SR, P1 2015-10-04

Nyheter

Nyheter

AV UPPHOVSRÄTTSLIGA SKÄL KAN FÖRESTÄLLNINGEN TYVÄRR INTE LÄGGAS UT FÖR LYSSNING. DEN SÄNDS DOCK I ETERN 27 SEPTEMBER KL. 20.03 SAMT NATT MELLAN 3-4 OKTOBER KL. 00.02. Greve Pazmandy lever ett till synes stilla liv tillsammans med sin dotter Mitzi. Furst Ravenstein kommer på besök och när det skrapas på den tunna ytan flyter parallella liv, händelser, livslögner och hemligheter i deras liv upp till ytan... Radioteaterbiblioteket: Familjeband av Arthur Schnitzler. Övers: Per Erik Wahlund. I rollerna: Greve Arpad Pazmandy - Ulf Palme, Grevens dotter Mitzi - Gunnel Broström, Furst Egon Ravenstein - Gunnar Björnstrand, Lolo Langhuber - Isa Quensel, Philipp - Göran Graffman, Professor Windhofer - Toivo Pawlo, Åkare Wasner - Gunnar Olsson, Trädgårdsmästaren - Ivar Wahlgren, En betjänt - Ragnar Falck. Regi: Willy Peters. (Från 1962) Från 27/9.

Teater, Repris

Nyheter

Nyheter

Temperaturen höjs i debatten om public service. Men hur fri är den nya kommissionen? Vi synar sponsringen inom podd-världen. Och om staden där nyhetssatsningarna poppar upp som svampar ur jorden. Privat kommission utmanar public service De kommersiella aktörerna på mediemarknaden tar nu i med hårdhandskarna för att få till en debatt om public service. Under namnet "Public Service kommissionen" och med den uppenbara avsikten att ge sken av statlig utredning, betalar medieföretagen för en egen utredning av hur public service fungerar. I bakgrunden pyr ett kompakt missnöje över att public service-bolagen helst vill slippa ta diskussionen överhuvudtaget just nu. Samtidigt fortsätter public service lansera nya tjänster, nu senast en receptsajt, som möter hård kritik. Reporter: Therese Rosenvinge.     Var går reklamgränserna i podcasts? När det gäller ljudbaserad journalistik så är det inte längre bara Sveriges Radio som står för allt utbud. Med podcast - ljud som sprids över nätet till våra mobiler - så har en mängd nischade program funnit en arena. Och nu, i takt med stigande lyssnarsiffror, börjar det gå att tjäna pengar på poddar. De börjar bli professionella produktioner, fast de är gratis för lyssnarna. Men här finns ett dilemma: poddare har experimenterat vilt med olika reklamformat. Vissa programledare trycker hämningslöst in sponsrat prat, medan andra poddar håller sig till traditionella reklamavbrott. Men hur mycket reklam tål poddarna? Var går gränsen? Reporter: Jonna Westin.   Bubblande medieklimat i Jönköping Att den lokala journalistiken är pressad av övergången från papper till nät, det har vi pratat om många gånger här i Medierna. Men digitaliseringen har samtidigt gjort det enklare än någonsin att starta nyhetstjänster. En plats där den lokala nyhetsjournalistiken är mer aktuell än någonsin är Jönköping. Här slåss inte mindre än fyra nyhetssajter om läsare, tittare och annonsörer - och dessutom är en mediejätte på väg in. Vår reporter Gustaf Rosensköld åkte till sin hemstad för att ta reda på vad det är som händer. Från gårdagen. Sänds även på måndag kl. 19.03.

Aktualiteter, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Ekonomiekot lördag handlar om vad följderna kan bli efter skandalen med tyska Volkswagens fusk med utsläppen från dieselmotorer, både för koncernen och hela bilindustrin. Gäster är Stefan Jonsson, professor vid Uppsala Universitet, som bland annat studerat följderna av företagsskandaler, Jonas Fröberg, motorjournalist på Svenska Dagbladet. Bertil Moldén, VD för branschorganisationen Bil Sweden, är också intervjuad, men i förväg på grund av utlandsresa. Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Nyheter

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Aktualitetsmagasin med livsåskådningsperspektiv. Detta program är för dig som vill höra mer om olika religioner och hur de påverkar vår vardag och genomsyrar vårt samhälle, globalt som lokalt. Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Egor Babaev forskar om supraledare, material som leder ström helt utan motstånd. Men när han som ung forskare beskrev en dittills okänd typ av supraledare, fick han rejält mothugg. Då var han nära att slänga forskningen i papperskorgen - nu har den prisbelönats. Det var efter ett besök i Sverige som student som ryske Egor Babaev blev sugen på att bo och bedriva forskning här. Han tog sin doktorsexamen vid Uppsala Universitet. - Där fick jag som ung forskare stor frihet att bedriva mitt arbete som jag ville. Den möjligheten hade jag nog inte fått i Ryssland på samma sätt, där är det mer hierarkiskt, konstaterar han. Nu arbetar Egor Babaev på Tekniska Högskolan i Stockholm. Tidigare i år fick han Göran Gustafsson-priset, som ges till särskilt lovande yngre forskare. Prisjuryn lyfter fram att Egor Babaev beslrivit en tredje typ av supraledare: utöver de som kallas typ 1 och typ 2, med olika magnetiska egenskaper, har han kommit fram till att det också finns vad som nu kallas typ 1,5. Men den idén tog det tid att få andra forskare att tro på.Den stora utmaningen för supraledarforskare är att hitta material som leder ström utan motstånd inte bara vid mycket låga temperaturer utan också vid rumstemperatur. -- Det kommer att lyckas till slut, tror Egor Babaev. Camilla Widebeck Camilla.Widebeck@sverigesradio.se Från i söndags.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Nyheter

Elisabeth Hjorth, författare och etiker och Jonna Bornemark, filosof, om människor på flykt och människor i trygghet. Att tvingas leva på flykt kan märka en människa för livet. Hjärtlösa smugglare, barn i livsfarliga båtar på öppet hav, tältläger och taggtrådsstängsel. Flyktingkatastrofen kan beskrivas som en av vår tids kollektiva existentiella frågor. Men även den som lever i trygghet innanför muren kan uppleva en maktlöshet inför flyktingars grymma verklighet. Empati är grunden för humanism, men hur långt räcker den? Kan vi skapa en humanism där varje människas sårbarhet och skörhet är den gemensamma nämnaren? Från i söndags.

Kultur, Repris

med Ingemar von Heijne. Från 1991.

Klassisk musik

Nyheter

Nyheter

Kultur

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. När maskinerna har tystnat och virket forslats bort sänker sig tystnaden över hygget. Skogen är avverkad, men kvar i marken står hundratals stubbar. Men vad händer med dem?  Vilka organismer kryper, äter och gömmer sig i veden? Är det skillnad på stubbar och stubbar? Och vad händer när avverkning följs av stubbrytning? Kring sådana frågor forskar SLU-biologerna Tryggve Persson, Astrid Taylor och Mats Jonsell. Fältreporter Erik Kohlström möter dem på ett uppländskt hygge denna lördagsmorgon. Och så lär fågelskådaren Reino Andersson oss trix om hur man skiljer de vackra, men ack så knepiga, vadarna från varandra. Joacim Lindwall står för veckans kråkvinkel. Programledare är Lisa Henkow. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Nyheter

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. När maskinerna har tystnat och virket forslats bort sänker sig tystnaden över hygget. Skogen är avverkad, men kvar i marken står hundratals stubbar. Men vad händer med dem?  Vilka organismer kryper, äter och gömmer sig i veden? Är det skillnad på stubbar och stubbar? Och vad händer när avverkning följs av stubbrytning? Kring sådana frågor forskar SLU-biologerna Tryggve Persson, Astrid Taylor och Mats Jonsell. Fältreporter Erik Kohlström möter dem på ett uppländskt hygge denna lördagsmorgon. Och så lär fågelskådaren Reino Andersson oss trix om hur man skiljer de vackra, men ack så knepiga, vadarna från varandra. Joacim Lindwall står för veckans kråkvinkel. Programledare är Lisa Henkow. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Programledare: Katarina Josephson. "12 apostlar, 11 lärjungar, 10 budorden, 9e timmen"... i dagens Andliga sånger hör vi den gamla Husförhörsvisan, med många verser och mycket att räkna. "12 apostlar, 11 lärjungar, 10 budorden, 9e timmen, 8 saligheter, 7 bönepunkter, 6 stenkrukor i Kanans land, 5 Moseböcker, 4 evangelister, 3 patriarker, 2 stentavlor som Gud utgav, 1 är väl den som råder över himlen och jorden"  (Husförhörsvisan) Lyssnaren Anna-Lisa har önskat höra den gamla sången, med alla tolv verser. Och förutom den hörs O Quam Mirabilis från elvahundratalet, skriven av Hildegard av Bingen. Och en 81-årig lyssnare har önskat rockballad med Michael W Smith.

Andliga frågor

Pappa, jag vill berätta vår historia. Therese Jarland (f.d Eriksson) är grundare av och utvecklingschef på barnrättsorganisationen Maskrosbarn. Maskrosbarn har funnits sedan 2005 och arbetar med att stödja ungdomar som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk samt för fram barns perspektiv till myndigheter och beslutsfattare.  Therese har hållit i över 500 föreläsningar för elever på skolor, tjänstemän och politiker inom vård och socialtjänst. Therese skriver ofta och gärna krönikor och debattartiklar om barns utsatthet och samhällets ansvar och är författare till boken "Vi har ju hemligheter i den här familjen" som släpptes 2009.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Från gårdagen. Sänds även kl. 19.50.

Kultur, Repris

Vi ser nya filmen The Martian med forskaren som gärna hade tagit Damons plats på den röda planeten, och hör hur viktiga Nasas nya vattenfynd egentligen är. Veckomagasinet tar också upp varför arsenik finns i ris och om 5G, nästa generations mobilnät. Vi försöker också få klarhet i hur många vargar som behövs i Sverige, hur nära i tiden fusionsenergin egentligen ligger, och hur långt de nyinkomna klimatbuden räcker för att hindra temperaturökningen på jorden. Och så hör vi eftersnacket till spekulationerna om vem som ska få Nobelpris i nästa vecka. Från i fredags.

Vetenskap, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Sänds även kl. 19.03 samt natt mot tisdag.

Aktualiteter

Joseph Ledoux är känd bland hjärnforskare. Han forskar om hur hjärnan hanterar faror och hot. Och så har han ett rockband - Amygdaloids - som spelar hjärnlåtar. Jospeh Ledoux forskar vid New York University, och även om han ofta har kallats rädsleforskare, så forskar han faktiskt inte om rädslor, säger han. Han studerar hur hjärnans omedvetna system hanterar faror och hot, bland annat i hjärndelen amygdala. - Rädsla är det vi känner när det äntligen går upp för den medvetna hjärnan att det finns en fara, men det är inte den känslan jag studerar, säger han. Utöver att skriva böcker och medverka i tv-program om hjärnan, bland annat, försöker han också nå ut med kunskap om hjärnan och medvetandet på ett lite ovanligare sätt.- på senare tid har han tagit upp ungdomens rockdrömmar, och bildat ett band - Amygdaloids. Men nästan alla bandmedlemmarna är hjärnforskare och de skriver låtar om hjärnan. Lena Nordlund Sänds även på lördag kl. 04.50, kl. 16.35 samt natt mot nästa söndag kl. 02.50.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Godmorgon, världen! Söndagen den 11 oktober. Decemberöverenskommelsen har fallit – vad händer nu? Fredrik Furtenbach om detta. Hör också Tomas Thorén på plats i Ankara om bombdåden där minst 95 personer dödats. Reportage om Nobelpriset i medicin som väckt liv i en debatt i Kina och hur skriver egentligen en Nobelpristagare i litteratur? Krönikör Göran Rosenberg. Panelen om DÖ, flyktingkrisen och bostadsbubblan. I andra timmen om ryskt informationskrig i Sverige, satir med Public Service, Cecilia Uddén om senaste tidens knivdåd i Jerusalem och reportage från Gaza där den psykiska ohälsan ökar. Vad händer i Thailand när kungen dör – reportage om landets osäkra framtid. Kåsör Nour El Refai. Programledare Olle Hägg.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Samtal på Sjukhuskyrkan i Umeå mellan sjukhuspräst Anders Dahlqvist, sjukhusdiakon Karin Nordfeldt Hansson och sjukhuspastor Anders Axelsson. Sjukhuskyrkan deltar dagligen i samtal, i mötet med patienter som ställs i situationer som är oväntade och där det blir frågor. Frågor som oftast inte har självklara svar. Därför är samtalet ett självklart sätt att utveckla tankar kring tron i sjukhuskyrkan. I slutet av dagens evangelietext står det att våra namn är uppskrivna i himlen. Det måste innebära att vi är förankrade i något annat som är bortom, men samtidigt nära, det som vi kallar himlen, det heliga, det gudomliga. Och när det i den här världen rasar strider mellan ont och gott är vi samtidigt förankrade i detta. Vi har ett hem som vi inte sett men där vi ändå hör hemma. Vetskapen om det hjälper oss att stå ut med det onda. Anders Dahlqvist, sjukhuspräst. TextUppenbarelseboken 12:7-12 Lukasevangeliet 10:17-20 Uppenbarelseboken 21:1-4 Läsning från avhandlingen "Tröst - beskriven av långvarigt sjuka barn, föräldrar och en sjuksköterska" av sjuksköterskan Charlotte Ångström-Brännström. MedverkandeSjukhuspastor Anders Axelsson Sjukhuspräst Anders Dahlqvist Sjukhusdiakon Karin Nordfeldt-Hansson Sjukhusdiakon Monica Lundgren Estradpoet Ingela Wall MusikerPer Grimell, sång och piano Anders Grimell, cello Emma Lundström, piano Olga Selezneva, sång Sjukhuskyrkans kör MusikÄngeln i rummet Psalm 797 Var inte rädd för mörkret Psalm 509 Av goda makter underbart bevarad Psalm 690 Intet kan mig skilja från Guds kärlek En stund på jorden Psalm 755 Vila i mig Psalm 357 Någon du känner är din bäste vän Fridens vita rum Jag har hört om en stad ovan molnen  Producent Gunilla Nordlund Sveriges Radio Västerbotten Tekniker Bo Andersin och Christer Blomgren

Andliga frågor

Undersökande journalistik från Göteborg. Kaliber idag om trafikskollärare som döms för sexbrott eller allvarliga trafikbrott men kan fortsätta köra. Vi granskar en myndighet som missar domar och indragna körkort. - Det första jag inte tyckte kändes okej eller normalt var att han redan på informationsträffen sa att det fanns tjejer som hade försökt ligga sig till sitt körkort men att det inte riktigt funkade så, och så skrattade han till, säger Anna. Anna, som egentligen heter något annat, är 18 år och ser fram emot att ta sitt körkort. Hon har ett stort bilintresse och är glad över att hon äntligen ska få komma igång med sina körlektioner. Även om hon känt ett litet obehag över hur hennes trafiklärare uttryckte sig på informationsträffen, så är hon framför allt glad och förväntansfull när hon kliver in trafikskolans Volvo för den första körlektionen - som till att börja med går bra. - Sen stannade vi i ett kors och då tog han upp att i vissa situationer skulle han behöva rycka loss mitt ben ifrån bromsen, och då tog han även tag i mitt ben. När hon träffar sin trafiklärare för nästa lektion, känner hon sig inte helt bekväm. Men hela lektionen går bra - ända tills hon stänger av bilen. Då frågade han om han fick en kram. Jag tyckte väl det var konstigt, men vissa tar i hand vissa kramas. Vi kramades och då försökte han pussa mig, men jag vände bort ansiktet så han pussade mig på kinden. Han frågade om han inte fick göra så och jag sa nej och klev ur bilen. Så det var i bilen det hände? - Ja, det var i bilen. Den här händelsen tyckte Anna var obehaglig. Så nästa gång hon sätter sig i bilen med sin trafiklärare, så tar hon med sig en kompis, eftersom hon tänker att trafikläraren inte ska våga röra henne om någon mer är med. Men när de har kört färdigt och alla tre klivit ur bilen ska Anna och trafikläraren passera varandra bakom bilen. - Då fångade han upp mig och kramade om mig och nästan höll fast mig. Och då sa min kompis också "brukar han göra så där?". Din kompis såg att det inte var någon vanlig vänskapskram? - Nä precis. Det syntes i hennes ögon också att hon undrade om det stod rätt till. För det var inte så att vi gick emot varandra för att kramas utan jag skulle gå förbi och blev uppfångad liksom. Han kramade dig och tog dig dessutom på rumpan, har jag förstått. - Ja, precis. Många av oss fick väl som barn lära oss att vi absolut inte ska kliva in i en bil med en främmande människa. Men det finns ju situationer när vi behöver göra just det - till exempel när vi åker taxi eller, som för Anna när hon började på en trafikskola. Men på en trafikskola, ska man förstås inte behöva vara orolig för att bli utsatt för något olämpligt av sin trafiklärare. De runt 750 företag som driver trafikskola i Sverige ska ju erbjuda en trygg miljö för sina elever.   Niclas Häggblad är trafiklärare i Borås. Han har jobbat många år i yrket och funderat en hel del på den utsatthet som hans elever befinner sig i när de sitter tillsammans med honom i körskolans bil. Vi sätter oss i en av trafikskolans bilar. Jag sätter mig på förarplatsen och då ramlar bilnyckeln ner på golvet.   Nyckeln trillade ner vid dina pedaler och det skulle inte finnas på kartan att jag tar upp den igen. Utan antingen får du ta upp den eller så får du kliva ur bilen och så tar jag upp den. Det är ett ställe där jag inte ska vara just nu. Du skulle inte få för dig att böja dig över din elev? Aldrig någonsin! Vi sitter ganska tätt intill varandra här i ett ganska trångt utrymme. Hur tänker du kring det här med att få eleven att känna sig trygg här inne? - Eleven måste känna att hon har sin zon, sitt område. Det här är mitt område och det där är ditt område och där går vi inte över de gränserna för då känner man sig obekväm. Som elev är du i beroendeställning, så det är jätteviktigt att man känner sig avslappnad och har sin zon i bilen.  För Niclas Häggblad är det alltså viktigt med tydliga gränser i samspelet med eleven och etik är något som ofta diskuteras i branschen. Det ställs också krav på att de som ska bli trafiklärare har personlig lämplighet för yrket. Jag svänger in på parkeringen till Hotel Tylösand. Här inne pågår en stor trafiksäkerhetskonferens. En av arrangörerna till den här konferensen är Sveriges trafikskolors riksförbund, STR. Och jag har bokat en intervju med förbundets ordförande Berit Johansson: - Ja, personlig lämplighet, du ska inte vara straffad för trafikbrott, du ska vara ostraffad i övrigt, du ska ha ett intresse kring att utbilda, du ska ha förmåga att kunna hantera och anpassa dig efter människors olika behov och du ska vara lyhörd. Det är en mängd olika egenskaper som en trafiklärare bör ha. Det finns förstås ingen anledning att tro annat än att de allra flesta trafiklärare liksom Niclas Häggblad som vi hörde nyss, är måna om att respektera sina elevers integritet. Men de senaste åren har det ändå förekommit flera fall, där trafiklärare utsatt sina elever för olika typer av övergrepp. Och när Svenska dagbladet för ett par år sedan gjorde en enkät med kvinnliga studenter i Stockholm, så visade det sig att av de drygt 600 studenter som svarade på enkäten, så uppgav så många som var sjunde att de under sin körkortsutbildning utsatts för någon form av sexuella trakasserier eller kränkningar och 12 av studenterna uppgav att deras trafiklärare tafsat på dem. Den myndighet som avgör om en person är lämplig att vara trafiklärare är Transportstyrelsen. Sedan myndigheten bildades 2009 har den stängt av 18 trafiklärare för att de inte ansetts vara lämpliga. Kaliber har gått igenom de här 18 så kallade återkallelsebesluten. Den vanligaste anledningen till att trafiklärare har stängts av är att de gjort sig skyldiga till rattfylleri. Och den näst vanligaste anledning är att de dömts för något sexualbrott. "Klockan är halv tre och här är nyheterna. En bilskollärare dömdes idag för att ha försökt köpa sex från en av sina elever. Han döms dessutom för att ha ofredat henne sexuellt..." Den här trafikläraren berättade började redan under en av de första lektionerna med en 18-årig, kvinnlig elev, som vi kan kalla Karin, att ställa frågor om hennes sexliv. Det är en blåsig novemberdag och några plusgrader i luften, när Karin nästa dag möter trafikläraren igen för en ny lektion. Den här gången är hon rädd när hon sätter sig i bilen. Men hon har bestämt sig för att hon måste skaffa bevis, så i hemlighet har hon nu satt på ljudinspelningen på sin mobiltelefon.  På ljudfilen hörs hur trafikläraren ganska snart frågar Karin om hon har funderat på det de pratade om igår. - Har du funderat kring det där igår eller?? Karin svarar undvikande och säger bland annat att hon ju har pojkvän. Då undrar trafikläraren hur ofta hon och pojkvännen har sex. - Hur ofta har ni sex? På ljudinspelningen hörs hur Karin fortsätter att svara undvikande på trafiklärarens förslag från dagen innan - nämligen om hon kunde tänka sig att ha sex mot honom i utbyte mot gratislektioner. Trafikläraren säger till slut att han tycker att det är synd att hon inte är intresserad, och att han varit så säker på att hon skulle vara det, att han redan börjat lägga in några gratislektioner. När lektionen närmar sig sitt slut ger han Karin erbjudandet om gratislektioner en sista gång. - Skulle du vara intresserad av gratislektioner får du höra av dig Trafikläraren dömdes för sexuellt ofredande och försök till köp av sexuell tjänst. Det här är ett av flera fall som uppdagats de senaste åren. Sedan 2009 har fem trafiklärare stängts av på grund av de begått sexbrott. Och går man tillbaka till 2000 så är det sju stycken. I ett par fall handlar det om sexbrott som skett utanför körskoleverksamheten, men i flera fall gäller det trafiklärare som utsatt sina elever för olika typer av sexuella ofredanden. Gemensamt för de fallen är att det handlar om en manlig trafiklärare och en kvinnlig, oftast ung, elev. Det är alltså Transportstyrelsen som bestämmer vem som får vara trafiklärare. Men hur ser det då ut i praktiken, vilken koll har myndigheten egentligen på den personliga lämpligheten? När Kaliber går igenom de 18 återkallelsebeslut Transportstyrelsen fattat de senaste åren, så ser vi att det i flera fall har dröjt länge innan myndigheten har stängt av trafiklärare som gjort sig skyldiga till något brott. I flera fall har man kunnat jobba kvar i över ett år efter en dom - i ett fall i nästan fem år. Dels gäller det trafikbrott. En körskollärare som åkte fast för rattfylleri i juli 2012 fick sin behörighet återkallad först ett och ett halvt år senare. Ett annat fall gäller en trafiklärare som mutade Vägverkets trafikinspektör, för att hon skulle godkänna hans elever vid uppkörningen. Han betalade henne 7000 kronor per elev, totalt drygt 100 000 kronor. Mannen dömdes i maj 2011 för bestickning - men också i det fallet skulle det dröja drygt ett och ett halvt år innan han stängdes av. Men också när det gäller flera av de trafiklärare som dömts för något sexualbrott, har det dröjt innan de stängts av: En man i 40-årsåldern som dömdes för sexuellt ofredande av en 14-årig flicka, fick ha kvar sin behörighet i nästan fem år efter domen. Ett annat exempel är en 24-årig körskollärare som frågade sin elev hur många personer hon haft sex med, han berättade om sina egna sexuella fantasier och frågade också eleven om hon ville ha sex med honom. Till en annan elev sa han att han tyckte att hon var porrig och när han tyckte att hon skulle växla försiktigare uppmanade han henne att hantera växelspaken som att hon höll i en kuk. Den här mannen friades först i tingsrätten, men dömdes i Hovrätten för sexuellt ofredande. Men det skulle dröja över ett år från det att han dömdes, tills Transportstyrelsen drog tillbaka hans tillstånd. En annat fall gäller en trafiklärare som i bilen började smeka sin kvinnliga elev på låret. Han bad henne så småningom att stanna bilen och byta plats med honom. Medan han sedan körde började han tafsa allt grövre och la till slut handen mot hennes kön utanpå byxorna och sa: "Vet du hur skönt det skulle vara att stoppa in ett finger". Kvinnan berättade senare i förhör att hon suttit paralyserad av skräck och inte förmått protesetera när mannen sen stoppade handen innanför hennes trosor och gjorde det han sagt att han ville. Kvinnan mådde efter händelsen psykiskt mycket dålig och det tog ett år innan hon orkade anmäla mannen, som då erkände. Men trots det kunde också han fortsätta jobba som trafiklärare i över ett år innan Transportstyrelsen återkallade hans behörighet.  Vad finns det då för kontroll för att avgöra vem som är lämplig som trafiklärare? Jag åker till Borlänge för att träffa chefen för Behörighetsenheten på Transportstyrelsen. - Ja, jag heter Stig Brahn. Vi sysslar med allt ifrån regelgivning inom förarutbildning och förarprövningsområdet till tillståndsgivning och tillsyn av verksamheter som fått tillstånd. För att bli trafiklärare krävs en ett-och-ett-halvt-årig utbildning från en yrkeshögskola. När man har klarat den, så får man ansöka hos Stig Brahns avdelning på Transportstyrelsen om att få ett godkännande som trafiklärare. När myndigheten då ska pröva om personen är lämplig, så görs dels en kontroll mot vägtrafikregistret, där det bland annat finns uppgifter om körkortsbehörigheter och om exempelvis en person fått sitt körkort återkallat. Dels görs en kontroll mot belastningsregistret, som visar om en person är dömd för något brott. Men från det då att man fått sin behörighet och ni har prövat lämpligheten. Sen kan man jobba flera decennier som trafiklärare - vad har ni då för koll på vad som händer med den personliga lämpligheten under resans gång? - Ja, det är väl det som är problemet, att vi har inte så mycket koll på det. Och vi har egentligen inte system som underlättarden här typen av kontroll heller. Utan ska vi göra det, vilket vi alltså inte gör regelmässigt, då måste vi göra det manuellt. Och då kan jag säga, det ingår inte som en ordinarie del i tillsynen, säger Stig Brahn.  Det visar sig att den enhet på Transportstyrelsen, som ska bedöma lämpligheten hos trafiklärare, inte automatiskt får information om när trafiklärare till exempel får sitt körkort indraget - trots att den informationen redan finns på myndigheten, i vägtrafikregistret som ligger under en annan avdelning. Och Stig Brahns enhet får inte heller göra massökningar i det registret. Varför är det så frågar jag. - Ja, min bild är att det är begränsningar i vägtrafikregisterlagstiftningen, som inte tillåter oss att ha det. - Så att för er att göra körningar på trafiklärarna en gång i månaden mot vägtrafikregistret, det är inte möjligt idag? - Nej, just det. - Vad tänker du om det? - Det är naturligtvis mycket olyckligt. Speciellt med tanke på den situation som kan tänkas uppstå när en enskild elev tillbringar timmar tillsammans med en trafiklärare som rent hypotetiskt skulle kunna sakna körkort, som vi inte har kännedom om. Det är inte alls bra. Det kan alltså finnas trafiklärare som blivit av med sitt körkort utan att Behörighetsenheten på Transportstyrelsen känner till det. Jag bestämmer mig för att kolla - och gör det som Stig Brahn och hans kollegor på grund av lagstiftningen inte får göra - nämligen ber körkortsavdelningen på Transportstyrelsen att göra en massökning i vägtrafikregistret på alla behöriga trafiklärare. Jag vill veta hur många av dem som fått sitt körkort indraget de senaste fem åren. Och jag får en ganska tjock bibba papper skickad till mig - det visar sig handla om 34 stycken. I de flesta fall är orsaken fortkörning , men det finns också några fall av rattfylleri, även ett fall av grovt rattfylleri. Och i inget av de här fallen som jag hittar har alltså deras behörighet som trafiklärare återkallats. Jag frågar Stig Brahn om han blir förvånad över vad jag hittat? - Alltså, i en perfekt värld så ska det inte behöva ske... Men så länge vi inte har bra system som kommunicerar den här typen av brott så kan jag inte säga att jag blir förvånad.  Det om trafikbrott. Hur är det då med de trafiklärare som dömts för sexualbrott? Hur kan det komma sig att trafiklärare som har utsatt elever för sexuella ofredanden har kunnat fortsätta jobba som trafiklärare i över ett år innan de stängts av? - Det är brist på information. Vi får per automatik inte underrättelser från rättsväsendet om när en sån här dom faller. Om en lärare eller förskollärare begår ett brott i samband med sin yrkesutövning eller ett sexualbrott eller grovt våldsbrott utanför jobbet, så är domstolen skyldig att skicka domen till tillsynsmyndigheten som för lärare är Skolinspektionen. Likadant är det för flera andra yrken, som taxiförare och hälso- och sjukvårdspersonal. Men för trafiklärare finns alltså ingen sådan skyldighet för domstolarna. Det innebär att Transportstyrelsen måste förlita sig på andra för att få information om när en trafiklärare dömts. - Till exempel att någon i branschen hör av sig till oss. Det kan vara någon ansvarig på en trafikskola. Eller någon i media som faktiskt informerar oss, säger Stig Brahn. Och vad tänker du om konsekvenserna? Att det finns flera exempel på sexbrottsdömda trafiklärare som har kunnat fortsätt jobba i över ett år och i något fall i upp till fem år efter att en dom har fallit. - Det är helt oacceptabelt. Är man dömd för den typen av brott och dagen eller veckan efter en sån här dom så kan man sätta sig i en liknande situation och utan insyn från någon, man befinner sig där tillsammans med en elev som är i en utsatt situation, så kan man återupprepa det här brottet. Kanske utan att bli upptäckt. Man kan ju tycka att trafikskolorna själva borde kunna ha koll på vilka av deras anställda som är olämpliga och se till att de blir avstängda. Men i vissa fall får inte heller trafikskolorna reda på att någon av deras lärare dömts för ett brott. I andra fall är det den dömde personen som själv driver trafikskolan. Och det finns också exempel där en trafikskola har känt till en dom, men ändå låtit personen jobba kvar. Stig Brahn menar att domstolarnas skyldighet att meddela tillsynsmyndigheterna när personer som har vissa yrken döms, borde gälla också trafiklärare. - Det är min absoluta uppfattning. Jag tror nästan att en trafiklärare har bättre möjligheter att utöva den här tvivelaktiga verksamheten än vad en lärare har. En lärare befinner sig kanske oftare i ett klassrum med flera elever som kan begränsa möjligheterna. Den myndighet som ska stänga av olämpliga trafiklärare får alltså ingen automatisk information om när trafiklärare döms för till exempel sexualbrott, eller när en trafiklärare får sitt körkort indraget. Och myndigheten gör inte heller på egen hand några systematiska sökningar- utan förlitar sig på tips. Under arbetet med det här programmet ska också en annan fråga dyka upp - nämligen hur Transportstyrelsen ser på brottslighet som myndigheten faktiskt känner till att trafiklärare gjort sig skyldiga till. När jag med hjälp av en lista med personnummer på behöriga trafiklärare söker efter domar, så får jag en hel del träffar. Många rör mindre allvarliga brott som inte kan sägas påverka den personliga lämpligheten som trafiklärare. Men jag får också träff på några trafiklärare, där jag tänker att Transportstyrelsen borde ha haft synpunkter på deras lämplighet för yrket - om myndigheten hade känt till vad de dömts för.  Ett av de fallen gäller Annas före detta trafiklärare, som vi hörde om allra först i det här programmet, han som försökte pussa Anna, tvingade till sig en kram och tog henne på rumpan. Han dömdes för ofredande, men trots det fortsatte han att jobba som trafiklärare och Anna möter honom då och då när hon går på stan och han kör runt med nya elever i sin trafikskolebil. Nu har det gått några år men det som hände är fortfarande jobbigt för Anna. - Det har väl inte påverkat mig så jättebra. Jag har fortfarande inget körkort, jag vågade inte sätt mig i den sitsen. Jag är rädd för att möta honom. Möter jag honom får jag panik. Jag ringer mina föräldrar och vill liksom inte vara själv. Jag är jättenervös, hela tiden.  Jag frågar ordföranden för Sveriges trafikskolors riksförbund, Berit Johansson, vad hon tycker om fallet med Annas trafiklärare - alltså att det inte fått några yrkesmässiga följder för en trafiklärare som dömts för ofredande av en elev. - Inte acceptabelt, det finns ingen ursäkt. Jag tror jag har varit ganska tydlig med vad vi har för signaler ut mot våra medlemmar. Men man kan inte finnas överallt och som jag sa tidigare: det här finns överallt i samhället.  Jag utgår alltså först från att Transportstyrelsen aldrig fått kännedom om Annas fall. Likadant tänker jag om en annan dom jag hittar och som gäller en trafiklärare som året efter att han fått sin trafiklärarbehörighet döms för sexuellt utnyttjande av barn. Själva brottet låg då några år tillbaka i tiden - han dömdes för att han när han var i 30-årsåldern hade en sexuell relation med en 14-årig flicka. Men efter att jag åkt hem från Borlänge och intervjun med Transportstyrelsen, så skickar jag ändå ett mejl till myndigheten för att försäkra mig om att den inte har känt till de här fallen - men svaret jag får visar att myndigheten, så småningom, har fått kännedom om domarna och utrett trafiklärarnas lämplighet. Och i båda fallen har de alltså bedömts vara lämpliga. Jag begär ut besluten från Transportstyrelsen och ser att motiveringarna till varför de fått behålla sin behörighet är ordagrant identiska. "Med hänvisning till den relativt långa tid som förflutit sedan domen samt att du inte gjort dig skyldig till ytterligare brott har styrelsen bedömt att det inte finns tillräckliga skäl att ifrågasätta ditt godkännande som trafiklärare"  Jag ringer upp Stig Brahn på Transportstyrelsen och frågar hur han ser på de här fallen. - Båda de här fallen handlar om brott som göra att man anses olämplig, i vart fall i närtid. Men det finns en tidsaspekt i båda de här fallen. Det finns ingen möjlighet att alltid säga att en person som är dömd för ett brott som just vid det tillfället diskvalificerar personen från att jobba som trafiklärare, att det för all framtid skulle göra den här personen olämplig. Båda de här trafiklärarna skulle alltså enligt Stig Brahn ha stängts av - om Transportstyrelsen hade fått information om domarna när de föll. Men eftersom det dröjde ett respektive två år innan myndigheten fick reda på domarna, så hade de båda männen då enligt Transportstyrelsen, hunnit bli lämpliga igen. Minns ni trafikläraren som tafsade så grovt på en elev i bilen, att det slutade med att han hade handen innanför hennes trosor? Han stängdes ju till slut av. Men under arbetet med det här programmet upptäcker jag att den mannen återigen jobbar som trafiklärare. Det visar sig att han två år efter att han fick sin behörighet återkallad, ansökte om att få tillbaka den. Och Transportstyrelsen beviljade hans ansökan. Det visar sig också att branschförbundets ordförande Berit Johansson känner till det - och är kluven inför det. Egentligen är det inte rimligt. Och här är väldigt, väldigt svårt att föra en nyanserad debatt egentligen. Man kan ju diskutera: när är ett brott sonat? Och jag vet inte om jag har någon egen uppfattning om det här utan kan bara konstatera att jag förstår verkligen om man tycker att det här är felaktigt. Jag har svårt att uttala mig i detta enskilda fall. Men mot bakgrund av vad jag sagt innan så känns det märkligt att man kommer ut i en övningsbil efter att det här har skett.   Hur har då Transportstyrelsen resonerat i det här fallet? Enhetschef Stig Brahn:   Nånstans så är det väl så att det finns ett tidsperspektiv. Om det är två år eller tre år eller kortare eller längre tid, det kan man naturligtvis diskutera. Men förmodligen så har vi då gjort bedömningen att i det här fallet så har vi ansett att det räckte och att han skulle få sitt godkännande igen.   I utredningen kring om mannen skulle få tillbaka sin trafiklärarbehörighet uppmanar Transportstyrelsen honom att komma in med ett yttrande, som ska visa att orsakerna till brottet är eliminerade, till exempel att han genomgått terapi eller någon behandling. Mannen skickar då en skrivelse, där han förklarar att han tar det som hänt på största allvar. Det enda intyg han skickar med är skrivet av en psykoterapeut som efter att ha träffat mannen för ett enda konsulterande samtal, som det heter, gör bedömningen att mannen är ärligt ångerfull och att det inte finns någon risk för återfall i samma typ av brottslighet. Är det rimligt att det ska räcka som bevis för att risken för återfall är eliminerad, när det handlar om den här typen av brottslighet i den här typen av verksamhet? Ja, det är ju jättesvårt för mig att säga. Jag kan egentligen inte besvara den frågan, jag känner inte till det här fallet på en sån detaljeringsgrad egentligen. Jag hoppas och tror att våra specialister som har varit inblandade i fallet har gjort en korrekt bedömning.   I Kaliber idag har vi granskat hur kontrollen av trafiklärares lämplighet fungerar. Berit Johansson, ordföranden för Sveriges trafikskolors riksförbund, menar att det finns mycket som behöver förbättras. Men hon vill också betona att det trots allt handlar om ganska få kända fall, där trafiklärare har ofredat sina elever. Men i vissa miljöer exempelvis vår miljö, skolans värld, sjukvård och liknande, så får det också mycket uppmärksamhet av det skälet att kunden, patienten, barnet är väldigt, väldigt utsatt. Och vi har alla ett ansvar att arbeta mot detta. Man ska känna sig trygg. Och jag hoppas fortfarande att de allra flesta har en god bild och ett gott minne ifrån sin trafiklärare och minns den också med kanske ett leende på läppen. Stig Brahn på Transportstyrelsen säger till Kaliber att myndigheten planerar att under nästa år lämna in en framställan till regeringen, om att få till ändringar i lagstiftningen, som skulle ge myndigheten bättre möjlighet att kontrollera trafiklärarna. Reporter: Joel Wendle Producent: Andreas Lindahl Kontakt: Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. I ett av Limas mest överbefolkade fängelser syr fångar kläder till små trendiga butiker i Los Angeles, Paris och New York. Vår ungkorrespondent Paloma Vangpreecha har varit i Peru och besökt fängelset Lurigancho och träffat personer som kunna tjäna extra pengar genom det franska modeprojektet. Hör också när radions Latinamerikakorrespondent Lotten Collin besökte Brasiliens största fängelse, Presídio Central, i Porto Alegre. Sänds även kl. 18.30.

Aktualiteter

Nu är de tillbaks, våra kära svenska äpplen! Meny firar med ett äppelprogram. Följ med till en modern äppelodling som ser ut som en vinodling. Och hemligheten med äppelodling är att trädet inte ska ha det för bra. I år kunde vi köpa svenska äpplen långt in i juli. Anledningen är bra lagring. Henrik Stridh, vd på Äppelriket, ett företag i Kivik som drivs av 90 odlare och som tar hand om frukten, visar hur lagringen går till. Det används en sorts törnrosateknik som får äpplet att somna in. Hilde Nybom, professor och växtförädlare på lantbruksuniversitetet i Balsgård, jobbar med att ta fram nya äppelsorter. En ny sort kan ta över 20 år att ta fram. I Balsgård står också Niklas Wallin  och mustar äpplen. Niklas är oboeisten i Göteborgssymfonikerna, som började göra lite must hemma, men blev sen nyfiken på att ägna mer tid åt det. Han kom i kontakt med Kimmo Rumpunen, forskare vid Balsgård som bl a lär ut mustningsteknik. Katja Palmdahl är äppelkär kock med många bra och spännande tips på vad man kan göra med äpplen. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Brioni är ett italienskt herrmodemärke som startades i ett krigshärjat Rom vid andra världskrigets slut, men som sedan dess växt till ett internationellt lyxmärke som favoriseras av män med makt. Både James Bond och Rysslands president Vladimir Putin är fans av modehusets eleganta kostymer av ganska konservativt snitt. Men det var inte så det började, tvärtom, faktiskt. I veckans STIL nystar vi upp kostymtrådarna till detta 70-åriga företag och berättar om hur det lade grunden ett nytt, och ledigare, kostymmode för män, den så kallade "italienska stilen". Det var en ny stil som fick Rom att bli en konkurrent till både Paris och London ifråga om mode, och USA att bli dess största fan. Tidningen Life beskrev till exempel märket Brioni som ett "Dior för män". New York Times hakade på och skrev att "Brioni erbjuder män en New Look", det vill säga en stil som skakade om marknaden på liknade vis som Christian Dior hade gjort med sina damkläder några år tidigare. I samma veva rustades den italienska huvudstaden upp och blev till ett slags levande showroom för det nya modet. Amerikanska filmstjärnor reste dit, på både semester och jobb. Filmer som Roman Holiday, (Prinsessa på vift på svenska) där Audrey Hepburn och Gregory Peck visar upp staden, klädda i det senaste modet, gav ett extra uppsving. En film "lived, loved and filmed in Rome", som det står i trailern. Männen bakom märket Brioni - skräddaren Nazzareno Fonticoli och entreprenören Gaetano Savini - fattade båda vart trendvinden blåste. De såg noga till att media dokumenterade dåtidens kända manliga skådespelare när de ekiperade sig i deras butik, och de var många. Brioni bröt även ny mark när det gällde modevisningar. Märket blev första med manliga mannekänger. Störst intryck gjorde Angelo Vittucci som blev den förste mannen att själv gå längs en catwalk för att visa upp kläder. Eller gå och gå. Han liksom gled fram i ett dussintal olika outfits samtidigt som han kastade slängkyssar, skrattade och stannade till för att skaka händer med journalister och inköpare. I veckans program har vi träffat en av dagens manliga modeller, som utgör exempel på en annan, men mycket samtida, look - den maskuline skäggmannen. Vi berättar också varifrån namnet "Brioni" egentligen kommer och vad det representerar (ledtrådar: lyx - och djur). Och så har vi undersökt skrivstilens status idag. Inte minst har vi träffat den svenska designduon Saman Amel och Dag Granath, som grundat kostymateljén Saman Amel. Ett märke som inspirerats av bland annat Brioni. Veckans gäst är Lalle Johnsson, stylist och modekonsult i herrkläder. Från i fredags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

En 16-åring dör i tunnelbanan. Vem är han? Spåren leder till Marocko. En berättelse om killarna som drömmer om en fristad men inte har rätt till asyl. Det är september 2014 och en 16-åring pojke ligger död på Danderyds sjukhus. Kroppen är stympad. Han blev påkörd av ett tunnelbanetåg och dog morgonen därpå innan han hunnit prata med någon. Men hans ålder och ursprung stämmer inte i registren, vem var han egentligen? Spåren leder till Marocko. Reportern Ulrika Bergqvist möter 22-årige Josef när vännerna, ett gäng gatpojkar, tar farväl på bårhuset vid Danderyds sjukhus. Han och den döde killen har levt parallella liv. Dom kommer från samma lilla ort. Båda lämnade Marocko när dom fortfarande var barn och har nu levt flera år på drift i Europa. Vännen har korsat gränserna för sista gången. Josefs resa fortsätter. Det här är en berättelse om dom som levt utanför systemet hela sitt liv, först i Marocko sedan här i Sverige. Som drömmer om en fristad men inte har rätt till asyl. Som söker skydd i koloni-lotterna i Skanstull för att slippa frysa ihjäl om natten. Som skulle ge sin högra fot för en familj eller ett lagligt jobb som kunde ge dom en chans att få stanna i Sverige trots kylan.  Ulrika Bergqvist är journalist och radioproducent, utbildad vid Stockholms Dramatiska Högskola. Hon har tidigare bland annat producerat tv-dokumentären "Gabriel och Lasermannen" samt dokumentärerna "Skuggmannen" och "Sagolandet" och jobbat med aktualitetsprogram som Konflikt i P1 samt "Tak över huvudet" och "Turkiet tur och retur". Sänds även lördag kl. 23.07 o natt mot nästa måndag.

Dokumentärer

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Programledare Saman Bakhtiari. Från i fredags.

Kultur

Nyheter

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Gertrud Sandquist, rektor Konsthögskolan i Malmö, kognitionsvetaren Peter Gärdenfors och filosofen Ingar Brinck från Lunds universitet samtalar om hur vi kognitivt uppfattar konst. Människans hjärna är inte främst skapad för estetiska upplevelser utan för överlevnad i en vild natur. Så vad händer i oss när vi betraktar ett konstverk? Hur hanterar hjärnan färger, former, linjer, djup, och vad gör ett konstverk meningsfullt? Människan har högt utvecklad förståelse för symboler, metaforer och vi drivs av en stark vilja att förstå.   Medverkande är Gertrud Sandquist, rektor för Konsthögskolan i Malmö och kognitionsvetarna Peter Gärdenfors och Ingar Brinck från Lunds universitet.  Programledare Och producent Peter Sandberg. Boktips: Cognition and the Visual Arts av Robert L Solso Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur

1959 sändes ett program i radion som satte en lavin i rullning när det gäller synen på hur vi ska ta hand om barn med funktionshinder. Det var Lis Asklunds reportage om förhållandena på Eugeniahemmet, en institution för handikappade barn. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Tage talar, det gjorde han till oss från det tidiga 50-talet  i Andersson i Nedan ända till slutet. Ord som gått in i folksjälen hos oss som följde med genom åren. Rolig var han, speciell var han, med åren alltmer medveten om världen omkring. Det är inte alla Uppsalaspexare som får sitta i TV och diskutera kärnkraft med statsministern. Tilltalet var alltid förtroligt, nära. I programmet om Tage tänkaren kommer han till oss igen, precis som förr, när Hasse och Tage ägde radio, tv, revyscenen, och vita duken. Och, inte minst böcker, med Svenska Ord.   Tage tänkaren är producerat av Eva Schöier och presenterat av Stefan Wermelin. Från i går.

Kultur, Repris

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. I ett av Limas mest överbefolkade fängelser syr fångar kläder till små trendiga butiker i Los Angeles, Paris och New York. Vår ungkorrespondent Paloma Vangpreecha har varit i Peru och besökt fängelset Lurigancho och träffat personer som kunna tjäna extra pengar genom det franska modeprojektet. Hör också när radions Latinamerikakorrespondent Lotten Collin besökte Brasiliens största fängelse, Presídio Central, i Porto Alegre. Från kl. 12.55.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Från kl. 08.05.

Aktualiteter, Repris

Från i går.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Maja skriver om sitt liv som städerska. Hon är ensamstående med fem tonårsbarn. Hon berättar om ett arbete som sliter ut henne, om pengarna som aldrig räcker, om förödmjukande besök på socialen. Samtidigt är hon storläsare av svensk arbetarlitteratur, där hon hämtar kraft framför allt hos Harry Martinsson. Hon är också engagerad i händelserna i världen, Vietnam, Korea, Mellanöstern. Maja Ekelöfs Rapport från en skurhink väckte enorm uppmärksamhet när den kom ut 1970 och räknas idag som en verklig klassiker. Rapport från en skurhink av Maja Ekelöf. Med: Ann Petrén. Majas vals har komponerats av Hans Sandin. Produktion: Gunilla Bresky. (Från Sveriges Radio Luleå 2012) Sänds även 11/10 kl. 00.02.

Teater

Nyheter

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Per Naroskin: Livet som nummerrevy. Gabriella Ahlström: Cylindern är framtiden! Göran Everdahl: Hög klubba, cross-checking - utvisad. Från i fredags.

Underhållning, Repris

Pappa, jag vill berätta vår historia. Therese Jarland (f.d Eriksson) är grundare av och utvecklingschef på barnrättsorganisationen Maskrosbarn. Maskrosbarn har funnits sedan 2005 och arbetar med att stödja ungdomar som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk samt för fram barns perspektiv till myndigheter och beslutsfattare.  Therese har hållit i över 500 föreläsningar för elever på skolor, tjänstemän och politiker inom vård och socialtjänst. Therese skriver ofta och gärna krönikor och debattartiklar om barns utsatthet och samhällets ansvar och är författare till boken "Vi har ju hemligheter i den här familjen" som släpptes 2009.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris