SR, P1 2015-11-30

Nyheter

Nyheter

Från 22/11.

Dokumentärer, Repris

Nyheter

Nyheter

En föreställning om kvinnlig kroppslighet. För pappor och deras döttrar, mammor och deras söner, för alla som kommer att få, har och har haft mens och för de som aldrig kommer att få... Vad är din relation till mens? Menscykeln har effekt på hela livet, inte bara de dagar varje månad som kvinnor menstruerar. Historiskt sett kryllar det av lärda mäns påståenden om mens, påståenden som får oss häpna. Att få mens, är det att bli vuxen eller att bli reducerad till en kropp, att bli en förlorare i ett patriarkalt samhälle? Dessa frågor och några fler undersöks i Mens. Det är en halvtimme med humor och musik. Allt med ett informativt och personligt tilltal. Mens Manus, regi och medverkan: Helena Gezelius och Åsa Gustafsson. Delar av texten är skrivna av Sara Olausson och Frida Ulvegren. Citat hämtade från Tredje Mosebok, Naturalis historia, Jean Paul Sartre och Simon de Beauvoir. I övriga roller: Anders Friberg och Peter Stenberg. Musikalisk formgivning: Klas-Henrik Hörngren. Lotta Wenglén har gjort musiken till låtarna som Helena Gezelius och Åsa Gustafsson framför. Ljud: Rolf Hilton. Producent: Christer Ekbom. Pjäsen, från Radioteatern i Göteborg, hade urpremiär i februari 2015, i en längre version på Teater Tamauer. Från 20/11.

Teater, Repris

Från i torsdags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Hör Klas Östergren om hur en novell ska börja och sluta, hör Nina Lekander och Qaisar Mahmood i Bokcirkeln, och var med när vi slår upp en ny, stor och vacker bok om poeten Tomas Tranströmer. Det är en bok som är tung att bära men lätt att läsa. Författaren Klas Östergren har kommit ut med en nästan sjuhundrasidig lunta med Samlade noveller, skrivna under trettio års tid. Här finns berättelser som Veranda för en tenor, Vardagkväll före sekelskiftet, Röd jul och Ravioli. Vi snor formatet och bjuder på en serie intervjunoveller med författaren. Hur ska det går för Esther Greenwood? Huvudperson i Glaskupan av Sylvia Plath. Författarna Nina Lekander och Qaisar Mahmood brottas med frågan och bokcirklar i romanens intensiva mittparti, vi har läst kapitel 8 - 13. Och så öppnar vi dörren till ett mycket märkvärdigt litterärt skafferi, poeten och nobelpristagaren Tomas Tranströmers hemarkiv. Och ur skafferiet kliver nu en bok fram, I arbetets utkanter heter den, med valda delar av Tranströmers dagböcker, manuskript, brev och fotografier. Urvalet har gjorts av Monica och Tomas Tranströmer tillsammans med redaktören Magnus Halldin, och boken har formgetts av Nina Ulmaja. Från i lördags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om den bortglömda konflikten i Västsahara, som under en intensiv vecka i höst hamnade högst på den svenska politiska agendan. Varför? Och vad säger det hela om riktningen för svensk utrikespolitik? Detta program utgick på grund av terrorattentaten i Paris den 13 november. Det sänds i stället 28 november. 09.03 i P1. Detta program handlar om Västsahara. Skådeplatsen är Sverige, men för att förstå debatten om ett eventuellt erkännande av Västsahara börjar programmet med att blicka bakåt, till den så kallade gröna marschen i november 1975. Hundratusentals marockaner korsade då, tillsammans med marockansk militär, gränsen mellan Marocko och det som fram till dess varit Spanska Sahara. Men, det fanns ett problem: nämligen västsaharier som menade att det här området tillhörde dem, att Västsahara skulle vara självständigt. Trots att den internationella domstolen i Haag slog fast att Marocko inte har rätt till området då 1975, så följde en väpnad kamp mellan framför allt Marocko och den västsahariska gruppen Polisario. 1991 mäklade FN fram ett eldupphör mellan Marocko och Polisario - vid den tidpunkten kontrollerade Marocko hela kusten och alla stora städer, medan Polisario hade kontrollen över en del av Västsahara som egentligen bara är öken och de flyktingläger som upprättats i grannlandet Algeriet. Meningen var att Västsaharas framtid skulle bestämmas av en folkomröstning. Men den har inte hållits. Konflikten frös fast, och Västsahara sjönk undan från världens medvetande, även för de flesta här i Sverige, tills den alltså plötsligt bubblade upp igen, för en dryg månad sedan. Vad var det då som hände? Konflikts producent Anja Sahlberg, som länge bevakat Västsaharafrågan, följde marockanska politiker och västsahariska aktivister under några intensiva dagar i Stockholm. Hon träffade bland andra den marockanska politikern Nabila Mounib och den västsahariska aktivisten Aminatou Haidar. Dagens program fokuserar på storpolitiken, men det här är ju förstås en konflikt som också handlar om människor. Västsaharier i ockuperat område vittnar om kränkningar av mänskliga rättigheter. I flyktinglägren i öknen i grannlandet Algeriet lever folk under mycket svåra förhållanden, inte minst på grund av den intensiva hettan. Men de senaste veckorna har kraftiga skyfall har förstört både hus och infrastruktur i lägren. Det berättar den västsahariska aktivisten Malainin Lakhal, som bor i lägren, när Ahmed Mulai, en västsaharisk politisk flykting här i Sverige, när han ringde upp honom. Den kända västsahariska aktivisten Aminatou Haidar menar att Sverige kan göra verklig skillnad och bidra till en slutgiltig lösning av konflikten som varat i 40 år. Men vad kan egentligen Sverige göra, vad bör Sverige göra och vad säger Sveriges agerande i Västsaharafrågan om riktningen för svensk utrikespolitik? Konflikts Ivar Ekman träffade Kenneth G Forslund (S) och Karin Enström (M), som båda sitter i riksdagens utrikesutskott och därmed drogs in i kampen om Västsahara under hösten. Gäster i studion är Hans Corell, jurist och tidigare rättschef på FN, Lars Schmidt, journalist som rest mycket i Västsahara och som skrivit boken Tyst territorium, Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet och Ulla Gudmundson, tidigare analyschef på UD, i dag fri skribent och utrikespolitisk analytiker. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Hur används ordet "som" i norrländska dialekter? Det får vi svar på i veckans avsnitt som handlar mest om dialekter. Veckans språkfrågor:Varför är fobbeck/fubbick ett skällsord i Skåne? Var kommer Malungsmålets "säl" ifrån? Om en maträtt smakar änt, hur smakar den då? Hur används ordet "som" i norrländska dialekter? Wallraffa, Klintbergare, Friggebod och Attefallshus. Vilka fler namn har omvandlats till ord? Med Henrik Rosenkvist, docent i Nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.   Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Ekots lördagsintervju gästas av Åsa Romson- klimat- och miljöminister och också språkrör för miljöpartiet. Romson leder den svenska delegationen under det stora klimattoppmötet i Paris, som börjar 30 november. Parismötet har beskrivits som sista chansen för världens ledare att förhindra att den globala uppvärmningen når en okontrollerbar nivå. Vad kan Sverige uträtta i Paris? Och är det som kanske kan uppnås verkligen tillräckligt för att rädda världen? Intervjuare: Johar Bendjelloul. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Marie-Louise Kristola. Nästa vecka drar det stora klimatmötet i Paris igång. Mötet är extra viktigt eftersom det är här världens politiker ska försöka komma överens om ett nytt klimatavtal efter Kyotoprotokollet. Men hur började det egentligen? Hur kom klimatkonventionen som styr förhandlingarna till. Och hur har diskussionen om att hejda utsläppen av växthusgaser förändrats genom åren? Vetenskapsradion Klotet gör en historisk tillbakablick på klimatförhandlingarnas utveckling. Och visste ni förresten att den första IPCC-rapporten, som är det vetenskapliga underlaget för förhandlarna, lades fram 1990 i Sundsvall? Programledare: Björn Gunér Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Idag kl. 10 öppnar FN:s stora klimatmöte i Paris. 147 regeringschefer väntas delta under och säkerhetspådraget är massivt. Hör vår reporter Ci Holmgren och miljöreporter Annika Digréus om förväntningarna på mötets första dag och de utmaningar som väntas under de närmsta två veckorna.

På tisdag börjar årets julkalender ”Tusen år till julafton" i SVT. Det är en annorlunda julkalender som inspirerats av tv-serien Historieätarna och som istället för att skildra ett äventyr eller saga gör nedslag i den svenska historien. Hör skådespelarna Erik Haag och Elma Thomhave, som spelar far och dotter i serien, berätta om den nya julkalendern. Hör mer om Sveriges Radios julkalendern Månsråttan.

Om några veckor ska höstterminens betyg vara klara och för första gången får enbart legitimerade lärare sätta betyg. För att lösa betygsättningen ska legitimerade lärare hjälpa sina icke-legitimerade kollegor, men många lärare vittnar om det saknas tid. Även elever är oroliga. Hör utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och Matz Nilsson, förbundsordförande för Sveriges skolledarförbund.

I går hölls det president och parlamentsval i Burkina Faso i Västafrika. Valet beskrivs som det mest öppna på 50 år. Efter den folkliga resningen förra året som tvingade den tidigare presidenten, Blaise Compaoré, att avgå efter 27 år vid makten har förväntningarna varit stora på demokratins återkomst i landet. Reportage av Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg.

Under natten har stormen Gorma dragit in över västar och södra Sverige. Flera tåglinjer har ställts in och många mindre vägar är under morgonen blockerade av nedfallna träd. Samtal med Trafikverkets presskommunikatör Katarina Wolffram.

Vid ett toppmöte i Bryssel enades EU och Turkiets ledare om en gemensam handlingsplan för att minska antalet flyktingar som kommer till EU:s länder. Turkiet får 3 miljarder euro, motsvarande 27 miljarder kronor, för att bromsa flyktingströmmen till Europa och ta hand om de 2,2 miljoner syriska flyktingar som befinner sig i landet. Samtal med Ekots EU-reporter Herman Melzer.

Val i Burkina Faso, Oklar betygssättning, Klimatmöte i Paris, Turkiet och EU, Tusen år till julafton och Utrikeskrönika signerad Inger Arenander.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Församlingsherde Ida Wäreborn, Gustav Adolfs församling i Helsingborg. Doften av oljan, som måste ha varit starkare än en näsa orkade med, spred sig ut från rummet där Maria och Jesus befann. Doften smög sig ut genom dörrar, fönster och springor. Den letade sig ut på gården. Världen är full av dofter. Morgonens dofter innehåller allt från nyvakna kroppar till en ton av kaffe, te, nyrostat bröd och den friska mintdoften från tandkrämen. Ida Wäreborn. Ida Wäreborn, som är församlingsherde i Gustav Adolfs församling i Helsingborg, håller dagens morgonandakt. TextJohannes 12:1-3 MusikGod morgon höst, Anna-Lotta Larsson och Göran Fristorp Producent Agneta Nordin Lokatt Media

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Val i Burkina Faso, Oklar betygssättning, Klimatmöte i Paris, Turkiet och EU, Tusen år till julafton och Utrikeskrönika signerad Inger Arenander.

Aktualiteter

Val i Burkina Faso, Oklar betygssättning, Klimatmöte i Paris, Turkiet och EU, Tusen år till julafton och Utrikeskrönika signerad Inger Arenander.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Val i Burkina Faso, Oklar betygssättning, Klimatmöte i Paris, Turkiet och EU, Tusen år till julafton och Utrikeskrönika signerad Inger Arenander.

Aktualiteter

Minnet av en förtrollande augustiträdgård full av fjärilar. Staffan Westerberg är skådespelare, regissör och författare. Redan som barn intresserade han sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och målad dekor av allehanda slag skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern. Staffan har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms Stadsteater, Norrbottensteatern, Uppsala Stadsteater och på Brunnsgatan Fyra. Han är bland mycket annat känd för sitt nyskapande barnprogram Vilse i pannkakan från 70-talet och otaliga teater-, film- och tv roller och manus. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Val i Burkina Faso, Oklar betygssättning, Klimatmöte i Paris, Turkiet och EU, Tusen år till julafton och Utrikeskrönika signerad Inger Arenander.

Aktualiteter

Val i Burkina Faso, Oklar betygssättning, Klimatmöte i Paris, Turkiet och EU, Tusen år till julafton och Utrikeskrönika signerad Inger Arenander.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Val i Burkina Faso, Oklar betygssättning, Klimatmöte i Paris, Turkiet och EU, Tusen år till julafton och Utrikeskrönika signerad Inger Arenander.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Val i Burkina Faso, Oklar betygssättning, Klimatmöte i Paris, Turkiet och EU, Tusen år till julafton och Utrikeskrönika signerad Inger Arenander.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Val i Burkina Faso, Oklar betygssättning, Klimatmöte i Paris, Turkiet och EU, Tusen år till julafton och Utrikeskrönika signerad Inger Arenander.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Val i Burkina Faso, Oklar betygssättning, Klimatmöte i Paris, Turkiet och EU, Tusen år till julafton och Utrikeskrönika signerad Inger Arenander.

Aktualiteter

Nyhetsprogram

Kultur

Val i Burkina Faso, Oklar betygssättning, Klimatmöte i Paris, Turkiet och EU, Tusen år till julafton och Utrikeskrönika signerad Inger Arenander.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Val i Burkina Faso, Oklar betygssättning, Klimatmöte i Paris, Turkiet och EU, Tusen år till julafton och Utrikeskrönika signerad Inger Arenander.

Aktualiteter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Nyheter

Nyheter

Undersökande journalistik från Göteborg. Personal och anhöriga har vittnat om barn som isolerats, spänts fast som straff och som getts tunga mediciner med livsfarliga biverkningar.  Vad hade kunnat göras annorlunda? I två program har Kaliber granskat BUP-kliniken i Stockholm. I det första berättade vi om Amanda som upprepade gånger spänts fast på en brits när hon fått svåra ångestattacker. Hennes mamma orkade inte se på, men ibland hann hon inte undan när bältningarna skedde. Det gick så fort. - Jag vet när jag har varit på avdelningen och de bara rusar in när larmet går. Det bara rusar in människor. Bara det är ju traumatiskt. Vid nåt tillfälle var det väktare som kom. Bara det att se den här väktaren med svarta handskar på mitt barn. Amanda var 14 år när hon lades in på kliniken första gången. Här vårdas barn som är upp till 18 år, barn som lider av svåra psykiska problem som till exempel självskadebeteende, djupa depressioner, psykoser och borderline. Personal har berättat att bältesläggningar ibland användes i förebyggande syfte eller till och med som straff - något som inte är tillåtet enligt lagen.  - Det är bältningar i princip dagligen, säger en skötare. - Oftare och oftare blev det så här, berättar en annan skötare. Det två skötarna i personalen har god insyn i vården tillsammans med en läkare som också vittnar: - Det eskalerade. Med tvångsåtgärder med bältesläggning med tvångsmedicineringar och Amanda blev bälteslagd ohyggligt många gånger på en kort period. Det spred sig så det var väldigt många andra som också blev bälteslagda. Det bara steg.  - Man har ingen kontroll riktigt, berättar en av skötarna. Det är en ganska fruktansvärd känsla egentligen när man står där och man vet att nu har Amanda egentligen bara ångest. Och vi kan inte hantera det här bättre än att bara lägga henne i bälte. Det är ju inte så att hon har agerat ut och slagit någon. Vid något tillfälle har hon gjort det också och försökt skada sig själv, men inte i alla lägen. Så många gånger var de här bältningarna omotiverade?  - Ja, i ett slags preventivt syfte. Det är mot reglerna och då står man där och tänker, alltså, fan, blev det här rätt nu? Vad är det jag deltar i? Kaliber har tagit del av en intern sammanställning över hur många beslut om fastspänning som fattades när det gäller Amanda. Den visar att hon - på bara tre och en halv månad 2014 - satts i bälte 44 gånger. Per-Olof Björck är klinikens verksamhetschef och har det yttersta ansvaret för vården där.  - Jag kan inte kommentera ett enskilt fall. Bältningar borde man undvika, det har jag sagt. Det låter ju orimligt för vem som helst som lyssnar.   Att använda bälte är tillåtet men bara om personen riskerar att skada sig själv eller andra. Efter programmet har flera hört av sig om sina egna erfarenheter av tvångsvård på BUP-kliniken i Stockholm. En mamma skriver om hur hennes dotter bältades där under en period. De ville ha stopp på bältningarna eftersom de gav dottern högre och starkare ångest. "Det var en spiral rakt ner i helvetet när hon blev inlagd", säger hon.  En tjej som själv låg inne samtidigt som Amanda skriver så här; "De säger att jag inte behöver skrika för att bevisa att jag mår dåligt och behöver stöd, men varför säger de då att de inte har tid när jag gråter och ber så fint jag kan? De säger att jag ska säga till innan jag skadar mig och jag säger till hela tiden men det står en tvåa i min journal och inte en trea och därmed försvinner min rättighet till sällskap i den kalla stenbyggnad som de mot min vilja stängt in mig i. Det finns ingenting att göra, jag spenderar dagarna i bältessängen, med byxor dragna som snaror kring halsen och resten av tiden bara stirrandes ut i tomma intet."   Tvångsåtgärder - som bältesläggning eller avskiljning, alltså isolering av patienter - är tillåtna i Sverige idag och hur man får använda dem är noga reglerat i flera lagar. Det finns ingen hundraprocentigt tillförlitlig statistik men när vården använder tvång så ska det rapporteras in till Socialstyrelsen. Enligt deras statistik gjorde BUP-kliniken i Stockholm förra året 108 bältesläggningar som varade upp till fyra timmar. I hela Sverige registrerades 146. Stockholmskliniken stod alltså för mer än sju av tio rapporterade bältningar inom BUP över hela Sverige förra året.  Vi har tidigare berättat om att det - redan innan Amandas tid på kliniken - slogs larm om att tvångsmedel användes i en alltför stor omfattning och på ett felaktigt sätt där. Personalen gjorde en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som senare riktade allvarlig kritik mot kliniken för att man hade brukat olika tvångsåtgärder på sätt som inte var förenliga med lagen.  Varför har bältningarna fortsatt? Och vad säger ansvariga politiker?  Jessica Ericsson från Liberalerna - alltså det som tidigare hette Folkpartiet - är ordförande i Folkhälso- och Psykiatriberedningen inom Stockholms läns landsting.  - Den beskrivning som ges i programmet är fullständigt oacceptabel och fruktansvärd. Jag blev arg, ledsen, frustrerad. För den beskrivningen av patienterna, den beskrivningen av verksamheten ska inte förekomma, inte under några omständigheter.  Hur kan det få fortsätta? - Jag hoppas att det inte fortsätter, jag tror att det här handlar om förra året.  Ja, förra året, 2014 - då Amanda spändes fast så många gånger - var ett rekordår på BUP-kliniken i Stockholm. Enligt deras egen statistik över tvångsåtgärder gjordes drygt 100 bältningar det året. Det är fler än det antal som genomfördes under 2011, 2012 och 2013 - tillsammans.  - Jag har ju varit på studiebesök på BUP-kliniken alldeles nyligen, berättar Jessica Ericsson. För att skapa min egen bild och den bild som jag fått är att man jobbar väldigt aktivt med komma till rätta med de problem som finns. Och att det har skett ganska stora förändringar bara under året.  Tvångsåtgärderna har minskat ordentligt och framför allt sedan maj ser vi en ordentlig nedgång. Men även om antalet bältningar på BUP-kliniken i Stockholm har minskat de senaste månaderna så kommer 2015 att bli ett nytt rekordår för redan i september hade man gjort fler bältningar än man gjorde under rekordåret 2014.  - Jag tror att det är många i den här historien som önskar att de hade gjort vissa saker annorlunda, säger Jessica Ericsson. Enligt Stockholms läns landstings egen statistik så hade man redan i september i år fattat beslut om fastspänning vid 116 tillfällen. Det är alltså fler än under hela 2014. - Det har varit rörigt på kliniken, säger Jessica Ericsson. Man har haft en personalomsättning, det har varit otydliga roller. Man har inte fått ordning på det. Från och med i år har man börjat jobba klart mer aktivt.   - Jag tänker att vi kommer att behöva följa upp det här jäkligt noga, rent ut sagt, på många olika sätt. Det gjordes en fördjupad utredning här från Hälso- och sjukvårdsnämnden i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som presenterades i slutet av augusti. Den visar att man kommit ganska långt.    Men det är inte bara BUP-kliniken i Stockholm som fått kritik för att man använder tvångsåtgärder mot barn och unga inom den slutna psykiatriska vården. I februari i år slog FN:s Barnrättskommitté ned hårt mot hur isolering och bältningar används i Sverige.  Barnombudsmannen Fredrik Malmberg ser allvarligt på kritiken från FN.  - Internationellt kallas bälte för The Swedish Belt. Jag vet inte om det finns någon koppling till att man använder det här mer än på andra håll, det vet jag faktiskt inte. Jag kan bara notera att jag inte har sett så stark kritik från Barnrättskommittén när det gäller den typen av tvångsåtgärder när jag tittat i andra länders rapporter. BO har också kartlagt barns erfarenheter av tvångsvård. I samtal med barnen så har han tagit del av många berättelser som liknar Amandas.    - Jag mötte barn som var med om ungefär den mängden bältningar. Jag tycker att bältningar - som Barnrättskommittén är inne på - är väldig problematiskt mot barn och unga över huvud taget. Att i en akut situation inledningsvis hamna i en sån tvångsåtgärd, det är ju illa nog, men om det är något som upprepas gång på gång, då är det ett misslyckande, helt klart. Det som jag har mött, av de barn som jag har pratat med, så blir ju inte vården det som inger hopp om att man ska bli bättre. Det bryter ner det hoppet. Att det blir en miljö som bara präglas av tvång och brist på tillit. Så det blir väldigt problematiskt. Man når inte fram till barnet med det stöd och behandling som barnet behöver.    Många menar att tvångsåtgärder - såsom bältningar - kan undvikas i de allra flesta fall. På Sveriges kommuner och landsting, SKL har man till exempel tagit fram flera alternativa metoder. I projektet "Bättre vård - mindre tvång", som pågick mellan 2010 och 2014, lärde man ut de här metoderna till personal på olika avdelningar och kliniker. Ing-Marie Wieselgren är nationell psykiatrisamordnare och projektledare på SKL. - Målsättningen, det finns bara ett mål som det kan vara och det är att minska behovet av tvångsåtgärder.  En förutsättning för att nå det målet är att göra patienterna mer delaktiga.  - Tillsammans med patienterna gjorde man snyggt på avdelningarna, berättar Ing-Marie Wieselgren. Man bytte möbler och målade. Man gjorde tydliga dagsscheman. Man frågade patienten vad är det som är jobbigt. Ja, det är att vänta. Okej, vi talar om när olika saker ska hända. Vi ser till att du får bestämda tider till läkarsamtal.  Men i de här akuta situationerna då, för nu pratar du om att måla väggar och ha fina möbler, men just i de här akuta situationerna vad finns det där för metoder som man kan tillämpa när man ska försöka gå en annan väga än att till exempel bälta en patient? - Framförallt är det att vara tidigare, att se innan. Att tillsammans lära känna när det är en uppladdning på gång. Eller när blir en person rädd. Och vad kan vi göra i stället.  Och att när du väl måste ta till det, att det då upplevs så bra som det bara går av dem som är med om det.   "Bättre vård - mindre tvång" riktade sig främst till vuxenpsykiatrin. Nu har SKL startat ett nytt liknande projekt där metoderna ska läras ut till personal inom barn- och ungdomspsykiatrin. Men det finns redan exempel på hur andra kliniker minskat antalet tvångsåtgärder. På BUP i Halland har man utvecklat en egen metod. Håkan Jarbin är chefsöverläkare på BUP i Halland och sitter även i Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatris styrelse.  - Vi har ju bälte i Halland, men det var flera år sedan någon låg i det nu... Nu säger fel.... tror inte att det har varit någon på tre år, men det är jag inte säker på.  I Halland har de i stor utsträckning lyckats undvika att spänna fast unga i bältessäng.  - Men det är ändå en trygghet att det finns möjligheten att göra det, att ha möjligheten men inte använda den utan jobba på relation istället, säger Håkan Jarbin. Man måste skapa en allians snarare än att hindra dem totalt från att skada sig själva. Så vi låter dem skada sig till viss del utan att ingripa med våld och kraft utan försöker ha en dialog och få igång ett annat sätt att hantera det på. De får dunka sig tills det blir blåmärken, de får rispa sig tills det kommer lite blod, vi stoppar inte det. Och stoppar man det direkt så är risken att det blir en upptrappning och ständiga bältesläggningar och då förstärker man det beteendet och det är det beteendet som allting snurrar kring och då har man målat in sig i ett hörn. Och när de börjar de skada sig så försöker vi bortse från det och locka dem till annat. På BUP i Halland har man försökt få patienterna att fundera över vad de vill göra med sina liv, att se framåt, att vara fysiskt aktiv, spela pingis, gå en promenad och ha ett fullt dagsschema. - Och är det så att de försöker skada sig lite till så lägger man en kudde emellan men man går inte i clinch i dem, säger Håkan Jarbin. Det kan ju synas lite tufft att låta någon skada sig men det är så viktigt att det är personen själv som börjar ta vård om sig själv och att man inte får fysiskt bråk kring samarbetet. I första skedet. Man ska inte säga att bälte inte behövs för det gör det, men om man kan ha bälte utan att använda sig av det, då är det det bästa. Det kräver väldigt mycket personal och en väldig förmåga och sinnesnärvaro från personalen att vara med i detta och hitta utvägarna. Och ta risker som det innebär, för det måste man göra. Men då måste man också ha koll på läget och kunna samarbeta. Så det är en jättesvår och jättebesvärlig vård. Både chefsöverläkaren för BUP i Halland, Håkan Jarbin och Ing-Marie Wieselgren på Sveriges Kommuner och Landsting, säger alltså att det finns metoder att ta till som kan minska tvångsåtgärderna inom den slutna barn- och ungdomspsykiatrin.   När vi i första programmet i vår serie berättade om Amanda - den flicka som upprepade gånger spänts fast i en bältessäng på BUP-kliniken i Stockholm - så fick vi mejl från Norge. I det berättade en psykiater att när de jobbat med självskadepatienter där, då upptäckte de att ju fler tvångsåtgärder man genomför, desto mer ökar man patientens självskadebeteende.  Vi ringer till Norge och Bodø där Juwamer Mavlud arbetar som psykiater på Nordlandssykehuset i Nord-Norge. Han svensk psykiater och när han kom till Norge 1997 reagerade han på hur man behandlade unga med självskadebeteende.  - Självskadebeteende blev behandlat nästan som en allvarlig sjukdom. De blev underlagt tvång och tvångsmedicinering och så vidare och så vidare. Jag vill kalla det för desperationsbehandlingsupplägg helt enkelt. Juwamer menar att tvångsåtgärder gör att patienterna riskerar att hamna i ett kroniskt självskadebeteende och påbörjade därför ett förändringsarbete. - Tvång var förbjudet, totalt förbjudet, tvång skulle icke förekomma över huvud taget.  Nu arbetar de utifrån huvudtanken att självskadebeteendet inte ska betraktas som en psykisk sjukdom utan som en beteendestörning som patienten själv får ta ansvar för.  - Men självaste skadebeteendet är ett symptom som vi kallar för kommunikativt värde, dvs att du kommunicerar med omvärlden för att du inte kan ge uttryck för det som plågar dig. Nyckeln är att man ger ansvar tillbaka till patienten, men det ska inte ske över en natt.  I Bodø arbetar de efter principen att patienterna i möjligaste mån ska leva sina liv hemma och inte alls läggas in. - Håll dem borta från avdelningarna så mycket som möjligt för att undvika kronofisering och institutionalisering, säger Juwamer Mavlud.  För att undvika att patienterna hamnar i ett kroniskt självskadebeteende, så får de fortsätta att leva i sin vanliga vardag, men med tillgång till en samtalskontakt. Men på Nordlandssykehuset har de också vad som kallas brukarstyrda platser. Om en patient börjar må riktigt dåligt, då kan han eller hon ringa till sjukhuset och be om att få komma in direkt - utan att behöva gå via sin husläkare eller en akutmottagning.  De lägger i princip in sig själva. - De ingår ett kontrakt, du kommer in och när du kommer in så är det så att det bli max 4-5 dygn eller kortare, oftast är det väl 2 dygn, berättar Juwamer Mavlud. Det är individuella kontrakt man skriver. Om det är självskador så är det förbjudet att skada dig. Om det är folk som har missbruksproblem, då är det förbjudet att missbruka på avdelningen. Och man skriver individuella kontrakt med de enskilda patienterna som får erbjudande om att komma dit. Alltså, det införde jag, självskadeförbud. Du är välkommen hit men det ingår att icke skada sig själv. Om det sker, även om det så är mitt på natten, så blir du utskriven. Då får du vara på hotell. Tro't eller ej blev det ingen självskadning mer.    Under arbetet med Kalibers serie om den slutna barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige så har vi mött flera experter som har strategier för hur man kan undvika situationer liknande den som uppstått på BUP-kliniken i Stockholm.  Inom BUP i Halland, som vi hörde om, stoppar man inte direkt unga med skadebeteende från att göra sig själva illa, i Norge har man tvärtom infört nolltollerans.  För Åsa Nilsonne som är professor i medicinsk psykologi - och har jobbat med unga kvinnor med gravt självskadebeteende - är lösningen terapi.   - Det är ju någon slags desperat sista lösning när en patient inte kan styra sitt beteende alls.  Och då måste man ju arbeta, för det första med att förebygga så att folk inte ska hamna i en så extrem känslomässig situation. Och för det andra med att hitta andra sätt att hantera den extrema känslan när den väl uppstår.  Hur förebygger man sådant?  - Man försöker förstå vad är det för situationer som är särskilt sårbara eller särskilt svåra för den här människan att hantera. När är det hennes ångest väcks. Om situation är, till exempel, att hon blir väldigt rädd, då får man dels försöka lära henne egna strategier för att lugna ner henne, dels lära henne att använda personalen i förebyggande syfte. Att säga att nu är jag på väg att bli så här rädd, nu behöver jag känna mig trygg, jag behöver att någon sitter och pratar med mig, något som gör att känslan går ned. Alla känslor kan ju när som helst gå i riktning mot att de blir mer starka eller mindre starka och då måste man lära sig vad som kan dämpa känslan för den här personen. För den som blir patient och har den här typen av svårigheter med sina känslor, hon klarar inte att göra det här själv, då hade de inte varit patient. Hon behöver inte bli tillsagd att "Lugna ner dig!", därför att problemet är att hon inte vet hur man gör för att lugna ner sig när det blir så här besvärligt. Åsa Nilsonne är självkritisk till hur man inom vården ibland ser på psykiskt sjuka människor som inte kan styra sitt beteende. - Av någon anledning blir vi inom vården väldigt provocerade av detta. Vi blir inte provocerade när någon får ett epileptiskt anfall, för det förstår vi att personen inte kan rå för. Men vi blir provocerade när någon får ett vredesutbrott eller en panikattack därför att vi tycker att folk borde kunna skärpa sig eller borde förstå att så gör man inte. Då blir det inte sällan konflikter. Det blir inte sällan en slags maktkamp och då kan bältet komma in som ett led i den maktkampen, att man har det maktmedlet att lägga någon i bälte när man inte lyckas lösa problemet på annat sätt.    Vi lämnar vår granskning om bältning och självskadebeteende. I vårt andra program visade vi hur användningen av antipsykotiska läkemedel - såsom neuroleptika - har ökat mycket inom BUP och att det saknas kontroll över de allvarliga biverkningar som kan uppstå - framförallt hos barn.  Förra veckan berättade vi om Claudio som höll på att mista livet när han vårdades på BUP-kliniken i Stockholm. Han var 15 år när han blev sjuk. Så här berättade hans föräldrar om mötet vården. - När han kom dit, den här läkaren, jag kommer aldrig att glömma henne, började proppa honom med mediciner. Vad sa läkaren då till er om de här medicinerna? - Läkaren sa att det här var det bästa. Hon visste vad hon höll på med. Hon hade mycket erfarenhet. Hon kunde allting, säger Claudios mamma Angela. - Vi trodde på medicinerna. Vi trodde de skulle hjälpa, berättar Claudios pappa som också heter Claudio. Vi kunde läsa i journalen att Claudio behandlades med fyra olika neuroleptika. När vi låtit experter titta i Claudios journal så menar de att han fått onödigt många mediciner samtidigt. Mediciner som riskerar att ge mycket svåra biverkningar. Dessutom kunde vi konstatera att sättet som Claudio medicinerades på stred både mot Socialstyrelsens och BUP:e egna farmakologiska riktlinjer. För Claudio ledde biverkningarna att han till slut kollapsade. - Och när vi kommer tillbaka till avdelningen, vi ser att Claudio kan inte gå, berättar hans mamma. Hans hand hade dragit upp sig så här. Och benen också. Och han dreglade. Halva sidan var förlamad. Claudio blev väldigt sjuk av medicinerna och familjen har anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg.  - Till sist, vi trodde att Claudio kommer att dö här. Ja, det trodde vi, berättar föräldrarna. Enligt chefsläkaren Sten Jacobson som sitter i psykiatriledningen för Stockholms sjukvårdsområde - och som ansvarar för vården på BUP-kliniken - bör läkarna vara mycket restriktiva med neuroleptika.  - Det är oerhört viktigt.  Varför då?  - För att neuroleptika har biverkningar.  Sten Jacobson anser att det är ytterst väsentligt att läkarna på kliniken följer de riktlinjer som finns. Om de frångår dem måste läkarna kunna motivera sina beslut. Han säger att psykiatriledningen nu kommer att granska Claudios fall - och även hur läkare på kliniken förhåller sig till riktlinjerna.  - Självklart måste vi granska det. Jag anser att det är allvarligt.  Jessica Ericsson, ordförande i Folkhälso- och Psykiatriberedningen i Stockholms läns landsting reagerar starkt på Kalibers uppgifter om Claudios vård. - Med anledning av programmet i måndags om en kille som hade fått väldigt tung medicinering på ett sätt som lät - det lät förskräckligt, helt enkelt - så har jag pratat med förvaltningen igår om att vi behöver ha en medicinsk revision här där man går igenom journalerna, för att se att man faktiskt kikar över hur ser det ut. Använder man rätt mediciner vid rätt tillfälle? Hur sker uppföljningen? För det som beskrevs kring den killen, sånt ska inte förkomma. Och det är väl jättebra att han har gjort en IVO-anmälan. Stockholms läns landsting ska nu alltså se över sina rutiner. Chefsläkaren i psykiatriledningen, Sten Jacobson, säger att han välkomnar Kalibers granskning.  - Min bestämda uppfattning är att det har blivit betydligt bättre på kliniken, men det återstår fortfarande mycket arbete.   Personalen slog larm 2013, man skulle komma till rätta, men så har man ändå inte gjort det. Personalen vittnar fortfarande om att de här avskiljningarna på RIA-avdelningen sker på ett otillåtet sätt. Personal vittnar om att man ibland bältar i förebyggande syfte. Hur kan det bli så, när man har fått den här kritiken och ska förbättra sig, men så blir det inte bättre?   - Jag anser att det har skett en förbättring, men det finns fortfarande en hel del saker att åtgärda. Och de här Kaliberprogrammen nu, innebär ju att ja, vi har ju alldeles tydligt som ledning, vi måste ju skärpa vår interna granskning, så att vi verkligen är säkra på att förbättringarna faktiskt har skett.  Hur ska ni säkerställa, från ledningens sida nu då, att det kommer att bli bättre och mer patientsäkert för de barn och unga som är intagna på kliniken?  - Vi gör en genomgripande intern revision av både styrdokumenten men också hur de tillämpas i praktiken.  Sten Jacobson är självkritisk också när det gäller Amanda - hon som isolerades i över tre veckor och blev fastspänd i en bältessäng 44 gånger under tre och en halv månad. - Det kan jag hålla med om att där verkar det som att vi har brustit då.     Reportrar: Helene Almqvist och Mikael Funke Research: Emilia Mellberg Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Ibland kan en flytt på några mil innebära en total förändring av människans liv. Så var det för Charlotta som i mitten av 1800-talet bröt upp från sin gård och flyttade in till lärdomsstaden Uppsala. Flytten för Charlotta var bara några få mil i geografin men steget var långt ändå; från landsbygden och jorden till staden och studierna där hennes söner skulle få studera vid Universitetet. Hennes radikala beslut har färgat hennes efterkommandes liv och tankar. Det menar hennes barnbarns barnbarn Stefan Torssell. - Man diskuterar ju ofta om det är arv eller miljö som påverkar oss. Men jag har förstått att vi har ytterligare en faktor och det är en familjeidé, säger han.   - Familjeidén är osynlig, men vi får den itutad i oss. Jag fick den från min morfar, som antagligen fick den från sin far som väl fick den från Charlotta.  I vårt fall handlade det om att man ska göra sin plikt, att det ska vara ordning och reda, och man ska vara krävande -  mot andra men också mot sig själv. Charlotta, det var Stefan Torssells morfars farmor, och Stefan och jag träffas på den plats där hon bodde, som ung och nygift. Det är en vacker vit gård med en gammal och en relativt ny flygel på ömse sidor av gårdsplanen. En gång i tiden var gården omgärdad av skogar ängar och fält, idag ligger den mitt i det lilla samhället Knivsta, just där den gamla landsvägen gick mellan huvudstaden Stockholm och lärdomsstaden Uppsala. - Det här är Särsta värdshus, som på den tiden hette Segersta. Hit kom Charlotta i slutet av 1830-talet. Hon var dotter till gästgivardottern från Märsta Ny, och gifte sig med Carl Fredrik som hade samma bakgrund. De flyttade in och drev jordbruk, fick en stor kull med barn. Ett av dem, en dotter dog 1851, och samma år dog Carl Fredrik i en olycka. Han körde häst och vagn, men körde i diket och fick hästen över sig.    - Många år senare fick jag höra av en släkting som viskade fram att "...han nog hade druckit sprit"! Det var en familjeskandal, konstaterar Stefan Torssell.    Men familjens sorger var inte slut, för ytterligare något år senare dör också den äldsta dottern.   - Och det var då Charlotta fattade sitt beslut. Vi går in i den gamla gården där Stefan Torssells anmoder en gång styrde och ställde. En hel del är förändrat och moderniserat, idag är håller man kurser och konferenser här. Vi slår oss ner i den gamla salongen och pratar om Charlottas beslut att lämna allt detta invanda. Vid tiden för hennes uppbrott hade industrialiseringen startat och jordbruket börjar tappa något i betydelse, och Stefan Thorsell tror att Charlotte förstått vad det skulle innebära för förändringar redan när hon var ung. - Hon förstod att gården inte skulle räcka till alla hennes söner, hon måste hitta på något. Stefan har gjort sig en bild av hur Charlotta, redan när hon var liten och gick och serverade på föräldrarnas värdshus, förstod att det var en ny tid som bröt in.    - Hon måste hört folk tala om hur städerna växte och om jorden som inte längre skulle kunna föda alla som förr. Men Charlotta bröt inte bara upp från gården, hon bröt också med den konvention som rådde i tiden när hon valde att fortsätta leva ensam sedan hennes make hade dött. Hon tog med sig sina fem egna söner, och dessutom sin egen systers yngste son till det hus som hon köpte i Uppsala. Vid flytten var den äldste av pojkarna sexton år och den yngste 6. - Syskonbarnet Carl-Ture har skrivit brev om hur de hade det. Han skrev att sämjan mellan barnen var god, men det var hård drill och disciplin som gällde, det var kallt i rummen där de fick sitta och studera. Charlottas söner utbildade sig i yrken som, visserligen var teoretiska, men som ändå i mångt och mycket hade med praktiska saker att göra inom industri och jordbruk. En blev lantmätare, en lantmästare, båda yrken kopplade till familjens gamla liv med jorden. Men en son bytte inriktning, tog ett steg bort från jorden och blev med tiden professor i medicin. Också i generationen efter vad det den praktiska nyttan som var viktigast. Man skulle kunna tänka sig att Charlottas barn och deras efterkommande blev inbitna akademiker allihop, och det var visserligen sant för några, men riktigt så rak var ändå inte vägen. Stefan Torssell menar att Charlottas tankegods, det som hon lämnade i arv, innebar att studier visserligen var bra och eftersträvansvärt, men de måste ju leda till något praktiskt - till bättre kunskaper om hur jorden ska brukas, eller till förståndiga ingenjörsinsikter. Att studera kunde vara roligt, det förstod nog inte Charlotta. - Jag tror aldrig att Charlotta såg utbildning som ett intellektuellt nöje, utan det var ett redskap för att nå de mål man vill. "Vet man inte vad man ska bli så ska man arbeta." Charlotta själv levde resten av sitt liv mitt i Uppsala, hon var 80 år när hon dog. Systersonen Carl-Ture skrev ett brev där han beskrev begravningen, och det handlade om hur trevligt de hade haft de "hvad de åto" och hur de åkte med häst och vagn - men inte ett ord om Charlotta. - Jag tror att de var rädda för henne. Inte ett ord av saknad finns det i brevet. Jag tror att jag är den person på denna jord som kanske saknat henne mest, skrattar Stefan Torssell. Spår av studenter i arkiven Studentlivet i Uppsala har lämnat många spår. Och de allra flesta handlingarna finns bevarade på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva. Marta Ronne är litteraturvetare och har bland annat undersökt hur universiteten skildras i skönlitteraturen. Hon har plockat fram mängder av handlingar som berättar om studentlivet förr, både från nationerna men också universitets egen dokumentation, som till exempel matriklar universitetskataloger och inte minst seminarieprotokoll där man kan följa hur enskilda studenter resonerade i olika frågor under lektionstid. - Man kan se konkreta personer träda fram. Till exempel om man läser i ett seminarieprotokoll om handlade om ex barockens litteratur, så står det prydligt angivet vem som pratade under lektionen. Det kan står att kandidat Andersson reser frågan om något och som kandidat Åhlander svarar på. Och att ex fröken Andersson begär ordet och håller ett kort anförande om något. Marta tar fram en nationsmatrikel från Göteborgs nation 1886-1905. Studenterna var förr liksom nu anslutna till nationer som knöt ihop studenter från samma geografiska område. I den här matrikeln kan man läsa om de anslutna studenterna, var de var födda, vilket län de kom från, vad fadern arbetade med, vilket läroverk de fått sin undervisning vid mm.  - Sen har man också noterat vad personen fick för anställning, berättar Marta Ronne. Karl Harald Ölander född 1866 i Kristiania. Fadern arbetare. Erhållit undervisning vid Göteborgs högre latinläroverk 1880 till 1887. Blev folkskollärare i Göteborg 1895. Jonas Vilhelm Lindskog född 1869. Fadern provinsialläkare. Erhållit undervisning vid Göteborgs allmänna läroverk. Avlade medicine kandidatexamen i Stockholm november 1892. Död 1901. Frans Gerhard Torén född 1868 i Göteborg. Fadern bleckslagare. Fortsatte sina studier vid Göteborgs Högskola och emigrerade till USA. - Ända in på i början av 1900-talet så fanns det i universitets- och nationsandan något liknande In loco parentises, man var nästan som ställföreträdande förälder. I Nationsmatriklarna kan man följa studenterna och Marta Ronne säger att det fanns en känsla av ibland livslång tillhörighet bland studenterna. - Det noterades inte bara vad studenterna fick för anställning utan även om de avled som unga. Vid förra sekelskiftet sörjde familjerna i första hand för pojkarnas utbildning. Och det var framförallt föräldrarna som sörjde för deras utbildning. - Den fattiga studenten är ingen myt och i romanen "Tre terminer" av Fritiof Nilsson Piraten är det väl beskrivet. Där fadern specificerar alla utgifter som han tänker sig att sonen kommer att ha. Problemet var att livet inte såg ut så för de manliga studenterna eftersom studentlivet var kryddat med allehanda nöjen, som att dricka portvin och umgås med kamrater. Dels har vi den allvarsamma delen av försörjningen som handlar att klara av hyran för sitt rum, kunna köpa kurslitteratur och vara anständigt klädd. Detta skulle pengarna hemifrån räcka till, men det gjorde de ofta inte, berättar Marta Ronne. - Och då ska man komma ihåg att många studenter kom från ytterst obemedlade familjer och därför var det ganska vanligt att studenter gav lektioner för exempelvis borgerskapets barn. Från mitten av 1800-talet och fram till förra sekelskiftet fanns det en sorts låne- och växelindustri bland studenterna. - De lånade pengar av varandra och skrev på varandras växlar och många gick runt och bar på ganska stora skulder. Men Marta Ronne säger att hon inte hört talas om någon kvinnlig student som skulle ha givit sig in i det, utan det var männens studentliv som krävde större tillgångar. Det här kan man utläsa i memoarer och minnen som studenterna skrivit. Marta tar fram en svart vaxad anteckningsbok från sitt eget nationsarkiv; Sörmlands - Närkes arkiv. - De här anekdoterna behöver inte nödvändigtvis vara sanna, men de hjälpte till att bygga upp bilden av studentkulturen och studentromantiken. Det handskrivna häftet Marta tagit har namnet "Hågkomster" och är skriven av F T H Hagberg. Där finns bland annat berättelsen om konditorn Aron Fors. Marta Ronne har tillsammans med sin man Erik Ronne skrivit studenthistoriska artiklar i studenttidningen Ergo. Länk till den sidan finns nedan. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Peter Öberg och Tommy Engman   Sänds även i natt kl. 02.02 och på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby

Nyheter

Nyheter

De uteslutna vägrar se sig besegrade och de nya Ungsvenskarna slipar sina argument. Tendens är med i de unga politikernas korridorer efter åren av slitningar mellan moderparti och ungdomsförbund. Sverigedemokraterna sparkade ut sitt ungdomsförbund efter att Jessica Ohlson valdes till ordförande. Istället startar partiet ett nytt ungdomsförbund, som leds av 19-årige Tobias Andersson. I del två av Tendens serie om SDU:s konflikt med moderpartiet är vi med när Tobias Andersson förbereder sig för sitt första politiska framträdande som ordförande. Han slänger triumferande ut tre rivaliserande ungdomsordföranden ur sin loge och berättar efter debatten om hur han hämtar inspiration ur Niccolò Machiavellis Fursten.  Samtidigt börjar uteslutna SDU-ordföranden Jessica Ohlson, som i förra avsnittet var säker på att vinna maktkampen med moderpartiet, inse att loppet är kört. Gustav Kasselstrand däremot, som byggde upp Sverigedemokraternas ungdomsförbund under sina fyra år vid makten, tror fortfarande att han i framtiden kan få amnesti och kanske till och med bli partiledare när Jimmie Åkessons styre är över.  Om du vill kommentera programmet finns vi på sociala medier. Reportrar Sigge Dabrowski och Ninos Chamoun. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

"En dröm om en eftermiddag med en kvinna som jag inte kände" av Robert Bly. Översättning: Tomas Tranströmer Uppläsare: Christian Fex Diktsamling: "Rader som är korsvägar" Förlag Ellerströms 1992 Musik Joseph Haydn: Andra satsen ur Pianosonat nr 1 C-dur Exekutör Marc-André Hamelin, piano Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Det handlar om att ändra hela den industriella civilisationen och göra den koldioxidfri. Det är ingen liten uppgift för klimattoppmötet i Paris som inleds idag. - Ett kommatecken kan vara helt avgörande för betydelsen av en mening. Det gäller att hitta den lösning där alla kan känna att de har vunnit något, konstaterar Turesson som i tolv år var Sveriges chefsförhandlare i klimatfrågan. I Vetandets värld samtalar Ekots Annika Digréus, som i många år bevakat klimatfrågan för Sveriges Radio, med Anders Turesson om hur klimatförhandlingar går till, inför mötet i Paris i december. Turesson ser läget inför Parismötet som ett helt annat än det inför Köpenhamnsmötet 2009, som inte lyckades nå fram till något bindande avtal. I Paris försöker man att ge utrymme för aktörer som städer, företag och organisationer att manifestera sina förhoppningsvis högt ställda ambitioner. - På så vis kan det byggas upp ett tryck underifrån. Det tycker jag är intressant för föreställningen om vad som är möjligt skapas i hög grad underifrån. Av företag och organisationer och kommuner, som hittar nya lösningar och tar fram nya produkter, säger Anders Turesson. Han tror att detta i förlängningen förändrar länders inställning till hela klimatfrågan och vad som kan göras. - Sedan Köpenhamn har vi sett ett stort genombrott för sol- och vindkraft till exempel. Vi ser hur nya teknologier gör jättesprång. Och därmed börjar hela nationer resonera i nya termer, och se möjligheter som de tidigare inte såg. Samlat material om klimatmötet Reporter: Annika Digréus Sänds även i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyhetsprogram Mozarts Trollflöjten i en både vacker och kitschig uppsättning på Oslooperan. Men vi tar också upp en ögonöppnande utställning på Bildmuseet i Umeå och talar med en syrisk konstnär i Haparanda.

Kultur

Essä om filmberättande, bildspråk och 3D-teknik, av kulturradions Mikael Timm. Sänds även kl. 20.45 och kl. 00.45.

Kultur

Programledare: Urban Björstadius. Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om varför tv:s julkalendrar så ofta väcker starka reaktioner hos tittarna. I en serie program om folkloristik och folklivsforskning svarar folkloristen Tora Wall på olika lyssnarfrågor och i veckans program handlar det bland annat om julkalendrar förr och nu. Dessutom berättar Tora Wall om hur det gick till när helgonet St Nikolaus förvandlades till våra dagars jultomte, och om hur gamla tiders julbockar har påverkat hur våra dagars tomtar delar ut julklappar. Har du frågor om nya trender och gamla traditioner kan du skicka dem till eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm. Programledare är Urban Björstadius. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natten mot onsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Rawaa Khiyachi från Syrien bearbetar flykten i sin konst och möter finska konstnären Hanna Kanto. Och pjäsen om när Haparanda var världens nålsöga 1915, påminner om dagens situation vid gränsen. -Att måla är mitt sätt att fly från verkligheten, säger Rawaa Khiyachi, konstnär i Haparanda på flykt från Aleppo i Syrien. Kanske verkligheten kommer fram medan jag målar. Hon är en av omkring 400 flyktingar som bor på flyktingförläggningen Cape East i Haparanda. Kulturchefen i Haparanda kommun har lånat ut ett litet rum på Folkets Hus för att Rawaa ska ha någonstans att måla.   Rawaa Khiyachi är surrealist och hennes konst handlar ofta om kvinnors situation och ofrihet. För tre år sen bombades hennes hus i Aleppo och jämnades med marken. Hon flyttade till sin mor norr om Aleppo. Extrema islamister har hotat henne och sagt att hon måste sluta upp med sin konst och särskilt med att måla nakna kroppar. I höstas flydde hon från Syrien tillsammans med dottern Boran, 16 år. Kvar i Aleppo finns 20-årige sonen Ahmad, som också är konstnär. Pengarna för att fly räckte inte till honom. I Haparanda går ryktet att Rawaa målar på Folkets Hus. Det gör konstnären Hanna Kanto nyfiken.  -Det är jätteintressant att en konstnär har flyttat hit från Syrien. Hon kommer från en helt annan värld och sen det finns inte så mycket konstnärer här i Haparanda/Torneå, så jag är jättelycklig att det kommer nya, säger Hanna Kanto som söker upp Rawaa för att lära känna henne. Men Rawaa kan inte följa med Hanna för att titta på hennes målningar. Hanna har sin ateljé i Torneå på andra sidan gränsen. I Folkets hus i Haparanda repeterar också några skådespelare pjäsen "En enkel över Haparanda" som handlar om åren under första världskriget 1914-1918. Då var Haparanda världens nålsöga, den enda gränspassagen där de krigförande länderna i Europa kunde utväxla krigsfångar. Hit kom också många flyktingar på den tiden. Skådespelarna Pia Suonvieri, Adam Huuva och Ahmadziya Gohari beslöt att spela pjäsen i höst igen för att den påminner mycket om dagens situation i Haparanda. Sänds även i morgon kl. 18.15 och natt mot fredag kl. 04.02.

Kultur

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Programledare: Louise Epstein. Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyhetsprogram Kulturnytt börjar i Paris, landar på hemsidor och låttexter där, besöker Övre Kågedalen fast i Kärrtorp och talar om ljushyade personer som spelar kineser i amerikanska filmer. Sänds även kl. 21.35.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Studio Ett från Paris, Solpaneler i Indien, Malmömässan har blivit övernattningsplats, Att regera och samtidigt vara i opposition, Asylrätten, Prestera och bli bedömd i tv - ny trend även för barn. Sänds även kl. 22.12.

År 2030 ska den gröna elen stå för 40 procent av Indiens energi lovar landets regering. Samtidigt byggs nya kolkraftverk. Ekots Asienkorrespondent Margita Boström har träffat en familj på den indiska landsbygden som just fått sin första el.

Idag inleds klimatmötet i Paris och Studio Ett sänder delar av programmet direkt därifrån. Programledare Ci Holmgren finns på plats. Hör vår korrespondent Beatrice Janzon, Ekots miljöreporter Annika Digreus, statsminister Stefan Löfven (S), ärkebiskop Antje Jackelén och Caroline Westblom från Push Sverige.

Den 16 november öppnade Migrationsverket i Malmö en tillfällig vänthall för asylsökande i Malmömässan. Här var det tänkt att nyanlända asylsökande skulle vänta tills de kunde bussas vidare till något av Migrationsverkets kontor i landet för att bli registrerade. Men hallen har blivit en övernattningsplats där folk blir kvar i flera dagar eftersom Migrationsverket inte hinner registrera alla asylsökande i samma takt som de kommer. Vår reporter Anna Bubenko var där i förra veckan – hör hennes reportage.

Barn som ska baka, laga mat eller på annat sätt prestera, bli bedömda - och kanske också utröstade - i TV, verkar vara den nya trenden. Hur skiljer sig dagens tävlingsprogram för barn, mot dåtidens? Hur kan det påverka barn att medverka i dessa produktioner och hur väljs deltagarna ut? Hör Mats Ekström, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, Ulrika Hult, psykolog och TV4:s programchef Anna Rastner.

Förra veckan presenterade regeringen ytterligare åtstramningar i flyktingpolitiken. Förutom att rätten till familjeåterföreing begränsas ska id-kontroller införas även på bussar och tåg på väg in till Sverige. För Miljöpartiet togs det här beslutet under stor vånda. Språkrören har beskrivit beslutet som "skit" och att gränsen nu är nådd för ytterligare förslag på flyktingområdet. Hör vår politiske kommentator Tomas Ramberg, och Peter Eriksson (MP).

Vad innebär det att urholka asylrätten? För att försöka reda ut det tar vi hjälp av Matthew Scott, doktorand i flyktingrätt vid Lunds universitet.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Studio Ett från Paris, Solpaneler i Indien, Malmömässan har blivit övernattningsplats, Att regera och samtidigt vara i opposition, Asylrätten, Prestera och bli bedömd i tv - ny trend även för barn. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetsprogram Fredrik Österling blir ny chef för Helsingborgs symfoniorkester och konserthus. Alexander Mörk Eidem regisserar Mozarts Trollflöjten på Oslooperan - vi recenserar. Sänds även kl. 23.50.

Kultur

Programledare: Marie Lundström. Hör Klas Östergren om hur en novell ska börja och sluta, hör Nina Lekander och Qaisar Mahmood i Bokcirkeln, och var med när vi slår upp en ny, stor och vacker bok om poeten Tomas Tranströmer. Det är en bok som är tung att bära men lätt att läsa. Författaren Klas Östergren har kommit ut med en nästan sjuhundrasidig lunta med Samlade noveller, skrivna under trettio års tid. Här finns berättelser som Veranda för en tenor, Vardagkväll före sekelskiftet, Röd jul och Ravioli. Vi snor formatet och bjuder på en serie intervjunoveller med författaren. Hur ska det går för Esther Greenwood? Huvudperson i Glaskupan av Sylvia Plath. Författarna Nina Lekander och Qaisar Mahmood brottas med frågan och bokcirklar i romanens intensiva mittparti, vi har läst kapitel 8 - 13. Och så öppnar vi dörren till ett mycket märkvärdigt litterärt skafferi, poeten och nobelpristagaren Tomas Tranströmers hemarkiv. Och ur skafferiet kliver nu en bok fram, I arbetets utkanter heter den, med valda delar av Tranströmers dagböcker, manuskript, brev och fotografier. Urvalet har gjorts av Monica och Tomas Tranströmer tillsammans med redaktören Magnus Halldin, och boken har formgetts av Nina Ulmaja. Från i lördags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

De uteslutna vägrar se sig besegrade och de nya Ungsvenskarna slipar sina argument. Tendens är med i de unga politikernas korridorer efter åren av slitningar mellan moderparti och ungdomsförbund. Sverigedemokraterna sparkade ut sitt ungdomsförbund efter att Jessica Ohlson valdes till ordförande. Istället startar partiet ett nytt ungdomsförbund, som leds av 19-årige Tobias Andersson. I del två av Tendens serie om SDU:s konflikt med moderpartiet är vi med när Tobias Andersson förbereder sig för sitt första politiska framträdande som ordförande. Han slänger triumferande ut tre rivaliserande ungdomsordföranden ur sin loge och berättar efter debatten om hur han hämtar inspiration ur Niccolò Machiavellis Fursten.  Samtidigt börjar uteslutna SDU-ordföranden Jessica Ohlson, som i förra avsnittet var säker på att vinna maktkampen med moderpartiet, inse att loppet är kört. Gustav Kasselstrand däremot, som byggde upp Sverigedemokraternas ungdomsförbund under sina fyra år vid makten, tror fortfarande att han i framtiden kan få amnesti och kanske till och med bli partiledare när Jimmie Åkessons styre är över.  Om du vill kommentera programmet finns vi på sociala medier. Reportrar Sigge Dabrowski och Ninos Chamoun. Från kl. 11.03.

Sociala frågor, Repris

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Essä om filmberättande, bildspråk och 3D-teknik, av kulturradions Mikael Timm. Från kl. 13.20. Sänds även kl. 00.45.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Nyhetsprogram Kulturnytt börjar i Paris, landar på hemsidor och låttexter där, besöker Övre Kågedalen fast i Kärrtorp och talar om ljushyade personer som spelar kineser i amerikanska filmer. Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Minnet av en förtrollande augustiträdgård full av fjärilar. Staffan Westerberg är skådespelare, regissör och författare. Redan som barn intresserade han sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och målad dekor av allehanda slag skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern. Staffan har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms Stadsteater, Norrbottensteatern, Uppsala Stadsteater och på Brunnsgatan Fyra. Han är bland mycket annat känd för sitt nyskapande barnprogram Vilse i pannkakan från 70-talet och otaliga teater-, film- och tv roller och manus. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Studio Ett från Paris, Solpaneler i Indien, Malmömässan har blivit övernattningsplats, Att regera och samtidigt vara i opposition, Asylrätten, Prestera och bli bedömd i tv - ny trend även för barn. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Översättning: Tomas Tranströmer Uppläsare: Christian Fex Diktsamling: "Rader som är korsvägar" Förlag Ellerströms 1992 Musik Joseph Haydn: Andra satsen ur Pianosonat nr 1 C-dur Exekutör Marc-André Hamelin, piano Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Studio Ett från Paris, Solpaneler i Indien, Malmömässan har blivit övernattningsplats, Att regera och samtidigt vara i opposition, Asylrätten, Prestera och bli bedömd i tv - ny trend även för barn. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Nyhetsprogram Fredrik Österling blir ny chef för Helsingborgs symfoniorkester och konserthus. Alexander Mörk Eidem regisserar Mozarts Trollflöjten på Oslooperan - vi recenserar. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris