SR, P1 2015-11-04

Nyheter

Nyheter

Programledare: Thomas Nordegren. Har ni hört den glada forskningsnyheten? Det räcker att träna tre minuter per dag. Vad säger Sveriges kommuner och landsting och Sveriges Byggindustrier om bostadsfrågan? Intresset för svensk film verkar vara på botten, Thomas Nordegren undrar varför? Man behöver kanske inte längre gå på gym, springa, simma och cykla som Thomas Nordegren tycker att Louise Epstein och hundratusentals motionsdårar slösar sin tid på. Till studion kommer Håkan Westerblad, professor vid Karolinska Institutet som ska svara på exakt vad jag ska göras under de där tre minuternas träning. Vi måste mer än  fördubbla byggandet de närmaste åren för att komma ikapp den akuta bostadsbristen. Men klarar kommunerna och byggföretgatgen det? Det vill Thomas ha svar på när Håkan Sörman, VD för Sveriges kommuner och landsting samt Ola Månsson, VD för Sveriges Byggindustrier möts i bostadsdebatt. Det ser mörkt ut för svensk film. Inte sen i början av 1990 talet har intresset varit så lågt det vi får upp på de vita dukarna. Filmskapare som Roy Andersson, Kay Pollack, Lukas Moodysson och deras kollegor lyckas inte med att locka stortittarna längre. Vad tycker du om svensk film? Hör gärna av dg till oss. Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Håller konsten och vetenskapen på att återförenas, efter att ha levt åtskilda liv under ett par sekler? På många universitet och högskolor kan verksamma konstnärer doktorera med sitt eget konstnärskap som verktyg, och i det vetenskapliga lägret intresserar sig många forskare för dom konstnärliga processerna, till exempel CERN i Genève som kontinuerligt bjuder in konstnärer för att följa experimenten i sin partikelaccelerator. Karsten Thurfjell besökte anläggningen för att tänka kring konstens förändrade förhållande till vetenskap. Från igår eftermiddag.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Cyntia Kozmo, som kom från Syrien för ett par år sedan, fick en snabb start i en vanlig svensk klass. Undervisningen på både svenska och arabiska i förberedelseklassen gav henne ett lyft. -Första dagarna i en helsvensk klass var jag rädd att de skulle skratta åt mig, säger femtonåriga Cyntia som drömmer om att bli forskare och jobba med mänskliga celler. Runt tolv elever bussas varje dag till Falkbergsskolan i Botkyrka i Tullinge  söder om Stockholm. Där möter några nyanlända elever en svensk skola för första gången. Eleverna körs dit från stadsdelar med många nyanlända flyktingar. De börjar i en förberedelseklass där de får undervisning på både svenska och arabiska parallellt. Sen slussas de in i en vanlig klass där de flesta elever har svenska som modersmål.  Fjortonåriga Milanda Thomas har gått en termin i den tvåspråkiga förberedelseklassen och känner sig redo att flytta till en vanlig svensk klass. -Det är skönt att få undervisning på både svenska och arabiska men jag längtar efter att gå i en vanlig svensk klass där jag kan lära mig mera svenska. Lärarna Roger Tillberg och Aida Zayat är stolta över den framgångsrika metoden som de arbetar med i skolan. Men Roger påpekar att en anledning till framgången är elevernas starka studiemotivation. Programmet är gjort av Cecilia Mora.    Från i måndags.

Sociala frågor, Repris

Programledare: Urban Björstadius. I veckans program bjuds det på pepparkakor från 1700-talet, och så handlar det om varför vi idag är så fixerade vid mat och om varför vi äter som vi gör. Vetenskapsradion Forum besöker Richard Tellström och bakar pepparkakor enligt ett gammalt recept från 1700-talet. Richard Tellström är etnolog och docent i måltidskunskap och just nu aktuell med boken Hunger och törst, svensk måltidshistoria som handlar om varför vi idag är så fixerade vid mat och om vad, hur och varför vi äter som vi gör. Tidigare har han bland annat varit historisk redaktör för TV-serierna Landet Brunsås och Historieätarna, och han är också historisk redaktör för årets julkalender i tv, där det i varje avsnitt kommer att lagas och ätas mat från olika tider i historien. Redan för elva år sedan medverkade han i Vetenskapsradion Forum och bakade historiska pepparkakor enligt Cajsa Wargs gamla recept, men idag bjuds det i stället pepparkakor efter Susanna Egerins recept från 1737. Programledare är Urban Björstadius. "Nio kryddors pepparkaka", ca 50-60 st Det här är ett moderniserat recept av Susanna Egerins kryddpepparkakor med rågmjöl från 1737, berättar Richard Tellström. Det är en mycket citrusaromatisk pepparkaka med sting, i den äldre tyska stilen före år 1800 då man ännu hade peppar i degen. Till skillnad från vår tids pepparkakor saknas här också ingefära, socker och vetemjöl. - I originalreceptet finns inget fett eller jäsmedel vilket gör kakorna mycket hårda. Här är de moderniserade för att ge dem en konsistens som liknar dagens pepparkakor. Men de blir fortfarande mer hårda än vår tids vetemjölspepparkakor, säger Richard Tellström. Den som vill baka kakorna i originalstilen utesluter bara smör och bikarbonat i nedanstående recept samt minskar något på mjölmängden. Honung, 3 dlSvagdricka, ½ dl (öl, ale eller porter kan ersätta svagdricka)Rågmjöl, finsiktat, cirka 1 liter150 g smör2 tsk bikarbonatNio sorters kryddor enligt följande:Vit- och svartpeppar, finkrossad, ½ tskMuskotnöt, mald/riven ½ tskKryddnejlikor, malda, ½ tskMuskotblomma, finkrossad, 1 tskKanel, mald, ½ tskKardemumma, mald, ½ tsCitronskal, finhackat, 1 tskPomeransskal, något grovhackat, 2 mskSuckat (skal av cedrat/suckatcitron), något grovhackat, 3 mskVärm honungen tillsammans med de nio kryddorna tills honungen blir flytande. Det höjer smakintensiteten, skriver Susanna Egerin. Ta av från värmen. Lägg smöret i honungen så att blandningen kyls samtidigt som smöret smälter. Häll sedan i svagdrickan för ytterligare kylning. Låt svalna till fingervarmt. Häll honungs- och kryddblandningen i en bunke för handbearbetning eller i en degknådningsmaskin. Tillsätt hälften av rågmjölet och kör en minut. Tillsätt sedan bikarbonaten och resten av mjölet. Kör maskinen i 6-8 minuter så att kakdegen vitnar något. Den är färdig när den är kletig men nästan klibbfri. Kyl i kylskåp en timma eller tills den ska bakas ut. Den kan ligga i kylen i någon vecka. Utbakning: Degen är hårdkavlad. Mjöla bakbordet med fint rågmjöl och kavla degen tjock som två kontokort. Ta ut kakor runda, fyrkantiga eller vad man nu gillar. Grädda sedan i 175 grader i cirka 6-7 minuter. - De är goda att doppas i te eller portvin, säger Richard Tellström. De kan även ätas med grönmögelost på och egentligen när som helst på året. De kan också användas som kryddning i mustiga köttgrytor. Det finns alltid en anledning till pepparkakor!   Från i måndags.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Nyheter

Med Susanne Ljung.

Kultur

Nyheter

Nyheter

STÅUPPKOMIKER, SKÅDESPELARE, FÖRFATTARE. David Batras Sommarprogram handlar om en helt ny sida av komikern: Om den vuxna mannen som inte kan sluta tänka på klasskompisen Mikael som Batra var med och mobbade under alla åren i grundskolan; om vad som hänt med Mikael; vem han är idag. Lever han? Hur lever han? Och hur har åren då den lille töntige killen i pottfrisyr, hopplösa kläder och barnportfölj stod i centrum för klasskompisarnas löje, spe och fysiska förakt format hans fortsatta liv? Ska han våga ta kontakt med honom? Och säga vad då? Framför allt funderar Batra på varför det blivit så viktigt för honom att 30 år senare lägga så mycket energi på att fundera över Mikaels öde. David Batra som i tonåren själv inte precis befann sig högst upp i skolgårdens näringskedja. Till slut får de kontakt och bestämmer träff. Ett möte där båda får tillfälle att berätta om hur mobbningen påverkat dem som vuxna. Om David Batra Ståuppkomiker, skådespelare, författare. Född i Lund, bosatt i Nacka. Aktuell som kapten Blackadder i Svarte Orm. Har gjort fler än tusen föreställningar som ståuppkomiker och i höst fortsätter scenshowen Batra & Robin, tillsammans med Robin Paulsson. Har medverkat i tv-program som Räkfrossa, Kvarteret Skatan och Parlamentet. Medverkar kontinuerligt i radioprogrammet På Minuten. Har gett ut böcker som Gevär säljes p g a dödsfall och Den som inte tar bort luddet ska dö! Utsedd till Årets manlige komiker 2006. Drar sig inte för att prata om sitt dåliga lokalsinne och sin tinnitus offentligt. Med orden "knulla, knulla, knulla" inleddes det förra Sommarprogrammet, då han uppmanade lyssnarna att skaffa barn innan det Var för sent. David Batra har varit Sommarvärd 2008. Producent: Karin af Klintberg Från 21/6.

Underhållning, Repris

I Spotlight med Kerstin Berggren träffas Jazzsångerskan Isabella Lundgren med den stora, stora rösten som nyligen fick Sveriges Radios pris "Jazzkatten" som årets musiker. I vintras blev Isabella Lundgrens andra album "Somehow life got in the way" - årets Gyllene skivan. Arton år gammal åkte hon till sina drömmars stad New York på vinst och förlust. Hon sjöng på olika klubbar och caféer men efter några år hade storstadslivet blivit för krävande och hon återvände till Sverige. - Jag var tyst ett år och började studera teologi, säger Isabella som är gäst i Spotlight

Kultur

Nyheter

Nyheter

Han flyttade till Storbritannien för 35 år sedan, men snart åker han till hemlandet igen för att ta emot Nobelpriset i kemi. Redan på 60-talet gjorde Tomas Lindahl sina banbrytande upptäckter om vårt dna, och han tror att hans forskning så småningom kan resultera i nya botemedel mot cancer.    Tomas Lindahl får i år Nobelpriset i kemi tillsammans med Paul Modrich och Aziz Sancar. De får priset för att de har lyckats kartlägga hur cellerna på molekylnivå lagar skadat dna och på så vis räddar den genetiska informationen. Redan i början på 1960-talet gjorde Tomas Lindahls den banbrytande upptäckten, att dna ganska lätt bryts ner. Den rådande uppfattningen på den tiden var att dna-molekylen var mycket stabil, vilket Tomas Lindahl genom sitt laboratoriearbete kunde motbevisa. Efter sin inledande forskning på Karolinska institutet byggde han först upp ett laboratorium i Göteborg. Han fick sedan erbjudande att med ett stort anslag bygga upp en ny verksamhet på Clare Hall Laboratories i London. Där fick han möjlighet rekrytera de bästa forskarna, inte bara på grund av den goda budgeten, utan han beskriver också att det gavs ett större utrymme för elitistiskt tänkande jämfört med i Göteborg. Tomas Lindahls forskning är grundforskning men han tror att hans och hans medpristagares forskning kommer att kunna leda till nya botemedel mot till exempel cancer. Tomas Lindahl gillar Monty Python och säger att brittisk humor är bra i labbet, men i relation till media gäller det att vara försiktig. Ett skämt eller ironi kan lätt missuppfattas av media och få besvärliga konsekvenser. Som forskare har han en ljus bild av framtiden, han glädja över att leva i en tid med stora vetenskapliga framsteg och hoppas att få leva länge för att få uppleva nya framsteg som görs av kollegor i alla möjliga discipliner. Som grundforskare gillar han forskning som inte har någon direkt uppenbar nytta, till exempel sökande efter liv på Mars. I programmet medverkar Tomas Lindahl, Nobelpristagare i kemi, Phyllis Harper, slaktare i London, Paul Taylor, kemist och lärare i London, David Davidson, granne och vän till Tomas Lindahl i London, Gloria, elev på skolan mitt emot Tomas Lindahls hem, London. Gustaf Klarin g Från i går.

Vetenskap, Repris

UNHCR befarar: Flyktingar riskerar att dö i vinter, "Furstendömet" La Marsa..., Hur ska svensk industri släppa ut mindre koldioxid? Cecilia Uddén om hur mordet på Yitzak Rabbin påverkade fredsprocessen, Julia om hatet på nätet: De skriver att jag är ful, att jag inte borde leva, Ny rapport: Männen dominerar i media, Enorm skogsbrand härjar i Indonesien och Utrikeskrönikan signerad Beatrice Janzon.

Mindre än 30 procent av de som syns i media är kvinnor. Personer som inte har någon bakgrund från Norden är ännu osynligare, de står bara för 9 procent. Detta enligt en ny rapport från Rättviseförmedlingen. Hör Seher Yilmaz, ordförande i Rättviseförmedlingen.

I flera månader har en enorm skogsbrand härjat i Indonesien. Markägare startade bränderna för att kunna odla palmoljeträd men förlorade kontrollen. Den giftiga röken har nu spritt sig till sex omkringliggande länder och riskerar hälsan på över 40 miljoner människor och djurliv. Hör Melviana Heden vars familj bor i närheten av branden, och vår Asienkorrespondent Margita Boström om varför det här är en av de värsta naturkatastroferna i modern tid.

Idag är det No hate-dagen. Det är dagen då vi tillsammans ska göra Internet mindre hatiskt. Love- bomba, informera och utbilda, uppmanar Medierådet. Hör Johnny Lindqvist, projektledare på Statens medieråd. Hör även flera unga berätta om hatet de utsätts för på nätet.

Idag är det precis 20 år sen den israeliske premiärministern Yitzhak Rabbin sköts ihjäl vid en fredsdemonstration i Tel Aviv. Yitzhak Rabbin var både hatad och respekterad för försöken att skapa fred med palestinierna. Året innan han mördades hade han tagit emot Nobels fredspris tillsammans med PLO:s Yassir Arafat och israeliske utrikesministern Shimon Peres. Hör Cecilia Uddén, Ekots mellanösternkorrespondent.

Vi närmar oss toppmötet i Paris, då världens länder ska försöka komma överens om ett avtal för att hejda dom farliga klimatförändringarna, som bland annat sker för att vi använder kol, olja och gas. Fem företag står för ungefär hälften av industrins koldioxidutsdläpp i Sverige och ett av dom är Cementas fabrik i Slite på Gotland. Hör ett reportage av Annika Selin.

Strömmen av flyktingar fortsätter, medan vintern sveper över Europa. Men hur ser beredskapen ut när snön lägger sig över Europas södra delar? Med oss har vi vår korrespondent som har följt flyktingsituationen genom Europa, Johanna Melén. Medverkar gör även Fredrik Sperling från FN:s flyktingorgan UNHCR.

Historiskt har platsen varit hem för makteliten och en välbärgad övre medelklass. Det är en verklighet långt ifrån landets inre åsidosatta regioner och deras högljudda krav på social förändring som revolutionen handlade om. Hör ett reportage av Fanny Härgestam, reporter i Tunisien.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Andreas Hasslert arbetar på det muslimska studieförbundet Ibn Rushd i Malmö. Veckans morgonandakter har temat "ondska". I morgonandakten, som den här veckan har temat ondska, ger Andreas Hasslert oss en bild från en bussresa i Malmö. Han är muslimsk folkbildare. En beslöjad kvinna stiger på bussen. Det är trångt där hon får plats. Det tar inte 20 sekunder innan en man spottar på henne och kallar henne de fulaste ord han kan. Texter ur Koranen8:32- 44 8:17 4:79 Musik Flöjt av Ender Dogan, Buyrugun Tut och Eyup Hamis, Uyan.  Producent Agneta Nordin Lokatt Media

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

UNHCR befarar: Flyktingar riskerar att dö i vinter, "Furstendömet" La Marsa..., Hur ska svensk industri släppa ut mindre koldioxid? Cecilia Uddén om hur mordet på Yitzak Rabbin påverkade fredsprocessen, Julia om hatet på nätet: De skriver att jag är ful, att jag inte borde leva, Ny rapport: Männen dominerar i media, Enorm skogsbrand härjar i Indonesien och Utrikeskrönikan signerad Beatrice Janzon.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

UNHCR befarar: Flyktingar riskerar att dö i vinter, "Furstendömet" La Marsa..., Hur ska svensk industri släppa ut mindre koldioxid? Cecilia Uddén om hur mordet på Yitzak Rabbin påverkade fredsprocessen, Julia om hatet på nätet: De skriver att jag är ful, att jag inte borde leva, Ny rapport: Männen dominerar i media, Enorm skogsbrand härjar i Indonesien och Utrikeskrönikan signerad Beatrice Janzon.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

UNHCR befarar: Flyktingar riskerar att dö i vinter, "Furstendömet" La Marsa..., Hur ska svensk industri släppa ut mindre koldioxid? Cecilia Uddén om hur mordet på Yitzak Rabbin påverkade fredsprocessen, Julia om hatet på nätet: De skriver att jag är ful, att jag inte borde leva, Ny rapport: Männen dominerar i media, Enorm skogsbrand härjar i Indonesien och Utrikeskrönikan signerad Beatrice Janzon.

Aktualiteter

Hur kan välviljan förvandlas till en politisk kraft? Håkan Sandvik är samordnare för flykting- och integrationsfrågor i Södertälje församling. Håkan har levt i Mellanöstern i olika perioder sedan 1980 och är intresserad av religionsmöten i vardagen. Producent Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

UNHCR befarar: Flyktingar riskerar att dö i vinter, "Furstendömet" La Marsa..., Hur ska svensk industri släppa ut mindre koldioxid? Cecilia Uddén om hur mordet på Yitzak Rabbin påverkade fredsprocessen, Julia om hatet på nätet: De skriver att jag är ful, att jag inte borde leva, Ny rapport: Männen dominerar i media, Enorm skogsbrand härjar i Indonesien och Utrikeskrönikan signerad Beatrice Janzon.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

UNHCR befarar: Flyktingar riskerar att dö i vinter, "Furstendömet" La Marsa..., Hur ska svensk industri släppa ut mindre koldioxid? Cecilia Uddén om hur mordet på Yitzak Rabbin påverkade fredsprocessen, Julia om hatet på nätet: De skriver att jag är ful, att jag inte borde leva, Ny rapport: Männen dominerar i media, Enorm skogsbrand härjar i Indonesien och Utrikeskrönikan signerad Beatrice Janzon.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

UNHCR befarar: Flyktingar riskerar att dö i vinter, "Furstendömet" La Marsa..., Hur ska svensk industri släppa ut mindre koldioxid? Cecilia Uddén om hur mordet på Yitzak Rabbin påverkade fredsprocessen, Julia om hatet på nätet: De skriver att jag är ful, att jag inte borde leva, Ny rapport: Männen dominerar i media, Enorm skogsbrand härjar i Indonesien och Utrikeskrönikan signerad Beatrice Janzon.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

UNHCR befarar: Flyktingar riskerar att dö i vinter, "Furstendömet" La Marsa..., Hur ska svensk industri släppa ut mindre koldioxid? Cecilia Uddén om hur mordet på Yitzak Rabbin påverkade fredsprocessen, Julia om hatet på nätet: De skriver att jag är ful, att jag inte borde leva, Ny rapport: Männen dominerar i media, Enorm skogsbrand härjar i Indonesien och Utrikeskrönikan signerad Beatrice Janzon.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

UNHCR befarar: Flyktingar riskerar att dö i vinter, "Furstendömet" La Marsa..., Hur ska svensk industri släppa ut mindre koldioxid? Cecilia Uddén om hur mordet på Yitzak Rabbin påverkade fredsprocessen, Julia om hatet på nätet: De skriver att jag är ful, att jag inte borde leva, Ny rapport: Männen dominerar i media, Enorm skogsbrand härjar i Indonesien och Utrikeskrönikan signerad Beatrice Janzon.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

UNHCR befarar: Flyktingar riskerar att dö i vinter, "Furstendömet" La Marsa..., Hur ska svensk industri släppa ut mindre koldioxid? Cecilia Uddén om hur mordet på Yitzak Rabbin påverkade fredsprocessen, Julia om hatet på nätet: De skriver att jag är ful, att jag inte borde leva, Ny rapport: Männen dominerar i media, Enorm skogsbrand härjar i Indonesien och Utrikeskrönikan signerad Beatrice Janzon.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

UNHCR befarar: Flyktingar riskerar att dö i vinter, "Furstendömet" La Marsa..., Hur ska svensk industri släppa ut mindre koldioxid? Cecilia Uddén om hur mordet på Yitzak Rabbin påverkade fredsprocessen, Julia om hatet på nätet: De skriver att jag är ful, att jag inte borde leva, Ny rapport: Männen dominerar i media, Enorm skogsbrand härjar i Indonesien och Utrikeskrönikan signerad Beatrice Janzon.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

UNHCR befarar: Flyktingar riskerar att dö i vinter, "Furstendömet" La Marsa..., Hur ska svensk industri släppa ut mindre koldioxid? Cecilia Uddén om hur mordet på Yitzak Rabbin påverkade fredsprocessen, Julia om hatet på nätet: De skriver att jag är ful, att jag inte borde leva, Ny rapport: Männen dominerar i media, Enorm skogsbrand härjar i Indonesien och Utrikeskrönikan signerad Beatrice Janzon.

Aktualiteter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios program om privatekonomi och konsumentfrågor. Vi är din hjälpande röst i vardagsekonomin. Här blandas lyssnarnas frågor till våra experter med matnyttiga reportage. Varje vecka pratar vi om sånt som påverkar hushållsekonomin och oss som konsumenter. Vi gör ekonomijournalistik som alla förstår. Sänds även natt mot fredag kl. 02.02 och på lördag kl. 15.03.

Ekonomi

Rena farmarkalsonger varje söndag är den enda lyx i klädväg som den unge knutten, som Lennart Hyland träffar 1951, unnar sig.  Det är motorcykeln han lägger ner sin tid och sina pengar på. Sänds även natten mot fredag kl. 02.55 och på söndag kl. 17.40.

Kultur

Nyheter

Nyheter

"Det känns som att vi inte är välkomna i Sverige. Vad händer next? De kommer kanske till vår skola", säger Sana, 15 år. Hur påverkar dådet i Trollhättan andra barns bild av sig själva och av Sverige? Klara Iversen, tio år, blev orolig för sina kompisar med utländska föräldrar. Och hon önskar att de hade fått ställa frågor om dådet i skolan. "Läraren läste bara upp information från ett papper", säger hon. För knappt två veckor sen gick en ung man in i en skola i Trollhättan och dödade och skadade barn och personal. Hur påverkar det andra barns bild av sig själva, av sin skola och av Sverige? Reporter Lollo Collmar. Sänds även kl. 20.03 och natt mot fredag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Månadens diktare: Elizabeth Bishop Dikt: "Besök på St. Elizabeth´s" Översättning: Lars-Håkan Svensson Diktsamling: "Minnet av livet" Förlag Ellerströms, 2015 Uppläsare: Ingela Olsson Musik Maurice Ravel: Menuett ciss-moll Exekutör Steven Osborne, piano Elizabeth Bishops litterära kvarlåtenskap är inte särskilt omfångsrik: 101 dikter samlade i fyra diktsamlingar, från debuten 1946 med North and South till Geography III trettio år senare.  Men efter sin död 1979 framstår hon alltmer som en av förgrundsgestalterna i den amerikanska 1900-talslyriken. Hon är en poeternas poet med sina graciösa dikter som är lärda, formmässigt briljanta och som framför allt har en "förmåga att minutiöst beskriva omvärlden och ge den innebörd" - för att citera Nobelpristagaren Seamus Heaney.   I höst har Elizabeth Bishops dikter för första gången kommit i en urvalsvolym på svenska, Minnet av Livet, översatta av Lars-Håkan Svensson. Ur den läser Ingela Olsson en dikt varje dag den här veckan. Elizabeth Bishop föddes 1911 i Worcester, Massachusetts, i nordöstra USA och fick en svår barndom. Fadern dog innan hon fyllt ett år och modern blev allvarligt psykiskt sjuk och vårdades på mentalsjukhus från det att Elizabeth var fem. Elizabeth Bishop växte upp, först hos sina morföräldrar i Nova Scotia, senare även hos de förmögna farföräldrarna i Worcester. De bekostade hennes skolgång i fina skolor, bland annat Vassar, där hon grundlade livslånga och viktiga vänskapsrelationer med bland andra poeten Marianne Moore.   UR ARKIVET: Marie Lundström och Jan Olov Ullén talar om Elizabeth Bishop i ett Lyrikmagasinet från 1998. Sänds även kl. 22.55.

Kultur

En ny genförändringsteknik, CRISPR/Cas9, som är oerhört enkel och billig skulle kunna användas för att utrota arter. Det kan vara positivt om det handlar om myggor som sprider sjukdomar eller mördarsniglar. Men det kan också innebära stora risker för naturen. Det är bara några år sedan, närmare bestämt 2012, som de vetenskapliga artiklarna kring den banbrytande upptäckten kring CRISPR/Cas9 publicerades. Upptäckten gjordes bland annat i Umeå av forskaren Emmanuelle Charpentier. Hon var egentligen intresserad av att förstå hur halsflussbakterier fungerade. I det sammanhanget upptäckte hon att bakterierna hade ett oerhört effektivt sätt att försvara sig mot sin värsta fiender som är virus. Det sker genom att viruset huggs sönder på ett väldigt effektivt och exakt sätt. Det här sättet kan också användas för att genförändra celler, upptäckte bland andra Emmanuelle Charpentier. Eftersom metoden är billig och enkel har den på bara några år fått väldigt stort genomslag i forskarvärlden. Förhoppningen är att den i framtiden ska kunna användas bland annat för att bota genetiska sjukdomar. Men nu har forskare också börjat visa att CRISPR/Cas 9 skulle kunna användas för att utrota arter. Då handlar det om att utrota arter som sprider sjukdomar, och där det inte idag finns någon bot som exempelvis denguefeber. Tekniken kan då användas för att fortplanta något som kan kallas för gendrivare, som ser till att arv som man vill föra vidare i en art verkligen ärvs. Det blir därför ingen slumpmässighet kring anlag. Finns genen hos hanen eller honan så följer den med till nästa generation. Det behövs alltså bara en kromosom för att anlaget ska föras vidare.  Det skulle kunna gör att till exempel en gen gör sjukdomsbärande myggor sterila. Men för varje sådan här förändring i ekosystemet kan innebära risker. I Sverige skulle det kunna handla om fästingar eller mördarsniglar. Men än så länge har ingen forskning startat. Idag diskuteras CRISPR/Cas9 på ett seminarium i riksdagen mellan politiker och forskare. I programmet medverkar Magnus Lundgren, som är forskare cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet. Reporter: Annika Östman Sänds även i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Romaner som blir film poppis på bio. Serien Konst och flykt. Danskarna vill skära ner på kulturen. Recension av Inneboende. Margaret Thatchers kläder het fråga i Storbritannien.

Kultur

En barnjury läser nya böcker och utser årets bästa bok för unga. Sänds även kl. 20.45.

Kultur

Programledare: Marie-Louise Kristola. Flera svenska företag jobbar aktivt för att sänka sina koldioxidutsläpp och ta fram energieffektiv teknik. Då politikerna har svårt att enas vid de internationella klimatförhandlingarna kan företagen på så sätt gå före och visa vägen, menar vissa företagsledare. Andra, vars utsläppsminskningar är dyra, avvaktar tills de blir tvingade att dra ner på utsläppen.  Klotet synar det svenska näringslivet och de som vill gå före i klimatomställningen. Hur långt är de beredda att gå och vad driver dem? Programledare Marie-Louise Kristola. Sänds även i morgon kl. 19.03, natten mot fredag kl. 01.35 och måndag kl. 05.02.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Att oroa sig, menar somliga, har blivit ett sinnestillstånd typiskt för vår tid. Med oändlig valfrihet, utan Gud och med fullt ansvar för våra egna handlingar har oron blivit det moderna livets bakgrundston. Men hur uttrycks oron i litteraturen, konsten och musiken? Och vad kan lindra vår tids malande oro? OBS Magasin om orons kulturhistoria.  Sänds även i morgon kl. 18.15.

Kultur

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Programledare: Louise Epstein Kan pepparkakshus få fart på nytänkandet kring bostadsbyggande? Louise Epstein tycker att det är dags att vi får ett museum som visar Sveriges politiska historia. Och så om appen som förvandlar ord som hora till fullpoängare.  I Nordegren & Epsteins serie om bostadspolitik har det blivit dags för konkreta exempel på hur man kan bygga snabbt och billigt. Pelle Björklund, VD på Svenska bostäder kommer till studion tillsammans med Irma Ortega, verksamhetschef på Jagvillhabostad.nu. Hur kan pepparkakshus stimulera till nytänkande när det gäller bostadsbyggande? Karin Åberg Waern publik chef på Arkitektur och designcentrum kommer till studion. Martin Willén, biträdande statsbyggnadschef hos Örebro kommun, ger sina förslag på hur kommuner kan lösa bostadskrisen.   I Storbritannien är det just nu en het debatt om Margret Thatchers kläder: hör plaggen hemma på museum eller borde de auktioneras ut?  Med anledning av den brittiska debatten vill Louise ta ytterligare steg och föreslår ett nytt museum som gestaltar Sveriges politiska historia.  I dag är det No-Hate dagen, en dag mot näthat instiftad av Europarådet. Kan fokusdagen få någon effekt? Sveriges Radios sociala medier-redaktör Ronnie Ritterland medverkar Programledare: Louise Epstein  Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ülkü Holago Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Rättvisaren pekar på obalans i medier. Recension av Jonathan Franzens nya roman. Grekiska krisen nyanseras i ny teaterföreställning. Kanada satsar på kulturen. Sänds även kl. 21.35.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

EU:s ordförande Donald Tusk i Sverige USA:s flyktingmottagande, Nairobis hippaste konstcentrum, förseningar i flygtrafiken efter störningar i radarsystem, fortsatt svensk militär styrka i Irak, biografen i Kabul som överlevt krig och terror, följsamma sökfunktioner på nätet, yttrandefriheten i Danmark är ett skämt, museum tackade nej till Thatchers kläder, Kina och Taiwans ledare i historiskt möte och Syrienkriget har tömt Dagestan på rebeller  Direktsänt aktuellt magasin. Sänds även kl. 22.12.

Konstscenen i Kenya har fått lite mer vind i seglen på sistone både nationellt och internationellt. En av landets just nu trendigaste platser är the "Go Down Arts Center" i Nairobi. En kulturhubb med bland annat konstnärer, musiker och dansare. De som jobbar där har märkt hur kenyansk konst har blivit allt mer efterfrågad. Sveriges Radios kulturkorrespondent Lisa Bergström har besökt konstcentret i Nairobi.

Internets sökfunktioner blir allt mer avancerade och samtidigt som det blivit enklare att hitta exakt det vi söker så varnar flera forskare för att nätet riskerar att skapa en slags digital åsiktsbubbla, att vi bara får bekräftelse på de åsikter vi redan har. Hör Jonas Andersson Schwarz, medieforskare på Södertörns högskola och mediestrategen Brit Stakston om fenomenet.

Under ett ständigt pågående krig med självmordsbomber lyckades man hålla ett ställe för kultur öppet. I dokumentären "Cinema Pameer" skildras en biograf och människor runt den i Kabul, Afghanistan. En biograf som alltså visat film och som lyckats hålla öppet under många års krig och terror i landet. Bion fungerar som en slags lättnad, en flykt som behövs i den verklighet vi lever i, säger en person som är med i filmen. Hör Martin von Krogh, fotograf och filmare, som arbetar med den här dokumentären.

Sverige fortsätter att utbilda kurdiska soldater i Irak, men vad konkret är det de svenska soldaterna gör? Vilka politiska signaler skickar Sverige med sitt militära deltagande? Hör Fredrik Furtenbach, politisk kommentator på Ekot och Marcus Molin, officer, som har doktorerat på Försvarshögskolan i krigsvetenskap.

Designmuseet Victoria and Albert Museum, V&A, i London tackar nej till den legendariska tidigare premiärministern Margaret Thatchers kläder som de blivit erbjudna. Skälet är att de inte ser dräkterna och knytblusarna som tillräckligt avancerade design- och kvalitetsmässigt. Beslutet har fått konservativa politiker i Storbritannien att gå i taket. Laura Luna, stilbloggare med ett förflutet som socialdemokrat, håller med dem. Hör även Tonie Lewenhaupt, dräkthistoriker och författare.

Den danska komikern Michael Schøt drar fulla hus runt om i Danmark med sin ståuppshow Ytringspligt, en föreställning som vrider och vänder på begreppet yttrandefrihet. Michael Schøt menar att alla är överens om att Danmark har yttrandefrihet och att den används ivrigt mot alla – utom mot danskarna själva. Reportage av Anna Landelius.

För första gången sedan brytningen 1949 möts Kinas och Taiwans högsta ledare. Kinas president Xi Jinping och hans taiwanesiska kollega Ma Ying-Jeou kommer att träffas på lördag i Singapore. Men varför sker det historiska mötet just nu? Det kommer vi att prata mer om i Studio Ett i eftermiddag tillsammans med Björn Kjellgren, lektor i kinesiska vid Kungliga Tekniska Högskolan.

Kanadas nye premiärminister Justin Trudeau vill att landet ska ta emot 25 000 flyktingar från Syrien innan året är slut. Vad har Kanadas grannland USA för planer när det gäller flyktingmottagande i närtid? Hör Dag Blanck, föreståndare för Nordamerikainstitutet i Uppsala.

I den ryska delrepubliken Dagestan, i Kaukasus har det länge pågått ett krig mellan myndigheterna och rebeller. Terrorn har stämplats som islamistiskt, men har också haft andra motiv. Men plötsligt har de dagliga skottlossningarna i huvudstaden tystnat och mer sällan hörs bombkrevader. Det är tack vare kriget i Syrien, rebellerna har åkt för att strida för terrorgruppen Islamiska staten. Men är det ett lugn som kommer vara, undrar invånarna. Vår korrespondent Maria Persson Löfgren rapporterar från Dagestan.

Problemen ska ha berott på atmosfäriska störningar. Hör Hans Kjäll, flygsäkerhetsanalytiker och Christer Åhström, flygjournalist på Flygrevyn.

EU:s ordförande Donald Tusk och statsminister Stefan Löfven talade om flyktingsituationen i EU idag. Hör Susanne Palme, Ekots EU-reporter och Göran von Sydow, forskare vid Sieps, Svenska Institutet för europapolitiska studier.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

EU:s ordförande Donald Tusk i Sverige USA:s flyktingmottagande, Nairobis hippaste konstcentrum, förseningar i flygtrafiken efter störningar i radarsystem, fortsatt svensk militär styrka i Irak, biografen i Kabul som överlevt krig och terror, följsamma sökfunktioner på nätet, yttrandefriheten i Danmark är ett skämt, museum tackade nej till Thatchers kläder, Kina och Taiwans ledare i historiskt möte och Syrienkriget har tömt Dagestan på rebeller  Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Rättvisaren pekar på obalans bland medier. Flyktingen Nadia designar svenska hem. Sänds även kl. 23.50.

Kultur

Vad är politisk teater på 2010-talet? Och kan det bli för mycket retorik och för lite dramatik? Kritiken diskuterar Mattias Anderssons uppsättning av Idioten på Dramaten. Regissören Mattias Andersson har undersökt begreppet Godhet i flera av sina pjäser, så även denna gång i Idioten, som tar avstamp i Fjodor Dostojevskijs roman med samma namn från 1869. På Dramaten spelas nu en pjäs som väckt kritikernas känslor och funderingar kring hur en god människa skildras, men också vilket budskap som Andersson har med uppsättningen. Kritikens programledare Gunnar Bolin samtalar med Dagens nyheters teaterkritiker Malin Ullgren, samt kulturredaktionens Anneli Dufva och Jenny Aschenbrenner om ett samtidsdrama byggt på en gammal text. Tillsammans med förläggaren Alle Eriksson diskuterar också veckans program den grafiska romanen Det glödande lövet av Daishu Ma och serietecknaren Sara Olaussons Det kunde ha varit jag. Olausson skildrar dokumentärt sitt möte med tiggaren Felicia Iosof och hur vänskap växer fram. Det är en skildring i text och bild om engagemang och vanmakt, men också om arbetet för att försöka förändra situationen för att de som tigger. I den grafiska romanen Det glödande lövet är det enbart bilder - bilder som ger historien om en ung man i en som bland alla vissna löv, hittar ett enda glödande. Programledare Gunnar Bolin. Från i går. Sänds även natten mot lördag kl. 04.02.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. I veckans avsnitt får lyssnaren Lena svar på varför bladen byter namn till löv när de fallit av träden, och så reder vi ut vad man menar när man kallar någon för ett våmmel. Veckans språkfrågor:Vad kommer utrycket "barka hän" ifrån? Varför byter bladen namn till löv när de fallit av träden ?  Hur det kommer sig att man i Västmanland använder orden hart och gurt ? Vad menar man om man kallar någon för ett våmmel? Vad är en slibbkuse? Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Från i går. Sänds även i natt kl. 01.35.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

"Det känns som att vi inte är välkomna i Sverige. Vad händer next? De kommer kanske till vår skola", säger Sana, 15 år. Hur påverkar dådet i Trollhättan andra barns bild av sig själva och av Sverige? Klara Iversen, tio år, blev orolig för sina kompisar med utländska föräldrar. Och hon önskar att de hade fått ställa frågor om dådet i skolan. "Läraren läste bara upp information från ett papper", säger hon. För knappt två veckor sen gick en ung man in i en skola i Trollhättan och dödade och skadade barn och personal. Hur påverkar det andra barns bild av sig själva, av sin skola och av Sverige? Reporter Lollo Collmar. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot fredag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35

Telefonväkteri

En barnjury läser nya böcker och utser årets bästa bok för unga. Från kl. 13.20.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Att vi räknar med tio som bas i vårt talsystem känns som en självklarhet. Men så har det inte alltid varit. Och för datorerna gäller ett annat talsystem: det binära. UR.

Utbildning

Rättvisaren pekar på obalans i medier. Recension av Jonathan Franzens nya roman. Grekiska krisen nyanseras i ny teaterföreställning. Kanada satsar på kulturen. Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Hur kan välviljan förvandlas till en politisk kraft? Håkan Sandvik är samordnare för flykting- och integrationsfrågor i Södertälje församling. Håkan har levt i Mellanöstern i olika perioder sedan 1980 och är intresserad av religionsmöten i vardagen. Producent Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

EU:s ordförande Donald Tusk i Sverige USA:s flyktingmottagande, Nairobis hippaste konstcentrum, förseningar i flygtrafiken efter störningar i radarsystem, fortsatt svensk militär styrka i Irak, biografen i Kabul som överlevt krig och terror, följsamma sökfunktioner på nätet, yttrandefriheten i Danmark är ett skämt, museum tackade nej till Thatchers kläder, Kina och Taiwans ledare i historiskt möte och Syrienkriget har tömt Dagestan på rebeller  Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Dikt: "Besök på St. Elizabeth´s" Översättning: Lars-Håkan Svensson Diktsamling: "Minnet av livet" Förlag Ellerströms, 2015 Uppläsare: Ingela Olsson Musik Maurice Ravel: Menuett ciss-moll Exekutör Steven Osborne, piano Elizabeth Bishops litterära kvarlåtenskap är inte särskilt omfångsrik: 101 dikter samlade i fyra diktsamlingar, från debuten 1946 med North and South till Geography III trettio år senare.  Men efter sin död 1979 framstår hon alltmer som en av förgrundsgestalterna i den amerikanska 1900-talslyriken. Hon är en poeternas poet med sina graciösa dikter som är lärda, formmässigt briljanta och som framför allt har en "förmåga att minutiöst beskriva omvärlden och ge den innebörd" - för att citera Nobelpristagaren Seamus Heaney.   I höst har Elizabeth Bishops dikter för första gången kommit i en urvalsvolym på svenska, Minnet av Livet, översatta av Lars-Håkan Svensson. Ur den läser Ingela Olsson en dikt varje dag den här veckan. Elizabeth Bishop föddes 1911 i Worcester, Massachusetts, i nordöstra USA och fick en svår barndom. Fadern dog innan hon fyllt ett år och modern blev allvarligt psykiskt sjuk och vårdades på mentalsjukhus från det att Elizabeth var fem. Elizabeth Bishop växte upp, först hos sina morföräldrar i Nova Scotia, senare även hos de förmögna farföräldrarna i Worcester. De bekostade hennes skolgång i fina skolor, bland annat Vassar, där hon grundlade livslånga och viktiga vänskapsrelationer med bland andra poeten Marianne Moore.   UR ARKIVET: Marie Lundström och Jan Olov Ullén talar om Elizabeth Bishop i ett Lyrikmagasinet från 1998. Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

EU:s ordförande Donald Tusk i Sverige USA:s flyktingmottagande, Nairobis hippaste konstcentrum, förseningar i flygtrafiken efter störningar i radarsystem, fortsatt svensk militär styrka i Irak, biografen i Kabul som överlevt krig och terror, följsamma sökfunktioner på nätet, yttrandefriheten i Danmark är ett skämt, museum tackade nej till Thatchers kläder, Kina och Taiwans ledare i historiskt möte och Syrienkriget har tömt Dagestan på rebeller  Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Rättvisaren pekar på obalans bland medier. Flyktingen Nadia designar svenska hem. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris