SR, P1 2015-11-24

Nyheter

Nyheter

Programledare: Louise Epstein. I helgen bytte Folkpartiet namn till Liberalerna. Louise Epstein undrar om partiet verkligen är det mest frisinnade. Hon pratar med Alex Voronov, politisk redaktör på liberala Eskilstuna-Kuriren samt Hanna Wagenius, tidigare ordförande för Centerns Ungdomsförbund. Louise har flera gånger uttryckt hur mycket hon längtar efter ett museum som skildrar Sveriges moderna politiska historia. Peter Zander enhetschef publik verksamhet Armémuseum och Kerstin Smeds, professor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper samt Museologi diskuterar farorna och möjligheterna med att låta politiken ta plats på museet. Dessutom kommer Louise Epstein slå ett slag för eftertanke och friheten att själv bestämma vad man vill göra med sitt liv. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Estrid Bengstsdotter Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Författaren Pär Thörn berättar om brittiske China Miévilles författarskap. Från igår eftermiddag.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Landets enda radioprogram om skolan. Vi belyser, granskar och diskuterar aktuella frågor. UR Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Fritid och hobby

Nyheter

Nyheter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Många svenska emigranter varnades för det som kunde hända vid ankomsten till Amerika . Så var det för Margareta. I arkiven på Migrationscentret i Karlstad finns spår av oroliga resenärer. Genom historien har otaliga människor tvingats eller valt att bryta upp, ta farväl och vända sig mot en osäker framtid. Skälen till uppbrotten kan ha varit många. En del tvingades ge sig iväg för att kunna leva utan trångsynta normer, andra för att undkomma sjukdomar, fattigdom och nöd. Men det kunde också handla om människor som försökte förbättra sina livsvillkor och sökte sig dit där det fanns arbete eller där det fanns en chans att studera eller att leva med den man älskade. Under tio program kommer vi att berätta om några av dessa människor. Idag ska vi få träffa en ättling till en av de många som emigrerade till Nordamerika. Men det här är inte vilken historia som helst. Det handlar om Margareta Andersdotter Djus som bara var tolv år när hon skickades iväg ensam på en sex veckor lång färd mot sitt nya liv i Amerika. Janne Suhr är Margaretas barnbarn, och han har tagit fram sin mormors brev, fotografier, kartor och dagböcker och brett ut över hela matsalsbordet hemma i huset i Stigtomta. - Det här är bilder som togs innan hon åkte över till USA och hon var yngst i syskonskaran. När hennes mor dog 1910 och hennes far hade svårt att ta hand om henne, berättar Janne Suhr. De första åren efter att modern hade dött fick Margareta följa med pappan till fäbodarna där han arbetade hela somrarna. Men det var ohållbart i längden.  - Det var ju svårt för en liten flicka att hänga med där, berättar Janne Suhr. I Amerika bodde Margaretas moster som erbjöd sig att ta hand om Margareta, och i mars 1913 var allt var klart med visum och resehandlingar. Margareta hade då knappt rest utanför den lilla byn Indor vid Våmhus i Dalarna. Det måste ha varit svårt och med stor sorg och saknad som den 51 åriga pappan och relativt nyblivne änkemannen vinkade av sin dotter. Särskilt som han bara några år tidigare sett två av sina andra barn ge sig iväg till Nordamerika. - Det är svårt att tänka in sig i den situationen, att måsta skicka iväg en tolvåring. Margareta hade sällskap av några kvinnor från hembyn under den första delen av resan. Och efter åtta dagar på ångbåten över Atlanten anlände Margareta och hennes tillfälliga resesällskap till Ellis Island, den lilla ön strax utanför New York där alla immigranter skulle inspekteras och registreras. Men här blev Margareta fast i en hel vecka. Och nu var hon helt ensam. Hennes resesällskap hade åkte vidare och Margareta fick klara sig själv utan möjlighet att göra sig förstådd. Som äldre kvinna intervjuades Margareta av Ulf Beijbom som tidigare var chef för Utvandrarnas hus i Växjö och som gjort hundratals intervjuer med svensk amerikanare. De här dagarna som Margareta tillbringade ensam på Ellis Island måste ha påverkat hennes märkbart, för i intervjun är det slående vilka detaljer som fortfarande fanns kvar i hennes minne efter mer än 60 år. Om kvällarna kom de med en stor mjölkkruka och gav små barn mjölk. Det kommer jag särskilt ihåg för jag längtade och önskade att jag kunde få lite mjölk ibland. Och det fick jag, men inte alltid. Det berodde på vem som serverade mjölken. De tyckte nog att jag var lite för stor.  Efter den här veckan på Ellis Island blev Margareta satt på ett tåg västerut och fick en lapp fäst på sin kappan. Men ganska snart lossnade lappen som var hennes livlina att hitta rätt stad fem dygnsresor bort. Till sin undsättning kom en medpassagerare från Norge som hjälpte henne och kunde förklara för konduktören. - Margareta hade varnat henne för olika faror, och framförallt hade man varnat henne för "white slavery", vit slavhandel. Så det hade hon ju en oro för. Mostern bodde i ett litet guldgrävarsamhälle precis på gränsen till Kanada och järnvägstationen låg en timme på hästskjuts bort. Resan hade blivit försenad och mostern mötte inte upp på stationen. Istället stod en man med hästskjuts och väntade på Margareta. - Hon kunde ju ingen engelska. Hon var livrädd, för han tog henne i handen och satte henne på hästvagnen och åkte ut i skogen. Jag hade hört så mycket om white slavery så jag var lite rädd för alla som skulle tilltala mig, karlar och även kvinnor. Man hörde att man kunde inte lita på någon. Men jag hade inte annat att göra än att följa med.    Efter en timmes färd såg hon det vita huset som hon sett hemma i Sverige och förstod att hon kommit fram till sin moster. Jag trivdes väldigt bra och kommer inte ihåg att jag längtade hem någon gång. Margareta kom att stanna i Amerika i 18 år och hade det inte varit för hennes resa tillbaka till Skandinavien som missionär i det religiösa samfund hon tillhörde, så hade hon nog blivit kvar i Amerika hela livet. För under den första missionsresan träffade hon sin blivande man och blev sen kvar i Sverige. Margaretas ensamma färd som ung flicka har levt vidare inom familjen men också inspirerat bandet John Henry att skiva sången "From Orsa to New York". Men Margareta var inte det enda barnet som skickades på egen hand över till Amerika. I den statliga emigrationsutredningen som gjordes i början på 1900-talet betonade man att barn under 16 år måste ha ledsagare med sig på resan. Och i Margaretas fall verkade det ha räckt med de två unga flickorna från hembyn. Att hon sen reste helt ensam tvärs över hela Amerika- från kust till kust- verkar ha fallit utanför reglerna. Verkliga och inbillade faror i det nya landetPå Svenska migrationscentret i Karlstad finns det många samlade dokument som berättar om de svenska emigranternas strapatser. Mattias Nilsson som är förestår centret berättar att det finns gott om exempel på barn som reser utan föräldrar i handlingarna. - Här finns uppgifter på väldigt små barn som kommit över utan föräldrar, så små som 3-4 år. - Det är ju egentligen samma problematik som vi har idag, med ensamkommande flyktingbarn där man hopps på en bättre framtid för barnen i ett annat land, funderar han. Det visar sig att det fanns en viss omsorg om de barn som reste ensamma till det nya landet. Mathias Nilsson visar ett litet brevkort som är skrivet av en av de många researrangörerna, de som kallades agenter. Det är en förtryckt lapp med vissa nyckelord inskrivna för hand. Just det här kortet är daterat i december 1890 ställt till familjen Peter Andersson i Sundstorp Sunne. Enligt idag från vårt kontor i Liverpool ingånget telegram, får vi härmed underrätta att denna liniens kungliga postångare varmed eder son Nils reste, var lyckligt och väl anlänt till New York i lördags efter en vanlig god och snabb resa. Margareta var ju orolig för att råka ut för vit slavhandel, sannolikt trodde hon verkligen att hon skulle kunna bli slav någonstans i det nya landet. Något sådant finns det inga belägg för i Migrationscentrets arkiv i Karlstad,  men man har  hittat brev som skickats hem till Sverige som beskriver hur enskilda personer och grupper hamnat i mycket svåra arbetsförhållanden med slavliknande villkor. I ett brev från 1871 kan man läsa följande: Min kära Carl och Wilhelmina. Nu vill jag omtala för eder att vi har tämligt god hälsa och mår gott, det börjar nu vara lite bättre än det har varit förut. Det var vår olycka att vi gingo till Arkansas ty där ficko vi lida mycken svårighet , och det svåraste var att vi tappade vår hälsa som är så svår att återvinna. Brevet fortsätter att beskriva hur det gick till när sammanlagt 200 nyanlända svenskar, lurades iväg till vad som beskrevs som ett slags slaveri.  Den här gruppen hade haft svårt att finna arbete, och när respengarna var slut kontaktades de av flera reseagenter som ville locka med dem till olika ställen. Gruppen stod emot, men så dök det upp en svensk präst som var representant för ett av agentföretagen. En präst, och därtill hemifrån, honom måste man ju lita på. Till en början så fruktade vi att resa till södern och brydde oss intet om alla de agenterna utan läte dem fara, men så var där en präst som samlade ihop så många svenskar han kunde och föreställde huru bra vi kunde få det i södren om vi ville gå dit. Prästen lovade att gruppen skulle få arbeta med jorden, och med tiden skulle de kunna köpa en egen markbit. De som inte hade några pengar skulle få låna, och lånen skulle snart vara avbetalda om de bara arbetade flitigt. Nu lyssnade var och en och började rådgöra. Vi tvekade länge men pastor Anderson han försäkrade att han utav kärlek till sina landsmän var villig att hjälpa dem från den stora arbetsbrist som man alltid hör klagas över. Han skulle själv åka med och vara vår hjälpare. De arbetade hårt, männen i jordbruket och kvinnorna som tvätterskor. Allt gick bra en tid, men så utbröt sjukdom i gruppen. Vi blev oförmögna att arbeta och då vi ej kunde fullfölja ville di intet betala något. Nu började eländet blifva stort. Vi fick väl lite medicin men det blev ej till minsta nytta för någon. Allt vi fick var bröd och dåligt fläsk - det var ej föda för sjuka. Den 24 september dog vår lilla flicka, och sedan dog 3 andra barn och en hustru. Den 5 december gingo vi därifrån. Allt vad vi hade för vårt arbete var 6 dollar som farmaren gav oss. Jag var den siste som lämnade platsen. Doktorn tog min klocka och sedan fick jag gå. Vi voro nu så sjuka och usla att vi knappast kunde lyfta foten från stället. Här var det alltså svenskar i Amerika som lurade sina nyanlända landsmän. Också detta kan man se spår av i några av de många brev som finns på Migrationscentret i Karlstad. Människor har skrivit hem och berättat om hur de blev lurade. - Men det finns också den möjligheten att de olika agentfirmorna överdrev farorna i Amerika för att locka folk att resa med just deras säkra transporter, funderar Mathias Nilsson. Bland de verkliga farorna fanns, särskilt för de tidiga emigranter som for i mitten av 1800-talet, en kategori lurendrejare som kallades "Runners". De rånade nyanlända på deras packningar, men det var inte alltid som det helt försvann -i vissa fall fick emigranterna betala för att få tillbaka sitt bagage. Mathias Nilsson har hittat tidningsnotiser från Amerikanska tidningar som handlar om tjuveri av det här slaget. - Det var personer som gick ombord på båtarna innan de anlöpte hamnen och erbjöd sin hjälp, men som lurade av emigranter bagage och reskassor. Både de amerikanska myndigheterna och frivilliga organisationer reagerade på detta, och de försökte sätta stopp på Runner-verksamheten, bland annat genom att förhindra obehöriga från att vara på kajen där nya amerikaner gick i land. Också från svensk sida försökte man informera och skrämma emigranter. Här bildades till exempel Nationalföreningen mot emigration. Men de flesta brev mellan privatpersoner och reseagenter handlar trots allt om vanliga saker, det är frågor som kartor, priser och andra praktikaliteter. Som det här: Östan Björke den 4 april 1891. Jag kommer med förfrågningar om hvilken linje utvandrare till Amerika tryggast kan komma öfver Atlanten. Äfven om upplysningar kan lämnas till vilka platser arbetssökande helst böra vända sig till för att kunna erhålla en för framtiden tryggande plats. Samt att på kort tid något kunna lära sig utav engelska språket. Och om hur man bör kläda sig och om man skall medtaga mycket kläder och utav vad sort - ska det vara kläde eller Vadmal? Med ett ord bedes om alla sanningsenliga upplysningar som kan vara en god hjälpreda för arbetssökande emigranter så att man tryggt kan resa till Amerika på de upplysningar som kan fås av eder. Och vilken tid är den lämpligaste att resa - nu genast eller längre fram på våren? Finns det resekoffertar att få köpa och vad pris är på sådana om det finns några. Om svar härpå med snarast torde sändas på begäran, därom beder Vänliga Gustav Ohlsson Östanbjörke, Sunne. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Hans-Åke Höber och Lars Carlsson Från igår förmiddag, Sänds även på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby, Repris

Undersökande journalistik från Göteborg. Antipsykotiska läkemedel ges allt oftare till barn men vilka är riskerna? Kaliber om tunga mediciner, läkare som inte följer riktlinjerna och Claudio som höll på att mista livet när han medicinerades - Jag brukar kolla på matcherna på Champions League. Jag kollar mycket på fotboll. Jag gillar det och har spelat själv.  Det här är Claudio. Han visar runt i sitt rum. Han gillar träning och fotboll.  Här är din medicinlåda. - Ja, förut fick jag ta mer.  Det är glest i medicinfacken. Men så har det inte alltid sett ut. När Claudio var 15 blev han sjuk.  - Vi har alltid sett honom som frisk. Men Claudio blev sjuk. Från en dag till en annan, säger Claudios föräldrar Claudio och Angela. Han hade svårt att sova mellan natten söndag till måndag. Han hade svårt att sova. Vi hade lagt oss och klockan var fyra. - - Han vaknar och gråter och skriker. Det var som någon slags kramp i kroppen som han fick. Jag tänkte att kan det vara någon sorts förkylning, vi tar tempen på honom, ger honom en Alvedon och sen blir det bra, säger Claudios mamma.  Allt hände så fort. Claudio hade inte haft några psykiska problem innan. Och helt plötsligt blev han sjuk, han inbillade sig saker - till exempel att han just vaknat ur ett koma. Han var rädd och förvirrad. Efter besök på vårdcentralen och sen sjukhuset blir han inlagd på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, BUP, i Stockholm.  - När han kom dit, den där läkaren, jag kommer aldrig glömma det, hon började proppa honom med mediciner, säger Claudios pappa. Vad sa läkaren då till er om de här medicinerna? - Läkaren sa att det här var det bästa. Hon visste vad hon höll på med. Hon hade mycket erfarenhet. Hon kunde allting, säger Claudios mamma. - Vi trodde på medicinerna. Vi trodde de skulle hjälpa, men vi visste inget om sådana starka mediciner. Vi har inte hört de där namnen på medicinerna förut, säger Claudios pappa.    Claudios pappa häller ut medicinerna på köksbordet. -  "Haldol, 20 mg Zuprexa, Oxascan, Olanzapin", läser föräldrarna upp. Medicinerna på bordet är de flesta neuroleptika. Mediciner som används för att behandla allvarliga psykoser och schizofreni.  På kliniken försöker man lista ut vad som är fel, samtidigt som man försöker stötta föräldrarna. I journalen kan man se att de olika läkarna engagerat sig för att hjälpa honom. Men för Claudio blev inläggningen på BUP en början på ett långt töcken, när han kommer ut från kliniken fem månader senare har han gått igenom 20 tvångsinjiceringar, 24 elchocksbehandlingar, 12 fastspänningar i bältessäng och flera attacker där han förlorat medvetandet.  - Till sist trodde vi att Claudio kommer att dö här. Ja det trodde vi, berättar föräldrarna.   Det här är den andra delen i Kalibers granskning av barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Idag handlar det om neuroleptika - medicin som används - ofta framgångsrikt - mot allvarliga psykoser och schizofreni. Men det är också en medicin som kan ge allvarliga biverkningar - speciellt för barn. På BUP har förskrivningen av neuroleptika ökat mycket. Det visar nya siffror som Kaliber har låtit Socialstyrelsen ta fram. 2009 förskrev BUP:s läkare i Sverige 10 000 recept med neuroleptika till barn och ungdomar. Förra året hade den siffran ökat till nästan 16 000. Alltså en ökning med nästan 60 procent. Ökningen är störst hos de yngre barnen. Förra året skrev BUP:s läkare ut mer än tre gånger fler recept med neuroleptika - till barn mellan fem och nio år - än vad man gjorde 2009.    - Jag ser ett väldigt stort problem. Det finns all anledning att ta det på oerhört stort allvar, säger Åsa Nilsonne är psykiatriker och professor i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet. - Vi har ju också det problemet att många av de här preparaten vet vi inte vilka långtidseffekterna kan vara - särskilt när vi ger dem till barn.    Åsa Nilsonne säger att neuroleptika är ett värdefullt preparat för dem som verkligen är i behov av det, men menar att det samtidigt finns en övertro på neuroleptika bland många läkare: Hon säger att läkemedlen skrivs ut för slarvigt, med tanke på de biverkningar som finns. - Det är fruktansvärda biverkningar och som vi borde ha väldigt mycket respekt för.   Håkan Jarbin är chefsöverläkare på BUP i Halland. Han ingår även i Läkemedelsverkets expertgrupp som just nu håller på att skärpa de riktlinjer som finns när det gäller förskrivning av neuroleptika. Han blir bekymrad när han ser hur mycket förskrivningen av neuroleptika till barn har ökat. Biverkningarna är många och flera av dem är allvarliga. - De lömska biverkningarna som är mer under huden, om man säger så, inte i hjärnan utan mer under huden är att man får ökad aptit. Man går upp i vikt. Får metabola biverkningar. Med fettrubbningar och glukosrubbningar som kan leda till diabetes av ålderstyp. Det kan leda till högt blodtryck och övervikt. Sen endokrina biverkningar som påverkar prolaktinet i som är ett sexhormon som gör att man får problem både med mens och sexuella funktioner, men också med en del av benbildningen, man får klenare skelett till exempel.  Andra allvarliga biverkningar är motoriska och kallas extrapyramidala symtom. Det förkortas EPS. EPS innefattar kramp i muskler, stelhet, skakningar, rastlöshet, motorisk oro och ofrivilliga muskelspänningar.     - Det ser ut som man har Parkinsons sjukdom, man blir stel och orörlig och går sakta och skakar, säger Håkan Jarbin. Enligt Håkan Jarbin så är det inte ökningen av neuroleptika i sig som är problemet. Oftast fungerar medicinen bra utan allvarliga biverkningar. Problemet handlar snarare om att inte alla läkare följer upp medicineringen ordentligt, med kontroller av till exempel vikt, blodfetter och för att se att det inte har uppstått biverkningar som till exempel extrapyramidala symtom. Om allvarliga biverkningar uppstår måste man sänka dosen eller upphöra med medicineringen.  - Man vet ju också att riskerna ökar när man exponerar fler. Jag tror att kontrollerna sköts inte så bra som de bör skötas, säger Håkan Jarbin. 15-åriga Claudio är en av dem som upplevt de allvarligare biverkningarna man kan få av neuroleptika. Den 18 september för tre år sen läggs han in på BUP-kliniken i Stockholm. Enligt hans föräldrar har han inte haft psykiska problem tidigare. Han var inte suicidal som många andra patienter, och förvirring som han upplevde var något nytt. Men Claudio hade haft problem. I skolan och på fotbollsträningen. Några killar hade under en lång tid hackat på och trakasserat honom. Till en början misstänker man att Claudio insjuknat i en psykos. Men det är osäkert. Det framgår av Claudios journal. Senare gör läkaren bedömningen att han är bipolär. Hans föräldrar får ett eget rum så de kan vara med sin son.  - Vi bodde där tillsammans med Claudio, säger hans föräldrar. Ni bodde där båda två? - Vi skulle aldrig lämna Claudio. Claudio får snart flera neuroleptika. Som förstamedicin sätts Olanzapin in. Vi visar Claudios journal för Håkan Jarbin på BUP i Halland. Han har ingen möjlighet att gå igenom hela journalen, men han upptäcker ändå snabbt ett problem. - Ja nu ser jag här att... Han hade Olanzapin den här patienten ser jag. Olanzapin är inget försthandsmedel för det är det som ger värst av alla metabola biverkningar. Det bör man inte börja med, säger Håkan Jarbin. Men här har man ju fortsatt med den.   - När man fortsätter med den så känns det inte bra, den är ju tredjehandsmedel i så fall. Riskerna är ju så pass stora. Det tycker jag är bekymmersamt. Enligt Läkemedelsverkets riktlinjer och även i BUP Stockholms egna riktlinjer ska inte Olanzapin användas som förstahandsmedel, utan ska mer användas som komplement - eftersom medicinen ger så pass kraftiga bivekningar. Enligt journalen har alltså läkaren brutit med de interna riktlinjerna.  - Och jag vet att om det är akut så är den väldigt bra, säger Håkan Jarbin. Men då är det ju risken att man inte bara använder den de tre första dagarna utan man rullar på sen. Men om man fortsätter mer än tre dagar börjar nackdelarna torna upp sig om man säger sig. Medicinen kommer Claudio ha stående - alltså att han får den dagligen - under hela tiden han är på BUP. Vi träffar verksamhetschefen på kliniken, Per-Olof Björck.  - Ja, jag tycker överhuvudtaget att man ska vara väldigt försiktig med farmaka när det gäller växande individer, säger Per-Olof Björck. Moderna neuroleptika har biverkningar som är ganska allvarliga. Det finns ju risker beskrivna och det vet vi ju om. När Claudio vårdades på kliniken hade verksamhetschefen Per-Olof Björck inte börjat än. Han säger att han inte vill kommentera enskilda ärenden. Men vi visar honom den fullmakt som Claudio och hans föräldrar har skrivit under - vilket ger honom rätt att fritt prata om vården, trots sekretessen. Men verksamhetschefen vill ändå inte svara på våra frågor om Claudios vård.    - Det blir bara fånigt. Jag kommenterar inte ett enskilt fall, säger Per-Olof Björck. Förra veckan i Kaliber granskade vi BUP-kliniken i Stockholm och fallet Amanda. Hon som bältades 44 gånger på tre och en halv månader. Då fick vi höra personal berätta om hur man ibland använde tvångsåtgärder - alltså bältningar och avskiljningar - som straff på kliniken. En av skötarna som var med och berättade minns Claudio som han fick bra kontakt med. Men han märkte att Claudio blev mer och uppskruvad och förvirrad. Skötaren vill vara anonym, så vi har bytt ut hans röst.  - Det förvärrades under veckorna som gick, och det blev mer och mer och mer. Jag försökte prata med honom men det gick inte. Han blev bara sämre och sämre. Jag såg ingen förbättring.  Skötaren berättar att Claudio flera gånger förväxlade personalen med de mobbande killarna från skolan, och att Claudio mest var rädd. - Han var uppvarvad och orolig, sen var han livrädd, säger skötaren.  De tre första veckorna får Claudio två typer av neuroleptika. Men trots medicinerna så blir han inte bättre. Kaliber får kontakt med den psykiatriker som hjälpt Claudios föräldrar att göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Det har än så länge inte kommit något beslut. Psykiatrikern menar att det begåtts flera fel i vården av Claudio. Den psykiatriska världen är liten och läkaren är rädd för att öppet kritisera vården och tror att det kan påverka hans framtida arbete. Vi har därför bytt ut hans röst.  - De första tre veckorna efter inläggningen var väl inte så dramatiska egentligen. Men det blev dramatiskt sen. Man började medicinera honom väldigt frikostigt. Den där medicineringen tog en väldig fart, säger psykiatrikern.   I Läkemedelsverkets rekommendationer står det att barn och ungdomar är mer känsliga för biverkningar av neuroleptika än vuxna. Framförallt gäller det de motoriska biverkningarna - alltså de extrapyramidala symtomen, EPS. Claudio ges nu maxdosen för vuxna av Olanzapin. Han får också ett annat neuroleptika - Levomepromazin. Det dröjer inte länge förrän han har fem stående mediciner. Det framgår av Claudios journal.  - Så fort man sysslar med någon sorts läkemedelscocktail, då vet man inte vad man håller på med riktigt, säger psykiatrikern. Både i landstingets egna interna rekommendationer och i Läkemedelsverkets riktlinjer för neuroleptika, står det att är viktigt att polyfarmaci undviks, alltså att man inte ska använda flera läkemedel samtidigt, eftersom man inte vet hur medicinerna interagerar med varandra. Enligt journalen så följer man alltså inte de interna rekommendationerna. I journalen kan man också läsa att Claudio blir alltmer uppvarvad och agiterad. Skötaren som vi har kontakt med beskriver att Claudio i takt med den ökande medicineringen så försvinner han allt mer mentalt. - Det var inte riktigt den Claudio jag mötte första gången. Som var lite rädd och traumatiserad. Det var en annan person. Det fortsatte bara att ge honom mer och mer mediciner och det blev bara sämre och sämre, säger skötaren. Claudios föräldrar blir förtvivlade, men trodde ändå att medicinerna skulle hjälpa. Men de började snart tvivla på behandlingen. - För han luktade när jag kramade honom. Han luktade bara medicin, säger pappan. Han luktade medicin? - Bara medicin. Jag blev helt chockad för att han luktade medicin. Som något kemiskt? Ja. Precis. Men ifrågasatte ni inte läkaren, varför han skulle få så mycket mediciner? - Jo, vi frågade henne. Men hon sa, "vi måste prova vilken medicin som kan passa till honom". Det var det svaret som vi fick. Hon testade, säger mamman. Senare under vårdtiden ges Claudio också neuroleptikan Haldol. Ett preparat som tillhör den gamla generationens neuroleptika. Preparat som Haldol håller på att fasas ut på grund av de svåra biverkningarna. Haldol har extrapyramidala symtom som signifikant vanlig biverkning, enligt de studier som har gjorts. Håkan Jarbin som arbetar med att ta fram nya riktlinjer till Läkemedelsverket vad det gäller förskrivningen av neuroleptika blir överraskad över att Haldol används på BUP i Stockholm.   - Det förvånar mig. Det kan jag säga för unga får ju väldigt mycket av de motoriska biverkningarna på Haldol. De får det i 100 procent av fallen i stort sett. Och det är risk att man får kroniska smackningar, tuggningar, felaktiga rörelsemönster som bara rullar på hela tiden när man slutar med Haldolet sen så det ska man undvika till unga.    I journalen framgår det att Claudio gång på gång försöker vägra att ta medicinerna. - Och när han inte ville ta sina mediciner kom de och sprutade medicinerna. De var fyra stycken, berättar Claudios föräldrar. Under tiden på kliniken tvångsinjicerades Claudio sammanlagt 20 gånger. Ofta med Olanzapin. - De höll fast honom. Vi såg det. Enligt psykiatrikern som har gått igenom journalen börjar nu Claudio få de extrapyramidala symtomen, EPS. - Han får skakningar, stelhet, ordentlig parkinsonism, vadont, fradga i munnen. Nu får han stående det här motgiftet. Biperiden. Stående. Det är medicin som om den ges stående också kan ge biverkningar. Och för varje dag ökar biverkningarna, men man sänker inte medicinerna. Man tar inte bort dem. Och nu börjar det bli riktigt läskigt. Men är det självklart att de här biverkningarna beror på medicinerna? - Ja. för det här var inget han hade i början av inläggningen. Men det kan inte vara så att ni bara gör olika bedömningar? - Ja, men riktlinjen är ju - ser man extrapyramidala symtom ska man antingen sänka medicinen eller sätta ut den. Eller byta till något annat och det har man inte gjort. Här ser du att man har brutit mot riktlinjerna? - Här har man brutit mot riktlinjen.   Är det så att man alltid ska följa riktlinjerna? - Ja det ska man göra. Man kan inte få bryta dem? - Då ska man motivera det i så fall. Men är det motiverat? - Nej, det tycker jag inte. För dagen därpå den 23 oktober då står det i journalen att han är stel, går som en gammal man, skakar i händerna, parkinsonaktigt. Det här är en 15-årig pojke! Krypningar i benen, periodvis hotfull. Dagen därpå. Dreglar, skakiga händer, släpande gång, svårt att hålla ett glas mjölk. En pojke som har fungerat, aldrig varit i kontakt med BUP för en dryg månad sen överhuvudtaget, säger psykiatrikern. - 25 oktober, sväljningssvårigheter. Han är stel i underarmarna, vinglig gång, stel i händerna, släpig gång, står och går runt hela tiden. Det är klassisk akatesi när man inte kan vara stilla.   Och det får man av? - Neuroleptika. Biverkningar. Klassisk biverkningar eller extrapyramidala symtom. Nu har han haft maxdos av Olanzapin i 17 dagar i sträck och under sex dagar har han haft Levomepromazin i sex dagar, som är ett tungt neuroleptika, men man gör ändå ingenting åt medicineringen. Men varför reagerar man inte när man ser de här symptomen? - Det förstår inte jag, att ansvarig överläkare inte reagerar. Vi ber om att få en intervju med BUP-klinikens chefsöverläkare. Hur ser man på neuroleptika på kliniken? Hur viktigt är att följa de rekommendationer som finns? Varför har man använt Haldol? Är det här något som har diskuteras läkare emellan? Men den pressansvarige svarar i ett mail att ingen på kliniken har den överblick som vi efterfrågar - och att de därför inte vill ge några intervjuer. Enligt psykiatrikern hade ett alternativ till medicinerna kunnat vara att arbeta i lugn och ro. Att reda ut det som hade hänt i skolan. Och att man samtidigt hade haft mycket personal som kunde vara där och stötta. I en journalanteckning framgår det att en sjuksköterska vid ett tillfälle sitter och lyssnar på Claudio, och håller om honom. Det är en av gångerna då han är lugn. Trots biverkningarna sänker den ansvariga läkaren inte dosen neuroleptika, enligt journalen. - Nu håller Claudios kropp på att kollapsa, säger psykiatrikern. På natten kissar han på sig när han står upp och han fortsätter att kissa på sig de närmsta dagarna. Den 27 till 28 oktober får han ännu mer extrapyramidala symtom. Han blir stel i rygg och nacke och då är han på väg att få den här sprättbågen, man kan inte böja huvudet. Oerhört otäckt. Han dreglar extensivt. Han har dålig balans. Han lutar åt ena sidan och han har fått förstoppning. Klassiska symtom. Biverkningar.    Claudio har nu medicinerats i 42 dagar med stark dos av neuroleptika. Läkaren på BUP tar nu beslut om flytta Claudio till den vuxenpsykiatriska intensivvårdsavedelningen, PIVA där han ska genomgå elbehandling ECT - alltså elchocker. - Han får sex behandlingar med ECT, 31 oktober till den 12 november, säger psykiatrikern. Men vad hade hänt om han inte hade fått de här elchockerna? - Då hade nog kroppen lagt av. Och det skulle innebära? - Jag tror det hade varit en stor risk att han hade dött. Men Claudio blir bättre av elbehandlingen och han får komma tillbaka till kliniken. Nu har man också satt in den fjärde neuroleptikan - Haldol. Det gamla preparatet som håller på att fasas ut. Känd för att ge extrapyramidala biverkningar särskilt hos barn. Det dröjer inte länge innan Claudio kollapsar igen. Claudios föräldrar har åkt hem en natt för att få sova. Men de blir väckta av telefonen på morgonen. Det är läkaren på kliniken som säger att Claudios hälsotillstånd är allvarligt och att de misstänker att han har fått en stroke. - Så vi rusar iväg, berättar mamman. Och de hade redan tagit Claudio till Södersjukhuset. De hade honom där. Och när vi kommer tillbaka till avdelningen, vi ser att Claudio kan inte gå. Hans hand hade dragit upp sig så här. Och benen också. Och han dreglade. Halva sidan var förlamad. Ansiktet var förlamat. Alltså hela halva kroppen var förlamad. Claudio sitter nu i rullstol och kan inte gå. Hans pappa hjälper honom att duscha, klä på sig och borsta tänderna. Enligt psykiatrikern - som gått igenom journalen - är det mycket som tyder på att Claudio nu håller på att få malignt neuroleptikasyndrom - ett livshotande tillstånd. Det är den allvarligaste formen av extrapyramidala symtom. Tillståndet är sällsynt, men risken är större för patienter som Claudio, enligt psykiatrikern. - Och risken för att få det är mycket högre om man är ung, mycket högre om man är av manligt kön. Det visar sig att han har väldigt många riskfaktorer för att få det här. Och det är lättare att barn får det. Och det har en dödlighet som är högre för barn. Det är ett fullständigt livsfarligt tillstånd. Men det tänker man inte på. Nu man kan börja tänka, nu är han på väg att få det här. Det första stadiet i malignt neuroleptikasyndrom är extrapyramidala symptom. Det är därför man ska sätta ut medicinen eller minska den eller byta ut den så fort man ser sådana symtom. Det har man inte gjort här. I journalen den 16 november gör en ny läkare en anteckning. Han ifrågasätter att man ger Claudio Haldol. Han skriver att den ska tas bort för att undvika extrapyramidala biverkningar. Den 17 november görs ännu en anteckning i journalen - den här gången av ännu en ny läkare - en barnneurolog. I journalen ställer han frågan: Skulle det kunna handla om malignt neuroleptikasyndrom. Och nu sänker man faktiskt dosen Olanzapin. Men samma kväll är Claudio och agiterar, spottar och fräser och biter i sin hand. Strax före klockan nio på kvällen tar en jourläkare beslut om att Claudio ska tvångsinterneras med Olanzapin. 18 minuter senare blir Claudio okontaktbar. I journalen står det att han ligger helt utan tonus i kroppen - alltså att han är helt slapp i musklerna - tillståndet varar i 30 minuter. Och det här kommer hända fler gånger. I journalen kallar man det för frånvaroattacker.   - Ja det är ett tecken på att kroppen håller på att kollapsa ännu en gång. Han börjar närma sig slutet. Kroppen orkar inte med, den håller på att ge upp, säger psykiatrikern. De kommande dagarna får Claudio flera frånvaroattacker. Nu sätter man återigen in Haldol - det som man tidigare tog bort för att lindra biverkningarna. Claudio är i riktigt dåligt skick.  I journalen framgår det att han flera gånger har dödsångest och pendlar mellan gråt och uppgivenhet. Han ber personalen om hjälp att dö. Dagen efter är skicket så pass dåligt att han återigen skickas till Piva för att få fler elbehandlingar. - Vi trodde att Claudio skulle dö, berättar föräldrarna. Till sist trodde vi att Claudio kommer att dö här. Men elbehandlingen ger effekt. Så man fortsätter. Och efter ett tag kan Claudio skrivas ut från BUP och han kan flytta hem igen. Då har han varit på kliniken i nästan fem månader. Räknar man i journalen kan man se att under vårdtiden blev Claudio tvångsinjicerad 20 gånger.  Sammanlagt har han medicinerats med fyra olika neuroleptika. Fem gånger har han drabbats av det man i journalen beskriver som frånvaroattacker. 12 gånger har han spänts fast i bältessäng och sammanlagt har han genomgått 24 elbehandlingar. Utifrån journalen gör psykiatrikern bedömningen att Claudio inte alls är bipolär. Istället tror han att har ADHD och lidit av posttraumatisk stress av mobbningen. Att det var det som utlöste allt från början.   - Hade han fått adekvat behandling, hade man tagit reda på mer om hans bakgrund, med mobbningen, hur det var i skolan, och inte gett honom en massa mediciner utan lyssnat på familjen. Då hade han varit utskriven inom någon månad tror jag. Han ligger två år efter när vad gäller skolgång nu. Han har fortfarande problem när han springer med sin arm som han sen tidigare hållit vikt in till kroppen. Jag tycker det är jätteallvarligt och jag tycker det visar på ett stort problem inte bara inom BUP utan inom psykiatrin överhuvudtaget att man använder neuroleptika för frikostigt och inte heller tar på allvar de här biverkningarna. Håkan Jarbin chefsöverläkare på BUP i Halland har med andra kollegor inom kåren legat på Läkemedelsverket om att införa nya riktlinjer vid förskrivning av neuroleptika till barn och ungdomar. Det de har sett är att det har slarvats med uppföljande kontroller. Den mest utsatta gruppen patienter, säger han, är de som flyttas runt mellan olika behandlingshem med täta läkarbyten. Här är det lätt att de viktiga uppföljande kontrollerna inte görs.    - Det är en mycket viktig fråga. För det är rätt att de här barn- och unga som är omhändertagna får mer mediciner än andra barn, och det är ju helt rimligt eftersom de ofta har psykiska problem. Men den sköts nog mindre noga än andra barns medicinering och det är verkligen inte okej. I vinter börjar Läkemedelsverkets expertgrupp, där Håkan Jarbin ingår, arbetet med att ta fram de nya riktlinjerna. - Det har tagit form, och tagit fart, och det är bra att det kommer från en myndighet, för det talar mer till verksamhetschefer och landstingsledning, och sen gäller det också att implementera dessa så att det verkligen kommer barnen till godo.   Kalibers siffror visar på en stor ökning av förskrivningen av neuroleptika till barn på BUP. Störst är ökningen hos barn mellan fem och nio år. Claudio var nära att dö när han vårdades på BUP. Nu är han tillbaka skolan. Nu bryr han sig inte om killarna som brukade vara taskiga. Och han är också börjat med fotbollen igen. - Jag var inte så mycket medveten om vad som hände där på BUP, säger Claudio. Du har glömt mycket, eller? Alltså jag vet inte så mycket om det där. Pappa har berättat lite för jag vet inte så mycket. Sen ville jag inte veta mer. Jag vill inte veta mer. Reporter: Mikael Funke Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Från kl. 10.03. Sänds även på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Vinnare av Barnens Romanpris 2015 intervjuas av Ylva Mårtens. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Dokumentärer

Nyheter

Nyheter

Hur är det att vara tre år och drabbas av cancer? Att bli inlagd på sjukhus, vara borta från kompisarna på dagis och bli utsatt för läskiga behandlingar? Forskaren Laura Darcy har frågat barnen. Varje år drabbas ca 300 barn av cancer i Sverige. En av dem är sexåriga Flisan som just börjat i första klass och fått diagnosen ALL, akut lymfatisk leukemi. Hon har en lång behandlingstid framför sig. Barn med cancer kämpar inte bara för att överleva sin sjukdom, utan måste även lära sig att leva med cancer under en lång tid. Hur gör man det när man är sex år gammal? Vad är största orosmomentet och vad kan föräldrar, vårdpersonal och förskolan göra för att underlätta? Laura Darcy är barnsjuksköterska och har i sin avhandling följt cancerdrabbade barn i åldern 1-6 år för att ta reda på hur de upplever sin vardag, och vad vi som vuxna kan kan göra. Vi möter också Ulrika Larsson, som arbetar som konsulssjuksköterska vid barncancermottagningen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus samt överläkaren Britt-Marie Frost vid Uppsala Akademiska barnsjukhus. Katarina Sundberg Från i går.

Vetenskap, Repris

Jordens temperatur fortsätter stiga och frågan om klimatmigration har blivit mer brännande än någonsin. I Stilla Havet finns önationen Kiribati, ett land som har tänkt ett steg i förväg. Reportage av Per Liljas.

Arbetsgivarna kräver att ackordslönerna tas bort som tvingande huvudlöneform. Debatt mellan Mats Åkerlind, förhandlingschef för Sveriges Byggindustrier, Johan Lindholm, ordförande för fackförbundet Byggnads och Annelie Larsson, träarbetare.

Greklands premiärminister Alexis Tsipras från vänsterradikala Syriza går en svår balansgång när han nu själv genomför de tuffa åtstramningar som han tidigare sade sig vara emot. Hör röster från Thessaloniki, i Johanna Meléns reportage.

Det råder undantagstillstånd på Krimhalvön sedan i söndags. Samtidigt samarbetar Putin allt mer med väst i Syrien. Vad betyder detta för konflikten i Ukraina? Hör radions korrespondent Maria Persson Löfgren.

Hur påverkar terrorhotet tillväxten globalt? Ekots ekonomikorrespondent Kristian Åström analyserar det världsekonomiska läget, utifrån nya tillväxtsiffror från USA och väntade siffror från Tyskland.

På måndagskvällen var det dags för utdelningen av Sveriges mest prestigefyllda litteraturpris – Augustpriset. P1 Morgon gästas av pristagarna Jessica Schiefauer och Jonas Hassen Khemiri.

Terrorattacken i Paris visar att Islamiska staten,IS, är kapabla att genomföra omfattande attentat i Europa. Samtidigt är IS tillbakapressade i Syrien och Irak. Radions mellanösternkorrespondent Katja Magnusson är på plats i Irak och har besökt Sinjar, som nyligen befriades från terrorgruppen. Hör även Charles Sulocki, doktorand på Försvarshögskolan, och John Rydqvist, forskare på FOI, om IS militära styrka och positioner på marken.

Publikreaktioner sammanställda av Ausi Petrelius

Hur militärt starka är IS? Augustpris till Schiefauer och Hassen Khemiri. Världsekonomin och terrorhotet. Tsipras svåra balansgång. Ackordslöner splittrar byggbranschen. Rysslands roll i Syrien och Ukraina. Önation förbereder sig för evakuering. Utrikeskrönika med Richard Myrenberg, Kigali.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Josefin Holmström, författare och litteraturkritiker. Josefin Holmström är just nu bosatt i Cambridge där hon arbetar på en avhandling om Emily Dickinson. Människor längtar efter rättvisa. När ska våldsverkarna och mördarna ställas till svars? När ska lidandet få ett slut?  Läget i världen är allvarligt. Vi matas dagligen med fruktansvärda bilder av kriget i Syrien och av migranter på flykt. Men i den här världen är skapelsen fallen. Ofta kommer de onda undan. Gud kommer på Domedagen att ställa allt tillrätta. Inför Gud är alla lika. Alla måste stå till svars. Jesus är vår bästa försvarsadvokat. Den som tror på honom blir frikänd. TextRomarbrevet 2:11 MusikFratres/Arvo Pärt med Szymon Krzeszovic och Niklas Sivelöv Thank you Lord/Bill Fay Producent Ulla Strängberg   Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Hur militärt starka är IS? Augustpris till Schiefauer och Hassen Khemiri. Världsekonomin och terrorhotet. Tsipras svåra balansgång. Ackordslöner splittrar byggbranschen. Rysslands roll i Syrien och Ukraina. Önation förbereder sig för evakuering. Utrikeskrönika med Richard Myrenberg, Kigali.

Aktualiteter

Hur militärt starka är IS? Augustpris till Schiefauer och Hassen Khemiri. Världsekonomin och terrorhotet. Tsipras svåra balansgång. Ackordslöner splittrar byggbranschen. Rysslands roll i Syrien och Ukraina. Önation förbereder sig för evakuering. Utrikeskrönika med Richard Myrenberg, Kigali.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Hur militärt starka är IS? Augustpris till Schiefauer och Hassen Khemiri. Världsekonomin och terrorhotet. Tsipras svåra balansgång. Ackordslöner splittrar byggbranschen. Rysslands roll i Syrien och Ukraina. Önation förbereder sig för evakuering. Utrikeskrönika med Richard Myrenberg, Kigali.

Aktualiteter

Om de gardinlösa fönstren som öppnar vår ögon för andras liv i vintermörkret. Annelie Bränström-Öhman är professor i litteraturvetenskap och kulturskribent. Hon är bosatt i Umeå men uppvuxen i byn Svärtträsk i Storuman, Västerbotten. Annelies forskning är främst inriktad på litteratur och kärlek, feminism och kreativt skrivande. Producent Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Hur militärt starka är IS? Augustpris till Schiefauer och Hassen Khemiri. Världsekonomin och terrorhotet. Tsipras svåra balansgång. Ackordslöner splittrar byggbranschen. Rysslands roll i Syrien och Ukraina. Önation förbereder sig för evakuering. Utrikeskrönika med Richard Myrenberg, Kigali.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Hur militärt starka är IS? Augustpris till Schiefauer och Hassen Khemiri. Världsekonomin och terrorhotet. Tsipras svåra balansgång. Ackordslöner splittrar byggbranschen. Rysslands roll i Syrien och Ukraina. Önation förbereder sig för evakuering. Utrikeskrönika med Richard Myrenberg, Kigali.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Hur militärt starka är IS? Augustpris till Schiefauer och Hassen Khemiri. Världsekonomin och terrorhotet. Tsipras svåra balansgång. Ackordslöner splittrar byggbranschen. Rysslands roll i Syrien och Ukraina. Önation förbereder sig för evakuering. Utrikeskrönika med Richard Myrenberg, Kigali.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Hur militärt starka är IS? Augustpris till Schiefauer och Hassen Khemiri. Världsekonomin och terrorhotet. Tsipras svåra balansgång. Ackordslöner splittrar byggbranschen. Rysslands roll i Syrien och Ukraina. Önation förbereder sig för evakuering. Utrikeskrönika med Richard Myrenberg, Kigali.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Hur militärt starka är IS? Augustpris till Schiefauer och Hassen Khemiri. Världsekonomin och terrorhotet. Tsipras svåra balansgång. Ackordslöner splittrar byggbranschen. Rysslands roll i Syrien och Ukraina. Önation förbereder sig för evakuering. Utrikeskrönika med Richard Myrenberg, Kigali.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Hur militärt starka är IS? Augustpris till Schiefauer och Hassen Khemiri. Världsekonomin och terrorhotet. Tsipras svåra balansgång. Ackordslöner splittrar byggbranschen. Rysslands roll i Syrien och Ukraina. Önation förbereder sig för evakuering. Utrikeskrönika med Richard Myrenberg, Kigali.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

Hur militärt starka är IS? Augustpris till Schiefauer och Hassen Khemiri. Världsekonomin och terrorhotet. Tsipras svåra balansgång. Ackordslöner splittrar byggbranschen. Rysslands roll i Syrien och Ukraina. Önation förbereder sig för evakuering. Utrikeskrönika med Richard Myrenberg, Kigali.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Hur militärt starka är IS? Augustpris till Schiefauer och Hassen Khemiri. Världsekonomin och terrorhotet. Tsipras svåra balansgång. Ackordslöner splittrar byggbranschen. Rysslands roll i Syrien och Ukraina. Önation förbereder sig för evakuering. Utrikeskrönika med Richard Myrenberg, Kigali.

Aktualiteter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Nyheter

Nyheter

De senaste decennierna har det blivit lagligt med cannabis för medicinskt bruk i flera länder. Vad säger forskningen om huruvida det kan hjälpa människor med olika sjukdomar?  Emelie använder cannabis mot sin smärta, trots att det är olagligt. Det hjälper henne bättre än preparat hon fått utskrivna av sin läkare, säger hon. Beroendeforskaren Fred Nyberg anser att riskerna med cannabis är för stora när man väger det mot nyttan, personer som brukar drogen riskerar sämre minne och kognitiv förmåga. Läkare Claes Hultling, som arbetar med ryggmärgsskadade, har delvis en annan uppfattning. En del av hans patienter har smärtor som dagens mediciner inte råder bot på och de skulle kunna bli hjälpta av cannabis, menar han. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

I många år hängde Ida med gänget i byn som tog droger. Men medan vännerna dog i överdoser slutade Ida knarka. Känd i hembyn som "missbrukaren" känner sig Ida idag inte välkommen tillbaka. Ida åkte runt i bilarna på byn, gapade för piller och började strax med tyngre droger. År efter år drog hon runt och hennes vänner satt antingen i fängelse eller dog i överdosen. Men Ida slutade med droger och blev ren.  Men det blev svårt att hitta lägenhet. Den enda lägenhet hon kunde fixa var en det område där hon växte upp och där hon kände hyresvärden. Men där kände också alla andra igen henne. Som missbrukaren. Och som sådan kände hon sig inte välkommen tillbaka. Programmet sändes första gången i juni 2015. Reporter Lasse Edfast. Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Sociala frågor

Kultur

Översättning:Tomas Tranströmer Uppläsare: Christian Fex Diktsamling: "Rader som är korsvägar" Förlag: Ellerströms -92 Musik Maurice Ravel: Den förtrollade trädgården Exekutör Xavier de Maistre, harpa Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Sju av tio barn som överlever cancer drabbas av någon form av efterföljande komplikationer, orsakad av den kraftiga behandlingen. Många föräldrar känner att eftervården är otillräcklig. Barnsjuksköterskan och forskaren Laura Darcy har i sitt avhandlingsarbete vid Borås högskola djupintervjuat både barn och föräldrar till barn som har drabbats av cancer. I intervjuerna framkom att när cancern var borta kände sig många förädrar och barn vilsna och nästan övergivna av vården. Vi träffar Matilda, som drabbades av leukemi som fyraåring. Tio år efter avslutad behandling har hon fortfarande dålig aptit, växer dåligt och är oerhört trött. Hon har svårt att hänga med i skolan och att ta in all information. Hennes föräldrar är oroliga och känner sig bortglömda. Vi hör Kirsti Pekkanen, sjuksköterska vid seneffektsmottagningen vid Sahlgrenska sjukhuset berätta om de biverkningar hennes patienter drabbats av. Men vi möter också läkaren och forskaren Thomas Björk Eriksson vid Skandionkliniken i Uppsala, som forskar kring så kallad protonstrålning, en metod man tror ska ge betydligt färre biverkningar än konventionell strålning. Reporter: Katarina Sundberg Sänds även i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Umeå Europeiska Filmfestival sätter fokus på ljuvliga jubilarer på världskulturmuseet i Göteborg öppnar nya jätteutställningen "Tillsammans", vi har varit där.

Kultur

Här diskuteras de svenska och internationella strömningarna i kultur- och samhällsdebatt. Sänds även kl. 20.45 och kl. 00.45.

Kultur

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Hur används ordet "som" i norrländska dialekter? Det får vi svar på i veckans avsnitt som handlar mest om dialekter. Veckans språkfrågor:Varför är fobbeck/fubbick ett skällsord i Skåne? Var kommer Malungsmålets "säl" ifrån? Om en maträtt smakar änt, hur smakar den då? Hur används ordet "som" i norrländska dialekter? Wallraffa, Klintbergare, Friggebod och Attefallshus. Vilka fler namn har omvandlats till ord? Med Henrik Rosenkvist, docent i Nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.   Sänds även i morgon kl. 19.03 och natt mot torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Skönlitteraturen står i fokus för veckans Kritiken. Årets bästa romaner och lyrikens nya vägar till publiken. Vann rätt bok? Augustpriserna delades ut på måndagskvällen och Kritiken diskuterar litterära priser och värden i förvandling. Sveriges Radios lyrikpris delades också just ut och nu drar Stockholms internationella poesifestival igång - men på vilka andra arenor syns lyriken idag? Är Twitter poesins framtid? Anneli Dufva samtalar med kulturredaktionens Mikael Timm och Jenny Aschenbrenner. Dessutom en kritikessä om livets ändlighet av Per Feltzin och den franska författaren Marie Darrieussecq om vårt behov av konstens öppenhet. Programledare Anneli Dufva Sänds även i morgon kl. 18.15 och natten mot lördag kl. 04.02.

Kultur

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Programledare: Thomas Nordegren. När ska Sverige börja använda sig av biometri i passen? Frågan har aktualiserats på grund av de utökade gränskontrollerna i Sverige med också inom EU. Katarina Areskoug, chef EU-kommissionens representationskontor och Marianne Persson, ämnesråd Justitiedepartementet berättar mer. I programmet medverkar också Sanna Gibbs och Dmitry Tyapkin från Operan som ger en La Bohème omklädd i en skandinavisk skrud. Thomas Nordegren är också nyfiken på barnflickornas status i USA. Att jobba som "Nanny" är etablerat men nu ställs en del annorlunda krav på dessa personer. 2 000 personer har anmält intresse att delta i en fylle-pulkatävling i Hammarbybacken i Stockholm. Polisen Börje Öhman reder ut vad som gäller när det kommer till vinteraktiviteter och alkohol. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist. Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyhetsprogram Sänds även kl. 21.35.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Putin: Ett knivhugg i ryggen, Regeringen föreslår hårdare asylregler, Klimatförändringen - en möjlighet? Arktis inuiter hotas av klimatförändringarna och Sexualbrotten mot barn ökar på nätet. Direktsänt aktuellt magasin. Sänds även kl. 22.12.

Ett av Sveriges mest kända litterära pris delas ut ikväll. Det handlar om bokbranchens utmärkelse, Augustpriset . Tre vinnare ska utses, av totalt 18 nominerade. Galan började alldeles nyss i Stockholms Konserthus Studio etts Martin Johansson var på plats i vimlet, precis innan alla gäster skulle sätta sig till rätta ..

Klimatförändringarna och den smältande isen i Arktis innebär helt nya levnadsförhållanden för de inuiter som bor där. Sheila Watt-Cloutier, från Québec i norra Kanada, har gjort till sin livsgärning att värna sitt folks rättigheter och traditioner. Hon kommer till Stockholm den 30 november för att motta det prestigefyllda Right Livelihoodpriset på en miljon kronor. Vår korrespondent Inger Arenander har träffat henne i Montréal i Kanada. Lyssna på hennes reportage.

Om mindre än en vecka börjar det stora klimattoppmötet i Paris. Världens länder samlas för att komma överens om ett bindande klimatavtal som ska hejda utsläppen av koldioxid. Men målet att hålla nere temperaturhöjningen på jorden till under två grader kommer inte att nås i Paris. Kan klimatförändringarna ses som en möjlighet i stället för ett hot? Hör Mattias Goldmann VD för den gröna och liberala tankesmedjan Fores och Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Ett ryskt stridsflygplan har skjutits ner av Turkiet vid den turk-syriska gränsen. Turkiet uppger att planet varnades tio gånger innan man sköt ner det. Ryssland å sin sida menar att planet aldrig var inne i turkiskt luftrum. Det har inte hänt sedan 1950-talet att ett NATO-land skjutit ner ett ryskt plan och NATO samlas nu till ett extrainsatt möte i Bryssel. Hör Lotta Wagnsson, professor i statvetenskap på försvarshögskolan och Ekots Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren.

Det kommer att bli svårare för ensamkommande barn att få stanna i Sverige och anhöriginvandringen kommer i praktiken att mer eller mindre försvinna. Idag kallade regeringen till presskonferens ännu en gång för att berätta om hur flyktingsituationen i Sverige ska hanteras. Socialdemokraterna och Miljöpartiet är överens om nya förslag. Hör Ekots inrikespolitiske kommentator, Tomas Ramberg, och lite senare Alice Teodorescu, politisk chefredaktör på Göteborgsposten och Lisa Pelling, ledarskribent på Dagens Arena i en debatt om förslaget.

Brotten inte bara ökar, utan det blir också yngre och yngre barn som utsätts. Men vilka är förövarna? Hör Eva Marie Laurén, överläkare o specilist i rättpsykiatrisk vård som också jobbar på Norrtäljeanstalten och är föredragande i Socialstyrelsens rättsliga råd.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Putin: Ett knivhugg i ryggen, Regeringen föreslår hårdare asylregler, Klimatförändringen - en möjlighet? Arktis inuiter hotas av klimatförändringarna och Sexualbrotten mot barn ökar på nätet. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetsprogram Sänds även kl. 23.50.

Kultur

Nyheter

Nyheter

Nyheter

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. Veckans Vetenskapsradion Forum besöker platsen där traditionen att tända adventsljus en gång tog sin början. I en ny omgång program om folkloristik och folklivsforskning kommer folkloristen Tora Wall att svara på frågor om allt från julkalenderns historia till den farliga lussenatten. Veckans program sänds från Ersta kyrka i Stockholm där man under 1800-talet startade en tradition med att tända ljus i en adventsgran, en föregångare till adventsljusstakarna som vi sätter fram nu på söndag. Tora Wall berättar också om hur det gick till när den sjuarmade elektriska ljusstaken slog igenom, och hur föregångarna till våra dagars adventsstjärnor såg ut. Har du frågor om nya trender och gamla traditioner kan du skicka dem till eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm. Programledare är Urban Björstadius. Från igår. Sänds även i natt kl. 01.35.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Sociala frågor, Repris

Nyheter

Nyheter

I många år hängde Ida med gänget i byn som tog droger. Men medan vännerna dog i överdoser slutade Ida knarka. Känd i hembyn som "missbrukaren" känner sig Ida idag inte välkommen tillbaka. Ida åkte runt i bilarna på byn, gapade för piller och började strax med tyngre droger. År efter år drog hon runt och hennes vänner satt antingen i fängelse eller dog i överdosen. Men Ida slutade med droger och blev ren.  Men det blev svårt att hitta lägenhet. Den enda lägenhet hon kunde fixa var en det område där hon växte upp och där hon kände hyresvärden. Men där kände också alla andra igen henne. Som missbrukaren. Och som sådan kände hon sig inte välkommen tillbaka. Programmet sändes första gången i juni 2015. Reporter Lasse Edfast. Från kl. 11.03. Sänds även natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35

Telefonväkteri

Här diskuteras de svenska och internationella strömningarna i kultur- och samhällsdebatt. Från kl. 13.20. Sänds även kl. 00.45.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Många barn med skolios bär korsett 20 timmar om dygnet för att stoppa krökning av ryggraden. Linda, 14 år, berättar om sina fria fyra timmar utan korsett. UR.

Dokumentärer

Nyhetsprogram Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Om de gardinlösa fönstren som öppnar vår ögon för andras liv i vintermörkret. Annelie Bränström-Öhman är professor i litteraturvetenskap och kulturskribent. Hon är bosatt i Umeå men uppvuxen i byn Svärtträsk i Storuman, Västerbotten. Annelies forskning är främst inriktad på litteratur och kärlek, feminism och kreativt skrivande. Producent Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Översättning:Tomas Tranströmer Uppläsare: Christian Fex Diktsamling: "Rader som är korsvägar" Förlag: Ellerströms -92 Musik Maurice Ravel: Den förtrollade trädgården Exekutör Xavier de Maistre, harpa Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Putin: Ett knivhugg i ryggen, Regeringen föreslår hårdare asylregler, Klimatförändringen - en möjlighet? Arktis inuiter hotas av klimatförändringarna och Sexualbrotten mot barn ökar på nätet. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Nyhetsprogram Från kl. 18.09.

Kultur, Repris