SR, P1 2015-10-25

Nyheter

Nyheter

Svetlana Aleksijevitjs prisbelönta intervjubok från den svarta zonen runt Tjernobyl; Bön för Tjernobyl. En framtidskrönika dramatiserad och regisserad av Britt Edwall, som både dokumentär och teater. Hör oss - minns oss! Bön för Tjernobyl av Svetlana Aleksijevitj. Övers: Hans Björkegren. Dramatisering: Britt Edwall. Med bland andra: Staffan Olzon, Leif Andrée, Britt Edwall, Hans Björkegren, Peter Dalle, Sissela Kyle, Raine Navin, Fredrik Myrberg, Timo Sundberg, Ingela Olsson, Karin Wiberg, Kajsa Isakson. Gråterskan: Pia Olby.  Musik: Arvo Pärt. Producent: Håkan Engström, Dokumentärredaktionen. Regi: Britt Edwall. (Från 1998) Från 18/10.

Teater, Repris

Dmitri Plax och Fredrik Wadström om Svetlana Aleksiijevitjs internationella genombrottsbok "Bön för Tjernobyl". Är den aktuell än idag? Från 18/10.

Teater, Repris

Nyheter

Nyheter

När jakten på egen vinkel havererar i sorgligaste möjliga situation. Vi har tittat närmre på hur vissa redaktioner drog snabba slutsatser om den utsatta skolan i Trollhättan. Är det rätt eller fel av journalister att intervjua anhöriga i sorg? Och så om ett reportage i GP - som i veckan resulterat i tvivel om tidningens fakta, men också hot och hat på nätet. Havererad jakt på egen vinkel efter Trollhättemorden Vi börjar veckans program med de fruktansvärda rastiskt motiverade morden i Trollhättan. Många talar om detta som ett terrordåd - det värsta i Sverige sedan attentatet mot tidningen Norrskensflamman 1940. I torsdags, samtidigt som hela landet var i chock över det som hänt, pågick nyhetsförmedlingen i rasande fart. Intervjuer med barn och föräldrar vid polisavspärrningarna. Elevernas mobilbilder på den maskerade 21-åringen. Flashar om dödsoffren. Och i den tidiga jakten på egna vinklar var det flera redaktioner som letade fram tidigare kritik mot den utsatta skolan från Skolinspektionen. SVT:s Rapport byggde ett helt inslag på myndighetskritiken och konfronterade i direktsändning kommunen. Men vad har kritik mot otrygghet och studiero i klassrummen med det som nu hänt att göra? Och är det rimligt att mitt i sorg och chock dra på med den här skolkritiska vinkeln? Reportrar är Martin Wicklin, Jonna Westin och Mattias Pleijel. Sorgeintervjuer under lupp Med anledning av skolattacken i Trollhättan har redaktionerna i dagarna också ställts inför att etiskt hantera intervjuer med personer i chock och sorg. Redan i torsdagskväll fattade Expressen beslut om att publicera en intervju med en av de mördade personernas mamma. Andra medier har talat med andra anhöriga till offren. I samband med den här sortens rapportering gror inte sällan bilden av journalister som cyniska utsugare, och som går för långt i sin strävan efter att skildra sorg. Men förhållandet mellan drabbade anhöriga och medierna är inte svart-vitt, visar en färsk avhandling. Frågor från journalister kan för den som sörjer ibland upplevas som ett övertramp - men en medverkan kan också kännas meningsfull. Gustaf Rosensköld har tittat närmre på det här och vi börjar på en herrgård i södra Dalarna. Tvist om flyktings ålder gav hot och hat Nu om en publicering i Göteborgs-Posten förra helgen som i veckan kom att ge upphov till kritik, men också hat och hot. Det hela handlar om något invandringsfientliga och rasistiska krafter väldigt ofta skjuter in sig på - ensamkommande barn och deras ålder. I reportaget i förra helgens GP får läsaren följa en afghansk kille under hans första månader i Sverige. Men uppgiften i texten om att killen är minderårig började snabbt ifrågasättas. Och både publiceringen och den intervjuade killen kom snart att användas som ett slagträ av invandringsfientliga och han har nu fått utstå hot och grova påhopp. Therese Rosenvinge ringde upp Göteborgs-Postens nyhetschef Christofer Ahlqvist i veckan för att prata om publiceringen. Från gårdagen. Sänds även på måndag kl. 19.03.

Aktualiteter, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Frågan om lägstalöner på arbetsmarknaden har blivit aktuell när många flyktingar söker sig till Sverige. Är lönerna för höga så att de som står utanför inte har möjlighet att konkurrera om jobben? Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Nyheter

Nyheter

Kultur

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Aktualitetsmagasin med livsåskådningsperspektiv. Detta program är för dig som vill höra mer om olika religioner och hur de påverkar vår vardag och genomsyrar vårt samhälle, globalt som lokalt. Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Maria Thereza Perez har forskat länge om ögon och ögonsjukdomar. Den senaste tiden har hon börjat samarbeta med nanofysiker och de är ett spännande material på spåren - ett material där synceller kan växa och som de hoppas ska kunna användas till näthinneimplantat. Det var lärare i São Paolo, Brasilien, där hon växte upp som inspirerade henne. Egentligen hade hon tänkt bli läkare men när hon läst halvvägs fastnade hon för ögat och ögats fysiologi tack vare en entusiastisk lärare. Fortfarande, många år senare, vid Lunds universitet, tänker hon tankar som hon vet grundlades hos den läraren. Lena Nordlund Från i söndags.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Filosoferna Bengt Brülde och Magnus Jiborn diskuterar vem som bör ställa klimatproblemen tillrätta. Programledare är Lars Mogensen. Det börjar bli bråttom nu. Isarna smälter, regn och översvämningar ökar i omfattning. Om vi fortsätter som nu kommer vattennivån att höjas en meter fram till år 2100. I världen rubbas ekosystemet, och livsmedelsförsörjning och fattigdomsbekämpning påverkas negativt. Inför den stora klimatkonferensen i Paris i december diskuterar filosoferna Bengt Brülde och Magnus Jiborn vems ansvaret är att rädda världen undan de kraftiga klimatförändringarnas härjningar. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Från i söndags.

Kultur, Repris

med Ingemar von Heijne. Från 1991.

Klassisk musik

Nyheter

Nyheter

Kultur

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Picea abies. Så heter det - Sveriges vanligaste träd. Granen. Vi ägnar hela programmet åt detta älskade, dugliga, tåliga, känsliga och bespottade träd. Ett träd som överlevt dinosaurier och meteoriter och har sju gånger så stor arvsmassa som människan. Som ibland ger plats åt många andra organismer, ibland åt väldigt få. Morgonens fältreporter sänder från granarna i Fulltofta i Skåne, tillsammans med Matts Lindbladh, professor i skogsekologi vid SLU. Vi möter också konstnären Ann Böttcher som undersökt hur granen använts som svensk symbol genom tiderna. Även veckans kråkvinkel, signerad Tina-Marie Qwiberg, kretsar kring barrträdet med ytliga rötter och raka stammar. Programledare är Joacim Lindwall.  Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Nyheter

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Picea abies. Så heter det - Sveriges vanligaste träd. Granen. Vi ägnar hela programmet åt detta älskade, dugliga, tåliga, känsliga och bespottade träd. Ett träd som överlevt dinosaurier och meteoriter och har sju gånger så stor arvsmassa som människan. Som ibland ger plats åt många andra organismer, ibland åt väldigt få. Morgonens fältreporter sänder från granarna i Fulltofta i Skåne, tillsammans med Matts Lindbladh, professor i skogsekologi vid SLU. Vi möter också konstnären Ann Böttcher som undersökt hur granen använts som svensk symbol genom tiderna. Även veckans kråkvinkel, signerad Tina-Marie Qwiberg, kretsar kring barrträdet med ytliga rötter och raka stammar. Programledare är Joacim Lindwall.  Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Programledare: Katarina Josephson. I dagens program börjar vi blicka mot Allhelgonahelgen, när gospelsångaren Beau Williams och folkmusikgruppen Triakel sjunger om himmelen. "One of these mornings, won't be very long You're gonna look for me and I'll be gone I'm going to a place where there'll be nothing, nothing to do But simply walk around Heaven all day" Beau Williams sjunger gospelklassikern Walk Around Heaven sist i dagens Andliga sånger. I övrigt hörs Dan Andersson-visa med Lena Hellström, gammal strängmusikklassiker med Ny-David och en helt nyskriven sång av Malena Furehill.

Andliga frågor

Jag älskade verkligen dig mamma. Men livet är enklare utan dig. Therese Jarland (f.d Eriksson) är grundare av och utvecklingschef på barnrättsorganisationen Maskrosbarn. Maskrosbarn har funnits sedan 2005 och arbetar med att stödja ungdomar som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk samt för fram barns perspektiv till myndigheter och beslutsfattare.  Therese har hållit i över 500 föreläsningar för elever på skolor, tjänstemän och politiker inom vård och socialtjänst. Therese skriver ofta och gärna krönikor och debattartiklar om barns utsatthet och samhällets ansvar och är författare till boken "Vi har ju hemligheter i den här familjen" som släpptes 2009.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Från gårdagen. Sänds även kl. 19.50.

Kultur, Repris

Sammanfattningar av vetenskapsnyheter, aktuella reportage, fördjupningar och analyser av viktiga händelser från veckan som gått. Från i fredags.

Vetenskap, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Sänds även kl. 19.03 samt natt mot tisdag.

Aktualiteter

Malin Parmar är professor och stamcellsforskare vid Lunds universitet och försöker hitta behandlingar mot Parkinsons sjukdom. Att få cellerna att trivas lika bra på labbet som hon själv, och att förmå dem att utvecklas till just de celler en patient behöver, tillhör hennes utmaningar. Möt Malin Parmar i Forskarliv. Programmet sänds söndagen den 26 oktober klockan 8.50. Sänds även på lördag kl. 04.50, kl. 16.35 samt natt mot nästa söndag kl. 02.50.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Om dagarna efter dådet i Kronogården - reportage från Trollhättan. Det högerextrema våldet i vår tid - Ola Larsmo och Anna-Lena Lodenius om hur vi värnar de goda krafterna. Tillfälliga uppehållstillstånd - inhumant eller effektivt nödstopp? Krönikör Göran Rosenberg. Panelen med Karin Pettersson, Olov Abrahamsson, Carl Rudbeck. Timme 2 om det bortglömda kriget i Afghanistan. Public Service. Direktrapport från Trollhättan. Val i Argentina - reportage från kåkstäderna. Poesifestival i Sydafrika och så om den folkskygge musikexporten Bo Hansson. Kåsör Helena von Zweigbergk.

Attacken i Trollhättan är det värsta som inträffat i en svensk skola. Totalt dödades tre personer, däribland den 21-åriga gärningsmannen. Vår reporter Emelie Rosén har fångat röster från Kronogården efter dådet i veckan.

Flyktingförläggningar brinner, nazister samlas på gatorna och attacken i Kronans skola i Trollhättan var ett hatbrott med rasistiska förtecken. Uppstår de främlingsfientliga våldsdåden i en viss typ av samhälle? Samtal med författaren och journalisten Anna-Lena Lodenius och Ola Larsmo, författare och ordförande i svenska PEN.

Regeringen kom i fredags överens med Alliansen om migrationspolitiken. Bland annat ska nu tillfälliga uppehållstillstånd införas. Men det är inte första gången i Sverige och det finns studier som pekar på stora nackdelar med systemet. Reportage om det motvilliga införandet av tillfälliga uppehållstillstånd.

Krönikör Göran Rosenberg: "Från ensamheten till massmördarnas eviga rampljus". Författaren Göran Rosenberg om de ensamma unga männen som hatar världen.

Panelen: Blev det en bra uppgörelse om migrationspolitiken? Deltagare denna vecka är Karin Pettersson, Aftonbladet, Olov Abrahamsson, Norrländska Socialdemokraten och Carl Rudbeck, kolumnist Sydsvenskan.

Strömmen av ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har ökat dramatiskt de senaste månaderna. Innan året är slut kan det handla om uppemot 40 000 barn. Merparten av dem kommer från Afghanistan, där striderna åter har blivit allt intensivare. Så hur ser då framtiden för landet ut? Vilka är chanserna till fred idag? Intervju med Helené Lackenbauer, FOI, Anna-Karin Johansson, generalsekreterare Svenska Afghanistankommittén och Callis Amid, Afghanistanveteran och konsult. Reportage Alice Petrén.

Professorn Hans Rosling dyker upp med sin framtidsbil i denna veckas upplaga av satiren med Public Service.

Idag går Argentina till val, för att utse efterträdaren till president Cristina Fernandez de Kirchner. Oppositionen är splittrad och kampen om rösterna är hård, något som inte minst visar sig i Buenos Aires trångbodda kåkstäder, dit politikerna flockas för att locka fattiga argentinare med löften om en bättre framtid. Vår Latinamerikakorrespondent rapporterar från Argentina.

I hamnstaden Durban i Sydafrika ägde förra helgen en poesifestival rum. Och det är en festival som sökt sig bortanför de traditionella scenerna för att istället möta människor på andra platser i samhället. Poeterna Vonani Bila och Lebo Mashile höll i en poesiworkshop i Usethunbeni Youth School - en anstalt där barn och ungdomar mellan 12 och 16 år sitter dömda för grova brott.

Många som var med på sjuttiotalet minns nog Bo Hansson, eller åtminstone hans musik, som blev sveriges första stora musikexport inom pop och rockgenren. Främst då hans musiken som inspirerades av Tolkiens Sagan om ringen. Men vad hände sen?I fredags sände SVT filmen "I Trollkarlens Hatt" - om och med Bo Hansson. Filmaren Hans-Erik Therus menar att han kunde göra filmen för att han ovanligt nog tilläts följa den skygge Bosse Hansson under lång tid, fram till hans död 2010.

Kåseri av Helena von Zweigbergk.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

I gudstjänsten från Vännäs församling predikar kyrkoherde Marie-Louise Marsjögård tillsammans med Vännäs kommunchef Hans-Åke Donnersvärd på temat samhällsansvar. Gud behöver människan. Om det handlar gudstjänsten från Vännäs i Västerbotten. "Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud", står det i evangelietexten denna söndag med temat samhällsansvar. Kyrkoherde Marie-Louise Marsjögård, menar att det handlar om att se livet som en helhet. Gud behöver oss människor för att vara Guds händer och arbeta för det goda i samhället. Det finns en uppgift att verka där man befinner sig. I gudstjänsten har hon också inbjudit kommunchefen Hans-Åke Donnersvärd att predika. Det känns naturligt när vi pratar om samhällsansvar. Vi arbetar på samma plats med samma uppdrag - att ge dem som bor här ett gott samhälle att leva i.  TexterJeremia 29:4-7 Romarbrevet 13:7-10 Matteusevangeliet 22:15-22 MusikJag vill ge denna dag till dig (U Nomark) Öppna mig för din kärlek (Sv Ps 96) Hallelujah (G F Händel, M O Jackson, M Warren, M Kibble) Amazing Grace (J Newton, A o M Spångberg) Blott i det öppna (Sv Ps 90) Viva Jesu medley (B Dube) Allt under himmelens fäste (Trad. folkvisa från Gotland) Curbits (N Lindeberg) Så länge solen värmer jorden (Sv Ps 602) Lovsjung vår Gud (C Eggleton, L Axelsson) På vägarna ute i världen (Psalmer i 2000-talet 958) Heaven is my goal (M Yancey) Får ej i vårt hjärta bo (B Granstam) MedverkandeMarie-Louise Marsjögård, liturgi, textläsning och predikan Hans-Åke Donnersvärd, predikan Gunhild Sörensdotter, textläsning Birgitta Nilsson, textläsning Elena Vestermark Dzitoeva, förbön Ingegerd Eriksson, förbön Eva Stridh, förbön Greger Arvidsson, förbön Happy Singers under ledning av Britt-Marie Hörnqvist True Gospel under ledning av Ingegerd Schwartz Johan Wållberg, piano Sune Wiklund, bas Claes-Erik Schwartz, trummor Bodil Johansson, orgel Producent Helena Andersson Moskit media Tekniker Christer Blomgren och Eskil Lövström Sveriges Radio Västerbotten

Andliga frågor

Undersökande journalistik från Göteborg. Kaliber kartlägger de många turerna i spelet om ränteavdragen och söker svaret på vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner - och vilka som i det tysta har stått som vinnare. Grafik: 10.30: - Välkommen på visning. Här har ni ett prospekt. Längre in har ni min kollega som är ansvarig för visningen. Och jag kommer att visa er tvättstuga förråd och garage. Så det är bara att hugga tag i mig sen. - Toppen tack. - Tack. - Man får inte gå ut där Vilma. Bara titta. - Det här var ju trevligt rum. Grönskan här utanför är trevlig också. Och så har man en liten överblick över gården. Om man nu ska våga släppa ut de här, säger Kristin Carlsberg och tänker på lilla dottern Vilma. - Hur många visningar har du gått på? - Herregud! Det har varit hur många som helst. Nu har det varit så hysteriskt. Det kan ju inte fortsätta så här. Antingen blir det en sån där bubbla igen. Och så blir det problem för dem som lånat pengar. Men räntorna kommer säkert vara låga ett tag till. Man får ju tänka ett tag innan man gör ett sådant här stort köp. Det är lägenhetsvisning i centrala Göteborgs. En fyrarums lägenhet har ett utgångspris på nästan fyra miljoner. De senaste åren säljs bostäder så snabbt att de inte ens kommer ut till visning berättar mäklaren Leif Andersson. - Jag tror att många är otroligt less på att lägenheter försvinner innan före ordinarie visning. Så de räknar inte ens att det ska bli visning. - Hur har prisutvecklingen varit här i Göteborg? - Den är fortsatt väldigt stark. Jag tror det är 23,5 procent på tolv månader rullande. Och det var nästan likadant året innan. Det har varit en kraftig värdeökning, säger Leif Andersson. Men trots att en lägenhet är i attraktivt läge finns där en gnagande oro över dess värde. Johan Carlberg är en av spekulanterna med frun Kristin och dottern Vilma. - Med facit i hand har man varit orolig varje gång man köpt bostad. Hittills har det gått bra. Men någon gång ska det backa. Då är det bra att ha lite buffet också, vilket vi också har, säger Johan Carlberg. Även politikerna har blivit oroliga över de rusande bopriserna och har kommit överens om ett amorteringskrav som tvingar låntagare att betala av sina lån. Och allt fler röster höjs för att även ändra det så kallade ränteavdraget. Staten ger en skatterabatt på 30 procent. Ränteavdraget betyder till exempel att istället för 1000 kronor i räntekostnad blir det 700 kronor efter att staten sänkt skatten. Summorna syns sällan. Avdraget sker automatiskt i deklarationen. - Jag tänker inte ens på ränteavdragen idag utan det är en slags bonus när man får sin deklaration. Vi gör ju inga avdrag varje månad med ränteavdrag utan det är på något sätt pengar man fått tillbaks vid årsslutet, säger Johan Carlberg. - Vad tänker du kring systemet med ränteavdrag? - Tanken var nog god när man införde det. Om man tar bort det nu bli tufft för många. Vad händer om ett ränteavdrag försvinner? Vilka kan drabbas? Kaliber bestämmer sig för att granska en bostadssubvention som kan påverka hela den svenska ekonomin. För att förstå problemet lyssnar vi på utländska bedömare som länge varnat för konsekvenserna av det svenska ränteavdraget. Internationella valutafonden IMF besöker Sverige med en delegation som bland annat analyserat ränteavdraget. - Tack så mycket för att kom till presskonferensen om slutsatser från IMFs artikel 4- uppdrag till Sverige 2015, säger Craig Beuamont, delegationschef IMF. - Bostadspriserna är mycket höga och hushållens skulder är mycket höga och de båda ökar. Vi ser inte någon omedelbar risk, men vi ser enansamling av risker. Craig Beuamont berättar att av alla länder i EU är det Sverige som har de största skattesubventionerna för boende. - Sverige toppar ländernas ranking när det gäller skattefördelar för bostäder. Och en av de stora skattesubventionerna är ränteavdraget. Riskerna på bomarknaden gör att IMF tycker att Sverige stegvis ska ta bort ränteavdraget. - Vi tycker att det är ett mycket bra tillfälle att avveckla ränteavdraget. Räntorna är för närvarande mycket låga. Och bostadsmarknaden är robust. Det är den tidpunkt då marknaden kan absorbera en sådan förändring, avslutar Craig Beuamont. Den svenska subventionsmodellen med ränteavdrag har återkommande varit kritiserat av IMF och även EU. Så här lät det i Dagens Eko för två år sen: "Hård EU kritik mot höga svenska bostadsskulder. Precis som förra året är kritiken mycket hård mot skattereglerna för bostäder. Den svenska bostadsbeskattningen gynnar skuldsättning skriver EU-kommissionen. Annat EU kommissionen inte gillar är avdragsrätt för räntor och låg fastighetsskatt....." - Yes, Christophe André. - Hej jag heter Erik Palm och ringer från Sveriges Radio. Så kritiken mot ränteavdraget har alltså funnits länge. Även Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har kritiserat ränteavdraget sen före millennieskiftet och rekommenderade att Sverige skulle sänka avdraget redan för åtta år sen. Christophe André på OECD bedömer att det svenska systemet ger högre bopriser och skapar en bubbla. - Det ger inte människor att bättre tillgång till bostäder utan det driver upp priserna. Om det fortsätter så här kommer det någon gång att bli en bubbla. Bubblan kommer att brista och det blir offer, säger Christophe André, senior ekonom OECD. Bolånen har fördubblats på tio år är nu är hushållens lån över tre tusen miljarder kronor. Men de låga räntorna har gjort att statens kostnader för ränteavdraget har legat på ungefär samma nivå. Problemet är att om de rekordlåga räntorna stiger, rusar statens kostnader i höjden berättar Mats Dillén generaldirektör på Konjunkturinstitutet. - Om vi blickar framåt när räntorna går upp kommer skulderna att finnas kvar. Och då kommer hushållens ränteutgifter öka väldigt mycket därmed de här ränteavdragen också. Så vi tror att de kommer att stiga ifrån 20-25 miljarder idag till 60 miljarder om tio år, säger Mats Dillén. Ränteavdragen kostade staten 27 miljarder ifjol. Kostnaden för ränteavdraget är därmed större än kostnaden för polisen som är 22 miljarder. Trots återkommande internationell kritik har Socialdemokraterna i regeringen hittills inte gjort någon förändring. De vill ha långsiktiga spelregler för bostadsägare. Så här sa finansminister Magdalena Andersson i våras: "Vi har inte haft några förslag om ränteavdragen. Det kan vi notera att det har moderaterna också varit tydliga med att de inte har. Så jag tycker inte att den frågan är aktuell." Kaliber bestämmer sig för att undersöka vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner - och vilka som har stått som vinnare. Och vi får oväntade svar. Vi återkommer till det senare i programmet. Men först backar vi bandet. Ränteavdraget visar sig härstamma från 1928. Principen var att betalar man skatt för sin bostad är det rimligt att även kostnader, så som ränta, kan dras av. Men när fastighetsskatten togs bort för närmare tio år sen ändrades inte ränteavdraget, trots att dåvarande moderatledaren Fredrik Reinfeldt tog upp frågan i valrörelsen 2006. " Och här är ekot. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt gav nyss besked i Ekots utfrågning att han vill att alla villaägare i landet ska få lägre fastighetsskatt. Samtidigt är Reinfeldt beredd att titta på ränteavdragen för lånen på huset. - Man kan också överväga att titta på villkoren för ränteavdraget i det här sammanhanget. Men vi har inga färdiga beräkningar." Det visar sig var en alltför känslig fråga. Utspelet dras tillbaka bara två dagar senare. "Ja det gällde inte då och inte nu heller. Jag inser att jag inte är den här typen av robotpolitiker som man förmodligen måste vara i en valrörelse." Inte heller alliansen, som också fått upprepad kritik för ränteavdraget, rörde det. Men inte ens ett år efter alliansen lämnat makten, ändrar sig tidigare finansministern Anders Borg. Efter åtta år utan att röra ränteavdraget sa han nyligen till Sveriges Television att det kan behöva ändras. "Då finns det en risk att skuldsättningen stiger och då finns det skäl att överväga om man kan göra andra åtgärder till exempel att trappa ner ränteavdraget." Ansvariga politiker verkar alltså röra sig runt ränteavdraget som katten runt het gröt. På lägenhetsvisningen i Göteborg tycker Kristin Carlberg att priserna är hisnande höga. - Det känns ju lite läskigt att folk kan låna så här mycket pengar. Att man kan belåna sig så otroligt mycket. Mina föräldrar köpte ju hus på 90-talet. Då vet jag ju att räntorna gick upp hur mycket som helst. Och det blev ju tufft för dem. De har tre barn. Och det var inget de hade räknat med. Det känns lite läskigt det här. Varför sitter det så långt inne för ansvariga politiker att röra ränteavdragen? För att förstå riskerna med ändrat ränteavdrag tittar Kaliber på senaste gången någon ändrade det. Det var för omkring 25 år sen 1991. För de flesta halverades ränteavdraget mot idag och hamnade på 30 procent. I början på 90-talet föll bomarknaden i flera år och det tog nästan ett decennium innan bopriserna var tillbaka på samma nivå igen. Och enligt statens offentliga utredningar, SoU, var ränteavdragssänkningen en av orsakerna. Mats Dillén på Konjunkturinstitutet berättar om det branta fallet. - Huspriserna föll i storleksordningen 30 procent i reala termer i 90-talskrisen. Ungefär hälften av det har man uppskattat att det berodde på förändringarna inom ränteavdraget. Men då gick man också ganska fort fram. Och då ökar risken för mer abrupta rörelser på bomarknaden, säger Mats Dillén. Och även om kanske få numera minns att boprisfallet kom efter bland annat ett ändrat ränteavdrag, finns det de som påminns om det varje dag. - Jag sitter i en väldigt svår och trängd situation. Och vill inte förvärra det mer än det eventuellt är. Anders råkade ut för det många idag varnar om. Han bor i en stad i södra Sverige. Under 80-talet jobbade han som försäljningschef på olika IT-bolag. Vi kallar honom "Anders". Han heter något annat och hans ord är inlästa av en annan person. - Det första jag ägde var en bostadsrätt sedan köpte vi ett mindre hus, efter några år köpte vi ett större hus. Med garage och trädgård. Och till slut bestämde vi oss för att köpa ett hus utanför storstaden lite grand på landet, men ändå nära. Jag hade bra inkomster, min fru hade bra inkomster. Så vi kunde unna oss en del grejor plus att vi kunde spara också. Men så ändrades skattesystemet. - Vi hade väldigt förmånliga lån mot slutet på 80-talet. Situationen började ändras väldigt kraftigt. Räntorna steg otroligt högt. Och ränteavdrag har ändrats också. Alltså man kunde inte dra av hela räntan som man kunde göra tidigare. Man blev tvungen att strama åt väldigt kraftigt. Man tjänade samma pengar som tidigare. - Men kostnaderna steg? - Ja. Nu börjar en ond spiral. Han tvingas byta till ett billigare hus på grund av de nya reglerna för ränteavdrag. Men räntorna med lägre avdrag blir till slut ändå för mycket för Anders. Räntorna stiger till rekordnivåer och samtidigt råder en stor fastighets- och finanskris som ger hög arbetslöshet. Anders klarar inte betala lånet. Långivarna tvingar honom sälja huset på exekutiv auktion för långt mindre än han gav för det. Han hamnar nu hos Kronofogden med en miljon i skulder. - Vad hände med din familjesituation? - Naturligtvis började allting knaka. Fungerar inte ekonomin så fungerar ingenting annat i familjen heller. Och på något sätt kärleken försvinner också. Och han förlorar mer än sitt hem. Äktenskapet kraschar. Anders ekonomi klarade alltså inte av kraftigt höjda räntor och samtidigt ändrat ränteavdrag. Han har försökt bli kvitt skulderna i en så kallad skuldsanering. - Jag har begärt skuldsanering vid ett tillfälle och tyvärr har jag blivit nekad det. - Hur mycket har du i skulder nu? - Mina skulder ligger på över sex miljoner kronor inklusive ränta på ränta. - Så en miljon på 90-talet har växt till sex miljoner? - Ja... Anders blir svårt sjuk efter han förlorar sitt hem. Och än idag har hans liv stora begränsningar. - Det är svårt att bjuda folk när man inte har pengar som räcker för dagen. Det positiva är kanske att jag blivit en expert på hur många sätt man kan tillaga makaroner. - Vem är du arg på idag då? - Framförallt på mig själv. Och sedan kanske också på vissa banker och rådgivare. - Vad hade själv för ansvar här? - Det finns makter som påverkar en. Plötsligt blir man liten och hopplös. Samtidigt som man känner som vi killar gör en skam att vi tillåtit en sån här situation hända. Man skäms att man var kanske inte var tillräckligt observant. Skulder ger skam och leder till ett liv i det tysta berättar Anders. Men är Anders ett extremt undantag? Och vilka risker finns idag för att fler drabbas som Anders och inte klarar av ett sänkt ränteavdrag? - Här har ju dels antal ärenden vi hade för som kom in för försäljning under början på nittiotalet, säger Johan Krantz. Han är controller hos Kronofogden. Kaliber har genom en sökning i Kronofogdens dataregister fått ett svar på hur många som fick skulder i 90-talskrisen som fortfarande har kvar dem idag. - Det finns ju ett ganska stort antal personer som faktiskt har skulderna kvar här hos oss. Och de har nu levt med de här skulderna i över tjugo år nu. Man har sagt att det kan röra sig om 25 000 personer. I vissa fall har man sagt att det är betydligt fler. Problemet är att vi har ingen helhetsbild. Vi kan bara se vilka som finns hos oss. För varje enskild individ är det en personlig katastrof. En utlåningsfest för 25-år sen och tusentals lider fortfarande av skulderna. Men vilka skulle kunna drabbas idag om ränteavdraget tas bort? - Hejsan Hans Heggemann söker jag. - På SCB? - Ja. Kaliber besöker Statistiska centralbyrån och beställer fram unik statistik om hur beroende hushållen är av ränteavdraget idag. - Vad jag vet har ingen räknat på det här sättet tidigare och tittat just på de här grupperna som ligger under risk för fattigdom. Kalibers tar fram siffror som visar hur många hushåll som är skuldsatta och har betydande lån och därmed ränteavdrag. Definitionen av fattig är de som har mindre än sextio procent av genomsnittsinkomsten. Resultatet överraskar SCBs Hans Heggemann som tagit fram statistiken åt Kaliber. - Det är förvånande att så pass många som har så låga disponibla inkomster då ändå måste ha ganska höga lån för att komma upp i de här nivåerna. 65 000 hushåll har så låga inkomster att det klassas som under risk för fattigdom, men ändå så stora lån att de får göra avdrag på 500 kr per månad eller mer. Av dem är 24 000 hushåll barnfamiljer. - Vissa av dem kan nog vara beroende av det. Det är klart att ju större beloppet desto större är beroendet. Det finns ju de som hade ett belopp som var betydligt mer än de här femhundra kronorna. - Så för dem skulle det vara tufft om ränteavdraget avvecklas? - Ja, skulle kunna bli i alla fall. Vi ser ju även om man tittar på barnfamiljer så är det många som hamnar i samma situation. De ligger under riskgränsen för fattigdom. Och de har ränteutgifter som tyder på att de har ganska höga lån. Kalibers granskning visar också att det är hushåll med höga inkomster runt storstäderna som får mest skatteavdrag för sina lån. Det beror på att de ofta har dyra lägenheter och villor. 12 000 hushåll i Sverige med dubbel så hög inkomst som genomsnittet får mer än 4 000 kronor i månaden i ränteavdrag. Mer än hälften av dem ligger i Stockholms län. - Runt Stockholm, Danderyd, Lidingö, Täby, utanför Malmö, Lomma, Vellinge, runt Göteborg, Kungsbacka och Öckerö. Där kostar husen mycket. Och då blir lånen höga och ränteutgifterna höga och där får hushållen mycket tillbaka. - Så de är ränteavdragets vinnare? - Ja, så skulle man kunna se det. I alla fall de som får ut de högsta beloppen. Om man jämför en kranskommun i Stockholm och en glesbygdskommun i Norrland i alla fall. 27 miljarder i skattestöd för att låna pengar, mer än kostnaden för polisen. Och det finns ingen gräns för hur stort ränteavdrag en person kan få. Det här reagerade socialdemokratiske ledaren Olof Palme på redan under 80-talet. - Om man har sådana här fall där i sak skattebetalarna får vara med och subventionera upp till 80 000 kronor i skattelättnad för ränteavdrag. Då blir det ju faktiskt orimligt. Men ingen begräsning infördes. Ränteavdraget berör främst bolån, men även andra privata lån kan ingå. Och i Kalibers granskning upptäcker vi att ränteavdraget hos 15 privatpersoner överstiger en miljon kronor per år. Miljonbeloppen överraskar Hans Heggemann på SCB. - Jag blev förvånad över att det var så högt bara. - Men det finns ett flertal personer då som har över en miljon i ränteavdrag? - Mm, det gör det. Skatteverket bekräftar att de förekommer ränteavdrag på över en miljon kronor. Reglerna för ränteavdraget är en fråga för lagstiftaren, riksdagen, säger skatteverket till Kaliber. Kalibers granskning visar att husägare som Anders som blivit beroende av ränteavdraget får ta smällen om det ändras. Staten och bostadsägare bär nu på allt större risker. Samtidigt finns det andra vinnare vid sidan av som i praktiken har garanterats statens beskydd: bankerna. På 90-talet räddades flera storbanker av staten. Även under finanskrisen 2008 fick bankerna stöd av staten. Henrik Braconier är chefsekonom på finansinspektionen. - Det finns inte någon lagtext som säger att vi garanterar bankerna. I och med att stora banker är så centrala för det finansiella systemet så har det funnits en förväntan och det har vi sett i omvärlden också att man tid efter annan löst ut banker i kris. Så på så sätt har det funnits en implicit garanti. Staten har gripit in om det blir problem för bankerna. Och statliga ränteavdraget har varit en vinstlott för bankerna för ränteavdraget innebär att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. - Det går ju i huvudsak till hushållen som faktiskt kan låna billigare helt enkelt. Sen är det klart att genom att de kan låna lite billigare så lånar hushållen lite mer. Och det är den här faktorn "lite mer" som gör att bankerna får en högre lönsamhet, säger Henrik Braconier. Hur mycket ränteavdraget lyfter bankernas lönsamhet har inte finansinspektionen analyserat. Men bolån är mycket lönsamt idag. Vinstmarginalerna är rekordstora. - Det ligger högre än någonting vi sett på 2000-talet egentligen. Förra året gjorde de fyra storbankerna vinster på hundra miljarder före skatt, där en stor del kommer ifrån svenska bolån. Och storbankerna delade ut femtio miljarder till aktieägarna. - Ja, bankerna har en god lönsamhet i dagsläget. Svenska banker har god lönsamhet. Särskilt om man jämför hur det ser ut i Europa. - Har det någonsin varit bättre lönsamhet i svenska banker? - Då får vi nog gå relativt långt tillbaka. Vi är nu uppe i nivåer vi såg innan finanskrisen, avslutar Henrik Braconier. - Jag kan inte uttala om vad som är exakt sunt och rimliga vinster. Men det är inga övervinster i förhållande till vad andra aktörer gör på marknaden, säger Johan Hansing, chefsekonom på bankernas intresseorganisation Bankföreningen. Han säger först att ränteavdraget inte ökar bankernas lönsamhet men medger sen att det kan vara så. - Ränteavdraget har ingen direkt koppling till bankers intjäning. - Jag pratade med finansinspektionen och de säger att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. Vad säger du det? - Det är möjligt att utlåningen är lite större än den skulle vara annars. Det är ju ett av skälen också att man just diskuterar just att minska på ränteavdragen. Efter senaste finanskrisen finns nya krishanteringsregler som innebär att bankernas ägare och långivare får ta större ansvar om en bank får problem, enligt Bankföreningen. Men Johan Hansing tror att bankernas risken från bolån även framöver kommer att vara liten. - Inträffar det problem på bostadsmarknaden så är det erfarenhetsmässigt, till exempel från den förra finanskrisen i Sverige på tidigt 90-tal, så att det inte är i första hand bankerna som får kreditförluster utan problemen kommer ifrån enskilda hushåll och för samhället där tillväxt och samhällsekonomin i stort utvecklas sämre än vad den gjort annars. - Så bankerna klarar sig? - Bankerna brukar klara den här typen av kriser bra. - Men privatpersoner kan få eviga skulder om de lånar för mycket. Hur ser du på det? - Ja men det är ett system som finns i stort sett alla länder. Lånar man pengar så förväntas man också lämna tillbaka pengarna. Efter intervjun med Kaliber hör bankföreningen av sig och säger att de är bekymrade över bomarknaden och vill trappa ner ränteavdraget. Banker vinner på ränteavdraget, och har mycket låga egna risker på bolån. Johan Krantz på Kronofogden berättar att det inte finns någon garanti att staten går in och hjälper privatpersoner med så kallad skuldsanering. I värsta fall kan bolåneskulder bli kvar för alltid. - Det är ju så lagar och regler är utformade. Att det inte finns någon definitiv preskription på privata fodringar. Till skillnad när man skulder till staten då skrivs ju faktiskt skulderna av ett antal år. - Så man kan bli skuldsatt för evigt? - Ja, och det är ju det man ser på de här personerna nu, säger Johan Krantz. När bopriserna steg fick Anders låna av bankerna. Men när ränteavdraget minskade vid fel tidpunkt vände det. Efter det har han levt på existensminimum. - Kronofogden tar alla pengar. Och lämnar bara det som är ett så kallat existensminimum. - Hur många år har du levat på existensminimum? - Sen -92. - 23 år? - Ja. Så tydligen det finns ingen preskriptionstid i Sverige. Jag vet att det finns kanske de som utnyttjar systemet. Men det är de stora fiskarna som klarar sig. Sådana här mindre, då är det lätt att klämma åt. Jag tänker ansöka en gång till om skuldsanering sen får se. Annars verkar de att jag vill dras med detta till mina sista dagar. Då blir jag av med skulderna... På lägenhetsvisningen i Göteborg säger spekulanterna att de är jobbigt med borallyt. Risken för en bobubbla skrämmer Kristin Carlberg, men samtidigt vill hon lösa familjens trångboddhet. - Det är svårt att ta sig vidare. När man nu sitter i en trea och två barn. Ja, hela grejen är lite läskig faktisk. Reporter: Erik Palm Producent: Annika H Eriksson Kontakt:   Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Radiokorrespondenterna är programmet där Sveriges Radios korrespondenter varje söndag turas om att ta med er lyssnare till sina respektive bevakningsområden, allt utifrån ett angivet tema. Sänds även kl. 18.30.

Radiokorrespondenterna om våldet i USA I torsdags fick Sverige i modern tid uppleva ett det första attentatet på en skola i Trollhättan. I USA har man fått vänja sig vid att skolskjutningar tillhör vardagen utan att politikerna förmår att stoppa våldet. Under den gångna sommaren har våldet trappats upp på gatorna i amerikanska städer. Även polisen kritiseras för att övervåld inte minst mot afroamerikaner. Men det finns också de som försöker göra något för att stävja utvecklingen och få unga arga män in i andra banor. Programledare är Sveriges Radios korrespondent i Washington, Inger Arenander.

Aktualiteter

- Allt blir godare om man friterar det! säger Ylva Porsklev, som skrivit friteringsboken My Fry Day. Ett helt program i kokande het olja! Ylva berättar om frityr i olika matkulturer, frityrens historia, vilka fetter som är bra att fritera i, om olika frityrsmeter och t ex att fish and chips inte kommer från Storbritannien. Och hon avslöjar hur man gör den godaste pommes fritsen. Dessutom får vi veta vad man behöver ha för att fritera och vad som är bra att tänka på. Friterade Ballerina-kakor, friterat smör eller friterad glass - finns det inga gränser för fritering? - Man kan fritera allt! Meny testar också olika djupfrysta friterade saker som ska tillagas i ugnen. Hur smakar det? Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Leder oroliga tider till en tråkigare garderob? Tja, om man bläddrar i dagens nya stilguider så uppmanas vi i alla fall att satsa på säkra kort, eller "klassiska plagg". I dessa guider vimlar av trenchcoats, ballerinaskor, randiga tröjor, vita skjortor och mer eller mindre förnumstiga uppmaningar om vikten av "kvalitet". Men vem sätter reglerna, och varför? I veckans STIL tittar vi närmare på hur lagar, förordningar och stilguider begränsat - eller försökt att begränsa - vår klädsel genom åren. Att hitta kläder som framhäver den egna personligheten är ett återkommande budskap i många av dagens stilguider. Men varför är de då så intill förväxling lika, både när det gäller titlar och innehåll? Under det senaste året har det här i Sverige publicerats flera stycken, som: Säker stil, guiden till den perfekta garderoben av Ebba Kleberg Von Sydow och Emilia de Poret, Stiljournalen, allt om klassisk herrstil av Fredrik af Klercker, Hitta din stil av Hedvig Andér, Välklädd: så stylar du din garderob av Christian Quaglia, Martinas modevärld: en guide till ett stilfullt liv av Martina Bonnier och Stilguiden av Lotta Lewenhaupt. Men fenomenet med stilguider är internationellt - det kryllar av dem. Man kan klicka hem böcker med titlar som: Style not fashion, Style forever, how to look fabulous at every age, Parisian Chic: A Style guide - och så vidare. Vad som är ett perfekt plagg skiljer sig förstås från person till person. I veckans program har vi träffat Johanna Palm som alltid bär svart polotröja och i detta plagg har hittat en sorts uniform. Vi har även mött smyckedesignern Mike Årsjö som berättar om varför han älskar sin svarta Burberryrock. Vi pratar också med skribenten Emma Veronica Johansson som nyligen skrev en kritisk krönika i Expressen om det ständigt växande utbudet av stilguider. Hon tycker att stilguider skapar en osäkerhet när det gäller den egna smaken. Veckans gäst är Lotta Lewenhaupt, modejournalist och författare till boken Stilguiden. Från i fredags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Anita Goldman, författare och Ingrid Lindström Leo, lektor i spanska, samtalar om den spanska mystikern Teresa av Avila.  För 500 år sedan föddes en av de stora kristna mystikerna. Teresa av Avila var karmelitnunnan som reformerade sin orden. Hon helgonförklarade 1622 och utnämndes 1970 - som första kvinna - till kyrkolärare. Teresa grundade sjutton kloster, och hennes liv var hårt och strapatsrikt, i kamp mot både ordensfränder, kyrkoledare o den fruktade inkvisitionen. Gäster: Anita Goldman, författare och Ingrid Lindström Leo, som skrivit om Teresa i tidskriften Signum. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Guds älskarinnor av Anita Goldman.   Sänds även fredag 20.03 och söndag 03.02.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Ovanliga möten, skratt och allvar, politik och kultur. Månadens hetaste frågor inför valet debatteras direkt inför publik på Kulturhuset i Stockholm. Programledare: Alexandra Pascalidou. Hora! Loser! Bög! Äckel! För 60 000 barn är glåpord, slag och hot vardag. I månadens P1 Debatt pratade vi om mobbning och hur den ska stoppas. Vi hör talas om barn som som har en så stor klump i magen när de går till skolan att de inte vet om de orkar leva längre. Men problemet är ju inte nytt. Varför görs inte mer för att stoppa mobbningen? Går det inte att få slut på kränkningarna? Direktsänd livedebatt med elever, lärare, föräldrar, experter, mobbade och mobbare. Medverkande Musse Hasselvall - programledare för UR:s serie om mobbning "Det handlar om dig". Marwa Karim - mobbades i 10 år och jobbar nu för att motverka mobbning. Ibtissam Karim - Marwas mamma och förebild Lina Axelsson Kihlblom - fd. rektor för Ronnaskolan, jurist och skolchef. Emelie "Diddi" Didriksson - bartender och deltagare i årets Paradise Hotel på TV3 Reza Emdad - psykoterapeut och hjärnforskare, specialiserad på mobbning Helene Gestrin - kammaråklagare, Linköping.   Lina Lundström - doktorand på Stockholms universitet, forskar om mobbning. Helene Öberg, statssekreterare (mp), utbildningsdepartementet.   Olle Cox - projektledare på Friends Karin Bergelv - tf generalsekreterare BRIS Amalia Berglöf - gymnasieelev och engagerad mot mobbning Ludvig Lundgren - ordf. i sin skolas elevkår och engagerad mot mobbning Arne Falkbäck - pappa till 13-åriga Linda som avslutade sitt liv 2005 och grundare av stiftelsen Våga vá dig själv!!!     Jonas Söderlund - socionom, kurator på BRIS Musik med Robin Stjernberg, vinnare av Melodifestivalen 2013 och engagerad mot mobbning. Programledare: Alexandra Pascalidou Följ oss via sociala medier, #p1debatt.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ovanliga möten, skratt och allvar, politik och kultur. Månadens hetaste frågor inför valet debatteras direkt inför publik på Kulturhuset i Stockholm. Programledare: Alexandra Pascalidou. Hora! Loser! Bög! Äckel! För 60 000 barn är glåpord, slag och hot vardag. I månadens P1 Debatt pratade vi om mobbning och hur den ska stoppas. Vi hör talas om barn som som har en så stor klump i magen när de går till skolan att de inte vet om de orkar leva längre. Men problemet är ju inte nytt. Varför görs inte mer för att stoppa mobbningen? Går det inte att få slut på kränkningarna? Direktsänd livedebatt med elever, lärare, föräldrar, experter, mobbade och mobbare. Medverkande Musse Hasselvall - programledare för UR:s serie om mobbning "Det handlar om dig". Marwa Karim - mobbades i 10 år och jobbar nu för att motverka mobbning. Ibtissam Karim - Marwas mamma och förebild Lina Axelsson Kihlblom - fd. rektor för Ronnaskolan, jurist och skolchef. Emelie "Diddi" Didriksson - bartender och deltagare i årets Paradise Hotel på TV3 Reza Emdad - psykoterapeut och hjärnforskare, specialiserad på mobbning Helene Gestrin - kammaråklagare, Linköping.   Lina Lundström - doktorand på Stockholms universitet, forskar om mobbning. Helene Öberg, statssekreterare (mp), utbildningsdepartementet.   Olle Cox - projektledare på Friends Karin Bergelv - tf generalsekreterare BRIS Amalia Berglöf - gymnasieelev och engagerad mot mobbning Ludvig Lundgren - ordf. i sin skolas elevkår och engagerad mot mobbning Arne Falkbäck - pappa till 13-åriga Linda som avslutade sitt liv 2005 och grundare av stiftelsen Våga vá dig själv!!!     Jonas Söderlund - socionom, kurator på BRIS Musik med Robin Stjernberg, vinnare av Melodifestivalen 2013 och engagerad mot mobbning. Programledare: Alexandra Pascalidou Följ oss via sociala medier, #p1debatt.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Från igår.

Underhållning, Repris

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Radiokorrespondenterna är programmet där Sveriges Radios korrespondenter varje söndag turas om att ta med er lyssnare till sina respektive bevakningsområden, allt utifrån ett angivet tema. Från kl. 12.55.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Från kl. 08.05.

Aktualiteter, Repris

Från i går.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Ulrika Lindgren presenterar I telefon av Victoria Benedictsson. Ulrika Lindgren är doktorand vid Teatervetenskapliga institutionen på Stockholms universitet och arbetar på Dramawebben. Sänds även 1/11 kl. 00.02.

Teater

Alla ska gå på bal, utom Siri. Hon ska vara hemma och skriva rent. Då alla gått iväg ringer det i telefon... Siri talar länge med sin vän Karl, som låter ovanligt hes. (Man vet ju aldrig vem man egentligen talar med... ) Strax därefter kommer kusinen Idas fästman Birger på oväntat besök! I telefon av Victoria Benedictsson i bearbetning av Sigvard Mårdensson. I rollerna: Siri - Kajsa Reingardt, Häradshövdingen - Göte Fyhring, Ida - Kerstin Andersson, Birger - Ole Forsberg, Milla - Betty Tuvén, Notarien - Björn Novén. Regi: Ronnie Hallgren. (Från Sveriges Radio Malmö 1987.) Sänds även 1/11 kl. 00.05.

Teater

Ulrika Lindgren berättar mer om I telefon av Victoria Benedictsson. Och om vad som uppdagas när man börjar gå igenom Stockholms teatrars repertoarlistor från det sena 1800-talet... Hur såg det ut på teatrarnas scener? Vad var det egentligen som spelades och vilka var succéerna? Ulrika Lindgren är doktorand vid Teatervetenskapliga institutionen på Stockholms universitet och arbetar på Dramawebben. Sänds även 1/11 kl. 00.50.

Teater

Nyheter

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Jonas Hallberg: Nätet är en elefant. Maja Aase: Alla börjar gråta. Jonathan Lindström: Med katten i tiden. Från i fredags.

Underhållning, Repris

Jag älskade verkligen dig mamma. Men livet är enklare utan dig. Therese Jarland (f.d Eriksson) är grundare av och utvecklingschef på barnrättsorganisationen Maskrosbarn. Maskrosbarn har funnits sedan 2005 och arbetar med att stödja ungdomar som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk samt för fram barns perspektiv till myndigheter och beslutsfattare.  Therese har hållit i över 500 föreläsningar för elever på skolor, tjänstemän och politiker inom vård och socialtjänst. Therese skriver ofta och gärna krönikor och debattartiklar om barns utsatthet och samhällets ansvar och är författare till boken "Vi har ju hemligheter i den här familjen" som släpptes 2009.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris