SR, P1 2015-11-02

Nyheter

Nyheter

I P1 Dokumentär hör du berättelser från verkligheten. Här gestaltas samtiden genom enskilda levnadsöden, platser och miljöer. Vårt uppdrag är att både skildra det som rör sig i tiden och under ytan. Från 18/10.

Dokumentärer, Repris

Nyheter

Nyheter

Vad skulle hända med hennes arbetsplats om hon med sin enorma erfarenhet och samlade kunskap skulle släppa taget? Och vad skulle hända med henne själv? Det handlar om ett läkarpar; Håkan har gått i pension medan Agnes som närmar sig de 70 inte känner att hon kan sluta jobba trots att arbetsklimatet på vårdcentralen i åtstramningstider är direkt ohälsosamt för henne. Doktor Agnes B av Christer Brosjö. Med: Anita Ekström, Hans Mosesson, Stina Rautelin, Lena Mossegård, Eric Stern. Originalmusik: Oscar Danielson. Ljud: Eric Nyblaeus. Inspicient: Sven Philip. Regi: Magnus Berg. Från lördagen föregående vecka.

Teater, Repris

Ett svenskt företag tvingar sina anställda att träna på gym, en schweizisk bank har 43 sidor detaljerade regler om hur sina anställda ska se ut. Klädkoder, uppförandekoder och uniformer trendar! Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. När Marie Lundström tar ett litet höstlov krattar vi manegen för ett specialprogram signerat Katarina Wikars. Radioproducenten Katarina Wikars ögon glöder när hon talar om sin nyförälskelse i den amerikanska poeten Anne Sexton. Född 1928 i Newton, Massachussets, död 1974. Välkommen att återhöra eller lära känna Anne Sextons omisskännliga röst, i hennes texter och i hennes egna uppläsningar. En människa som i hela sitt liv brottades med psykisk sjukdom, och fick rådet av sin terapeut att pröva skriva poesi. En poet som ogenerat och gärna skrev om otrohet, droger, mens, abort, incest och onani, men som också hämtade inspiration hos Bröderna Grimm eller Bibeln. Hör hennes svenska översättare Jenny Tunedal, poeten Helena Eriksson och lyrikoraklet Göran Sommardal. Uppläsare är Anne-Li Norberg. Fira Allhelgonahelgen med Anne Sexton!   Från i lördags. Sänds även kl. 18.15.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om 243 båtflyktingar som saknas sedan slutet av juni 2014. Och om alla de flyktingar som försvinner utan att vi någonsin får reda på det. Hör röster från Tunisien, Sudan och Solna. Lördagen den 28 juni 2014. På den libyska Medelhavskusten är det 25 grader varmt. Det råder god sikt ut över havet. Hemma i Sudans huvudstad Khartoum sitter 27-årige Yafet Isaias Andebrhan och oroar sig. Ombord på den båt som just har lagt ut från Libyen, med kurs mot Italien, finns Yafets fru Segen och deras 1,5-åriga dotter Abigail. Sedan den dagen har Yafet aldrig hört av dem igen. De minst 243 passagerarna är saknade sedan mer än ett år.  Hör om jakten på den så kallade spökbåten och möt journalisterna Eric Reidy och Gianni Cipriano som undersöker vad som kan ha hänt. Hör också systrarna Yordanos och Luchia Habdom i Solna som satt sina liv på paus i väntan på besked om sin saknade bror.  Konflikt handlar om mörkertalet, om dem som försvinner och dör i eller på väg till Europa utan att vi någonsin får reda på det. Enligt journalisterna bakom The Migrant Files finns det fler än 30 000 dokumenterade dödsfall på 2000-talet. Men det verkliga antalet som dött på flykt till vår kontinent kan vara så stort som 60 000. För varje saknad som vi känner till, finns det ytterligare en som vi aldrig hör talas om.  Vad händer med ett samhälle där människor dör och försvinner utan att vi vet om det? Och varför är det viktigt att räkna hur många de flyktingar är som aldrig kommer fram? Hör Nicolas Kayser-Bril, prisbelönt datajournalist. Hör Jovan Rajs, pensionerad professor i rättsmedicin, som skrivit böcker om vikten om skydd för de döda.  Gäster i studion är Meron Estefanos, svensk-eritreansk radiojournalist och människorättsaktivist och Madelaine Seidlitz, ansvarig för flyktingfrågor vid svenska Amnesty.  Programledare: Lesper Lindau   Reporter: Gilda Hamidi-Nia   Producent: Martin Jönsson   Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. I veckans program får vi svar på vad ur betyder i "ur och skur". Och så förklarar Henrik Rosenkvist vilka olika betydelser ordet pass kan ha. Veckans språkfrågor: Finns det någon estlandssvenska kvar och hur låter den?  Varför heter Sverige Sweden på engelska? Vilka olika betydelser kan ordet pass kan ha? Vad betyder ur "ur och skur"? Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Tusentals fattiga EU-migranter från framför allt Rumänien och Bulgarien tigger på våra gator. Är våra småslantar deras stora hopp - eller finns det bättre sätt att hjälpa? Martin Valfridsson, nationell samordnare för arbetet med utsatta EU-medborgare, är snart klar med sitt regeringsuppdrag. Vilka slutsatser drar han så här långt om hur dom fattiga EU-migranterna ska hanteras? Han intervjuas av Monica Saarinen Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Marie-Louise Kristola. Efter andra världskriget dumpades flera hundra tusen ton kemiska stridsmedel i Östersjön och i Skagerak utanför Bohuslän. Dessutom finns hundratals gamla fartygsvrak liggande på botten som också kan innehålla miljöfarligt material. Även om forskarna börjar få en bättre bild av var någonstans lasterna dumpats och var fartygen ligger så saknas fortfarande mycket information. Och åsikterna går isär om man ska bärga miljöfarliga vrak och kemiska stridsmedel eller om det är säkrare att låta de ligga kvar. Video: Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Några av migranterna fortfarande kvar i Malmölägret, Så använder svenska jihadister Facebook, På turné med Jeb Bush, Fredrick Federley om handeln med utsläppsrätter, Erdogan och AKP får egen majoritet i Turkiet, Kronan i Trollhättan öppnar igen och Utrikeskrönika signerad Thella Johnson.

Igår eftermiddag klockan fyra löpte tidsfristen ut för de boende i migrantlägret i Malmö. Ungefär hälften av de 150 personer som bott där har redan gett sig av men resten vill inte flytta innan de fått ett nytt ställe att bo på. Hör Sveriges Radios reporter Samuel Larsson, på plats i lägret. Hör också Carina Nilsson, kommunalråd i Malmö med ansvar för sociala frågor.

I valet i Turkiet vann president Erdogan och hans parti AKP egen majoritet. Efter att president Erdogans parti AKP överraskande förlorat sin majoritet i parlamentet krävdes ett nyval för att få till en fungerande regering. Hör Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

EU-parlamentarikern och Centerpartisten Fredrick Federley har fått ett nytt uppdrag - att förhandla om EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Kommer ännu ett presidentval stå mellan en Clinton och en Bush? Hör Sveriges Radios korrespondent Inger Arenander om Jeb Bush:s möjligheter att bli den nya republikanska presidentkandidaten.

Försvarshögskolan har för första gången kartlagt hur islamistiska terrorstämplade gruppers propaganda sprids via sociala medier. Studien visar att flera svenska Facebookkonton och grupper sprider kritik mot Assadregimen, våldsförhärligande budskap och uppmaningar som de hävdar bygger på religiösa motiv. Hör rapportförfattaren Linus Gustafsson, analytiker på Försvarshögskolan och Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.

I dag öppnar skolan Kronan i Trollhättan igen knappt två veckor efter den våldsamma attack som slutade med att tre människor dödades, inklusive attentatsmannen själv. Hör Ekots reporter Carina Holmberg som är på plats utanför skolan.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Susanne Dahl, studentpräst vid Umeå universitet. Veckans tema är "ondska". I sin andakt om ondska pratar Susanne Dahl om att börja slarva med sig själv och andra, att bara låta saker hända, och att inse att ens val har tyngd och betydelse. Jag tror att det vardagsonda bor i de grå nyanserna, att ondskan ibland gror i detaljerna. Susanne Dahl i andakten. TextFörsta Moseboken 4:2-9 MusikSix etudes for piano - q=108, Bruce Brubaker The Wolves Act I and II, Bon Iver Producent Helena Andersson Moskit media för Sveriges Radio Västerbotten

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Några av migranterna fortfarande kvar i Malmölägret, Så använder svenska jihadister Facebook, På turné med Jeb Bush, Fredrick Federley om handeln med utsläppsrätter, Erdogan och AKP får egen majoritet i Turkiet, Kronan i Trollhättan öppnar igen och Utrikeskrönika signerad Thella Johnson.

Aktualiteter

Några av migranterna fortfarande kvar i Malmölägret, Så använder svenska jihadister Facebook, På turné med Jeb Bush, Fredrick Federley om handeln med utsläppsrätter, Erdogan och AKP får egen majoritet i Turkiet, Kronan i Trollhättan öppnar igen och Utrikeskrönika signerad Thella Johnson.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Några av migranterna fortfarande kvar i Malmölägret, Så använder svenska jihadister Facebook, På turné med Jeb Bush, Fredrick Federley om handeln med utsläppsrätter, Erdogan och AKP får egen majoritet i Turkiet, Kronan i Trollhättan öppnar igen och Utrikeskrönika signerad Thella Johnson.

Aktualiteter

Om livet på den grekiska ön Samos, som plötsligt befinner sig i skuggan av ett krig. Jasim Mohamed är poet och översättare från svenska till arabiska och vice versa. Bildning och att dela med sig gör tillvaron till annat än bara överlevnadskamp. I sin poetiska verksamhet strävar han efter att hitta det episka i vardagen för att förstå. Yttrandefrihetsfrågor ligger honom närmast om hjärtat. Tål inte lögner, speciellt från människor som har makt. Hans senaste bok heter "I din mun". Jasim Mohamed bor i Uppsala och arbetar som volontär med flyktinghjälp på den grekiska ön Samos sedan augusti 2015. Producent Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Några av migranterna fortfarande kvar i Malmölägret, Så använder svenska jihadister Facebook, På turné med Jeb Bush, Fredrick Federley om handeln med utsläppsrätter, Erdogan och AKP får egen majoritet i Turkiet, Kronan i Trollhättan öppnar igen och Utrikeskrönika signerad Thella Johnson.

Aktualiteter

Några av migranterna fortfarande kvar i Malmölägret, Så använder svenska jihadister Facebook, På turné med Jeb Bush, Fredrick Federley om handeln med utsläppsrätter, Erdogan och AKP får egen majoritet i Turkiet, Kronan i Trollhättan öppnar igen och Utrikeskrönika signerad Thella Johnson.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Några av migranterna fortfarande kvar i Malmölägret, Så använder svenska jihadister Facebook, På turné med Jeb Bush, Fredrick Federley om handeln med utsläppsrätter, Erdogan och AKP får egen majoritet i Turkiet, Kronan i Trollhättan öppnar igen och Utrikeskrönika signerad Thella Johnson.

Aktualiteter

Möte med syriska systrarna Boukhari inleder reportageserie om konstnärer på flykt. Utrensningar på bibliotek i Moskva. Ny pjäs på nordsamiska lodar existentiella bråddjup i Kiruna.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Några av migranterna fortfarande kvar i Malmölägret, Så använder svenska jihadister Facebook, På turné med Jeb Bush, Fredrick Federley om handeln med utsläppsrätter, Erdogan och AKP får egen majoritet i Turkiet, Kronan i Trollhättan öppnar igen och Utrikeskrönika signerad Thella Johnson.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Några av migranterna fortfarande kvar i Malmölägret, Så använder svenska jihadister Facebook, På turné med Jeb Bush, Fredrick Federley om handeln med utsläppsrätter, Erdogan och AKP får egen majoritet i Turkiet, Kronan i Trollhättan öppnar igen och Utrikeskrönika signerad Thella Johnson.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Några av migranterna fortfarande kvar i Malmölägret, Så använder svenska jihadister Facebook, På turné med Jeb Bush, Fredrick Federley om handeln med utsläppsrätter, Erdogan och AKP får egen majoritet i Turkiet, Kronan i Trollhättan öppnar igen och Utrikeskrönika signerad Thella Johnson.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

Några av migranterna fortfarande kvar i Malmölägret, Så använder svenska jihadister Facebook, På turné med Jeb Bush, Fredrick Federley om handeln med utsläppsrätter, Erdogan och AKP får egen majoritet i Turkiet, Kronan i Trollhättan öppnar igen och Utrikeskrönika signerad Thella Johnson.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Några av migranterna fortfarande kvar i Malmölägret, Så använder svenska jihadister Facebook, På turné med Jeb Bush, Fredrick Federley om handeln med utsläppsrätter, Erdogan och AKP får egen majoritet i Turkiet, Kronan i Trollhättan öppnar igen och Utrikeskrönika signerad Thella Johnson.

Aktualiteter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Nyheter

Nyheter

Undersökande journalistik från Göteborg. Sedan 2012 erbjuds alla mellanstadieflickor i Sverige vaccin mot livmoderhalscancer. När det infördes utlovade Läkemedelsverket förstärkt säkerhet. Men hur har det gått? Morgonekot den 16 september i år: "Vaccin mot livmoderhalscancer utreds för svåra biverkningar." Nyheten gäller tre unga kvinnor i Sverige som misstänks ha fått sjukdomen POTS efter vaccinering med Gardasil. Det ges av skolhälsovården till alla flickor när de går i femman eller sexan. Gardasil beräknas skydda mot många av de virus som kan orsaka livmoderhalscancer - en cancer som skördar 100 till 150 liv om året i Sverige. Men, liksom alla andra mediciner och vacciner, kan det också ge oönskade effekter. Vissa biverkningar är kända från början, andra upptäcks inte förrän man börjat använda vaccinet. - Efter första sprutan fick jag bältros, efter andra sprutan fick jag influensaliknande symptom, säger Victoria Persson i Helsingborg. Hon är en av många som är övertygad att hon blivit allvarligt skadad av Gardasil. - Efter tredje sprutan kom svimningarna från ingenstans när jag satt och när jag låg. Och så kramperna då. - Hur mår du i dag? - Om man jämför med två år sedan så mår jag bättre men om man jämför med hur det var innan så, man känner inte riktigt igen sig själv när det händer sådana här saker. År 2011 avråder Socialstyrelsen från att vaccinera alla under 18 år med Pandemrix, mot svininfluensa. Det har visat sig kunna orsaka narkolepsi. Allmänhetens förtroende för vaccin har fått sig en knäck. Året därpå införs Gardasil i det allmänna vaccinationsprogrammet. Då utlovar ansvariga myndigheter extra försiktighet och vaksamhet. Läkemedelsverket ska därför göra en förstärkt säkerhetsuppföljning. Det låter lovande. Men hur blev det i verkligheten? Kaliber idag - om en utlovad granskning som inte blev av: - Det meddelande jag fick var att studien som vi hade gjort var ett bra bevis för att det inte behövdes vidare utredning. Om Läkemedelsverkets egen säkerhetsutredare för Gardasil - som hoppar av: - Jag tror att föräldrarna och deras flickor som fått vaccinet tycker att det är högst relevant. Om svenska läkemedelsverket med ansvaret inom EU för Gardasil: - Man ska inkludera sånt som man tror är en potentiell risk och i det läget kunde vi inte göra den bedömningen. Den 4 augusti 2015. Vi befinner oss på Fredrikbergs sjukhus i centrala Köpenhamn. Utanför aulan väntar drygt 200 flickor och föräldrar. Informationsmötet som strax ska börja handlar just om Gardasil och misstänkta biverkningar. En av deltagarna kommer i rullstol. Hon heter Redempta och är ungefär tio år äldre än de andra. Innan det här var jag en aktiv och sportig tjej, säger hon. - Jag var en väldigt aktiv tjej. Jag satt aldrig still. Jag hade ett liv, jag hade verkligen ett liv. Mötet hålls på en av fem mottagningar för flickor som fått problem efter sin Gardasil-vaccination. Klinikerna slog upp portarna i juni i år efter beslut av danska politiker. I kväll leds mötet av läkaren och forskningschefen Jesper Mehlsen som betonar att han inte är emot vaccinet i sig: - Det är inte en fråga om att vara emot vaccin. Det är en fråga om att ta reda på vad som är fel. En kort tågresa över Öresund. Till Sverige. I Trelleborg träffar vi Margareta Olsson och hennes dotter Ida. - Det känns ju nästan lite extra frustrerande. När det är så nära, där man faktiskt har börjat prata om det och här så vill man över huvudtaget inte ta upp det till diskussion. Ida är elva år. Hon fick allvarliga symptom direkt efter Gardasilsprutan för ett år sedan och har varit sjuk sedan dess. Familjen har haft svårt att få gehör i sjukvården för sin övertygelse om att symptomen är biverkningar. - För det är det vi vill. Att någon tar oss på allvar. Att hjälpa Ida och alla andra som har blivit drabbade liksom och se om man kan göra något så att det blir bättre. I Sverige har runt 170 misstänkta allvarliga biverkningar rapporterats sedan vaccinet infördes i programmet 2012. I Danmark är motsvarande siffra väsentligt högre. Jesper Mehlsen påpekar att det danska vaccinationsprogrammet ligger tre år före vi införde det i Sverige. - Det är som hos oss för två-tre år sedan när läkarna sa att "det här existerar inte". Letar man inte så hittar man inget. Till slut kommer de här problemen till Sverige också, säger han. Vi stannar kvar i Köpenhamn. Hemma hos Redempta som vi träffade på Fredriksbergs sjukhus. - Jag vill bara ha frid, säger hon. Men hon får ingen frid. Gång på gång plågas hon av häftiga krampanfall som förvrider hennes ansikte av smärta. De flesta tjejer vaccineras i grundskolan, men Redempta fick Gardasil-sprutorna när hon var 26 år. Hon hade nyss fött barn och ett vaccin mot cancer kändes så rätt. - Jag är uppvuxen i en familj som tror på vacciner, säger hon. Kort efter att hon fått den sista av tre injektioner fick hon en rad symptom, som först kom smygande. Tillståndet har kraftigt förvärrats sedan dess. Nu tillbringar hon dagarna kraftlös i soffan i vardagsrummet. För två år sedan fick hon diagnosen POTS. Det är en sjukdom som innebär hjärtklappning, kraftig värk i kroppen och trötthet, liksom att man lätt svimmar - symptom som variera i styrka. - Det känns tungt att vakna upp i den här kroppen och till ett liv som faller i bitar, säger Redempta. Ungefär samtidigt som Redempta blir sjuk får läkaren Jesper Mehlsen och hans kollegor på Fredriksbergs sjukhus in patienter med en liknande symptombild. - På trettio år har jag inte sett något liknande, säger han. Han berättar att en ryggmärgsreflex hos många läkare är att avfärda misstänkta vaccinbiverkningar som hjärnspöken. Det gjorde även han i början. - I början var jag som alla andra doktorer och sa att det är förmodligen något fel i deras huvuden, men jag såg allt fler tjejer med samma typer av allvarliga symptom och jag förstod att de verkligen var sjuka, fysiskt sjuka, betonar han. Enligt Jesper Mehlsens läkarkollega, Louise Brinth har ungefär hälften av deras patienter symptom som stämmer in på diagnosen POTS. - Men det är viktigt att säga att vi inte vet om symptomen är kopplade till vaccinet, men jag är skyldig enligt lag att rapportera misstänkta biverkningar. Sommaren och hösten 2013 tilltar antalet flickor som söker hjälp hos läkarna vid Fredriksbergs sjukhus och de bestämmer sig för att slå larm. "Välkommen till Läkemedelsverket!" Vad har Läkemedelsverket i Sverige att göra med det som händer i Danmark? Jo, det finns ett utvecklat samarbete inom EU, både för att godkänna läkemedel och för att följa upp eventuella biverkningar. Och ansvaret för olika läkemedel är fördelat mellan medlemsländerna. Och när det gäller just Gardasil, så har Sverige det ansvaret. Det betyder att läkemedelsbolaget som säljer vaccinet, Sanofi-Pasteur, regelbundet måste lämna in rapporter till svenska Läkemedelsverket, med uppdateringar av säkerhetsläget, till exempel misstankar om nya biverkningar. Danskarna slår alltså larm om POTS som möjlig biverkning. Det leder till att europeiska läkemedelsmyndigheten EMA kräver av Sanofi-Pasteur att de ska undersöka eventuella samband och meddela resultatet till svenska Läkemedelsverket i nästa rapport. Vi begär ut säkerhetsrapporten, som granskats av Läkemedelsverket. Det är en snårig läsning på fackspråk. Men så mycket förstår vi: att den som har gjort granskningen på verket är inte nöjd med hur Sanofi Pasteur har hanterat utredningen av de danska POTS-fallen. Vi vill förstå mer. Den expert som granskat det här är inte längre kvar på Läkemedelsverket, men efter en tids sökande kommer vi i kontakt. - My name is Rebecca Chandler and I am a physician of both internal medicine and infectious deceases. I come from the United States. Jag kan prata svenska, men given the nature of what I am talking about I feel most comfortable speaking in English. Rebecca Chandler är smittskyddsläkare och är hösten 2013 Läkemedelsverkets säkerhetsexpert för Gardasil. Vi frågar om utredningen av de danska flickorna, vad hon tyckte var konstigt. - Jag tycker inte att bolaget gjort en ordentlig utredning. De har istället försökt underkänna flickornas diagnoser, trots att de aldrig träffat dem och trots att deras diagnoser har ställts av specialistläkare efter noggranna tester, säger hon. Efter danskarnas POTS-larm 2013 försöker hon ta reda på mer. Hon jämför med andra biverkningsrapporter för Gardasil och konsulterar amerikanska kollegor. Hon informerar också de danska hälsomyndigheterna. Vi börjar förstå varför Rebecca Chandler har lämnat Läkemedelsverket. Hon berättar om hur hon velat göra sitt jobb så bra som möjligt. Hon tyckte det var uppenbart att fanns frågetecken kring säkerheten med vaccinet. Men fick inte med sig sina chefer. Trots att hon var verkets egen säkerhetsutredare för Gardasil. Men hon gav sig inte. Hon ville se en ordentlig utredning. Vintern 2014 vill Sanofi-Pasteur in på den europeiska marknaden med en utvecklad version av vaccinet, som heter Gardasil-9. Och när Rebecca granskar resultaten av de kliniska prövningarna, som har föregått godkännandet, upptäcker hon att det finns tre fall av POTS där också. - Jag blev väldigt bekymrad. Betydelsen av den här signalen blev tydlig. Hennes tidigare misstankar om att det kan finnas ett samband, stärks nu. Och här ser hon möjligheten att få läkemedelsbolaget att göra en grundlig studie. - Jag insåg att kanske en väg framåt var att ta med detta i vad vi kallar en riskhanteringsplan, säger Rebecca Chandler. Hon vill alltså att POTS ska tas upp i den så kallade riskhanteringsplanen för Gardasil 9 som en misstänkt risk. En sådan här plan görs för alla nya läkemedel och där listar man bland annat misstänkta biverkningar som kräver mer undersökning för att bekräftas eller avfärdas. Med POTS som misstänkt risk, skulle man alltså tvinga Sanofi-Pasteur att verkligen gå till botten med om det finns ett samband eller inte. - Det här var det bästa tillfället att faktiskt få bolaget att göra något åt det! Men förslaget stoppas. Inte heller den här gången lyckas Rebecca Chandler övertyga sina chefer om att det finns misstänkta risker med vaccinet som behöver utredas. Det här går emot det hon har fått lära sig om läkemedel och säkerhet. Ett beslut hon inte kan stå för. - That I, Rebecca Chandler, primary clinical assessor of this errand, do not agree with the recommendation of the Q-Group... I ett brev kräver hon att hennes namn stryks från Läkemedelsverkets rekommendation att inte ta med POTS som en misstänkt biverkning. Läkaren och säkerhetsutredaren med ansvar för Gardasil, lämnar Läkemedelsverket kort därefter. - Man ska inkludera sådant som man tror är en potentiell risk. I det läget kunde vi inte göra den bedömningen, säger Charlotta Bergquist är klinisk utredare på Läkemedelsverket. Hon ser inget konstigt i verkets agerande. - Nu är det så här att i det systemet vi har är det inte en person som gör och som styr hur hela godkännandet för en produkt ska se ut. - Är inte det den vetenskapliga approachen att om man är osäker så gör man en studie? - Nej, det är inte alldeles självklart. Det beror på hur stor man bedömer att risken faktiskt är. - Vad förlorar man på att göra en studie? - Ja, man förlorar saker som är mer relevanta att göra. Vad det skulle vara får vi inget konkret exempel på. Men att det där och då skulle finnas något mer relevant än just en sådan studie är främmande för Rebecca Chandler - inte minst för de föräldrar och flickor som erbjuds vaccinet, säger hon. - Vad kan vara mer relevant? Jag tror föräldrarna och deras flickorna som fått vaccinet tycker att det är högst relevant, säger Rebecca Chandler. Någon studie blev det alltså inte då. Men ett år senare får Rebecca Chandler rätt i att det behövs mer kunskap. I juli i år beslutar den europeiska läkemedelsmyndigheten att granska det misstänkta sambandet mellan Gardasil och POTS, en utredning som nu pågår. På Fredriksbergs sjukhus välkomnar läkarna utredningen. Louise Brinth, som varit i Japan som och mött patienter där, säger samtidigt att vi inte ska stirra oss blinda på vissa diagnoser, inte minst då POTS är svårställd diagnos och som i många länder inte används. - Vi borde fokusera på symptomen i stället, säger hon, som hon misstänker är desamma över hela världen. Kaliber har kontaktat läkemedelsbolaget Sanofi Pasteur. De vill inte medverka i en intervju. De svarar i ett mail att de följer gällande regelverk och det är upp till EMA och Läkemedelsverket att avgöra vad som ska tas upp i riskhanteringsplanen för deras vaccin. Vi vill se hur det ser ut bortom Sverige och Danmark. I London träffar vi ett 20-tal föräldrar, ditresta från olika delar av England och från Irland. De ska snart uppvakta en grupp politiker i brittiska parlamentet och berätta sina döttrars historier. Caron Ryalls, har en dotter som varken kan idrotta eller klarar skolan längre. - Hon kan inte längre sporta. Hon han inte längre dansa. Hon kan inte studera. Hon kan inte prestera i närheten av sin potential. Nigel Paine, har en liknande berättelse. - De fyra åren sedan hon fick sprutan har varit en mardröm, säger han och fortsätter: - Min dotter har förvandlats från frisk och sportig tjej till en som knappt kan gå uppför trappan och som fått ge upp sina studier vid Cambridge. Vi förflyttar oss till Skottland. En vakt visar oss in i parlamentet i Edindburg. Steve Hinks, också pappa till en sjuk dotter, har fått sin parlamentariker att driva frågan om ett moratorium, en paus i vaccinationsprogrammet, tills de misstänkta biverkningarna har blivit utredda. - Jag vill att de lyssnar på oss familjer och undersöker. Man måste sluta förneka och börja lyssna, säger han, säger Steve Hinks. Vi fortsätter vår resa. Från Londons och Edinburgs regntunga skyar, till den ljusblåa himlen i Alicante, på Spaniens östkust. Vi är på ett café på universitetet. Vid bordet intill sitter några studenter och gör någon sorts grupparbete. Vi träffar några medlemmar i organisationen "Asociacion Afectadas por la Vacuna de Papiloma" - mammor till flickor med svåra misstänkta biverkningar av Gardasil, men framförallt av Cevarix, dess motsvarighet i Spanien och några andra länder. Ordförande Alicia Capilla Lanagran har samlat in 35.000 namnunderskrifter. - I sex år har vi stridit för en utredning, säger hon. De kräver, precis som i Skottland, ett stopp i vaccinationsprogrammet tills de spanska myndigheterna har gått till botten med de misstänkta sambanden. - Stoppa vaccinationerna i Spanien tills en utredning har gjorts, säger Alicia Capilla Lanagran. Till kaféet kommer också Annabel Hamre, som ursprungligen är från Norge. Hennes dotter Erika har hållit på med rytmisk gymnastik på elitnivå, men nu sitter hon i rullstol, och får svåra spasmer när hon försöker resa sig. - Jag skulle mycket hellre vilja att min dotter hade cancer. Då skulle hon bli tagen på allvar. Få en diagnos. Och en prognos och en behandling. För det är ju ett dubbelt lidande. Det ena är alla symptom, det andra är att inte bli trodd, att inte ha någon behandling, inte ha någon prognos och inte veta hur det här ska utveckla sig, säger Annabel Hamre. För Gardasil finns i dag runt 11 000 misstänkta biverkningar inrapporterade i EU, varav omkring 4 300 klassas som allvarliga. Nyhetssändning i Ekot, Sveriges Radio, om införandet av vaccinationsprogrammet: "Det blir allmän vaccinering mot det virus som orsakar livmoderhalscancer." Tillbaka till Sverige och tillbaka i tiden. Som vi berättade i tidigare införs Gardasil i det svenska vaccinationsprogrammet i kölvattnet av Pandemrix och narkolepsiskandalen. Och myndigheterna, som har att hantera ett sargat förtroende för vaccin, vill visa extra försiktighet den här gången. Det utlovas en förstärkt granskning av de misstänkta biverkningar som kan komma att dyka upp. Läkemedelsverket har tagit fram "en separat sa?kerhetsplan". Vi vill ta del av planen men redan på Läkemedelsverkets pressavdelning förstår vi att något har hänt. - Jag är inte säker på liksom när och hur men jag undrar om vi fullföljde det programmet då. Kunskapsläget blev så väldigt mycket bättre på väldigt kort tid där. Nej, det blev ingen förstärkt granskning av Gardasil. Trots löftet. Och trots att Läkemedelsverket i media lyfte fram just denna säkerhetsplan för att lugna de som var oroliga för biverkningar efter Pandemrix. Vad var det då som inte blev av? - Tanken var att vi skulle göra en slags signalspaning var sjätte månad, så att det blev kontinuerligt inom vaccinationsprogrammet. Förtjänsten hade då varit att man har ett system där man på något sätt har realtidsdata, då är det lättare att snabbare utreda om man ser någonting. Så att man inte behöver gå tillbaka och se hur det var och då kanske inte få hela sanningen som jag ser det, säger docent Lisen Arnheim-Dahlström vid Karolinska institutet, förklarar hur den förstärkta granskningen, som hon skulle fått leda, var tänkt att gå till. Syftet var alltså att kunna upptäcka misstänkta biverkningar snabbare. Men det blir alltså inget. - Det meddelande jag fick var att studien som vi hade gjort var ett bra bevis för att det inte behövdes vidare utredning. När hon i oktober 2013 publicerar en annan studie så tar Läkemedelsverket resultatet av den som intäkt för att man nu har tillräcklig kunskap, att den granskning man är på väg att sjösätta inte längre behövs. Charlotta Bergquist på Läkemedelsverket: - Det är ju svenska och danska flickor som ingår i den studien och många av dem skulle också ingått i den studien som vi planerade. Så vi kände att den blir överflödig den studien. Den kommer inte att bidra med mer kunskap än vi redan har, säger Charlotta Bergquist. Precis som pressavdelningen säger alltså: "Kunskapsläget blev så väldigt mycket bättre". Men stämmer det? Den ansvariga forskaren bakom studien, Lisen Arnheim-Dahlström är noggrann med vilka slutsatser som kan dras från hennes publicerade studie. - Den tittar ju på 53 olika diagnoser. Den säger ju ingenting om andra diagnoser som vi inte har inkluderat och den säger ingenting om diagnoser som är svåra att ställa. Som tar lång tid att diagnostisera. Det man inte frågat efter får man med andra ord inte heller svar på. Och hösten 2013, samtidigt som Läkemedelsverket internt diskuterar om man ska lägga ner den förstärkta granskningen, får de danska läkarna på Fredriksbergs sjukhus ta emot ett femtiotal patienter med misstänkta allvarliga biverkningar. - De flesta av de patienterna som jag har mött hade symptom två eller tre år före de blev diagnostiserade - om det överhuvudtaget fått en diagnos, säger Louise Brinth. Många flickor passar alltså inte in i någon av de 53 diagnoser som studerats vid KI. Och flera av de tjejer som vi har mött får ingen diagnos alls, påpekar Louise Brinth. Och POTS, den diagnos som de danska läkarna alltså misstänker kan vara kopplad till Gardasil, ingick inte heller bland de utvalda diagnoserna. - Problemen med de här studierna är att de inte säger något om de här flickorna vi har sett, säger Louise Brinth. För Läkemedelsverket är Arnheim-Dahlströms studie det främsta argumentet till varför ytterligare kunskap är onödig. Men man slår också fast att den svenska befolkningen inte löper någon ovanligt stor risk för vaccinbiverkningar, en farhåga man haft efter Pandemix, som ledde till flera hundra fall av narkolepsi med misstänkt koppling till just det vaccinet. - Då har vi också förstått att det här med narkolepsi och Pandemrix inte är specifikt för Sverige, så vår allmänna oroa för nya vacciner har liksom trappats ner ett snäpp, säger Charlotta Bergquist. Vi frågar varför Läkemedelsverket hade sån brådska att avbryta sin förstärkta granskning av Gardasil, trots att det under denna period kommer flera signaler om misstänkta biverkningar. - Jag skulle inte säga att det var en brådska så men det är klart att vi måste lägga ner den innan man hinner lägga alla resurserna på den. Vi kände inte att den skulle tillföra tillräckligt mycket kunskap för att den skulle vara värd att genomföra. Så för att sammanfatta. När vaccinet mot livmoderhalscancer ska in i det svenska vaccinationsprogrammet så utlovar Läkemedelsverket extra åtgärder för att upptäcka misstänkta biverkningar. När Kaliber granskar det här löftet ser vi alltså, dels att man kört över sin egen expert, dels att den separata säkerhetsplanen för Gardasil aldrig fullföljdes. I köket i Trelleborg sitter Margareta Olsson och bläddrar i en tjock pärm. Där har hon samlat alla papper från dottern Idas turer i vården under det år som gått sedan sprutan. - Så fort man tar upp det när man träffar en ny läkare, så kan Ida säga att jag tror att jag har fått biverkningar av Gardasilsprutan. Då är det så att de skrattar till lite och säger "det så kan det inte vara". Och när vi berättar vår historia så säger de att det har vi inte hört talas om och då kan det inte finnas. Margareta Olsson vittnar om hur svårt det är få en misstänkt Gardasil-biverkning tagen på allvar. Hon berättar, liksom alla andra flickor och föräldrar som Kaliber talat med, om hur lite kunskap läkarna har vad gäller möjliga problem som kan komma efter vaccinationen. Lennart Waldenlind är utsedd av EU-kommissionen som oberoende representant i Europeiska Läkemedelsverkets biverkningskommitté, EMA. Han betonar hur viktigt det är att sjukvården får information om vilka symptom de ska vara uppmärksamma på. - När det inträffar något som POTS. Då är det viktigt att en myndighet går ut på sin hemsida och förklarar vad POTS är för en sjukdom. Vilka symptom den har och att man vill ha rapporter på det här så att man får en verklig kunskap om hur läget är i landet eftersom man annars får en underrapportering, säger Lennart Waldenlind. Vi frågar Läkemedelsverket på vilket sätt de informerar sjukvården om att det finns nya misstänkta symptom att vara uppmärksam på. - Det gör vi inte för att vi inte anser att vi har någon vetenskaplig grund att göra det. Det är inte en känd biverkan. Det är en misstänkt biverkan. Det finns ett misstänkt samband, men inget belagt samband, säger Charlotta Bergquist. Något belagt samband fanns inte heller mellan narkolepsi och vaccinet Pandemrix till en början. Läkemedelsverket tycke inte heller då att det fanns tillräckliga skäl att uppmärksamma sjukvården. Det var när det började berättas om fallen i media som rapporteringen av dessa biverkningar tog fart. - Genom att det skrevs om i tidningarna så blev ju läkarna observanta och skickade in rapporter. På det viset kunde signalen utredas mycket snabbare. Och det visar ju också att det är viktigt med samarbete mellan de som rapporterar och tex med myndigheterna. Det är bra om myndigheten rapporterar tillbaka att vi har fall som vi vill ha mer uppgifter om, säger Lennart Waldenlind. - För att vi ska göra det då måste vi ju tro att det finns något där, svarar Charlotta Bergquist på Läkemedelsverket. - Men ni vet inte att det inte finns där? - Nej, men man måste ha någonting att bygga på för det blir så mycket brus att man inte kan urskilja det som är någonting, avslutar hon. Läkemedelsverket anser att man behöver mer kunskap, mer att bygga på, innan man går ut och informerar. Men för att få mer kunskap, behöver man ge mer kunskap. Och för att undvika oro, gör man inte det. Enligt Rebecca Chandler, deras tidigare säkerhetsutredare för Gardasil, men sedan hoppade av, blir det ett moment 22. - Jag tror är att folk blir mindre rädda för vaccinet, om vi faktiskt är ärliga och berättar att det finns sådant vi ännu inte vet, säger hon. - Om vi inte tar människors oro på allvar så förlorar de förtroendet för vaccinet. Jag vill inte att vaccinationsprogrammet ska haverera, säger hon. Reportrar: Per Shapiro och Jonas Johansson Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se         Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Fjällradio! drar på våtdräkten och snorklar. Vem stirrar tillbaka på dig genom cyklopet? Sen skidar vi upp på en fjälltopp. Allt på samma dag. Och om att nästan dö i Sarek och ändå längta tillbaka. I Fjällradio! hörs reportage om vardagen i höstfjällen med röster från vidden, cykelsadeln, ripvidet och glaciärsprickan. Med människor som har fjällen i sina ådror. Sänds även i natt kl. 02.02 och på lördag kl. 12.05.

Väder

Nyheter

Nyheter

Cyntia Kozmo, som kom från Syrien för ett par år sedan, fick en snabb start i en vanlig svensk klass. Undervisningen på både svenska och arabiska i förberedelseklassen gav henne ett lyft. -Första dagarna i en helsvensk klass var jag rädd att de skulle skratta åt mig, säger femtonåriga Cyntia som drömmer om att bli forskare och jobba med mänskliga celler. Runt tolv elever bussas varje dag till Falkbergsskolan i Botkyrka i Tullinge  söder om Stockholm. Där möter några nyanlända elever en svensk skola för första gången. Eleverna körs dit från stadsdelar med många nyanlända flyktingar. De börjar i en förberedelseklass där de får undervisning på både svenska och arabiska parallellt. Sen slussas de in i en vanlig klass där de flesta elever har svenska som modersmål.  Fjortonåriga Milanda Thomas har gått en termin i den tvåspråkiga förberedelseklassen och känner sig redo att flytta till en vanlig svensk klass. -Det är skönt att få undervisning på både svenska och arabiska men jag längtar efter att gå i en vanlig svensk klass där jag kan lära mig mera svenska. Lärarna Roger Tillberg och Aida Zayat är stolta över den framgångsrika metoden som de arbetar med i skolan. Men Roger påpekar att en anledning till framgången är elevernas starka studiemotivation. Programmet är gjort av Cecilia Mora.    Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Månadens diktare: Elizabeth Bishop Dikt: "Kartan" Översättning: Lars-Håkan Svensson Diktsamling: "Minnet av livet" Förlag Ellerströms, 2015 Uppläsare: Ingela Olsson Elizabeth Bishops litterära kvarlåtenskap är inte särskilt omfångsrik: 101 dikter samlade i fyra diktsamlingar, från debuten 1946 med North and South till Geography III trettio år senare.  Men efter sin död 1979 framstår hon alltmer som en av förgrundsgestalterna i den amerikanska 1900-talslyriken. Hon är en poeternas poet med sina graciösa dikter som är lärda, formmässigt briljanta och som framför allt har en "förmåga att minutiöst beskriva omvärlden och ge den innebörd" - för att citera Nobelpristagaren Seamus Heaney.   I höst har Elizabeth Bishops dikter för första gången kommit i en urvalsvolym, Minnet av Livet, till svenska av Lars-Håkan Svensson. Ur den läser Ingela Olsson en dikt varje dag den här veckan. UR ARKIVET: Marie Lundström och Jan Olov Ullén talar om Elizabeth Bishop i ett Lyrikmagasinet från 1998. Musik Johann Sebastian Bach: Sonatina ur Kantat nr 106 i arrangemang för två pianon. Exekutör Marta och György Kurtag, piano Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Många forskare inom regenerativ medicin drömmer om att vi ska kunna lösa bristen på organ genom att odla dem i stället. Men stamcellsterapier kan ha större potential att nå ut till patienterna. Vi lever allt längre, mycket tack vare medicinska framsteg inom vården. Men vår ökade livslängd innebär också att våra lungor, njurar och hjärnor sviker oss. På Biomedicinskt centrum vid Lunds universitet pågår ett arbete med att förstå hur olika celler kan hjälpa till att reparera organ och skadad vävnad. Nu får lärosätet extra skjuts för forskningen inom regenerativ medicin. Närmare bestämt en halv miljard kronor som ska användas till att bygga upp ett nytt forskningscentrum. Gunilla Westergren-Thorsson, professor och forskargruppsledare inom lungbiologi vid Lunds universitet, arbetar med att försöka bygga en mänsklig lunga. Vid sidan av det undersöker hon om det går att använda lungans potential till självläkning för framtida cellterapier. Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap, är redan på god väg att utveckla en stamcellsterapi för att behandla personer med Parkinsons sjukdom. I programmet medverkar även Oskar Johansson, doktorand i lungbiologi vid Lunds universitet. Petra Olsson Sänds även i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyhetsprogram Turkiska pressröster efter valet - det berättar vi om men vi har också sett urpremiären på pjäsen Reaktor i Kiruna, besökt Aros konsthall i Århus i Danmark och lyssnat på kulningsjazz med Oddjob.

Kultur

Konstvetaren Linda Fagerström om bilden av Sverige som Ikea förmedlar utomlands. Och Aase Berg har läst Jesper Svenbros essäbok "Sapfo har lämnat oss". Sänds även kl. 20.45 och kl. 00.45.

Kultur

Programledare: Urban Björstadius. I veckans program bjuds det på pepparkakor från 1700-talet, och så handlar det om varför vi idag är så fixerade vid mat och om varför vi äter som vi gör. Vetenskapsradion Forum besöker Richard Tellström och bakar pepparkakor enligt ett gammalt recept från 1700-talet. Richard Tellström är etnolog och docent i måltidskunskap och just nu aktuell med boken Hunger och törst, svensk måltidshistoria som handlar om varför vi idag är så fixerade vid mat och om vad, hur och varför vi äter som vi gör. Tidigare har han bland annat varit historisk redaktör för TV-serierna Landet Brunsås och Historieätarna, och han är också historisk redaktör för årets julkalender i tv, där det i varje avsnitt kommer att lagas och ätas mat från olika tider i historien. Redan för elva år sedan medverkade han i Vetenskapsradion Forum och bakade historiska pepparkakor enligt Cajsa Wargs gamla recept, men idag bjuds det i stället pepparkakor efter Susanna Egerins recept från 1737. Programledare är Urban Björstadius. "Nio kryddors pepparkaka", ca 50-60 st Det här är ett moderniserat recept av Susanna Egerins kryddpepparkakor med rågmjöl från 1737, berättar Richard Tellström. Det är en mycket citrusaromatisk pepparkaka med sting, i den äldre tyska stilen före år 1800 då man ännu hade peppar i degen. Till skillnad från vår tids pepparkakor saknas här också ingefära, socker och vetemjöl. - I originalreceptet finns inget fett eller jäsmedel vilket gör kakorna mycket hårda. Här är de moderniserade för att ge dem en konsistens som liknar dagens pepparkakor. Men de blir fortfarande mer hårda än vår tids vetemjölspepparkakor, säger Richard Tellström. Den som vill baka kakorna i originalstilen utesluter bara smör och bikarbonat i nedanstående recept samt minskar något på mjölmängden. Honung, 3 dlSvagdricka, ½ dl (öl, ale eller porter kan ersätta svagdricka)Rågmjöl, finsiktat, cirka 1 liter150 g smör2 tsk bikarbonatNio sorters kryddor enligt följande:Vit- och svartpeppar, finkrossad, ½ tskMuskotnöt, mald/riven ½ tskKryddnejlikor, malda, ½ tskMuskotblomma, finkrossad, 1 tskKanel, mald, ½ tskKardemumma, mald, ½ tsCitronskal, finhackat, 1 tskPomeransskal, något grovhackat, 2 mskSuckat (skal av cedrat/suckatcitron), något grovhackat, 3 mskVärm honungen tillsammans med de nio kryddorna tills honungen blir flytande. Det höjer smakintensiteten, skriver Susanna Egerin. Ta av från värmen. Lägg smöret i honungen så att blandningen kyls samtidigt som smöret smälter. Häll sedan i svagdrickan för ytterligare kylning. Låt svalna till fingervarmt. Häll honungs- och kryddblandningen i en bunke för handbearbetning eller i en degknådningsmaskin. Tillsätt hälften av rågmjölet och kör en minut. Tillsätt sedan bikarbonaten och resten av mjölet. Kör maskinen i 6-8 minuter så att kakdegen vitnar något. Den är färdig när den är kletig men nästan klibbfri. Kyl i kylskåp en timma eller tills den ska bakas ut. Den kan ligga i kylen i någon vecka. Utbakning: Degen är hårdkavlad. Mjöla bakbordet med fint rågmjöl och kavla degen tjock som två kontokort. Ta ut kakor runda, fyrkantiga eller vad man nu gillar. Grädda sedan i 175 grader i cirka 6-7 minuter. - De är goda att doppas i te eller portvin, säger Richard Tellström. De kan även ätas med grönmögelost på och egentligen när som helst på året. De kan också användas som kryddning i mustiga köttgrytor. Det finns alltid en anledning till pepparkakor!   Sänds även i morgon kl. 19.03 och natten mot onsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Historien om flyktingpojken Gzim har gått rakt in i hjärtat hos de som mött honom i konstnären Knutte Westers verk. Det har blivit en dokumentärfilm och flera utställningar om Gzims väg genom livet. Knutte Wester är konstnären som alltid står på de svagas sida. I ögonhöjd med dem han skildrar ger han liv och känslor åt de svåra frågor och känslor som kantar flyktingars liv. Just Gzim som kom till Sverige från Kosovo fick en alldeles särskild plats i Knutte Westers arbete. De möttes på en flyktingförläggning i Boliden i Västerbotten, blev vänner och sen har deras kontakt resulterat i flera utställningar, men även en uppmärksammad dokumentärfilm. Knutte Wester arbetar framför allt med skulptur, film och teckning och hans verk ger som sagt röst åt människor som sällan hörs i samhällsdebatten. För att komma dem nära flyttar han gärna sin ateljé till dem han vill skildra. Kerstin Berggren har träffat Knutte Wester regelbundet sedan han gick ut Konsthögskolan i Umeå för drygt tolv år sedan och i dagens Kulturreportage får lyssnarna följa med på en resa mellan ateljéer, flyktingbarn och filmpremiärer. Ett program av Kerstin Berggren. Sänds även i morgon kl. 18.15 och natt mot fredag kl. 04.02.

Kultur

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Programledare: Louise Epstein. Hur kommer Turkiets relation till EU att förändras? Vad säger Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna om bostadsmarknaden? Och så testar vi begravningsmusik. Vilken musik vill du ska spelas på din begravning? Louise Epstein undrar över vad som väntar Turkiet nu? Hur kommer president Erdogan och AK-partiets stärkta maktposition att påverka relationen till EU och situationen i Mellanöstern? Halil Karaveli, forskare vid Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik kommenterar läget.  Och så fortsätter vår satsning på bostadspolitik. Louise Epstein vill ha fler kreativa lösningar. Idag får vi besök av Marie Linder från Hyresgästföreningen och Reinhold Lennebo från Fastighetsägarna. De har med sig rekvisita som symboliserar nytänkande på bostadsfronten. Och så ska Thomas och Louise testa begravningsmusik. Sorgemarscherna har ersatts av mer lättsamma toner. Vilka känslor väcker de vanligaste styckena hos oss? Vilken musik vill du ska spelas på din begravning? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ülkü Holago nordegrenepstein@sverigesradio Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyhetsprogram Syriska konstnärer i Sverige, kulningsjazz med Oddjob och nygamla regler om Minecraft. Sänds även kl. 21.35.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Kronans skola i Trollhättan öppnar, "Medeas Barn" ställs in efter larm av föräldrar, följa John del 5, Turkiet dagen efter valet, säkerhetsstudie om Gardasil blev inte av, Bohemian Rhapsody 40 år och vad hände med de rumänska barnhemsbarnen? Sänds även kl. 22.12.

Nu är det åter igen dags att träffa John. Det är vår reporter Randi Mossige-Norheim som i en rad reportage följer Johns väg ut i samhället efter ett liv som hittills har präglats av missbruk och kriminalitet. Den 13 maj muckar han från kriminalvårdsanstalten Hall i Södertälje. Då är han drogfri för första gången på femton år. John har bestämt sig för att leva sitt liv utan droger och utan att begå brott. Men under sommaren händer nåt som gör att John återigen hamnar i en rättssal.

Ingen som såg bilderna på de utmärglade, apatiska barnhemsbarnen som hittades inspärrade på de rumänska barnhemmen för 25 år sedan har väl kunnat glömma synen. Många av barnen adopterades bort till en bättre tillvaro hos familjer i utlandet, andra blev kvar i Rumänien. 28-åriga Visinel Balan är ett av nio syskon som placerades på ett av kommunisttidens barnhem. Trots en svår barndom har han klarat sig bra i livet, och nu arbetar han för att förbättra förhållandena för dagens barnhembarn. Reportage av Malin Bring.

Rent kommersiellt har den som poplåt inte mycket som talar för sig - ingen refräng, ett misch-masch av av flera musikstilar, överlastad och bombastisk och inte minst längden - närmare 7 minuter. Å vad sjutton handlar den om? Ändå blev den en världshit som skrivit in sig i musikhistorien och blivit en del av vårt popkulturella DNA. I dagarna fyller Queens Bohemian Rhapsody 40 år.

Det turkiska nyvalet ser ut att ha blivit en stor framgång för sittande president Erdogan och hans AKP. Efter att tidigare så starka AKP tappat sin egna majoriet i junivalet inleddes förhandlingar med oppostionen om en koalitionsregering, men förhandligarna ledde till intet och istället tvingades man ta till nyval. Vad var det som avgjorde valet? Och kommer president Erdogan nu lyckas med sina kontroversiella planer att stärka presidentmakten? Hör vår korrespondent Katja Magnusson på plats i Turkiet och anhängare till några av de största partierna.

Idag kom eleverna på skolan Kronan i Trollhättan tillbaka efter höstlovet och terrordådet för elva dagar sedan. Många är oroliga och mår dåligt efter attacken på lärare och elever på skolan och frågan är vad skolan nu gör för berörda och hur den ska gå vidare. Hör föräldrar, skolområdeschef Birgitta Lundskog i Trollhättan och Ekots reporter Carina Holmberg.

Läkemedelsverket körde över sin egen expert när hon ville utreda misstänkta biverkningar av Gardasil, ett vaccin mot livmoderhalscancer. Dessutom stoppade verket den säkerhetsstudie som utlovades vid vaccinets införande. Hör Margareta Olsson, mamma till Ida som fick det hon menar är en misstänkt biverkning av Gardasil och Rolf Gedeborg, utredare på Läkemedelsverket. Dessutom hör du vår korrespondent för global hälsa, Johan Bergendorff om hur man ska tänka som förälder till en tonårsflicka.

Teaterföreställning "Medeas Barn", en klassiker inom svensk barnteater och som har spelats på både svenska och utländska scener i 40 år, ställs in. När pjäsen sattes upp på Örebro länsteater nu i höst valde skolorna i Kumla att lämna återbud eftersom de anser att pjäsen är för våldsam för små barn. Medverkar i samtal gör Ann-Sofie Vennerstrand verksamhetschef för skolorna i Kumla och pjäsförfattaren Suzanne Osten.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Kronans skola i Trollhättan öppnar, "Medeas Barn" ställs in efter larm av föräldrar, följa John del 5, Turkiet dagen efter valet, säkerhetsstudie om Gardasil blev inte av, Bohemian Rhapsody 40 år och vad hände med de rumänska barnhemsbarnen? Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetsprogram Ordföranden för turkiska PEN-klubben Zeynep Oral intervjuas om valet i Turkiet, Värmlands Museum tvingar skära ner och Bondfilmen Spectre är en kommersiell succé. Sänds även kl. 23.50.

Kultur

Programledare: Marie Lundström. När Marie Lundström tar ett litet höstlov krattar vi manegen för ett specialprogram signerat Katarina Wikars. Radioproducenten Katarina Wikars ögon glöder när hon talar om sin nyförälskelse i den amerikanska poeten Anne Sexton. Född 1928 i Newton, Massachussets, död 1974. Välkommen att återhöra eller lära känna Anne Sextons omisskännliga röst, i hennes texter och i hennes egna uppläsningar. En människa som i hela sitt liv brottades med psykisk sjukdom, och fick rådet av sin terapeut att pröva skriva poesi. En poet som ogenerat och gärna skrev om otrohet, droger, mens, abort, incest och onani, men som också hämtade inspiration hos Bröderna Grimm eller Bibeln. Hör hennes svenska översättare Jenny Tunedal, poeten Helena Eriksson och lyrikoraklet Göran Sommardal. Uppläsare är Anne-Li Norberg. Fira Allhelgonahelgen med Anne Sexton!   Från i lördags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Aktualiteter

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Cyntia Kozmo, som kom från Syrien för ett par år sedan, fick en snabb start i en vanlig svensk klass. Undervisningen på både svenska och arabiska i förberedelseklassen gav henne ett lyft. -Första dagarna i en helsvensk klass var jag rädd att de skulle skratta åt mig, säger femtonåriga Cyntia som drömmer om att bli forskare och jobba med mänskliga celler. Runt tolv elever bussas varje dag till Falkbergsskolan i Botkyrka i Tullinge  söder om Stockholm. Där möter några nyanlända elever en svensk skola för första gången. Eleverna körs dit från stadsdelar med många nyanlända flyktingar. De börjar i en förberedelseklass där de får undervisning på både svenska och arabiska parallellt. Sen slussas de in i en vanlig klass där de flesta elever har svenska som modersmål.  Fjortonåriga Milanda Thomas har gått en termin i den tvåspråkiga förberedelseklassen och känner sig redo att flytta till en vanlig svensk klass. -Det är skönt att få undervisning på både svenska och arabiska men jag längtar efter att gå i en vanlig svensk klass där jag kan lära mig mera svenska. Lärarna Roger Tillberg och Aida Zayat är stolta över den framgångsrika metoden som de arbetar med i skolan. Men Roger påpekar att en anledning till framgången är elevernas starka studiemotivation. Programmet är gjort av Cecilia Mora.    Från kl. 11.03.

Sociala frågor, Repris

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Konstvetaren Linda Fagerström om bilden av Sverige som Ikea förmedlar utomlands. Och Aase Berg har läst Jesper Svenbros essäbok "Sapfo har lämnat oss". Från kl. 13.20. Sänds även kl. 00.45.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Nyhetsprogram Syriska konstnärer i Sverige, kulningsjazz med Oddjob och nygamla regler om Minecraft. Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Om livet på den grekiska ön Samos, som plötsligt befinner sig i skuggan av ett krig. Jasim Mohamed är poet och översättare från svenska till arabiska och vice versa. Bildning och att dela med sig gör tillvaron till annat än bara överlevnadskamp. I sin poetiska verksamhet strävar han efter att hitta det episka i vardagen för att förstå. Yttrandefrihetsfrågor ligger honom närmast om hjärtat. Tål inte lögner, speciellt från människor som har makt. Hans senaste bok heter "I din mun". Jasim Mohamed bor i Uppsala och arbetar som volontär med flyktinghjälp på den grekiska ön Samos sedan augusti 2015. Producent Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Kronans skola i Trollhättan öppnar, "Medeas Barn" ställs in efter larm av föräldrar, följa John del 5, Turkiet dagen efter valet, säkerhetsstudie om Gardasil blev inte av, Bohemian Rhapsody 40 år och vad hände med de rumänska barnhemsbarnen? Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Dikt: "Kartan" Översättning: Lars-Håkan Svensson Diktsamling: "Minnet av livet" Förlag Ellerströms, 2015 Uppläsare: Ingela Olsson Elizabeth Bishops litterära kvarlåtenskap är inte särskilt omfångsrik: 101 dikter samlade i fyra diktsamlingar, från debuten 1946 med North and South till Geography III trettio år senare.  Men efter sin död 1979 framstår hon alltmer som en av förgrundsgestalterna i den amerikanska 1900-talslyriken. Hon är en poeternas poet med sina graciösa dikter som är lärda, formmässigt briljanta och som framför allt har en "förmåga att minutiöst beskriva omvärlden och ge den innebörd" - för att citera Nobelpristagaren Seamus Heaney.   I höst har Elizabeth Bishops dikter för första gången kommit i en urvalsvolym, Minnet av Livet, till svenska av Lars-Håkan Svensson. Ur den läser Ingela Olsson en dikt varje dag den här veckan. UR ARKIVET: Marie Lundström och Jan Olov Ullén talar om Elizabeth Bishop i ett Lyrikmagasinet från 1998. Musik Johann Sebastian Bach: Sonatina ur Kantat nr 106 i arrangemang för två pianon. Exekutör Marta och György Kurtag, piano Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Kronans skola i Trollhättan öppnar, "Medeas Barn" ställs in efter larm av föräldrar, följa John del 5, Turkiet dagen efter valet, säkerhetsstudie om Gardasil blev inte av, Bohemian Rhapsody 40 år och vad hände med de rumänska barnhemsbarnen? Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Nyhetsprogram Ordföranden för turkiska PEN-klubben Zeynep Oral intervjuas om valet i Turkiet, Värmlands Museum tvingar skära ner och Bondfilmen Spectre är en kommersiell succé. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris