SR, P1 2015-11-03

Nyheter

Nyheter

Programledare: Louise Epstein. Hur kommer Turkiets relation till EU att förändras? Vad säger Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna om bostadsmarknaden? Och så testar vi begravningsmusik. Vilken musik vill du ska spelas på din begravning? Louise Epstein undrar över vad som väntar Turkiet nu? Hur kommer president Erdogan och AK-partiets stärkta maktposition att påverka relationen till EU och situationen i Mellanöstern? Halil Karaveli, forskare vid Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik kommenterar läget.  Och så fortsätter vår satsning på bostadspolitik. Louise Epstein vill ha fler kreativa lösningar. Idag får vi besök av Marie Linder från Hyresgästföreningen och Reinhold Lennebo från Fastighetsägarna. De har med sig rekvisita som symboliserar nytänkande på bostadsfronten. Och så ska Thomas och Louise testa begravningsmusik. Sorgemarscherna har ersatts av mer lättsamma toner. Vilka känslor väcker de vanligaste styckena hos oss? Vilken musik vill du ska spelas på din begravning? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ülkü Holago nordegrenepstein@sverigesradio Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Konstvetaren Linda Fagerström om bilden av Sverige som Ikea förmedlar utomlands. Och Aase Berg har läst Jesper Svenbros essäbok "Sapfo har lämnat oss". Från igår eftermiddag.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Landets enda radioprogram om skolan. Vi belyser, granskar och diskuterar aktuella frågor. UR Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Fritid och hobby

Nyheter

Nyheter

Fjällradio! drar på våtdräkten och snorklar. Vem stirrar tillbaka på dig genom cyklopet? Sen skidar vi upp på en fjälltopp. Allt på samma dag. Och om att nästan dö i Sarek och ändå längta tillbaka. I Fjällradio! hörs reportage om vardagen i höstfjällen med röster från vidden, cykelsadeln, ripvidet och glaciärsprickan. Med människor som har fjällen i sina ådror. Från igår förmiddag, Sänds även på lördag kl. 12.05.

Väder, Repris

Undersökande journalistik från Göteborg. Sedan 2012 erbjuds alla mellanstadieflickor i Sverige vaccin mot livmoderhalscancer. När det infördes utlovade Läkemedelsverket förstärkt säkerhet. Men hur har det gått? Morgonekot den 16 september i år: "Vaccin mot livmoderhalscancer utreds för svåra biverkningar." Nyheten gäller tre unga kvinnor i Sverige som misstänks ha fått sjukdomen POTS efter vaccinering med Gardasil. Det ges av skolhälsovården till alla flickor när de går i femman eller sexan. Gardasil beräknas skydda mot många av de virus som kan orsaka livmoderhalscancer - en cancer som skördar 100 till 150 liv om året i Sverige. Men, liksom alla andra mediciner och vacciner, kan det också ge oönskade effekter. Vissa biverkningar är kända från början, andra upptäcks inte förrän man börjat använda vaccinet. - Efter första sprutan fick jag bältros, efter andra sprutan fick jag influensaliknande symptom, säger Victoria Persson i Helsingborg. Hon är en av många som är övertygad att hon blivit allvarligt skadad av Gardasil. - Efter tredje sprutan kom svimningarna från ingenstans när jag satt och när jag låg. Och så kramperna då. - Hur mår du i dag? - Om man jämför med två år sedan så mår jag bättre men om man jämför med hur det var innan så, man känner inte riktigt igen sig själv när det händer sådana här saker. År 2011 avråder Socialstyrelsen från att vaccinera alla under 18 år med Pandemrix, mot svininfluensa. Det har visat sig kunna orsaka narkolepsi. Allmänhetens förtroende för vaccin har fått sig en knäck. Året därpå införs Gardasil i det allmänna vaccinationsprogrammet. Då utlovar ansvariga myndigheter extra försiktighet och vaksamhet. Läkemedelsverket ska därför göra en förstärkt säkerhetsuppföljning. Det låter lovande. Men hur blev det i verkligheten? Kaliber idag - om en utlovad granskning som inte blev av: - Det meddelande jag fick var att studien som vi hade gjort var ett bra bevis för att det inte behövdes vidare utredning. Om Läkemedelsverkets egen säkerhetsutredare för Gardasil - som hoppar av: - Jag tror att föräldrarna och deras flickor som fått vaccinet tycker att det är högst relevant. Om svenska läkemedelsverket med ansvaret inom EU för Gardasil: - Man ska inkludera sånt som man tror är en potentiell risk och i det läget kunde vi inte göra den bedömningen. Den 4 augusti 2015. Vi befinner oss på Fredrikbergs sjukhus i centrala Köpenhamn. Utanför aulan väntar drygt 200 flickor och föräldrar. Informationsmötet som strax ska börja handlar just om Gardasil och misstänkta biverkningar. En av deltagarna kommer i rullstol. Hon heter Redempta och är ungefär tio år äldre än de andra. Innan det här var jag en aktiv och sportig tjej, säger hon. - Jag var en väldigt aktiv tjej. Jag satt aldrig still. Jag hade ett liv, jag hade verkligen ett liv. Mötet hålls på en av fem mottagningar för flickor som fått problem efter sin Gardasil-vaccination. Klinikerna slog upp portarna i juni i år efter beslut av danska politiker. I kväll leds mötet av läkaren och forskningschefen Jesper Mehlsen som betonar att han inte är emot vaccinet i sig: - Det är inte en fråga om att vara emot vaccin. Det är en fråga om att ta reda på vad som är fel. En kort tågresa över Öresund. Till Sverige. I Trelleborg träffar vi Margareta Olsson och hennes dotter Ida. - Det känns ju nästan lite extra frustrerande. När det är så nära, där man faktiskt har börjat prata om det och här så vill man över huvudtaget inte ta upp det till diskussion. Ida är elva år. Hon fick allvarliga symptom direkt efter Gardasilsprutan för ett år sedan och har varit sjuk sedan dess. Familjen har haft svårt att få gehör i sjukvården för sin övertygelse om att symptomen är biverkningar. - För det är det vi vill. Att någon tar oss på allvar. Att hjälpa Ida och alla andra som har blivit drabbade liksom och se om man kan göra något så att det blir bättre. I Sverige har runt 170 misstänkta allvarliga biverkningar rapporterats sedan vaccinet infördes i programmet 2012. I Danmark är motsvarande siffra väsentligt högre. Jesper Mehlsen påpekar att det danska vaccinationsprogrammet ligger tre år före vi införde det i Sverige. - Det är som hos oss för två-tre år sedan när läkarna sa att "det här existerar inte". Letar man inte så hittar man inget. Till slut kommer de här problemen till Sverige också, säger han. Vi stannar kvar i Köpenhamn. Hemma hos Redempta som vi träffade på Fredriksbergs sjukhus. - Jag vill bara ha frid, säger hon. Men hon får ingen frid. Gång på gång plågas hon av häftiga krampanfall som förvrider hennes ansikte av smärta. De flesta tjejer vaccineras i grundskolan, men Redempta fick Gardasil-sprutorna när hon var 26 år. Hon hade nyss fött barn och ett vaccin mot cancer kändes så rätt. - Jag är uppvuxen i en familj som tror på vacciner, säger hon. Kort efter att hon fått den sista av tre injektioner fick hon en rad symptom, som först kom smygande. Tillståndet har kraftigt förvärrats sedan dess. Nu tillbringar hon dagarna kraftlös i soffan i vardagsrummet. För två år sedan fick hon diagnosen POTS. Det är en sjukdom som innebär hjärtklappning, kraftig värk i kroppen och trötthet, liksom att man lätt svimmar - symptom som variera i styrka. - Det känns tungt att vakna upp i den här kroppen och till ett liv som faller i bitar, säger Redempta. Ungefär samtidigt som Redempta blir sjuk får läkaren Jesper Mehlsen och hans kollegor på Fredriksbergs sjukhus in patienter med en liknande symptombild. - På trettio år har jag inte sett något liknande, säger han. Han berättar att en ryggmärgsreflex hos många läkare är att avfärda misstänkta vaccinbiverkningar som hjärnspöken. Det gjorde även han i början. - I början var jag som alla andra doktorer och sa att det är förmodligen något fel i deras huvuden, men jag såg allt fler tjejer med samma typer av allvarliga symptom och jag förstod att de verkligen var sjuka, fysiskt sjuka, betonar han. Enligt Jesper Mehlsens läkarkollega, Louise Brinth har ungefär hälften av deras patienter symptom som stämmer in på diagnosen POTS. - Men det är viktigt att säga att vi inte vet om symptomen är kopplade till vaccinet, men jag är skyldig enligt lag att rapportera misstänkta biverkningar. Sommaren och hösten 2013 tilltar antalet flickor som söker hjälp hos läkarna vid Fredriksbergs sjukhus och de bestämmer sig för att slå larm. "Välkommen till Läkemedelsverket!" Vad har Läkemedelsverket i Sverige att göra med det som händer i Danmark? Jo, det finns ett utvecklat samarbete inom EU, både för att godkänna läkemedel och för att följa upp eventuella biverkningar. Och ansvaret för olika läkemedel är fördelat mellan medlemsländerna. Och när det gäller just Gardasil, så har Sverige det ansvaret. Det betyder att läkemedelsbolaget som säljer vaccinet, Sanofi-Pasteur, regelbundet måste lämna in rapporter till svenska Läkemedelsverket, med uppdateringar av säkerhetsläget, till exempel misstankar om nya biverkningar. Danskarna slår alltså larm om POTS som möjlig biverkning. Det leder till att europeiska läkemedelsmyndigheten EMA kräver av Sanofi-Pasteur att de ska undersöka eventuella samband och meddela resultatet till svenska Läkemedelsverket i nästa rapport. Vi begär ut säkerhetsrapporten, som granskats av Läkemedelsverket. Det är en snårig läsning på fackspråk. Men så mycket förstår vi: att den som har gjort granskningen på verket är inte nöjd med hur Sanofi Pasteur har hanterat utredningen av de danska POTS-fallen. Vi vill förstå mer. Den expert som granskat det här är inte längre kvar på Läkemedelsverket, men efter en tids sökande kommer vi i kontakt. - My name is Rebecca Chandler and I am a physician of both internal medicine and infectious deceases. I come from the United States. Jag kan prata svenska, men given the nature of what I am talking about I feel most comfortable speaking in English. Rebecca Chandler är smittskyddsläkare och är hösten 2013 Läkemedelsverkets säkerhetsexpert för Gardasil. Vi frågar om utredningen av de danska flickorna, vad hon tyckte var konstigt. - Jag tycker inte att bolaget gjort en ordentlig utredning. De har istället försökt underkänna flickornas diagnoser, trots att de aldrig träffat dem och trots att deras diagnoser har ställts av specialistläkare efter noggranna tester, säger hon. Efter danskarnas POTS-larm 2013 försöker hon ta reda på mer. Hon jämför med andra biverkningsrapporter för Gardasil och konsulterar amerikanska kollegor. Hon informerar också de danska hälsomyndigheterna. Vi börjar förstå varför Rebecca Chandler har lämnat Läkemedelsverket. Hon berättar om hur hon velat göra sitt jobb så bra som möjligt. Hon tyckte det var uppenbart att fanns frågetecken kring säkerheten med vaccinet. Men fick inte med sig sina chefer. Trots att hon var verkets egen säkerhetsutredare för Gardasil. Men hon gav sig inte. Hon ville se en ordentlig utredning. Vintern 2014 vill Sanofi-Pasteur in på den europeiska marknaden med en utvecklad version av vaccinet, som heter Gardasil-9. Och när Rebecca granskar resultaten av de kliniska prövningarna, som har föregått godkännandet, upptäcker hon att det finns tre fall av POTS där också. - Jag blev väldigt bekymrad. Betydelsen av den här signalen blev tydlig. Hennes tidigare misstankar om att det kan finnas ett samband, stärks nu. Och här ser hon möjligheten att få läkemedelsbolaget att göra en grundlig studie. - Jag insåg att kanske en väg framåt var att ta med detta i vad vi kallar en riskhanteringsplan, säger Rebecca Chandler. Hon vill alltså att POTS ska tas upp i den så kallade riskhanteringsplanen för Gardasil 9 som en misstänkt risk. En sådan här plan görs för alla nya läkemedel och där listar man bland annat misstänkta biverkningar som kräver mer undersökning för att bekräftas eller avfärdas. Med POTS som misstänkt risk, skulle man alltså tvinga Sanofi-Pasteur att verkligen gå till botten med om det finns ett samband eller inte. - Det här var det bästa tillfället att faktiskt få bolaget att göra något åt det! Men förslaget stoppas. Inte heller den här gången lyckas Rebecca Chandler övertyga sina chefer om att det finns misstänkta risker med vaccinet som behöver utredas. Det här går emot det hon har fått lära sig om läkemedel och säkerhet. Ett beslut hon inte kan stå för. - That I, Rebecca Chandler, primary clinical assessor of this errand, do not agree with the recommendation of the Q-Group... I ett brev kräver hon att hennes namn stryks från Läkemedelsverkets rekommendation att inte ta med POTS som en misstänkt biverkning. Läkaren och säkerhetsutredaren med ansvar för Gardasil, lämnar Läkemedelsverket kort därefter. - Man ska inkludera sådant som man tror är en potentiell risk. I det läget kunde vi inte göra den bedömningen, säger Charlotta Bergquist är klinisk utredare på Läkemedelsverket. Hon ser inget konstigt i verkets agerande. - Nu är det så här att i det systemet vi har är det inte en person som gör och som styr hur hela godkännandet för en produkt ska se ut. - Är inte det den vetenskapliga approachen att om man är osäker så gör man en studie? - Nej, det är inte alldeles självklart. Det beror på hur stor man bedömer att risken faktiskt är. - Vad förlorar man på att göra en studie? - Ja, man förlorar saker som är mer relevanta att göra. Vad det skulle vara får vi inget konkret exempel på. Men att det där och då skulle finnas något mer relevant än just en sådan studie är främmande för Rebecca Chandler - inte minst för de föräldrar och flickor som erbjuds vaccinet, säger hon. - Vad kan vara mer relevant? Jag tror föräldrarna och deras flickorna som fått vaccinet tycker att det är högst relevant, säger Rebecca Chandler. Någon studie blev det alltså inte då. Men ett år senare får Rebecca Chandler rätt i att det behövs mer kunskap. I juli i år beslutar den europeiska läkemedelsmyndigheten att granska det misstänkta sambandet mellan Gardasil och POTS, en utredning som nu pågår. På Fredriksbergs sjukhus välkomnar läkarna utredningen. Louise Brinth, som varit i Japan som och mött patienter där, säger samtidigt att vi inte ska stirra oss blinda på vissa diagnoser, inte minst då POTS är svårställd diagnos och som i många länder inte används. - Vi borde fokusera på symptomen i stället, säger hon, som hon misstänker är desamma över hela världen. Kaliber har kontaktat läkemedelsbolaget Sanofi Pasteur. De vill inte medverka i en intervju. De svarar i ett mail att de följer gällande regelverk och det är upp till EMA och Läkemedelsverket att avgöra vad som ska tas upp i riskhanteringsplanen för deras vaccin. Vi vill se hur det ser ut bortom Sverige och Danmark. I London träffar vi ett 20-tal föräldrar, ditresta från olika delar av England och från Irland. De ska snart uppvakta en grupp politiker i brittiska parlamentet och berätta sina döttrars historier. Caron Ryalls, har en dotter som varken kan idrotta eller klarar skolan längre. - Hon kan inte längre sporta. Hon han inte längre dansa. Hon kan inte studera. Hon kan inte prestera i närheten av sin potential. Nigel Paine, har en liknande berättelse. - De fyra åren sedan hon fick sprutan har varit en mardröm, säger han och fortsätter: - Min dotter har förvandlats från frisk och sportig tjej till en som knappt kan gå uppför trappan och som fått ge upp sina studier vid Cambridge. Vi förflyttar oss till Skottland. En vakt visar oss in i parlamentet i Edindburg. Steve Hinks, också pappa till en sjuk dotter, har fått sin parlamentariker att driva frågan om ett moratorium, en paus i vaccinationsprogrammet, tills de misstänkta biverkningarna har blivit utredda. - Jag vill att de lyssnar på oss familjer och undersöker. Man måste sluta förneka och börja lyssna, säger han, säger Steve Hinks. Vi fortsätter vår resa. Från Londons och Edinburgs regntunga skyar, till den ljusblåa himlen i Alicante, på Spaniens östkust. Vi är på ett café på universitetet. Vid bordet intill sitter några studenter och gör någon sorts grupparbete. Vi träffar några medlemmar i organisationen "Asociacion Afectadas por la Vacuna de Papiloma" - mammor till flickor med svåra misstänkta biverkningar av Gardasil, men framförallt av Cevarix, dess motsvarighet i Spanien och några andra länder. Ordförande Alicia Capilla Lanagran har samlat in 35.000 namnunderskrifter. - I sex år har vi stridit för en utredning, säger hon. De kräver, precis som i Skottland, ett stopp i vaccinationsprogrammet tills de spanska myndigheterna har gått till botten med de misstänkta sambanden. - Stoppa vaccinationerna i Spanien tills en utredning har gjorts, säger Alicia Capilla Lanagran. Till kaféet kommer också Annabel Hamre, som ursprungligen är från Norge. Hennes dotter Erika har hållit på med rytmisk gymnastik på elitnivå, men nu sitter hon i rullstol, och får svåra spasmer när hon försöker resa sig. - Jag skulle mycket hellre vilja att min dotter hade cancer. Då skulle hon bli tagen på allvar. Få en diagnos. Och en prognos och en behandling. För det är ju ett dubbelt lidande. Det ena är alla symptom, det andra är att inte bli trodd, att inte ha någon behandling, inte ha någon prognos och inte veta hur det här ska utveckla sig, säger Annabel Hamre. För Gardasil finns i dag runt 11 000 misstänkta biverkningar inrapporterade i EU, varav omkring 4 300 klassas som allvarliga. Nyhetssändning i Ekot, Sveriges Radio, om införandet av vaccinationsprogrammet: "Det blir allmän vaccinering mot det virus som orsakar livmoderhalscancer." Tillbaka till Sverige och tillbaka i tiden. Som vi berättade i tidigare införs Gardasil i det svenska vaccinationsprogrammet i kölvattnet av Pandemrix och narkolepsiskandalen. Och myndigheterna, som har att hantera ett sargat förtroende för vaccin, vill visa extra försiktighet den här gången. Det utlovas en förstärkt granskning av de misstänkta biverkningar som kan komma att dyka upp. Läkemedelsverket har tagit fram "en separat sa?kerhetsplan". Vi vill ta del av planen men redan på Läkemedelsverkets pressavdelning förstår vi att något har hänt. - Jag är inte säker på liksom när och hur men jag undrar om vi fullföljde det programmet då. Kunskapsläget blev så väldigt mycket bättre på väldigt kort tid där. Nej, det blev ingen förstärkt granskning av Gardasil. Trots löftet. Och trots att Läkemedelsverket i media lyfte fram just denna säkerhetsplan för att lugna de som var oroliga för biverkningar efter Pandemrix. Vad var det då som inte blev av? - Tanken var att vi skulle göra en slags signalspaning var sjätte månad, så att det blev kontinuerligt inom vaccinationsprogrammet. Förtjänsten hade då varit att man har ett system där man på något sätt har realtidsdata, då är det lättare att snabbare utreda om man ser någonting. Så att man inte behöver gå tillbaka och se hur det var och då kanske inte få hela sanningen som jag ser det, säger docent Lisen Arnheim-Dahlström vid Karolinska institutet, förklarar hur den förstärkta granskningen, som hon skulle fått leda, var tänkt att gå till. Syftet var alltså att kunna upptäcka misstänkta biverkningar snabbare. Men det blir alltså inget. - Det meddelande jag fick var att studien som vi hade gjort var ett bra bevis för att det inte behövdes vidare utredning. När hon i oktober 2013 publicerar en annan studie så tar Läkemedelsverket resultatet av den som intäkt för att man nu har tillräcklig kunskap, att den granskning man är på väg att sjösätta inte längre behövs. Charlotta Bergquist på Läkemedelsverket: - Det är ju svenska och danska flickor som ingår i den studien och många av dem skulle också ingått i den studien som vi planerade. Så vi kände att den blir överflödig den studien. Den kommer inte att bidra med mer kunskap än vi redan har, säger Charlotta Bergquist. Precis som pressavdelningen säger alltså: "Kunskapsläget blev så väldigt mycket bättre". Men stämmer det? Den ansvariga forskaren bakom studien, Lisen Arnheim-Dahlström är noggrann med vilka slutsatser som kan dras från hennes publicerade studie. - Den tittar ju på 53 olika diagnoser. Den säger ju ingenting om andra diagnoser som vi inte har inkluderat och den säger ingenting om diagnoser som är svåra att ställa. Som tar lång tid att diagnostisera. Det man inte frågat efter får man med andra ord inte heller svar på. Och hösten 2013, samtidigt som Läkemedelsverket internt diskuterar om man ska lägga ner den förstärkta granskningen, får de danska läkarna på Fredriksbergs sjukhus ta emot ett femtiotal patienter med misstänkta allvarliga biverkningar. - De flesta av de patienterna som jag har mött hade symptom två eller tre år före de blev diagnostiserade - om det överhuvudtaget fått en diagnos, säger Louise Brinth. Många flickor passar alltså inte in i någon av de 53 diagnoser som studerats vid KI. Och flera av de tjejer som vi har mött får ingen diagnos alls, påpekar Louise Brinth. Och POTS, den diagnos som de danska läkarna alltså misstänker kan vara kopplad till Gardasil, ingick inte heller bland de utvalda diagnoserna. - Problemen med de här studierna är att de inte säger något om de här flickorna vi har sett, säger Louise Brinth. För Läkemedelsverket är Arnheim-Dahlströms studie det främsta argumentet till varför ytterligare kunskap är onödig. Men man slår också fast att den svenska befolkningen inte löper någon ovanligt stor risk för vaccinbiverkningar, en farhåga man haft efter Pandemix, som ledde till flera hundra fall av narkolepsi med misstänkt koppling till just det vaccinet. - Då har vi också förstått att det här med narkolepsi och Pandemrix inte är specifikt för Sverige, så vår allmänna oroa för nya vacciner har liksom trappats ner ett snäpp, säger Charlotta Bergquist. Vi frågar varför Läkemedelsverket hade sån brådska att avbryta sin förstärkta granskning av Gardasil, trots att det under denna period kommer flera signaler om misstänkta biverkningar. - Jag skulle inte säga att det var en brådska så men det är klart att vi måste lägga ner den innan man hinner lägga alla resurserna på den. Vi kände inte att den skulle tillföra tillräckligt mycket kunskap för att den skulle vara värd att genomföra. Så för att sammanfatta. När vaccinet mot livmoderhalscancer ska in i det svenska vaccinationsprogrammet så utlovar Läkemedelsverket extra åtgärder för att upptäcka misstänkta biverkningar. När Kaliber granskar det här löftet ser vi alltså, dels att man kört över sin egen expert, dels att den separata säkerhetsplanen för Gardasil aldrig fullföljdes. I köket i Trelleborg sitter Margareta Olsson och bläddrar i en tjock pärm. Där har hon samlat alla papper från dottern Idas turer i vården under det år som gått sedan sprutan. - Så fort man tar upp det när man träffar en ny läkare, så kan Ida säga att jag tror att jag har fått biverkningar av Gardasilsprutan. Då är det så att de skrattar till lite och säger "det så kan det inte vara". Och när vi berättar vår historia så säger de att det har vi inte hört talas om och då kan det inte finnas. Margareta Olsson vittnar om hur svårt det är få en misstänkt Gardasil-biverkning tagen på allvar. Hon berättar, liksom alla andra flickor och föräldrar som Kaliber talat med, om hur lite kunskap läkarna har vad gäller möjliga problem som kan komma efter vaccinationen. Lennart Waldenlind är utsedd av EU-kommissionen som oberoende representant i Europeiska Läkemedelsverkets biverkningskommitté, EMA. Han betonar hur viktigt det är att sjukvården får information om vilka symptom de ska vara uppmärksamma på. - När det inträffar något som POTS. Då är det viktigt att en myndighet går ut på sin hemsida och förklarar vad POTS är för en sjukdom. Vilka symptom den har och att man vill ha rapporter på det här så att man får en verklig kunskap om hur läget är i landet eftersom man annars får en underrapportering, säger Lennart Waldenlind. Vi frågar Läkemedelsverket på vilket sätt de informerar sjukvården om att det finns nya misstänkta symptom att vara uppmärksam på. - Det gör vi inte för att vi inte anser att vi har någon vetenskaplig grund att göra det. Det är inte en känd biverkan. Det är en misstänkt biverkan. Det finns ett misstänkt samband, men inget belagt samband, säger Charlotta Bergquist. Något belagt samband fanns inte heller mellan narkolepsi och vaccinet Pandemrix till en början. Läkemedelsverket tycke inte heller då att det fanns tillräckliga skäl att uppmärksamma sjukvården. Det var när det började berättas om fallen i media som rapporteringen av dessa biverkningar tog fart. - Genom att det skrevs om i tidningarna så blev ju läkarna observanta och skickade in rapporter. På det viset kunde signalen utredas mycket snabbare. Och det visar ju också att det är viktigt med samarbete mellan de som rapporterar och tex med myndigheterna. Det är bra om myndigheten rapporterar tillbaka att vi har fall som vi vill ha mer uppgifter om, säger Lennart Waldenlind. - För att vi ska göra det då måste vi ju tro att det finns något där, svarar Charlotta Bergquist på Läkemedelsverket. - Men ni vet inte att det inte finns där? - Nej, men man måste ha någonting att bygga på för det blir så mycket brus att man inte kan urskilja det som är någonting, avslutar hon. Läkemedelsverket anser att man behöver mer kunskap, mer att bygga på, innan man går ut och informerar. Men för att få mer kunskap, behöver man ge mer kunskap. Och för att undvika oro, gör man inte det. Enligt Rebecca Chandler, deras tidigare säkerhetsutredare för Gardasil, men sedan hoppade av, blir det ett moment 22. - Jag tror är att folk blir mindre rädda för vaccinet, om vi faktiskt är ärliga och berättar att det finns sådant vi ännu inte vet, säger hon. - Om vi inte tar människors oro på allvar så förlorar de förtroendet för vaccinet. Jag vill inte att vaccinationsprogrammet ska haverera, säger hon. Reportrar: Per Shapiro och Jonas Johansson Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se         Från kl. 10.03. Sänds även på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Kulturredaktionen gör nedslag i konst-, film-, litteratur-, teater-, musik-, arkitektur- och TV-historien och lyfter fram kända verk. Vi utnämner också moderna klassiker. Från i torsdags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Dokumentärer

Nyheter

Nyheter

Många forskare inom regenerativ medicin drömmer om att vi ska kunna lösa bristen på organ genom att odla dem i stället. Men stamcellsterapier kan ha större potential att nå ut till patienterna. Vi lever allt längre, mycket tack vare medicinska framsteg inom vården. Men vår ökade livslängd innebär också att våra lungor, njurar och hjärnor sviker oss. På Biomedicinskt centrum vid Lunds universitet pågår ett arbete med att förstå hur olika celler kan hjälpa till att reparera organ och skadad vävnad. Nu får lärosätet extra skjuts för forskningen inom regenerativ medicin. Närmare bestämt en halv miljard kronor som ska användas till att bygga upp ett nytt forskningscentrum. Gunilla Westergren-Thorsson, professor och forskargruppsledare inom lungbiologi vid Lunds universitet, arbetar med att försöka bygga en mänsklig lunga. Vid sidan av det undersöker hon om det går att använda lungans potential till självläkning för framtida cellterapier. Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap, är redan på god väg att utveckla en stamcellsterapi för att behandla personer med Parkinsons sjukdom. I programmet medverkar även Oskar Johansson, doktorand i lungbiologi vid Lunds universitet. Petra Olsson Från i går.

Vetenskap, Repris

AP-fonderna kritiseras för investeringar i Peru, Tältlägret i Malmö töms, Krönika signerad Lotten Collin, Klimatförändringar oroar många unga, Syrien för farligt för Läkare utan gränser, Ny humorföreställning tar sig an Sveriges historia, Så mäter vi inflationen - egentligen, Rysslands Jerusalem, Svenskt dataföretag säljs för drygt 50 miljarder.

Nu på morgonen kom nyheten om ett stort bud på bolaget bakom spelsuccén Candy Crush saga. Motsvarande runt 50 miljarder kronor vill dataspeljätten Activision Blizzard ge för King, ett bolag grundat av svenskar som alltså gjort Candy Crush saga. Johanna Nylander på branschorganisationen Dataspelsbranschen är exalterad.

Ekots kommenterande ekonomireporter Kristian Åström förklarar vad som kommer att hända med inflationen i Sverige när avtalsrörelsen snart sätter igång.

Den här veckan firas i Moskva staden som sägs vara Rysslands äldsta. Med säkerhet är Derbent i delrepubliken Dagestan Rysslands sydligaste stad, men räcker 2 000 år för att räknas som äldst? Och hur kan staden vara Rysslands äldsta när den bara varit rysk sedan början av 1800-talet. Den största frågan för Derbentbor är hur deras stad blivit 3000 år yngre sedan beslutet kom från Kreml om att fira 2000-årsjubileum nu i höst. Vår korrespondent Maria Persson Löfgren har besökt Derbent, som också kallas för Rysslands Jerusalem.

Tidigt på tisdagsmorgonen började polisens insats för att avhysa de runt 150 EU-migranterna i tältlägret i Sorgenfri i centrala Malmö. Lägret har funnits där i ungefär 1,5 år och aktivister har samlats i lägret. Under insatsens första timmar tog polisen ut aktivister genom att dra och bära dem. En aktivist greps misstänkt för våldsamt motstånd. Ekots reporter Anna Bubenko rapporterar direkt från lägret. Hör också Ewa-Gun Westford, polisens presstalesperson. Senare hör du också Simona Tegman, aktiv i Nätverket för romers rättigheter i Malmö.

På torsdag har Özz Nujen och Måns Möllers nya förställning ”Sveriges historia – den nakna sanningen” premiär. Föreställningen belyser det Sverige som en gång var ett utvandrarland till att bli ett land som tar emot människor som är på flykt. Allvar blandas med komik och bland annat ställs frågan om Gustav Vasa någonsin har åkt Vasaloppet.

Om tre veckor börjar klimatmötet i Paris. Ett möte som vissa menar är "mänsklighetens viktigaste möte". På dagordningen finns isar som smälter, nya rekordtemperaturer och naturkatastrofer. Tunga argument för att vår jord faktiskt är hotad. Hur hanterar vi det här? Hör Anna-Karin Sivberg reportage om ungas oro för klimatförändringar. Hör också Maria Ojala som är doktor i psykologi berätta om vilka det är som oroar sig mest och på vilket sätt som oro kan vara positivt.

Svenska AP-fonderna kritiseras för sitt agerar utomlands. 31-åriga Nelida Ayay Chilón från Peru har rest ända till Stockholm för att be Ap-fonderna att sluta investera i Latinamerikas största guldgruva som ligger vid hennes hemby i Cajamarca i Peru. Kommer nya strängare krav att räcka för att tvinga de stora pensionsfonderna att investeras hållbart och etiskt? Reportage av Ivan Garcia.

Kriget i Syrien blir mer våldsamt och hänsynslöst för varje dag som går. Under hela oktober har totalt 12 vårdinrättningar, som människorättsorganisationen Läkare utan gränser samarbetar med, bombats. 37 patienter och sjukvårdare har dött. Hör Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på Läkare utan gränser Sverige, som för organisationens räkning bland annat kartlagt hur det är att vara sjukvårdare i skottlinjen. Han menar att attackerna är systematiska och att osäkerheten inte bara gäller Syrien. Från Turkiet har vi också frilansjournalisten Bitte Hammargren som synar förutsättningarna för positiv förändring.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Annebelle Gyllenspetz. Veckans tema är "ondska". Annebelle Gyllenspetz är copywriter och medlem i judisk-kristna samarbetsrådet. Det finns en historia om en judisk församling som tröttnade på alla onda människor och deras onda handlingar. De lärde i byn frågade därför rabbinen hur de skulle kunna få bukt med den onda driften, på hebreiska kallad yetzer ha´ra. Efter en tids diskuterande bestämde de sig för att fånga yetzer ha´ra och låsa in den i ett skåp i rabbinens källare. Hur gick det när rabbinen stängde in den onda driften i källaren? Församlingen firade genom att ordna en fest. Nu var allt det onda ordentligt inlåst, och bara frid och glädje skulle råda bland människorna i församlingen. Men det blev inte som de hade tänkt sig. I själva verket blev det precis tvärtom. De flesta låg hemma i sina sängar och kände sig deprimerade. Rabbinen fick låsa upp och släppa ut den onda anden. "Livet i byn återgick till det vanliga, lust och längtan, skaparglädje och framåtsträvan hade återvänt." Vi behöver både det onda och det goda för att få balans i livet. TextJesaja 45:7-8 MusikJoan Baez "I believe in God"  Producent Ulla Strängberg     Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

AP-fonderna kritiseras för investeringar i Peru, Tältlägret i Malmö töms, Krönika signerad Lotten Collin, Klimatförändringar oroar många unga, Syrien för farligt för Läkare utan gränser, Ny humorföreställning tar sig an Sveriges historia, Så mäter vi inflationen - egentligen, Rysslands Jerusalem, Svenskt dataföretag säljs för drygt 50 miljarder.

Aktualiteter

AP-fonderna kritiseras för investeringar i Peru, Tältlägret i Malmö töms, Krönika signerad Lotten Collin, Klimatförändringar oroar många unga, Syrien för farligt för Läkare utan gränser, Ny humorföreställning tar sig an Sveriges historia, Så mäter vi inflationen - egentligen, Rysslands Jerusalem, Svenskt dataföretag säljs för drygt 50 miljarder.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

AP-fonderna kritiseras för investeringar i Peru, Tältlägret i Malmö töms, Krönika signerad Lotten Collin, Klimatförändringar oroar många unga, Syrien för farligt för Läkare utan gränser, Ny humorföreställning tar sig an Sveriges historia, Så mäter vi inflationen - egentligen, Rysslands Jerusalem, Svenskt dataföretag säljs för drygt 50 miljarder.

Aktualiteter

Om livräddare och våra investeringar i det goda livet Ewa Fröling, är en av landets främsta  skådespelare. Hon har även arbetat som regissör och på senare år gjort en uppmärksammad internationell karriär som modell. Producent Karin Grönberg Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

AP-fonderna kritiseras för investeringar i Peru, Tältlägret i Malmö töms, Krönika signerad Lotten Collin, Klimatförändringar oroar många unga, Syrien för farligt för Läkare utan gränser, Ny humorföreställning tar sig an Sveriges historia, Så mäter vi inflationen - egentligen, Rysslands Jerusalem, Svenskt dataföretag säljs för drygt 50 miljarder.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

AP-fonderna kritiseras för investeringar i Peru, Tältlägret i Malmö töms, Krönika signerad Lotten Collin, Klimatförändringar oroar många unga, Syrien för farligt för Läkare utan gränser, Ny humorföreställning tar sig an Sveriges historia, Så mäter vi inflationen - egentligen, Rysslands Jerusalem, Svenskt dataföretag säljs för drygt 50 miljarder.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

AP-fonderna kritiseras för investeringar i Peru, Tältlägret i Malmö töms, Krönika signerad Lotten Collin, Klimatförändringar oroar många unga, Syrien för farligt för Läkare utan gränser, Ny humorföreställning tar sig an Sveriges historia, Så mäter vi inflationen - egentligen, Rysslands Jerusalem, Svenskt dataföretag säljs för drygt 50 miljarder.

Aktualiteter

Om kultur och flykt och vikten av nätverk för nyanlända kulturarbetare

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

AP-fonderna kritiseras för investeringar i Peru, Tältlägret i Malmö töms, Krönika signerad Lotten Collin, Klimatförändringar oroar många unga, Syrien för farligt för Läkare utan gränser, Ny humorföreställning tar sig an Sveriges historia, Så mäter vi inflationen - egentligen, Rysslands Jerusalem, Svenskt dataföretag säljs för drygt 50 miljarder.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

AP-fonderna kritiseras för investeringar i Peru, Tältlägret i Malmö töms, Krönika signerad Lotten Collin, Klimatförändringar oroar många unga, Syrien för farligt för Läkare utan gränser, Ny humorföreställning tar sig an Sveriges historia, Så mäter vi inflationen - egentligen, Rysslands Jerusalem, Svenskt dataföretag säljs för drygt 50 miljarder.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

AP-fonderna kritiseras för investeringar i Peru, Tältlägret i Malmö töms, Krönika signerad Lotten Collin, Klimatförändringar oroar många unga, Syrien för farligt för Läkare utan gränser, Ny humorföreställning tar sig an Sveriges historia, Så mäter vi inflationen - egentligen, Rysslands Jerusalem, Svenskt dataföretag säljs för drygt 50 miljarder.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

AP-fonderna kritiseras för investeringar i Peru, Tältlägret i Malmö töms, Krönika signerad Lotten Collin, Klimatförändringar oroar många unga, Syrien för farligt för Läkare utan gränser, Ny humorföreställning tar sig an Sveriges historia, Så mäter vi inflationen - egentligen, Rysslands Jerusalem, Svenskt dataföretag säljs för drygt 50 miljarder.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

AP-fonderna kritiseras för investeringar i Peru, Tältlägret i Malmö töms, Krönika signerad Lotten Collin, Klimatförändringar oroar många unga, Syrien för farligt för Läkare utan gränser, Ny humorföreställning tar sig an Sveriges historia, Så mäter vi inflationen - egentligen, Rysslands Jerusalem, Svenskt dataföretag säljs för drygt 50 miljarder.

Aktualiteter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Nyheter

Nyheter

DISA-programmet används för att förebygga depressiva symptom hos skolelever. Men flera forskare riktar nu kritik mot metoden. Är det möjligt att förebygga psykisk ohälsa genom manualbaserade program? När Lina och Johanna gick i åttan fick de gå en DISA-kurs. De fick i uppgift att skriva dagbok över sin sinnesstämning, till exempel skulle de föra logg över sina negativa känslor. De kände sig inte bekväma i situationen och förstod inte varför de som tjejer var tvungna att genomgå kursen när killarna fick göra annat. DISA, som står för "Din inre styrka aktiveras", är ett program som används i skolor över hela Sverige. Det går ut på att identifiera negativa tankar och ersätta dem med positivt tänkande, på så sätt ska man kunna förebygga depressiva symptom. Sofia Kvist Lindholm, doktorand i folkhälsovetenskap vid Linköpings universitet, var till en början välvilligt inställd men när hon började intervjua ungdomar som genomgått programmet ändrade hon uppfattning. -Det är inte okej att man går ut och lär flickor att du har problem med ditt sätt att tänka, varför ska de behöva lära sig det? Istället för att jobba där de är får de anta färdig problembild, säger Sofia Kvist Lindholm. Samtidigt är en annan doktorsavhandling på gång i ämnet, Pernilla Garmy, doktorand i vårdvetenskap vid högskolan i Kristianstad, har låtit ungdomar självskatta sitt mående och enligt resultaten, som ännu inte är publicerade, verkar det som att de som genomgått programmet mår något bättre. Veckans Kropp & Själ berättar historien om hur ett program som använts för att behandla deprimerade i USA modifierades och började användas i den svenska skolan. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Salar flydde med sin mamma från Iran och kom till den lilla byn Mellansel i Ångermanland. Nu går han på Nolaskolan i Örnsköldsvik och vill så småningom bli ingenjör. Salar Akbarian fyllde nyligen 18 år och har varit i Sverige i två år. Under tiden de två väntade på uppehållstillstånd var det svårt att fokusera på skolan berättar Salar. När sedan hans mamma lämnade honom flyttade Salar hem till sin tidigare god man. - Han var snäll mot mig, men det gick inget bra i skolan för mig. Mina tankar var någon annan stans och jag tänkte på helt andra saker. En vecka innan jul förra året kom beslutet att Salar fått permanent uppehållstillstånd. Efter det har Salars motivation för skolan blivit bättre. - Om du frågar mina lärare, höstterminen och vårterminen var helt annorlunda i fjol. Nu siktar Salar på att få godkänt i tolv ämnen så att han kan söka in på natur i gymnasiet. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Sociala frågor

Kultur

Månadens diktare: Elizabeth Bishop Dikt: "III. Medan någon talar i telefon" Översättning: Lars-Håkan Svensson Diktsamling: "Minnet av livet" Förlag Ellerströms, 2015 Uppläsare: Ingela Olsson Elizabeth Bishops litterära kvarlåtenskap är inte särskilt omfångsrik: 101 dikter samlade i fyra diktsamlingar, från debuten 1946 med North and South till Geography III trettio år senare.  Men efter sin död 1979 framstår hon alltmer som en av förgrundsgestalterna i den amerikanska 1900-talslyriken. Hon är en poeternas poet med sina graciösa dikter som är lärda, formmässigt briljanta och som framför allt har en "förmåga att minutiöst beskriva omvärlden och ge den innebörd" - för att citera Nobelpristagaren Seamus Heaney.   I höst har Elizabeth Bishops dikter för första gången kommit i en urvalsvolym på svenska, Minnet av Livet, översatta av Lars-Håkan Svensson. Ur den läser Ingela Olsson en dikt varje dag den här veckan. Elizabeth Bishop föddes 1911 i Worcester, Massachusetts, i nordöstra USA och fick en svår barndom. Fadern dog innan hon fyllt ett år och modern blev allvarligt psykiskt sjuk och vårdades på mentalsjukhus från det att Elizabeth var fem. Elizabeth Bishop växte upp, först hos sina morföräldrar i Nova Scotia, senare även hos de förmögna farföräldrarna i Worcester. De bekostade hennes skolgång i fina skolor, bland annat Vassar, där hon grundlade livslånga och viktiga vänskapsrelationer med bland andra Marianne Moore. UR ARKIVET: Marie Lundström och Jan Olov Ullén talar om Elizabeth Bishop i ett Lyrikmagasinet från 1998. Musik Frédéric Chopin: Vals nr 8 Ass-dur Exekutör Maria João Pires, piano Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Han flyttade till Storbritannien för 35 år sedan, men snart åker han till hemlandet igen för att ta emot Nobelpriset i kemi. Redan på 60-talet gjorde Tomas Lindahl sina banbrytande upptäckter om vårt dna, och han tror att hans forskning så småningom kan resultera i nya botemedel mot cancer.    Tomas Lindahl får i år Nobelpriset i kemi tillsammans med Paul Modrich och Aziz Sancar. De får priset för att de har lyckats kartlägga hur cellerna på molekylnivå lagar skadat dna och på så vis räddar den genetiska informationen. Redan i början på 1960-talet gjorde Tomas Lindahls den banbrytande upptäckten, att dna ganska lätt bryts ner. Den rådande uppfattningen på den tiden var att dna-molekylen var mycket stabil, vilket Tomas Lindahl genom sitt laboratoriearbete kunde motbevisa. Efter sin inledande forskning på Karolinska institutet byggde han först upp ett laboratorium i Göteborg. Han fick sedan erbjudande att med ett stort anslag bygga upp en ny verksamhet på Clare Hall Laboratories i London. Där fick han möjlighet rekrytera de bästa forskarna, inte bara på grund av den goda budgeten, utan han beskriver också att det gavs ett större utrymme för elitistiskt tänkande jämfört med i Göteborg. Tomas Lindahls forskning är grundforskning men han tror att hans och hans medpristagares forskning kommer att kunna leda till nya botemedel mot till exempel cancer. Tomas Lindahl gillar Monty Python och säger att brittisk humor är bra i labbet, men i relation till media gäller det att vara försiktig. Ett skämt eller ironi kan lätt missuppfattas av media och få besvärliga konsekvenser. Som forskare har han en ljus bild av framtiden, han glädja över att leva i en tid med stora vetenskapliga framsteg och hoppas att få leva länge för att få uppleva nya framsteg som görs av kollegor i alla möjliga discipliner. Som grundforskare gillar han forskning som inte har någon direkt uppenbar nytta, till exempel sökande efter liv på Mars. I programmet medverkar Tomas Lindahl, Nobelpristagare i kemi, Phyllis Harper, slaktare i London, Paul Taylor, kemist och lärare i London, David Davidson, granne och vän till Tomas Lindahl i London, Gloria, elev på skolan mitt emot Tomas Lindahls hem, London. Gustaf Klarin g Sänds även i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyhetsprogram Vi fortsätter vår serie kring kultur under flykt, vi talar om A Clockwork orange på teaterscen i Göteborg, om en bok om Frank och brodern Bobby Zappas uppväxt och om vilka ingredienser som gjorde Adeles nya hit till sån gigantisk framgång samt berättar att franska Goncourtpriset har tilldelats Mathias Enard för sin roman Boussole.

Kultur

Håller konsten och vetenskapen på att återförenas, efter att ha levt åtskilda liv under ett par sekler? På många universitet och högskolor kan verksamma konstnärer doktorera med sitt eget konstnärskap som verktyg, och i det vetenskapliga lägret intresserar sig många forskare för dom konstnärliga processerna, till exempel CERN i Genève som kontinuerligt bjuder in konstnärer för att följa experimenten i sin partikelaccelerator. Karsten Thurfjell besökte anläggningen för att tänka kring konstens förändrade förhållande till vetenskap. Sänds även kl. 20.45 och kl. 00.45.

Kultur

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. I veckans avsnitt får lyssnaren Lena svar på varför bladen byter namn till löv när de fallit av träden, och så reder vi ut vad man menar när man kallar någon för ett våmmel. Veckans språkfrågor:Vad kommer utrycket "barka hän" ifrån? Varför byter bladen namn till löv när de fallit av träden ?  Hur det kommer sig att man i Västmanland använder orden hart och gurt ? Vad menar man om man kallar någon för ett våmmel? Vad är en slibbkuse? Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natt mot torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Vad är politisk teater på 2010-talet? Och kan det bli för mycket retorik och för lite dramatik? Kritiken diskuterar Mattias Anderssons uppsättning av Idioten på Dramaten. Regissören Mattias Andersson har undersökt begreppet Godhet i flera av sina pjäser, så även denna gång i Idioten, som tar avstamp i Fjodor Dostojevskijs roman med samma namn från 1869. På Dramaten spelas nu en pjäs som väckt kritikernas känslor och funderingar kring hur en god människa skildras, men också vilket budskap som Andersson har med uppsättningen. Kritikens programledare Gunnar Bolin samtalar med Dagens nyheters teaterkritiker Malin Ullgren, samt kulturredaktionens Anneli Dufva och Jenny Aschenbrenner om ett samtidsdrama byggt på en gammal text. Tillsammans med förläggaren Alle Eriksson diskuterar också veckans program den grafiska romanen Det glödande lövet av Daishu Ma och serietecknaren Sara Olaussons Det kunde ha varit jag. Olausson skildrar dokumentärt sitt möte med tiggaren Felicia Iosof och hur vänskap växer fram. Det är en skildring i text och bild om engagemang och vanmakt, men också om arbetet för att försöka förändra situationen för att de som tigger. I den grafiska romanen Det glödande lövet är det enbart bilder - bilder som ger historien om en ung man i en som bland alla vissna löv, hittar ett enda glödande. Programledare Gunnar Bolin. Sänds även i morgon kl. 18.15 och natten mot lördag kl. 04.02.

Kultur

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Programledare: Thomas Nordegren. Har ni hört den glada forskningsnyheten? Det räcker att träna tre minuter per dag. Vad säger Sveriges kommuner och landsting och Sveriges Byggindustrier om bostadsfrågan? Intresset för svensk film verkar vara på botten, Thomas Nordegren undrar varför? Man behöver kanske inte längre gå på gym, springa, simma och cykla som Thomas Nordegren tycker att Louise Epstein och hundratusentals motionsdårar slösar sin tid på. Till studion kommer Håkan Westerblad, professor vid Karolinska Institutet som ska svara på exakt vad jag ska göras under de där tre minuternas träning. Vi måste mer än  fördubbla byggandet de närmaste åren för att komma ikapp den akuta bostadsbristen. Men klarar kommunerna och byggföretgatgen det? Det vill Thomas ha svar på när Håkan Sörman, VD för Sveriges kommuner och landsting samt Ola Månsson, VD för Sveriges Byggindustrier möts i bostadsdebatt. Det ser mörkt ut för svensk film. Inte sen i början av 1990 talet har intresset varit så lågt det vi får upp på de vita dukarna. Filmskapare som Roy Andersson, Kay Pollack, Lukas Moodysson och deras kollegor lyckas inte med att locka stortittarna längre. Vad tycker du om svensk film? Hör gärna av dg till oss. Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyhetsprogram Kulturnytt om Föreningen Tryck som vill synliggöra afrosvenska kulturarbetare och om den amerikanska historien i två böcker: Philipp Meyers debutroman En amerikansk förlust och Frank Zappas bror Bobbys bok om brödernas uppväxt. Sänds även kl. 21.35.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Tyska fotbollsförbundet misstänks för mutbrott, Amerikanska veteraner strider mot IS i Syrien, Kina vill bli världens mest innovativa land, Vaska guld i spelutvecklingsbranschen, Migrantläger i Malmö rivs - protesterna fortsätter, 20 människor mördas varje dag, Lungcancern tar fler kvinnoliv och hör vår nya migrationskorrespondent. Direktsänt aktuellt magasin. Sänds även kl. 22.12.

Tidigt på tisdagsmorgonen började polisen avhysa de EU-migranter som fanns kvar i det stora läger som sedan en tid tillbaka byggts upp i centrala Malmö. Staden påbörjade rivningen av lägret och de vräkta EU-migranterna tågade mot stadshuset för att protestera, där många säger att de vill sova istället. Men vad händer nu? Hör Carina Nilsson, socialdemokratiskt kommunalråd med ansvar för sociala frågor i Malmö, Maria Persdotter, (V) doktorand vid Malmö högskola som forskar kring hur fattiga EU-migranters närvaro i Sverige hanteras av svenska politiker och Mats Åberg från Nätverket för romska EU-migranter och Sveriges tidigare ambassadör i Rumänien.

I fredags beslöt USA att skicka militära rådgivare till Syrien som ett första steg mot att angripa Islamiska Staten, IS, direkt på marken. Hittills har attackerna skett från luften. Ett hundratal amerikaner och mestadels krigsveteraner har redan åkt till Syrien för att strida mot IS tillsammans med den kurdiska milisen YPG. Vår USA-korrespondent Agneta Furvik har träffat den tidigare marinkårssoldaten Jamie. För bara några månader sedan stod han öga mot öga med IS i Syrien. Hör även Agneta Furvik i ett samtal efter reportaget.

I det lilla centralamerikanska landet El Salvador har våldet ökat dramatiskt de senaste månaderna. Människor mördas varje dag och de flesta dör i strider mellan kriminella gäng eller skjuts ihjäl av polis. 2012 slöt gängen en vapenvila som gjorde att våldet minskade, men nu är situationen värre än på mycket länge. Hör reportage av vår Latinamerika-korrespondent Lotten Collin.

I dag gjorde tyska polisen en husrannsakan i det tyska förbundets huvudkvarter i Frankfurt och hemma hos flera av organisationens företrädare. Nu väcks misstankar om att Tyskland kan ha mutat sig till VM 2006. Så misstankarna om mut- och skattebrott inom det internationella fotbollsförbundet Fifa fortsätter alltså. Samtal med Radiosportens fotbollsexpert Richard Henriksson.

Antalet patentansökningar i Kina har formligen exploderat senare tid och i år pekar sifforna mot att långt över en miljon lämnas in betyder 100 ansökningar i timmen, dygnet runt. Men frågan är om uppfinningsrikedomen och därmed konkurrensen med bland annat svenska företag alltid är fullt så skarp som mängden ansökningar antyder. Reportage av vår ekonomireporter Anders Wennersten.

Den största svenska spelaffären någonsin är på gång och det är faktiskt en av de största företagsaffärerna någonsin i landet. En amerikansk dataspelsjätte, Activision Blizzard, vill köpa svenska King som ligger bakom spelsuccén Candy crush. Budet ligger på hisnande 50 miljarder kronor. Experter ser en svensk spelutvecklingsbransch i stark tillväxt och som skapar många arbetstillfällen. En av många som studerar spelutveckling är Mathilda Bjarnehed på landets största utbildare på området, Högskolan i Skövde.

Lungcancer ökar bland kvinnor och kräver numera fler liv än bröstcancer. Symptomen kan vara diffusa, och från läkarhåll finns förslag på allmän screening för att upptäcka sjukdomen tidigt. Men än så länge finns inget beslut om det. Rökning är en stor orsak till lungcancer, men även personer som aldrig rökt drabbas. Hör Michelle Warren som drabbats av lungcancer och Roger Henriksson, professor och chef för cancervården i Stockholm och Gotland.

Ekots nya korrespondent ska bevaka frågor om migration och flykt. Hör Alice Petrén berätta om sitt nya uppdrag.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Tyska fotbollsförbundet misstänks för mutbrott, Amerikanska veteraner strider mot IS i Syrien, Kina vill bli världens mest innovativa land, Vaska guld i spelutvecklingsbranschen, Migrantläger i Malmö rivs - protesterna fortsätter, 20 människor mördas varje dag, Lungcancern tar fler kvinnoliv och hör vår nya migrationskorrespondent. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Sänds även kl. 23.50.

Kultur

Historien om flyktingpojken Gzim har gått rakt in i hjärtat hos de som mött honom i konstnären Knutte Westers verk. Det har blivit en dokumentärfilm och flera utställningar om Gzims väg genom livet. Knutte Wester är konstnären som alltid står på de svagas sida. I ögonhöjd med dem han skildrar ger han liv och känslor åt de svåra frågor och känslor som kantar flyktingars liv. Just Gzim som kom till Sverige från Kosovo fick en alldeles särskild plats i Knutte Westers arbete. De möttes på en flyktingförläggning i Boliden i Västerbotten, blev vänner och sen har deras kontakt resulterat i flera utställningar, men även en uppmärksammad dokumentärfilm. Knutte Wester arbetar framför allt med skulptur, film och teckning och hans verk ger som sagt röst åt människor som sällan hörs i samhällsdebatten. För att komma dem nära flyttar han gärna sin ateljé till dem han vill skildra. Kerstin Berggren har träffat Knutte Wester regelbundet sedan han gick ut Konsthögskolan i Umeå för drygt tolv år sedan och i dagens Kulturreportage får lyssnarna följa med på en resa mellan ateljéer, flyktingbarn och filmpremiärer. Ett program av Kerstin Berggren. Från i går. Sänds även natten mot fredag kl. 04.02.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. I veckans program bjuds det på pepparkakor från 1700-talet, och så handlar det om varför vi idag är så fixerade vid mat och om varför vi äter som vi gör. Vetenskapsradion Forum besöker Richard Tellström och bakar pepparkakor enligt ett gammalt recept från 1700-talet. Richard Tellström är etnolog och docent i måltidskunskap och just nu aktuell med boken Hunger och törst, svensk måltidshistoria som handlar om varför vi idag är så fixerade vid mat och om vad, hur och varför vi äter som vi gör. Tidigare har han bland annat varit historisk redaktör för TV-serierna Landet Brunsås och Historieätarna, och han är också historisk redaktör för årets julkalender i tv, där det i varje avsnitt kommer att lagas och ätas mat från olika tider i historien. Redan för elva år sedan medverkade han i Vetenskapsradion Forum och bakade historiska pepparkakor enligt Cajsa Wargs gamla recept, men idag bjuds det i stället pepparkakor efter Susanna Egerins recept från 1737. Programledare är Urban Björstadius. "Nio kryddors pepparkaka", ca 50-60 st Det här är ett moderniserat recept av Susanna Egerins kryddpepparkakor med rågmjöl från 1737, berättar Richard Tellström. Det är en mycket citrusaromatisk pepparkaka med sting, i den äldre tyska stilen före år 1800 då man ännu hade peppar i degen. Till skillnad från vår tids pepparkakor saknas här också ingefära, socker och vetemjöl. - I originalreceptet finns inget fett eller jäsmedel vilket gör kakorna mycket hårda. Här är de moderniserade för att ge dem en konsistens som liknar dagens pepparkakor. Men de blir fortfarande mer hårda än vår tids vetemjölspepparkakor, säger Richard Tellström. Den som vill baka kakorna i originalstilen utesluter bara smör och bikarbonat i nedanstående recept samt minskar något på mjölmängden. Honung, 3 dlSvagdricka, ½ dl (öl, ale eller porter kan ersätta svagdricka)Rågmjöl, finsiktat, cirka 1 liter150 g smör2 tsk bikarbonatNio sorters kryddor enligt följande:Vit- och svartpeppar, finkrossad, ½ tskMuskotnöt, mald/riven ½ tskKryddnejlikor, malda, ½ tskMuskotblomma, finkrossad, 1 tskKanel, mald, ½ tskKardemumma, mald, ½ tsCitronskal, finhackat, 1 tskPomeransskal, något grovhackat, 2 mskSuckat (skal av cedrat/suckatcitron), något grovhackat, 3 mskVärm honungen tillsammans med de nio kryddorna tills honungen blir flytande. Det höjer smakintensiteten, skriver Susanna Egerin. Ta av från värmen. Lägg smöret i honungen så att blandningen kyls samtidigt som smöret smälter. Häll sedan i svagdrickan för ytterligare kylning. Låt svalna till fingervarmt. Häll honungs- och kryddblandningen i en bunke för handbearbetning eller i en degknådningsmaskin. Tillsätt hälften av rågmjölet och kör en minut. Tillsätt sedan bikarbonaten och resten av mjölet. Kör maskinen i 6-8 minuter så att kakdegen vitnar något. Den är färdig när den är kletig men nästan klibbfri. Kyl i kylskåp en timma eller tills den ska bakas ut. Den kan ligga i kylen i någon vecka. Utbakning: Degen är hårdkavlad. Mjöla bakbordet med fint rågmjöl och kavla degen tjock som två kontokort. Ta ut kakor runda, fyrkantiga eller vad man nu gillar. Grädda sedan i 175 grader i cirka 6-7 minuter. - De är goda att doppas i te eller portvin, säger Richard Tellström. De kan även ätas med grönmögelost på och egentligen när som helst på året. De kan också användas som kryddning i mustiga köttgrytor. Det finns alltid en anledning till pepparkakor!   Från igår. Sänds även i natt kl. 01.35.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Sociala frågor, Repris

Nyheter

Nyheter

Salar flydde med sin mamma från Iran och kom till den lilla byn Mellansel i Ångermanland. Nu går han på Nolaskolan i Örnsköldsvik och vill så småningom bli ingenjör. Salar Akbarian fyllde nyligen 18 år och har varit i Sverige i två år. Under tiden de två väntade på uppehållstillstånd var det svårt att fokusera på skolan berättar Salar. När sedan hans mamma lämnade honom flyttade Salar hem till sin tidigare god man. - Han var snäll mot mig, men det gick inget bra i skolan för mig. Mina tankar var någon annan stans och jag tänkte på helt andra saker. En vecka innan jul förra året kom beslutet att Salar fått permanent uppehållstillstånd. Efter det har Salars motivation för skolan blivit bättre. - Om du frågar mina lärare, höstterminen och vårterminen var helt annorlunda i fjol. Nu siktar Salar på att få godkänt i tolv ämnen så att han kan söka in på natur i gymnasiet. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund Från kl. 11.03.

Sociala frågor, Repris

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35

Telefonväkteri

Håller konsten och vetenskapen på att återförenas, efter att ha levt åtskilda liv under ett par sekler? På många universitet och högskolor kan verksamma konstnärer doktorera med sitt eget konstnärskap som verktyg, och i det vetenskapliga lägret intresserar sig många forskare för dom konstnärliga processerna, till exempel CERN i Genève som kontinuerligt bjuder in konstnärer för att följa experimenten i sin partikelaccelerator. Karsten Thurfjell besökte anläggningen för att tänka kring konstens förändrade förhållande till vetenskap. Från kl. 13.20. Sänds även kl. 00.45.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Ett stort gäng tjejer tänker bilda ett eget hiphop-kollektiv - Gangshebang. De samlas i ungdomshuset Radar 72 i Göteborg, och den erfarne rapparen Peshi ska hjälpa dem. UR.

Dokumentärer

Nyhetsprogram Kulturnytt om Föreningen Tryck som vill synliggöra afrosvenska kulturarbetare och om den amerikanska historien i två böcker: Philipp Meyers debutroman En amerikansk förlust och Frank Zappas bror Bobbys bok om brödernas uppväxt. Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Om livräddare och våra investeringar i det goda livet Ewa Fröling, är en av landets främsta  skådespelare. Hon har även arbetat som regissör och på senare år gjort en uppmärksammad internationell karriär som modell. Producent Karin Grönberg Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Tyska fotbollsförbundet misstänks för mutbrott, Amerikanska veteraner strider mot IS i Syrien, Kina vill bli världens mest innovativa land, Vaska guld i spelutvecklingsbranschen, Migrantläger i Malmö rivs - protesterna fortsätter, 20 människor mördas varje dag, Lungcancern tar fler kvinnoliv och hör vår nya migrationskorrespondent. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Dikt: "III. Medan någon talar i telefon" Översättning: Lars-Håkan Svensson Diktsamling: "Minnet av livet" Förlag Ellerströms, 2015 Uppläsare: Ingela Olsson Elizabeth Bishops litterära kvarlåtenskap är inte särskilt omfångsrik: 101 dikter samlade i fyra diktsamlingar, från debuten 1946 med North and South till Geography III trettio år senare.  Men efter sin död 1979 framstår hon alltmer som en av förgrundsgestalterna i den amerikanska 1900-talslyriken. Hon är en poeternas poet med sina graciösa dikter som är lärda, formmässigt briljanta och som framför allt har en "förmåga att minutiöst beskriva omvärlden och ge den innebörd" - för att citera Nobelpristagaren Seamus Heaney.   I höst har Elizabeth Bishops dikter för första gången kommit i en urvalsvolym på svenska, Minnet av Livet, översatta av Lars-Håkan Svensson. Ur den läser Ingela Olsson en dikt varje dag den här veckan. Elizabeth Bishop föddes 1911 i Worcester, Massachusetts, i nordöstra USA och fick en svår barndom. Fadern dog innan hon fyllt ett år och modern blev allvarligt psykiskt sjuk och vårdades på mentalsjukhus från det att Elizabeth var fem. Elizabeth Bishop växte upp, först hos sina morföräldrar i Nova Scotia, senare även hos de förmögna farföräldrarna i Worcester. De bekostade hennes skolgång i fina skolor, bland annat Vassar, där hon grundlade livslånga och viktiga vänskapsrelationer med bland andra Marianne Moore. UR ARKIVET: Marie Lundström och Jan Olov Ullén talar om Elizabeth Bishop i ett Lyrikmagasinet från 1998. Musik Frédéric Chopin: Vals nr 8 Ass-dur Exekutör Maria João Pires, piano Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Tyska fotbollsförbundet misstänks för mutbrott, Amerikanska veteraner strider mot IS i Syrien, Kina vill bli världens mest innovativa land, Vaska guld i spelutvecklingsbranschen, Migrantläger i Malmö rivs - protesterna fortsätter, 20 människor mördas varje dag, Lungcancern tar fler kvinnoliv och hör vår nya migrationskorrespondent. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Från kl. 18.09.

Kultur, Repris