt ligga sig till sitt körkort men att det inte riktigt funkade så, och så skrattade han till, säger Anna. Anna, som egentligen heter något annat, är 18 år och ser fram emot att ta sitt körkort. Hon har ett stort bilintresse och är glad över att hon äntligen ska få komma igång med sina körlektioner. Även om hon känt ett litet obehag över hur hennes trafiklärare uttryckte sig på informationsträffen, så är hon framför allt glad och förväntansfull när hon kliver in trafikskolans Volvo för den första körlektionen - som till att börja med går bra. - Sen stannade vi i ett kors och då tog han upp att i vissa situationer skulle han behöva rycka loss mitt ben ifrån bromsen, och då tog han även tag i mitt ben. När hon träffar sin trafiklärare för nästa lektion, känner hon sig inte helt bekväm. Men hela lektionen går bra - ända tills hon stänger av bilen. Då frågade han om han fick en kram. Jag tyckte väl det var konstigt, men vissa tar i hand vissa kramas. Vi kramades och då försökte han pussa mig, men jag vände bort ansiktet så han pussade mig på kinden. Han frågade om han inte fick göra så och jag sa nej och klev ur bilen. Så det var i bilen det hände? - Ja, det var i bilen. Den här händelsen tyckte Anna var obehaglig. Så nästa gång hon sätter sig i bilen med sin trafiklärare, så tar hon med sig en kompis, eftersom hon tänker att trafikläraren inte ska våga röra henne om någon mer är med. Men när de har kört färdigt och alla tre klivit ur bilen ska Anna och trafikläraren passera varandra bakom bilen. - Då fångade han upp mig och kramade om mig och nästan höll fast mig. Och då sa min kompis också "brukar han göra så där?". Din kompis såg att det inte var någon vanlig vänskapskram? - Nä precis. Det syntes i hennes ögon också att hon undrade om det stod rätt till. För det var inte så att vi gick emot varandra för att kramas utan jag skulle gå förbi och blev uppfångad liksom. Han kramade dig och tog dig dessutom på rumpan, har jag förstått. - Ja, precis. Många av oss fick väl som barn lära oss att vi absolut inte ska kliva in i en bil med en främmande människa. Men det finns ju situationer när vi behöver göra just det - till exempel när vi åker taxi eller, som för Anna när hon började på en trafikskola. Men på en trafikskola, ska man förstås inte behöva vara orolig för att bli utsatt för något olämpligt av sin trafiklärare. De runt 750 företag som driver trafikskola i Sverige ska ju erbjuda en trygg miljö för sina elever.   Niclas Häggblad är trafiklärare i Borås. Han har jobbat många år i yrket och funderat en hel del på den utsatthet som hans elever befinner sig i när de sitter tillsammans med honom i körskolans bil. Vi sätter oss i en av trafikskolans bilar. Jag sätter mig på förarplatsen och då ramlar bilnyckeln ner på golvet.   Nyckeln trillade ner vid dina pedaler och det skulle inte finnas på kartan att jag tar upp den igen. Utan antingen får du ta upp den eller så får du kliva ur bilen och så tar jag upp den. Det är ett ställe där jag inte ska vara just nu. Du skulle inte få för dig att böja dig över din elev? Aldrig någonsin! Vi sitter ganska tätt intill varandra här i ett ganska trångt utrymme. Hur tänker du kring det här med att få eleven att känna sig trygg här inne? - Eleven måste känna att hon har sin zon, sitt område. Det här är mitt område och det där är ditt område och där går vi inte över de gränserna för då känner man sig obekväm. Som elev är du i beroendeställning, så det är jätteviktigt att man känner sig avslappnad och har sin zon i bilen.  För Niclas Häggblad är det alltså viktigt med tydliga gränser i samspelet med eleven och etik är något som ofta diskuteras i branschen. Det ställs också krav på att de som ska bli trafiklärare har personlig lämplighet för yrket. Jag svänger in på parkeringen till Hotel Tylösand. Här inne pågår en stor trafiksäkerhetskonferens. En av arrangörerna till den här konferensen är Sveriges trafikskolors riksförbund, STR. Och jag har bokat en intervju med förbundets ordförande Berit Johansson: - Ja, personlig lämplighet, du ska inte vara straffad för trafikbrott, du ska vara ostraffad i övrigt, du ska ha ett intresse kring att utbilda, du ska ha förmåga att kunna hantera och anpassa dig efter människors olika behov och du ska vara lyhörd. Det är en mängd olika egenskaper som en trafiklärare bör ha. Det finns förstås ingen anledning att tro annat än att de allra flesta trafiklärare liksom Niclas Häggblad som vi hörde nyss, är måna om att respektera sina elevers integritet. Men de senaste åren har det ändå förekommit flera fall, där trafiklärare utsatt sina elever för olika typer av övergrepp. Och när Svenska dagbladet för ett par år sedan gjorde en enkät med kvinnliga studenter i Stockholm, så visade det sig att av de drygt 600 studenter som svarade på enkäten, så uppgav så många som var sjunde att de under sin körkortsutbildning utsatts för någon form av sexuella trakasserier eller kränkningar och 12 av studenterna uppgav att deras trafiklärare tafsat på dem. Den myndighet som avgör om en person är lämplig att vara trafiklärare är Transportstyrelsen. Sedan myndigheten bildades 2009 har den stängt av 18 trafiklärare för att de inte ansetts vara lämpliga. Kaliber har gått igenom de här 18 så kallade återkallelsebesluten. Den vanligaste anledningen till att trafiklärare har stängts av är att de gjort sig skyldiga till rattfylleri. Och den näst vanligaste anledning är att de dömts för något sexualbrott. "Klockan är halv tre och här är nyheterna. En bilskollärare dömdes idag för att ha försökt köpa sex från en av sina elever. Han döms dessutom för att ha ofredat henne sexuellt..." Den här trafikläraren berättade började redan under en av de första lektionerna med en 18-årig, kvinnlig elev, som vi kan kalla Karin, att ställa frågor om hennes sexliv. Det är en blåsig novemberdag och några plusgrader i luften, när Karin nästa dag möter trafikläraren igen för en ny lektion. Den här gången är hon rädd när hon sätter sig i bilen. Men hon har bestämt sig för att hon måste skaffa bevis, så i hemlighet har hon nu satt på ljudinspelningen på sin mobiltelefon.  På ljudfilen hörs hur trafikläraren ganska snart frågar Karin om hon har funderat på det de pratade om igår. - Har du funderat kring det där igår eller?? Karin svarar undvikande och säger bland annat att hon ju har pojkvän. Då undrar trafikläraren hur ofta hon och pojkvännen har sex. - Hur ofta har ni sex? På ljudinspelningen hörs hur Karin fortsätter att svara undvikande på trafiklärarens förslag från dagen innan - nämligen om hon kunde tänka sig att ha sex mot honom i utbyte mot gratislektioner. Trafikläraren säger till slut att han tycker att det är synd att hon inte är intresserad, och att han varit så säker på att hon skulle vara det, att han redan börjat lägga in några gratislektioner. När lektionen närmar sig sitt slut ger han Karin erbjudandet om gratislektioner en sista gång. - Skulle du vara intresserad av gratislektioner får du höra av dig Trafikläraren dömdes för sexuellt ofredande och försök till köp av sexuell tjänst. Det här är ett av flera fall som uppdagats de senaste åren. Sedan 2009 har fem trafiklärare stängts av på grund av de begått sexbrott. Och går man tillbaka till 2000 så är det sju stycken. I ett par fall handlar det om sexbrott som skett utanför körskoleverksamheten, men i flera fall gäller det trafiklärare som utsatt sina elever för olika typer av sexuella ofredanden. Gemensamt för de fallen är att det handlar om en manlig trafiklärare och en kvinnlig, oftast ung, elev. Det är alltså Transportstyrelsen som bestämmer vem som får vara trafiklärare. Men hur ser det då ut i praktiken, vilken koll har myndigheten egentligen på den personliga lämpligheten? När Kaliber går igenom de 18 återkallelsebeslut Transportstyrelsen fattat de senaste åren, så ser vi att det i flera fall har dröjt länge innan myndigheten har stängt av trafiklärare som gjort sig skyldiga till något brott. I flera fall har man kunnat jobba kvar i över ett år efter en dom - i ett fall i nästan fem år. Dels gäller det trafikbrott. En körskollärare som åkte fast för rattfylleri i juli 2012 fick sin behörighet återkallad först ett och ett halvt år senare. Ett annat fall gäller en trafiklärare som mutade Vägverkets trafikinspektör, för att hon skulle godkänna hans elever vid uppkörningen. Han betalade henne 7000 kronor per elev, totalt drygt 100 000 kronor. Mannen dömdes i maj 2011 för bestickning - men också i det fallet skulle det dröja drygt ett och ett halvt år innan han stängdes av. Men också när det gäller flera av de trafiklärare som dömts för något sexualbrott, har det dröjt innan de stängts av: En man i 40-årsåldern som dömdes för sexuellt ofredande av en 14-årig flicka, fick ha kvar sin behörighet i nästan fem år efter domen. Ett annat exempel är en 24-årig körskollärare som frågade sin elev hur många personer hon haft sex med, han berättade om sina egna sexuella fantasier och frågade också eleven om hon ville ha sex med honom. Till en annan elev sa han att han tyckte att hon var porrig och när han tyckte att hon skulle växla försiktigare uppmanade han henne att hantera växelspaken som att hon höll i en kuk. Den här mannen friades först i tingsrätten, men dömdes i Hovrätten för sexuellt ofredande. Men det skulle dröja över ett år från det att han dömdes, tills Transportstyrelsen drog tillbaka hans tillstånd. En annat fall gäller en trafiklärare som i bilen började smeka sin kvinnliga elev på låret. Han bad henne så småningom att stanna bilen och byta plats med honom. Medan han sedan körde började han tafsa allt grövre och la till slut handen mot hennes kön utanpå byxorna och sa: "Vet du hur skönt det skulle vara att stoppa in ett finger". Kvinnan berättade senare i förhör att hon suttit paralyserad av skräck och inte förmått protesetera när mannen sen stoppade handen innanför hennes trosor och gjorde det han sagt att han ville. Kvinnan mådde efter händelsen psykiskt mycket dålig och det tog ett år innan hon orkade anmäla mannen, som då erkände. Men trots det kunde också han fortsätta jobba som trafiklärare i över ett år innan Transportstyrelsen återkallade hans behörighet.  Vad finns det då för kontroll för att avgöra vem som är lämplig som trafiklärare? Jag åker till Borlänge för att träffa chefen för Behörighetsenheten på Transportstyrelsen. - Ja, jag heter Stig Brahn. Vi sysslar med allt ifrån regelgivning inom förarutbildning och förarprövningsområdet till tillståndsgivning och tillsyn av verksamheter som fått tillstånd. För att bli trafiklärare krävs en ett-och-ett-halvt-årig utbildning från en yrkeshögskola. När man har klarat den, så får man ansöka hos Stig Brahns avdelning på Transportstyrelsen om att få ett godkännande som trafiklärare. När myndigheten då ska pröva om personen är lämplig, så görs dels en kontroll mot vägtrafikregistret, där det bland annat finns uppgifter om körkortsbehörigheter och om exempelvis en person fått sitt körkort återkallat. Dels görs en kontroll mot belastningsregistret, som visar om en person är dömd för något brott. Men från det då att man fått sin behörighet och ni har prövat lämpligheten. Sen kan man jobba flera decennier som trafiklärare - vad har ni då för koll på vad som händer med den personliga lämpligheten under resans gång? - Ja, det är väl det som är problemet, att vi har inte så mycket koll på det. Och vi har egentligen inte system som underlättarden här typen av kontroll heller. Utan ska vi göra det, vilket vi alltså inte gör regelmässigt, då måste vi göra det manuellt. Och då kan jag säga, det ingår inte som en ordinarie del i tillsynen, säger Stig Brahn.  Det visar sig att den enhet på Transportstyrelsen, som ska bedöma lämpligheten hos trafiklärare, inte automatiskt får information om när trafiklärare till exempel får sitt körkort indraget - trots att den informationen redan finns på myndigheten, i vägtrafikregistret som ligger under en annan avdelning. Och Stig Brahns enhet får inte heller göra massökningar i det registret. Varför är det så frågar jag. - Ja, min bild är att det är begränsningar i vägtrafikregisterlagstiftningen, som inte tillåter oss att ha det. - Så att för er att göra körningar på trafiklärarna en gång i månaden mot vägtrafikregistret, det är inte möjligt idag? - Nej, just det. - Vad tänker du om det? - Det är naturligtvis mycket olyckligt. Speciellt med tanke på den situation som kan tänkas uppstå när en enskild elev tillbringar timmar tillsammans med en trafiklärare som rent hypotetiskt skulle kunna sakna körkort, som vi inte har kännedom om. Det är inte alls bra. Det kan alltså finnas trafiklärare som blivit av med sitt körkort utan att Behörighetsenheten på Transportstyrelsen känner till det. Jag bestämmer mig för att kolla - och gör det som Stig Brahn och hans kollegor på grund av lagstiftningen inte får göra - nämligen ber körkortsavdelningen på Transportstyrelsen att göra en massökning i vägtrafikregistret på alla behöriga trafiklärare. Jag vill veta hur många av dem som fått sitt körkort indraget de senaste fem åren. Och jag får en ganska tjock bibba papper skickad till mig - det visar sig handla om 34 stycken. I de flesta fall är orsaken fortkörning , men det finns också några fall av rattfylleri, även ett fall av grovt rattfylleri. Och i inget av de här fallen som jag hittar har alltså deras behörighet som trafiklärare återkallats. Jag frågar Stig Brahn om han blir förvånad över vad jag hittat? - Alltså, i en perfekt värld så ska det inte behöva ske... Men så länge vi inte har bra system som kommunicerar den här typen av brott så kan jag inte säga att jag blir förvånad.  Det om trafikbrott. Hur är det då med de trafiklärare som dömts för sexualbrott? Hur kan det komma sig att trafiklärare som har utsatt elever för sexuella ofredanden har kunnat fortsätta jobba som trafiklärare i över ett år innan de stängts av? - Det är brist på information. Vi får per automatik inte underrättelser från rättsväsendet om när en sån här dom faller. Om en lärare eller förskollärare begår ett brott i samband med sin yrkesutövning eller ett sexualbrott eller grovt våldsbrott utanför jobbet, så är domstolen skyldig att skicka domen till tillsynsmyndigheten som för lärare är Skolinspektionen. Likadant är det för flera andra yrken, som taxiförare och hälso- och sjukvårdspersonal. Men för trafiklärare finns alltså ingen sådan skyldighet för domstolarna. Det innebär att Transportstyrelsen måste förlita sig på andra för att få information om när en trafiklärare dömts. - Till exempel att någon i branschen hör av sig till oss. Det kan vara någon ansvarig på en trafikskola. Eller någon i media som faktiskt informerar oss, säger Stig Brahn. Och vad tänker du om konsekvenserna? Att det finns flera exempel på sexbrottsdömda trafiklärare som har kunnat fortsätt jobba i över ett år och i något fall i upp till fem år efter att en dom har fallit. - Det är helt oacceptabelt. Är man dömd för den typen av brott och dagen eller veckan efter en sån här dom så kan man sätta sig i en liknande situation och utan insyn från någon, man befinner sig där tillsammans med en elev som är i en utsatt situation, så kan man återupprepa det här brottet. Kanske utan att bli upptäckt. Man kan ju tycka att trafikskolorna själva borde kunna ha koll på vilka av deras anställda som är olämpliga och se till att de blir avstängda. Men i vissa fall får inte heller trafikskolorna reda på att någon av deras lärare dömts för ett brott. I andra fall är det den dömde personen som själv driver trafikskolan. Och det finns också exempel där en trafikskola har känt till en dom, men ändå låtit personen jobba kvar. Stig Brahn menar att domstolarnas skyldighet att meddela tillsynsmyndigheterna när personer som har vissa yrken döms, borde gälla också trafiklärare. - Det är min absoluta uppfattning. Jag tror nästan att en trafiklärare har bättre möjligheter att utöva den här tvivelaktiga verksamheten än vad en lärare har. En lärare befinner sig kanske oftare i ett klassrum med flera elever som kan begränsa möjligheterna. Den myndighet som ska stänga av olämpliga trafiklärare får alltså ingen automatisk information om när trafiklärare döms för till exempel sexualbrott, eller när en trafiklärare får sitt körkort indraget. Och myndigheten gör inte heller på egen hand några systematiska sökningar- utan förlitar sig på tips. Under arbetet med det här programmet ska också en annan fråga dyka upp - nämligen hur Transportstyrelsen ser på brottslighet som myndigheten faktiskt känner till att trafiklärare gjort sig skyldiga till. När jag med hjälp av en lista med personnummer på behöriga trafiklärare söker efter domar, så får jag en hel del träffar. Många rör mindre allvarliga brott som inte kan sägas påverka den personliga lämpligheten som trafiklärare. Men jag får också träff på några trafiklärare, där jag tänker att Transportstyrelsen borde ha haft synpunkter på deras lämplighet för yrket - om myndigheten hade känt till vad de dömts för.  Ett av de fallen gäller Annas före detta trafiklärare, som vi hörde om allra först i det här programmet, han som försökte pussa Anna, tvingade till sig en kram och tog henne på rumpan. Han dömdes för ofredande, men trots det fortsatte han att jobba som trafiklärare och Anna möter honom då och då när hon går på stan och han kör runt med nya elever i sin trafikskolebil. Nu har det gått några år men det som hände är fortfarande jobbigt för Anna. - Det har väl inte påverkat mig så jättebra. Jag har fortfarande inget körkort, jag vågade inte sätt mig i den sitsen. Jag är rädd för att möta honom. Möter jag honom får jag panik. Jag ringer mina föräldrar och vill liksom inte vara själv. Jag är jättenervös, hela tiden.  Jag frågar ordföranden för Sveriges trafikskolors riksförbund, Berit Johansson, vad hon tycker om fallet med Annas trafiklärare - alltså att det inte fått några yrkesmässiga följder för en trafiklärare som dömts för ofredande av en elev. - Inte acceptabelt, det finns ingen ursäkt. Jag tror jag har varit ganska tydlig med vad vi har för signaler ut mot våra medlemmar. Men man kan inte finnas överallt och som jag sa tidigare: det här finns överallt i samhället.  Jag utgår alltså först från att Transportstyrelsen aldrig fått kännedom om Annas fall. Likadant tänker jag om en annan dom jag hittar och som gäller en trafiklärare som året efter att han fått sin trafiklärarbehörighet döms för sexuellt utnyttjande av barn. Själva brottet låg då några år tillbaka i tiden - han dömdes för att han när han var i 30-årsåldern hade en sexuell relation med en 14-årig flicka. Men efter att jag åkt hem från Borlänge och intervjun med Transportstyrelsen, så skickar jag ändå ett mejl till myndigheten för att försäkra mig om att den inte har känt till de här fallen - men svaret jag får visar att myndigheten, så småningom, har fått kännedom om domarna och utrett trafiklärarnas lämplighet. Och i båda fallen har de alltså bedömts vara lämpliga. Jag begär ut besluten från Transportstyrelsen och ser att motiveringarna till varför de fått behålla sin behörighet är ordagrant identiska. "Med hänvisning till den relativt långa tid som förflutit sedan domen samt att du inte gjort dig skyldig till ytterligare brott har styrelsen bedömt att det inte finns tillräckliga skäl att ifrågasätta ditt godkännande som trafiklärare"  Jag ringer upp Stig Brahn på Transportstyrelsen och frågar hur han ser på de här fallen. - Båda de här fallen handlar om brott som göra att man anses olämplig, i vart fall i närtid. Men det finns en tidsaspekt i båda de här fallen. Det finns ingen möjlighet att alltid säga att en person som är dömd för ett brott som just vid det tillfället diskvalificerar personen från att jobba som trafiklärare, att det för all framtid skulle göra den här personen olämplig. Båda de här trafiklärarna skulle alltså enligt Stig Brahn ha stängts av - om Transportstyrelsen hade fått information om domarna när de föll. Men eftersom det dröjde ett respektive två år innan myndigheten fick reda på domarna, så hade de båda männen då enligt Transportstyrelsen, hunnit bli lämpliga igen. Minns ni trafikläraren som tafsade så grovt på en elev i bilen, att det slutade med att han hade handen innanför hennes trosor? Han stängdes ju till slut av. Men under arbetet med det här programmet upptäcker jag att den mannen återigen jobbar som trafiklärare. Det visar sig att han två år efter att han fick sin behörighet återkallad, ansökte om att få tillbaka den. Och Transportstyrelsen beviljade hans ansökan. Det visar sig också att branschförbundets ordförande Berit Johansson känner till det - och är kluven inför det. Egentligen är det inte rimligt. Och här är väldigt, väldigt svårt att föra en nyanserad debatt egentligen. Man kan ju diskutera: när är ett brott sonat? Och jag vet inte om jag har någon egen uppfattning om det här utan kan bara konstatera att jag förstår verkligen om man tycker att det här är felaktigt. Jag har svårt att uttala mig i detta enskilda fall. Men mot bakgrund av vad jag sagt innan så känns det märkligt att man kommer ut i en övningsbil efter att det här har skett.   Hur har då Transportstyrelsen resonerat i det här fallet? Enhetschef Stig Brahn:   Nånstans så är det väl så att det finns ett tidsperspektiv. Om det är två år eller tre år eller kortare eller längre tid, det kan man naturligtvis diskutera. Men förmodligen så har vi då gjort bedömningen att i det här fallet så har vi ansett att det räckte och att han skulle få sitt godkännande igen.   I utredningen kring om mannen skulle få tillbaka sin trafiklärarbehörighet uppmanar Transportstyrelsen honom att komma in med ett yttrande, som ska visa att orsakerna till brottet är eliminerade, till exempel att han genomgått terapi eller någon behandling. Mannen skickar då en skrivelse, där han förklarar att han tar det som hänt på största allvar. Det enda intyg han skickar med är skrivet av en psykoterapeut som efter att ha träffat mannen för ett enda konsulterande samtal, som det heter, gör bedömningen att mannen är ärligt ångerfull och att det inte finns någon risk för återfall i samma typ av brottslighet. Är det rimligt att det ska räcka som bevis för att risken för återfall är eliminerad, när det handlar om den här typen av brottslighet i den här typen av verksamhet? Ja, det är ju jättesvårt för mig att säga. Jag kan egentligen inte besvara den frågan, jag känner inte till det här fallet på en sån detaljeringsgrad egentligen. Jag hoppas och tror att våra specialister som har varit inblandade i fallet har gjort en korrekt bedömning.   I Kaliber idag har vi granskat hur kontrollen av trafiklärares lämplighet fungerar. Berit Johansson, ordföranden för Sveriges trafikskolors riksförbund, menar att det finns mycket som behöver förbättras. Men hon vill också betona att det trots allt handlar om ganska få kända fall, där trafiklärare har ofredat sina elever. Men i vissa miljöer exempelvis vår miljö, skolans värld, sjukvård och liknande, så får det också mycket uppmärksamhet av det skälet att kunden, patienten, barnet är väldigt, väldigt utsatt. Och vi har alla ett ansvar att arbeta mot detta. Man ska känna sig trygg. Och jag hoppas fortfarande att de allra flesta har en god bild och ett gott minne ifrån sin trafiklärare och minns den också med kanske ett leende på läppen. Stig Brahn på Transportstyrelsen säger till Kaliber att myndigheten planerar att under nästa år lämna in en framställan till regeringen, om att få till ändringar i lagstiftningen, som skulle ge myndigheten bättre möjlighet att kontrollera trafiklärarna. Reporter: Joel Wendle Producent: Andreas Lindahl Kontakt: Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

En tredjedel av landets pensionärer lever redan på fattigdomsgränsen, enligt Pensionsmyndigheten. Och det är många som oroar sig för hur de ska få det att gå ihop när arbetslivet slutar. Kärnan i vårt pensionssystem är de inkomstgrundade pensionerna: inkomst och premiepension. Och det är livsinkomstprincipen som gäller. Hur mycket och hur länge du arbetet bestämmer pensionens storlek. Och det lönar sig att arbeta efter 65. Men hur gör man det om arbetsgivarna inte vill ha en? Och om jag har fattat dåliga beslut under mitt yrkesliv, går det att göra något åt inför pensionen? Möt Gunilla Porsvant från Vingåker som inte tyckte hon hade råd att gå i pension när hon fyllde 65 år. Få råd av Birgitta Piper som före pensionen arbetade som ekonomijournalist på Sydsvenskan i Malmö och nu är kolumnist i M-Magasin. Håkan Svärdman, omvärldsanalytiker på Folksam, är gäst och reder ut begreppen. Programledare är Agneta Nordin och vid hennes sida Karen Söderberg, pensionerad journalist. Sänds även i natt kl. 02.02 och på lördag kl. 12.05.

Sociala frågor

Nyheter

Nyheter

"Hon är en hora". Ett klick på mobilen och ryktet är igång. Haitham, fältassistent i Botkyrka, jobbar för att minimera ryktesspridningen. Ett rykte kan förstöra ett liv och skapa fördomar. Rykten och skvaller har människan hållit på med i alla tider och många av oss sprider rykten utan att tänka på konsekvenserna. Men ryktesspridningen idag går allt snabbare. Det kan förstör människors liv men också skapa fördomar som formar samhällsdebatten. Reportern Åsa Furuhagen berättar i det här programmet om rykten i stockholmsförorterna Tallkrogen och Botkyrka. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

ur "Kapslar" av Viktor Johansson. Första rad: "Himlen faller i snö, en sönderrriven karta" Diktsamling: "Kapslar" (Modernista, 2007) Uppläsning: Emil Almén Sänds även kl. 22.55.

Kultur

En möjlig ersättare till den omdebatterade kärnkraften kanske. I Japan satsar man stort på nästa nya energikälla - fusionskraften. Många hinder ska övervinnas på vägen, men om man lyckas kan fusionskraft ersätta alla andra energislag. I Japan hoppas forskarna att fusionskraften på sikt ska kunna ersätta den omdiskuterade kärnkraften. Men det är många hinder som ska överbryggas på vägen. Fusionskraften är svår att tämja men har flera fördelar jämfört med fissionskraft, det vill säga den teknik som används i dagens kärnkraftverk. Det radioaktiva avfallet är betydligt mindre och eftersom det huvudsakliga bränslet - väteisotopen deuterium - går att utvinna ur vanligt havsvatten är bränsletillgången i det närmaste oändlig. Tekniskt är dock fusionskraften en utmaning inte minst för att den innefattar extrema temperaturförhållanden. Plasman i reaktorn behöver hålla en temperatur på 100 miljoner grader eller mer och kylsystemet innehåller flytande helium som behöver kylas till minus 269 grader, alltså bara några grader över den absoluta nollpunkten (-273,15 grader). Vetandets värld har besökt den japanska anläggningen som, om det går som platschef Yutaka Kamada tänkt sig, ska köras igång 2019. Isåfall flera år tidigare än systeranläggningen ITER som just nu är under uppförande i Cadarache, norr om Marseille. Där har man drabbats av flera förseningar. I programmet medverkar Yutaka Kamada, chef JT-60SA, Makita Sakasai, ingenjör JT-60-SA och Fredric Michel, ingenjör JT-60SA. Jon Thunqvist Sänds även i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Tolvskillingsoperan i Malmö med ett raserat Turning Torso, kristen mission i ett annan solsystem i Fabers bok, Strauss "Rosenkavaljeren" i en Östermalmvåningen och bordell i Östeuropa

Kultur

Vi bad konstvetaren Linda Fagerström återvända till ett konstverk som hon var väl förtrogen med. Vad händer när man tar del av det på nytt? Och framförallt, vad händer när man tar del av det på plats istället för att se det i en konstbok? Sänds även kl. 20.45 och kl. 00.45.

Kultur

Programledare: Urban Björstadius. Naturen spelar en viktig roll för många svenskar, oavsett om det handlar om bergsklättring eller trädgårdsarbete. Naturen och olika naturupplevelser spelar en stor och viktig roll för många svenskar enligt en undersökning som nyligen har genomförts. Det är Institutet för språk och folkminnen, Folklivsarkivet i Lund och forskare vid flera universitet som har undersökt hur människor idag ser på naturen, något som resulterat i boken Naturen för mig. För många svenskar betyder naturen något annat än det vardagliga, många söker sig till exempel till skogen eller havet under semestern när det är soligt och varmt. För andra innebär naturen en stund av efterlängtad ensamhet, inte sällan förknippat med ett mått av andliga eller religiösa känslor. Men också naturens faror lockar - extremsportare och äventyrare söker spänning och utmaningar i allt från forspaddling till bergsklättring. I dagens program medverkar Katarina Saltzman vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Lina Midholm på Institutet för språk och folkminnen i Göteborg och folkloristen Tora Wall. Programledare är Urban Björstadius. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natten mot onsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Att få en roll i Hollywood är inte lätt. Man kan ha fel näsa, vara för mager eller för gammal. I drömfabriken har rollbesättarna mycket bestämda idéer. Ewan Chung, amerikan med kinesiskt ursprung får ofta spela 20-åriga läkare eller it-tekniker trots att han fyllt 40 och har ett brett register. I filmbranschen tänker man fortfarande ganska stereotypt. I det tredje avsnittet av Kerstin Berggrens reportageserie Vykort från drömfabriken får vi möta några personer som lever och arbetar i Los Angeles nöjesindustri. USA:s Edit Piaf, fotografen som kalls The One Shot Woman och mannen som sprängde dödsstjärnan i den första Star Wars-filmen. Lyssna även till de tidigare programmen i serien: Sänds även i morgon kl. 18.15 och natt mot fredag kl. 04.02.

Kultur

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Programledare: Louise Epstein. Vad är grejen med tyska politiker och plagierade doktorsavhandlingar? Det försöker vi reda ut i dagens program. Vi får också lära oss mer om svenskamerikanske fackföreningsmannen Joe Hill, och så väntar vi spänt på om chefen kommer att punktera Thomas och Louises nämndemannadröm en gång för alla.   Ännu en tysk minister har blivit anklagad för att ha fuskat med sin doktorsavhandling. Tidigare har tre tyska ministrar fått avgå p.g.a fusk. Försvarsministern Ursula von der Leyen är inte fälld än, men varför är begäret efter en doktorsexamen så starkt bland tyska politiker, undrar Louise. Sonja Leister, svensk-tysk journalist och pressekreterare på Läkare utan gränser, och Daniela Marquardt, Sveriges Radios korrespondent i Berlin medverkar. Vi får också besök av Göran Greider som skrivit en bok om svenskamerikanske fackföreningsmannen och textförfattaren Joe Hill. Louise tycker att Joe Hills sånger fortfarande är pigga fast de skrevs för 100 år sedan. Men varför är stora delar av hans liv höljt i dunkel?  Och så har dagen kommit när våra programledares gemensamma nämndemannadröm ställs på sin spets. Missa inte när Thomas och Louise får besked i direktsändning: Kommer de någonsin att få skipa rättvisa? Eller ska de sluta drömma? nordegrenepstein@sr.se Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Kristen mission i ett annan solsystem, förslag på nationella kulturhuvudstäder och graffiti som gladkonst Sänds även kl. 21.35.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Blödarsjuka köper smuggelmedicin, Ett svenskt Google för syrier, Förskola ber föräldrar stanna hemma, Stor dag i FN:s generalförsamling, Steg mot självständighet i Katalonien, Våld och hat - en vanlig fotbollshelg, #Flyktvägen - Afrika, Nya upptäckter på planeten Mars. Sänds även kl. 22.12.

I Ukraina är det på pappret fri sjukvård, men korruption har gjort att mycket av pengarna till mediciner istället försvunnit som mutor. HIV-positiva, cancersjuka och TBC-smittade står utan läkemedel. 12-åriga blödarsjuke Andriy Bazylehuk i Kiev kan inte gå i skolan för att han riskerar att blöda till döds utan sprutorna som får blodet att levra sig.

Majoriteten av de människor som nu söker asyl i Sverige kommer från Syrien. Men hur gör man om man när man kommer till ett land där man inte känner någon och ännu inte talar språket? Internetforumet Syrier i Sverige är ett av många nätverk där syrier ger varandra råd och praktisk hjälp om hur de ska ta sig fram i sitt nya hemland. En av de ansvariga för nätverket sitter i Billingsfors strax väster om Åmål.

Det förväntas ske intressanta saker i talarstolen i FNs generalförsamling idag. Mycket kommer handla om Syrien. Vladimir Putin lägger fram förslag om en koalition mot IS. Vilka är hans planer för Syrien? Hör Inger Arenander Sveriges Radios Washingtonkorrespondent och Agneta Ramberg, utrikespolitisk kommentator.

Återigen blev det en stökig inramning till ett svenskt fotbollsderby. Inför matchen mellan Hammarby och AIK fick tre polismän lindriga skador när de konfronterade supportrar som var på väg till Tele2 arena. Under matchen förlorade en Hammarbyspelar medvetandet efter en närkamp vilket fick delar av AIK-supportrarna att skandera "låt han dö". Elin Lucassi som skulle ta tunnelbanan hem fick flera hundra aggressiva supportar som sällskap, hör henne berätta om en vanlig helg i fotbollssverige.

NASA USA:s federala myndighet för rymdfart avslöjar i dag en betydande upptäckt om planeten Mars. Gissningen är flytande vatten, men vad betyder det? Hör Maria Sundin, astronom vid Göteborgs Universitet.

Regionvalet i Katalonien i går vanns av dom partier som vill bryta med Spanien. Redan i dag utväxlas hårda ord mellan självständighetsförespråkarna och regeringen i Madrid. Hör vårt samtal med Beatrice Janzon, Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent, med oss från Barcelona.

Nästan 35 000 flyktingar från Eritrea lyckades ta sig till Europa förra året. Men många har också dött på vägen. Drunknat ombord på rangliga båtar, lämnats på vägen i Sahara-öknen eller dödats av cyniska människosmugglare. Trots riskerna drömmer tiostusentals unga eritreaner om en bättre tillvaro någon annanstans. Hör Ekots Afrikakorrespondent Richard Myrenbergs reportage från flyktinglägret Kakuma i nordvästra Kenya.

Det är brist på vikarier i förskolan på många håll i Sverige, och när höstförkylningarna slår till kan situationen bli akut. I Göteborgsstadsdelen Majorna-Linné har föräldrar vid flera tillfällen uppmanats att stanna hemma med sina barn istället för att lämna dem på förskolan. Hör Sara Sollermans som är mamma till tre-åriga Alice, och i torsdags fick ett sms från förskolan. Hör också Cynthia Runefjärd, sektorchef för utbildning på stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné och Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Blödarsjuka köper smuggelmedicin, Ett svenskt Google för syrier, Förskola ber föräldrar stanna hemma, Stor dag i FN:s generalförsamling, Steg mot självständighet i Katalonien, Våld och hat - en vanlig fotbollshelg, #Flyktvägen - Afrika, Nya upptäckter på planeten Mars. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Anneli Dufva har läst Dimitris Alevras debutroman "Världens sista kväll", bokmässan skippar fokus på länder Sänds även kl. 23.50.

Kultur

Programledare: Marie Lundström. Vi firar mässa med Susanna Alakoski om bokpärmar i tyg och böckers dofter, livemusik med Sofie Livebrant, och två debutanter på scenen. Hör också reportaget om hundra miljoner stulna böcker. Sofie Livebrant är artisten som ständigt skapar nya sånger av litterära texter. Hör henne  sjunga låtar med text av Karin Boye och Jeanette Winterson från Sveriges Radios scen på Bokmässan i Göteborg. Två olika röster, två olika temperament, men med varsin stark berättelse om att vara på flykt och komma till Sverige. Möt författardebutanterna Alma Kirlic och Duraid Al-Khamisi. Hundra miljoner stulna böcker - ett närmast ofattbart projekt som nazisterna genomförde under andra världskriget för att en gång för alla skaffa sig total kontroll över historien. Ett plundringsdåd som skildras i nyutkomna Boktjuvarna av Anders Rydell. Vår reporter Anna Tullberg har träffat författaren. Och så möter du författaren Susanna Alakoski i ett samtal om boken som minnesbärare, och biblioteket som skamvrå. Från i lördags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

"Hon är en hora". Ett klick på mobilen och ryktet är igång. Haitham, fältassistent i Botkyrka, jobbar för att minimera ryktesspridningen. Ett rykte kan förstöra ett liv och skapa fördomar. Rykten och skvaller har människan hållit på med i alla tider och många av oss sprider rykten utan att tänka på konsekvenserna. Men ryktesspridningen idag går allt snabbare. Det kan förstör människors liv men också skapa fördomar som formar samhällsdebatten. Reportern Åsa Furuhagen berättar i det här programmet om rykten i stockholmsförorterna Tallkrogen och Botkyrka. Från kl. 11.03.

Sociala frågor, Repris

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Vi bad konstvetaren Linda Fagerström återvända till ett konstverk som hon var väl förtrogen med. Vad händer när man tar del av det på nytt? Och framförallt, vad händer när man tar del av det på plats istället för att se det i en konstbok? Från kl. 13.20. Sänds även kl. 00.45.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Kristen mission i ett annan solsystem, förslag på nationella kulturhuvudstäder och graffiti som gladkonst Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Det tar bara några minuter - stanna upp ett tag och lyssna! Tankar för dagen ger en stunds eftertanke mitt i morgonens nyhetsflöde. Det kan vara en betraktelse över någonting som just skett i världen eller tankar kring händelser i det mindre, privata. Lars H Gustafsson är barnläkare och författare. Han har arbetat från Lycksele i Lappland till Rosengård i Malmö och har också varit aktiv inom Rädda Barnen och UNICEF. Nu ägnar han sig mest åt barnbarnen, musiken och sitt skrivande. Hans senaste böcker är Leka för livet och Det blå arkivet - liten bok om liv och död.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Blödarsjuka köper smuggelmedicin, Ett svenskt Google för syrier, Förskola ber föräldrar stanna hemma, Stor dag i FN:s generalförsamling, Steg mot självständighet i Katalonien, Våld och hat - en vanlig fotbollshelg, #Flyktvägen - Afrika, Nya upptäckter på planeten Mars. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Första rad: "Himlen faller i snö, en sönderrriven karta" Diktsamling: "Kapslar" (Modernista, 2007) Uppläsning: Emil Almén Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Blödarsjuka köper smuggelmedicin, Ett svenskt Google för syrier, Förskola ber föräldrar stanna hemma, Stor dag i FN:s generalförsamling, Steg mot självständighet i Katalonien, Våld och hat - en vanlig fotbollshelg, #Flyktvägen - Afrika, Nya upptäckter på planeten Mars. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Anneli Dufva har läst Dimitris Alevras debutroman "Världens sista kväll", bokmässan skippar fokus på länder Från kl. 18.09.

Kultur, Repris