Skriv ut sidan
Länk till sidan

SR, P1 2015-12-01

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Louise Epstein. Från i eftermiddags.

Anmärkning
Underhållning, Repris

Tablåinnehåll
Essä om filmberättande, bildspråk och 3D-teknik, av kulturradions Mikael Timm. Från igår eftermiddag.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Landets enda radioprogram om skolan. Vi belyser, granskar och diskuterar aktuella frågor. UR Från i fredags.

Anmärkning
Utbildning, Repris

Tablåinnehåll
Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Anmärkning
Fritid och hobby

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Ibland kan en flytt på några mil innebära en total förändring av människans liv. Så var det för Charlotta som i mitten av 1800-talet bröt upp från sin gård och flyttade in till lärdomsstaden Uppsala. Flytten för Charlotta var bara några få mil i geografin men steget var långt ändå; från landsbygden och jorden till staden och studierna där hennes söner skulle få studera vid Universitetet. Hennes radikala beslut har färgat hennes efterkommandes liv och tankar. Det menar hennes barnbarns barnbarn Stefan Torssell. - Man diskuterar ju ofta om det är arv eller miljö som påverkar oss. Men jag har förstått att vi har ytterligare en faktor och det är en familjeidé, säger han.   - Familjeidén är osynlig, men vi får den itutad i oss. Jag fick den från min morfar, som antagligen fick den från sin far som väl fick den från Charlotta.  I vårt fall handlade det om att man ska göra sin plikt, att det ska vara ordning och reda, och man ska vara krävande -  mot andra men också mot sig själv. Charlotta, det var Stefan Torssells morfars farmor, och Stefan och jag träffas på den plats där hon bodde, som ung och nygift. Det är en vacker vit gård med en gammal och en relativt ny flygel på ömse sidor av gårdsplanen. En gång i tiden var gården omgärdad av skogar ängar och fält, idag ligger den mitt i det lilla samhället Knivsta, just där den gamla landsvägen gick mellan huvudstaden Stockholm och lärdomsstaden Uppsala. - Det här är Särsta värdshus, som på den tiden hette Segersta. Hit kom Charlotta i slutet av 1830-talet. Hon var dotter till gästgivardottern från Märsta Ny, och gifte sig med Carl Fredrik som hade samma bakgrund. De flyttade in och drev jordbruk, fick en stor kull med barn. Ett av dem, en dotter dog 1851, och samma år dog Carl Fredrik i en olycka. Han körde häst och vagn, men körde i diket och fick hästen över sig.    - Många år senare fick jag höra av en släkting som viskade fram att "...han nog hade druckit sprit"! Det var en familjeskandal, konstaterar Stefan Torssell.    Men familjens sorger var inte slut, för ytterligare något år senare dör också den äldsta dottern.   - Och det var då Charlotta fattade sitt beslut. Vi går in i den gamla gården där Stefan Torssells anmoder en gång styrde och ställde. En hel del är förändrat och moderniserat, idag är håller man kurser och konferenser här. Vi slår oss ner i den gamla salongen och pratar om Charlottas beslut att lämna allt detta invanda. Vid tiden för hennes uppbrott hade industrialiseringen startat och jordbruket börjar tappa något i betydelse, och Stefan Thorsell tror att Charlotte förstått vad det skulle innebära för förändringar redan när hon var ung. - Hon förstod att gården inte skulle räcka till alla hennes söner, hon måste hitta på något. Stefan har gjort sig en bild av hur Charlotta, redan när hon var liten och gick och serverade på föräldrarnas värdshus, förstod att det var en ny tid som bröt in.    - Hon måste hört folk tala om hur städerna växte och om jorden som inte längre skulle kunna föda alla som förr. Men Charlotta bröt inte bara upp från gården, hon bröt också med den konvention som rådde i tiden när hon valde att fortsätta leva ensam sedan hennes make hade dött. Hon tog med sig sina fem egna söner, och dessutom sin egen systers yngste son till det hus som hon köpte i Uppsala. Vid flytten var den äldste av pojkarna sexton år och den yngste 6. - Syskonbarnet Carl-Ture har skrivit brev om hur de hade det. Han skrev att sämjan mellan barnen var god, men det var hård drill och disciplin som gällde, det var kallt i rummen där de fick sitta och studera. Charlottas söner utbildade sig i yrken som, visserligen var teoretiska, men som ändå i mångt och mycket hade med praktiska saker att göra inom industri och jordbruk. En blev lantmätare, en lantmästare, båda yrken kopplade till familjens gamla liv med jorden. Men en son bytte inriktning, tog ett steg bort från jorden och blev med tiden professor i medicin. Också i generationen efter vad det den praktiska nyttan som var viktigast. Man skulle kunna tänka sig att Charlottas barn och deras efterkommande blev inbitna akademiker allihop, och det var visserligen sant för några, men riktigt så rak var ändå inte vägen. Stefan Torssell menar att Charlottas tankegods, det som hon lämnade i arv, innebar att studier visserligen var bra och eftersträvansvärt, men de måste ju leda till något praktiskt - till bättre kunskaper om hur jorden ska brukas, eller till förståndiga ingenjörsinsikter. Att studera kunde vara roligt, det förstod nog inte Charlotta. - Jag tror aldrig att Charlotta såg utbildning som ett intellektuellt nöje, utan det var ett redskap för att nå de mål man vill. "Vet man inte vad man ska bli så ska man arbeta." Charlotta själv levde resten av sitt liv mitt i Uppsala, hon var 80 år när hon dog. Systersonen Carl-Ture skrev ett brev där han beskrev begravningen, och det handlade om hur trevligt de hade haft de "hvad de åto" och hur de åkte med häst och vagn - men inte ett ord om Charlotta. - Jag tror att de var rädda för henne. Inte ett ord av saknad finns det i brevet. Jag tror att jag är den person på denna jord som kanske saknat henne mest, skrattar Stefan Torssell. Spår av studenter i arkiven Studentlivet i Uppsala har lämnat många spår. Och de allra flesta handlingarna finns bevarade på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva. Marta Ronne är litteraturvetare och har bland annat undersökt hur universiteten skildras i skönlitteraturen. Hon har plockat fram mängder av handlingar som berättar om studentlivet förr, både från nationerna men också universitets egen dokumentation, som till exempel matriklar universitetskataloger och inte minst seminarieprotokoll där man kan följa hur enskilda studenter resonerade i olika frågor under lektionstid. - Man kan se konkreta personer träda fram. Till exempel om man läser i ett seminarieprotokoll om handlade om ex barockens litteratur, så står det prydligt angivet vem som pratade under lektionen. Det kan står att kandidat Andersson reser frågan om något och som kandidat Åhlander svarar på. Och att ex fröken Andersson begär ordet och håller ett kort anförande om något. Marta tar fram en nationsmatrikel från Göteborgs nation 1886-1905. Studenterna var förr liksom nu anslutna till nationer som knöt ihop studenter från samma geografiska område. I den här matrikeln kan man läsa om de anslutna studenterna, var de var födda, vilket län de kom från, vad fadern arbetade med, vilket läroverk de fått sin undervisning vid mm.  - Sen har man också noterat vad personen fick för anställning, berättar Marta Ronne. Karl Harald Ölander född 1866 i Kristiania. Fadern arbetare. Erhållit undervisning vid Göteborgs högre latinläroverk 1880 till 1887. Blev folkskollärare i Göteborg 1895. Jonas Vilhelm Lindskog född 1869. Fadern provinsialläkare. Erhållit undervisning vid Göteborgs allmänna läroverk. Avlade medicine kandidatexamen i Stockholm november 1892. Död 1901. Frans Gerhard Torén född 1868 i Göteborg. Fadern bleckslagare. Fortsatte sina studier vid Göteborgs Högskola och emigrerade till USA. - Ända in på i början av 1900-talet så fanns det i universitets- och nationsandan något liknande In loco parentises, man var nästan som ställföreträdande förälder. I Nationsmatriklarna kan man följa studenterna och Marta Ronne säger att det fanns en känsla av ibland livslång tillhörighet bland studenterna. - Det noterades inte bara vad studenterna fick för anställning utan även om de avled som unga. Vid förra sekelskiftet sörjde familjerna i första hand för pojkarnas utbildning. Och det var framförallt föräldrarna som sörjde för deras utbildning. - Den fattiga studenten är ingen myt och i romanen "Tre terminer" av Fritiof Nilsson Piraten är det väl beskrivet. Där fadern specificerar alla utgifter som han tänker sig att sonen kommer att ha. Problemet var att livet inte såg ut så för de manliga studenterna eftersom studentlivet var kryddat med allehanda nöjen, som att dricka portvin och umgås med kamrater. Dels har vi den allvarsamma delen av försörjningen som handlar att klara av hyran för sitt rum, kunna köpa kurslitteratur och vara anständigt klädd. Detta skulle pengarna hemifrån räcka till, men det gjorde de ofta inte, berättar Marta Ronne. - Och då ska man komma ihåg att många studenter kom från ytterst obemedlade familjer och därför var det ganska vanligt att studenter gav lektioner för exempelvis borgerskapets barn. Från mitten av 1800-talet och fram till förra sekelskiftet fanns det en sorts låne- och växelindustri bland studenterna. - De lånade pengar av varandra och skrev på varandras växlar och många gick runt och bar på ganska stora skulder. Men Marta Ronne säger att hon inte hört talas om någon kvinnlig student som skulle ha givit sig in i det, utan det var männens studentliv som krävde större tillgångar. Det här kan man utläsa i memoarer och minnen som studenterna skrivit. Marta tar fram en svart vaxad anteckningsbok från sitt eget nationsarkiv; Sörmlands - Närkes arkiv. - De här anekdoterna behöver inte nödvändigtvis vara sanna, men de hjälpte till att bygga upp bilden av studentkulturen och studentromantiken. Det handskrivna häftet Marta tagit har namnet "Hågkomster" och är skriven av F T H Hagberg. Där finns bland annat berättelsen om konditorn Aron Fors. Marta Ronne har tillsammans med sin man Erik Ronne skrivit studenthistoriska artiklar i studenttidningen Ergo. Länk till den sidan finns nedan. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Peter Öberg och Tommy Engman   Från i förmiddags. Sänds även på lördag kl. 12.05.

Anmärkning
Fritid och hobby, Repris

Tablåinnehåll
Undersökande journalistik från Göteborg. Personal och anhöriga har vittnat om barn som isolerats, spänts fast som straff och som getts tunga mediciner med livsfarliga biverkningar.  Vad hade kunnat göras annorlunda? I två program har Kaliber granskat BUP-kliniken i Stockholm. I det första berättade vi om Amanda som upprepade gånger spänts fast på en brits när hon fått svåra ångestattacker. Hennes mamma orkade inte se på, men ibland hann hon inte undan när bältningarna skedde. Det gick så fort. - Jag vet när jag har varit på avdelningen och de bara rusar in när larmet går. Det bara rusar in människor. Bara det är ju traumatiskt. Vid nåt tillfälle var det väktare som kom. Bara det att se den här väktaren med svarta handskar på mitt barn. Amanda var 14 år när hon lades in på kliniken första gången. Här vårdas barn som är upp till 18 år, barn som lider av svåra psykiska problem som till exempel självskadebeteende, djupa depressioner, psykoser och borderline. Personal har berättat att bältesläggningar ibland användes i förebyggande syfte eller till och med som straff - något som inte är tillåtet enligt lagen.  - Det är bältningar i princip dagligen, säger en skötare. - Oftare och oftare blev det så här, berättar en annan skötare. Det två skötarna i personalen har god insyn i vården tillsammans med en läkare som också vittnar: - Det eskalerade. Med tvångsåtgärder med bältesläggning med tvångsmedicineringar och Amanda blev bälteslagd ohyggligt många gånger på en kort period. Det spred sig så det var väldigt många andra som också blev bälteslagda. Det bara steg.  - Man har ingen kontroll riktigt, berättar en av skötarna. Det är en ganska fruktansvärd känsla egentligen när man står där och man vet att nu har Amanda egentligen bara ångest. Och vi kan inte hantera det här bättre än att bara lägga henne i bälte. Det är ju inte så att hon har agerat ut och slagit någon. Vid något tillfälle har hon gjort det också och försökt skada sig själv, men inte i alla lägen. Så många gånger var de här bältningarna omotiverade?  - Ja, i ett slags preventivt syfte. Det är mot reglerna och då står man där och tänker, alltså, fan, blev det här rätt nu? Vad är det jag deltar i? Kaliber har tagit del av en intern sammanställning över hur många beslut om fastspänning som fattades när det gäller Amanda. Den visar att hon - på bara tre och en halv månad 2014 - satts i bälte 44 gånger. Per-Olof Björck är klinikens verksamhetschef och har det yttersta ansvaret för vården där.  - Jag kan inte kommentera ett enskilt fall. Bältningar borde man undvika, det har jag sagt. Det låter ju orimligt för vem som helst som lyssnar.   Att använda bälte är tillåtet men bara om personen riskerar att skada sig själv eller andra. Efter programmet har flera hört av sig om sina egna erfarenheter av tvångsvård på BUP-kliniken i Stockholm. En mamma skriver om hur hennes dotter bältades där under en period. De ville ha stopp på bältningarna eftersom de gav dottern högre och starkare ångest. "Det var en spiral rakt ner i helvetet när hon blev inlagd", säger hon.  En tjej som själv låg inne samtidigt som Amanda skriver så här; "De säger att jag inte behöver skrika för att bevisa att jag mår dåligt och behöver stöd, men varför säger de då att de inte har tid när jag gråter och ber så fint jag kan? De säger att jag ska säga till innan jag skadar mig och jag säger till hela tiden men det står en tvåa i min journal och inte en trea och därmed försvinner min rättighet till sällskap i den kalla stenbyggnad som de mot min vilja stängt in mig i. Det finns ingenting att göra, jag spenderar dagarna i bältessängen, med byxor dragna som snaror kring halsen och resten av tiden bara stirrandes ut i tomma intet."   Tvångsåtgärder - som bältesläggning eller avskiljning, alltså isolering av patienter - är tillåtna i Sverige idag och hur man får använda dem är noga reglerat i flera lagar. Det finns ingen hundraprocentigt tillförlitlig statistik men när vården använder tvång så ska det rapporteras in till Socialstyrelsen. Enligt deras statistik gjorde BUP-kliniken i Stockholm förra året 108 bältesläggningar som varade upp till fyra timmar. I hela Sverige registrerades 146. Stockholmskliniken stod alltså för mer än sju av tio rapporterade bältningar inom BUP över hela Sverige förra året.  Vi har tidigare berättat om att det - redan innan Amandas tid på kliniken - slogs larm om att tvångsmedel användes i en alltför stor omfattning och på ett felaktigt sätt där. Personalen gjorde en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som senare riktade allvarlig kritik mot kliniken för att man hade brukat olika tvångsåtgärder på sätt som inte var förenliga med lagen.  Varför har bältningarna fortsatt? Och vad säger ansvariga politiker?  Jessica Ericsson från Liberalerna - alltså det som tidigare hette Folkpartiet - är ordförande i Folkhälso- och Psykiatriberedningen inom Stockholms läns landsting.  - Den beskrivning som ges i programmet är fullständigt oacceptabel och fruktansvärd. Jag blev arg, ledsen, frustrerad. För den beskrivningen av patienterna, den beskrivningen av verksamheten ska inte förekomma, inte under några omständigheter.  Hur kan det få fortsätta? - Jag hoppas att det inte fortsätter, jag tror att det här handlar om förra året.  Ja, förra året, 2014 - då Amanda spändes fast så många gånger - var ett rekordår på BUP-kliniken i Stockholm. Enligt deras egen statistik över tvångsåtgärder gjordes drygt 100 bältningar det året. Det är fler än det antal som genomfördes under 2011, 2012 och 2013 - tillsammans.  - Jag har ju varit på studiebesök på BUP-kliniken alldeles nyligen, berättar Jessica Ericsson. För att skapa min egen bild och den bild som jag fått är att man jobbar väldigt aktivt med komma till rätta med de problem som finns. Och att det har skett ganska stora förändringar bara under året.  Tvångsåtgärderna har minskat ordentligt och framför allt sedan maj ser vi en ordentlig nedgång. Men även om antalet bältningar på BUP-kliniken i Stockholm har minskat de senaste månaderna så kommer 2015 att bli ett nytt rekordår för redan i september hade man gjort fler bältningar än man gjorde under rekordåret 2014.  - Jag tror att det är många i den här historien som önskar att de hade gjort vissa saker annorlunda, säger Jessica Ericsson. Enligt Stockholms läns landstings egen statistik så hade man redan i september i år fattat beslut om fastspänning vid 116 tillfällen. Det är alltså fler än under hela 2014. - Det har varit rörigt på kliniken, säger Jessica Ericsson. Man har haft en personalomsättning, det har varit otydliga roller. Man har inte fått ordning på det. Från och med i år har man börjat jobba klart mer aktivt.   - Jag tänker att vi kommer att behöva följa upp det här jäkligt noga, rent ut sagt, på många olika sätt. Det gjordes en fördjupad utredning här från Hälso- och sjukvårdsnämnden i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som presenterades i slutet av augusti. Den visar att man kommit ganska långt.    Men det är inte bara BUP-kliniken i Stockholm som fått kritik för att man använder tvångsåtgärder mot barn och unga inom den slutna psykiatriska vården. I februari i år slog FN:s Barnrättskommitté ned hårt mot hur isolering och bältningar används i Sverige.  Barnombudsmannen Fredrik Malmberg ser allvarligt på kritiken från FN.  - Internationellt kallas bälte för The Swedish Belt. Jag vet inte om det finns någon koppling till att man använder det här mer än på andra håll, det vet jag faktiskt inte. Jag kan bara notera att jag inte har sett så stark kritik från Barnrättskommittén när det gäller den typen av tvångsåtgärder när jag tittat i andra länders rapporter. BO har också kartlagt barns erfarenheter av tvångsvård. I samtal med barnen så har han tagit del av många berättelser som liknar Amandas.    - Jag mötte barn som var med om ungefär den mängden bältningar. Jag tycker att bältningar - som Barnrättskommittén är inne på - är väldig problematiskt mot barn och unga över huvud taget. Att i en akut situation inledningsvis hamna i en sån tvångsåtgärd, det är ju illa nog, men om det är något som upprepas gång på gång, då är det ett misslyckande, helt klart. Det som jag har mött, av de barn som jag har pratat med, så blir ju inte vården det som inger hopp om att man ska bli bättre. Det bryter ner det hoppet. Att det blir en miljö som bara präglas av tvång och brist på tillit. Så det blir väldigt problematiskt. Man når inte fram till barnet med det stöd och behandling som barnet behöver.    Många menar att tvångsåtgärder - såsom bältningar - kan undvikas i de allra flesta fall. På Sveriges kommuner och landsting, SKL har man till exempel tagit fram flera alternativa metoder. I projektet "Bättre vård - mindre tvång", som pågick mellan 2010 och 2014, lärde man ut de här metoderna till personal på olika avdelningar och kliniker. Ing-Marie Wieselgren är nationell psykiatrisamordnare och projektledare på SKL. - Målsättningen, det finns bara ett mål som det kan vara och det är att minska behovet av tvångsåtgärder.  En förutsättning för att nå det målet är att göra patienterna mer delaktiga.  - Tillsammans med patienterna gjorde man snyggt på avdelningarna, berättar Ing-Marie Wieselgren. Man bytte möbler och målade. Man gjorde tydliga dagsscheman. Man frågade patienten vad är det som är jobbigt. Ja, det är att vänta. Okej, vi talar om när olika saker ska hända. Vi ser till att du får bestämda tider till läkarsamtal.  Men i de här akuta situationerna då, för nu pratar du om att måla väggar och ha fina möbler, men just i de här akuta situationerna vad finns det där för metoder som man kan tillämpa när man ska försöka gå en annan väga än att till exempel bälta en patient? - Framförallt är det att vara tidigare, att se innan. Att tillsammans lära känna när det är en uppladdning på gång. Eller när blir en person rädd. Och vad kan vi göra i stället.  Och att när du väl måste ta till det, att det då upplevs så bra som det bara går av dem som är med om det.   "Bättre vård - mindre tvång" riktade sig främst till vuxenpsykiatrin. Nu har SKL startat ett nytt liknande projekt där metoderna ska läras ut till personal inom barn- och ungdomspsykiatrin. Men det finns redan exempel på hur andra kliniker minskat antalet tvångsåtgärder. På BUP i Halland har man utvecklat en egen metod. Håkan Jarbin är chefsöverläkare på BUP i Halland och sitter även i Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatris styrelse.  - Vi har ju bälte i Halland, men det var flera år sedan någon låg i det nu... Nu säger fel.... tror inte att det har varit någon på tre år, men det är jag inte säker på.  I Halland har de i stor utsträckning lyckats undvika att spänna fast unga i bältessäng.  - Men det är ändå en trygghet att det finns möjligheten att göra det, att ha möjligheten men inte använda den utan jobba på relation istället, säger Håkan Jarbin. Man måste skapa en allians snarare än att hindra dem totalt från att skada sig själva. Så vi låter dem skada sig till viss del utan att ingripa med våld och kraft utan försöker ha en dialog och få igång ett annat sätt att hantera det på. De får dunka sig tills det blir blåmärken, de får rispa sig tills det kommer lite blod, vi stoppar inte det. Och stoppar man det direkt så är risken att det blir en upptrappning och ständiga bältesläggningar och då förstärker man det beteendet och det är det beteendet som allting snurrar kring och då har man målat in sig i ett hörn. Och när de börjar de skada sig så försöker vi bortse från det och locka dem till annat. På BUP i Halland har man försökt få patienterna att fundera över vad de vill göra med sina liv, att se framåt, att vara fysiskt aktiv, spela pingis, gå en promenad och ha ett fullt dagsschema. - Och är det så att de försöker skada sig lite till så lägger man en kudde emellan men man går inte i clinch i dem, säger Håkan Jarbin. Det kan ju synas lite tufft att låta någon skada sig men det är så viktigt att det är personen själv som börjar ta vård om sig själv och att man inte får fysiskt bråk kring samarbetet. I första skedet. Man ska inte säga att bälte inte behövs för det gör det, men om man kan ha bälte utan att använda sig av det, då är det det bästa. Det kräver väldigt mycket personal och en väldig förmåga och sinnesnärvaro från personalen att vara med i detta och hitta utvägarna. Och ta risker som det innebär, för det måste man göra. Men då måste man också ha koll på läget och kunna samarbeta. Så det är en jättesvår och jättebesvärlig vård. Både chefsöverläkaren för BUP i Halland, Håkan Jarbin och Ing-Marie Wieselgren på Sveriges Kommuner och Landsting, säger alltså att det finns metoder att ta till som kan minska tvångsåtgärderna inom den slutna barn- och ungdomspsykiatrin.   När vi i första programmet i vår serie berättade om Amanda - den flicka som upprepade gånger spänts fast i en bältessäng på BUP-kliniken i Stockholm - så fick vi mejl från Norge. I det berättade en psykiater att när de jobbat med självskadepatienter där, då upptäckte de att ju fler tvångsåtgärder man genomför, desto mer ökar man patientens självskadebeteende.  Vi ringer till Norge och Bodø där Juwamer Mavlud arbetar som psykiater på Nordlandssykehuset i Nord-Norge. Han svensk psykiater och när han kom till Norge 1997 reagerade han på hur man behandlade unga med självskadebeteende.  - Självskadebeteende blev behandlat nästan som en allvarlig sjukdom. De blev underlagt tvång och tvångsmedicinering och så vidare och så vidare. Jag vill kalla det för desperationsbehandlingsupplägg helt enkelt. Juwamer menar att tvångsåtgärder gör att patienterna riskerar att hamna i ett kroniskt självskadebeteende och påbörjade därför ett förändringsarbete. - Tvång var förbjudet, totalt förbjudet, tvång skulle icke förekomma över huvud taget.  Nu arbetar de utifrån huvudtanken att självskadebeteendet inte ska betraktas som en psykisk sjukdom utan som en beteendestörning som patienten själv får ta ansvar för.  - Men självaste skadebeteendet är ett symptom som vi kallar för kommunikativt värde, dvs att du kommunicerar med omvärlden för att du inte kan ge uttryck för det som plågar dig. Nyckeln är att man ger ansvar tillbaka till patienten, men det ska inte ske över en natt.  I Bodø arbetar de efter principen att patienterna i möjligaste mån ska leva sina liv hemma och inte alls läggas in. - Håll dem borta från avdelningarna så mycket som möjligt för att undvika kronofisering och institutionalisering, säger Juwamer Mavlud.  För att undvika att patienterna hamnar i ett kroniskt självskadebeteende, så får de fortsätta att leva i sin vanliga vardag, men med tillgång till en samtalskontakt. Men på Nordlandssykehuset har de också vad som kallas brukarstyrda platser. Om en patient börjar må riktigt dåligt, då kan han eller hon ringa till sjukhuset och be om att få komma in direkt - utan att behöva gå via sin husläkare eller en akutmottagning.  De lägger i princip in sig själva. - De ingår ett kontrakt, du kommer in och när du kommer in så är det så att det bli max 4-5 dygn eller kortare, oftast är det väl 2 dygn, berättar Juwamer Mavlud. Det är individuella kontrakt man skriver. Om det är självskador så är det förbjudet att skada dig. Om det är folk som har missbruksproblem, då är det förbjudet att missbruka på avdelningen. Och man skriver individuella kontrakt med de enskilda patienterna som får erbjudande om att komma dit. Alltså, det införde jag, självskadeförbud. Du är välkommen hit men det ingår att icke skada sig själv. Om det sker, även om det så är mitt på natten, så blir du utskriven. Då får du vara på hotell. Tro't eller ej blev det ingen självskadning mer.    Under arbetet med Kalibers serie om den slutna barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige så har vi mött flera experter som har strategier för hur man kan undvika situationer liknande den som uppstått på BUP-kliniken i Stockholm.  Inom BUP i Halland, som vi hörde om, stoppar man inte direkt unga med skadebeteende från att göra sig själva illa, i Norge har man tvärtom infört nolltollerans.  För Åsa Nilsonne som är professor i medicinsk psykologi - och har jobbat med unga kvinnor med gravt självskadebeteende - är lösningen terapi.   - Det är ju någon slags desperat sista lösning när en patient inte kan styra sitt beteende alls.  Och då måste man ju arbeta, för det första med att förebygga så att folk inte ska hamna i en så extrem känslomässig situation. Och för det andra med att hitta andra sätt att hantera den extrema känslan när den väl uppstår.  Hur förebygger man sådant?  - Man försöker förstå vad är det för situationer som är särskilt sårbara eller särskilt svåra för den här människan att hantera. När är det hennes ångest väcks. Om situation är, till exempel, att hon blir väldigt rädd, då får man dels försöka lära henne egna strategier för att lugna ner henne, dels lära henne att använda personalen i förebyggande syfte. Att säga att nu är jag på väg att bli så här rädd, nu behöver jag känna mig trygg, jag behöver att någon sitter och pratar med mig, något som gör att känslan går ned. Alla känslor kan ju när som helst gå i riktning mot att de blir mer starka eller mindre starka och då måste man lära sig vad som kan dämpa känslan för den här personen. För den som blir patient och har den här typen av svårigheter med sina känslor, hon klarar inte att göra det här själv, då hade de inte varit patient. Hon behöver inte bli tillsagd att "Lugna ner dig!", därför att problemet är att hon inte vet hur man gör för att lugna ner sig när det blir så här besvärligt. Åsa Nilsonne är självkritisk till hur man inom vården ibland ser på psykiskt sjuka människor som inte kan styra sitt beteende. - Av någon anledning blir vi inom vården väldigt provocerade av detta. Vi blir inte provocerade när någon får ett epileptiskt anfall, för det förstår vi att personen inte kan rå för. Men vi blir provocerade när någon får ett vredesutbrott eller en panikattack därför att vi tycker att folk borde kunna skärpa sig eller borde förstå att så gör man inte. Då blir det inte sällan konflikter. Det blir inte sällan en slags maktkamp och då kan bältet komma in som ett led i den maktkampen, att man har det maktmedlet att lägga någon i bälte när man inte lyckas lösa problemet på annat sätt.    Vi lämnar vår granskning om bältning och självskadebeteende. I vårt andra program visade vi hur användningen av antipsykotiska läkemedel - såsom neuroleptika - har ökat mycket inom BUP och att det saknas kontroll över de allvarliga biverkningar som kan uppstå - framförallt hos barn.  Förra veckan berättade vi om Claudio som höll på att mista livet när han vårdades på BUP-kliniken i Stockholm. Han var 15 år när han blev sjuk. Så här berättade hans föräldrar om mötet vården. - När han kom dit, den här läkaren, jag kommer aldrig att glömma henne, började proppa honom med mediciner. Vad sa läkaren då till er om de här medicinerna? - Läkaren sa att det här var det bästa. Hon visste vad hon höll på med. Hon hade mycket erfarenhet. Hon kunde allting, säger Claudios mamma Angela. - Vi trodde på medicinerna. Vi trodde de skulle hjälpa, berättar Claudios pappa som också heter Claudio. Vi kunde läsa i journalen att Claudio behandlades med fyra olika neuroleptika. När vi låtit experter titta i Claudios journal så menar de att han fått onödigt många mediciner samtidigt. Mediciner som riskerar att ge mycket svåra biverkningar. Dessutom kunde vi konstatera att sättet som Claudio medicinerades på stred både mot Socialstyrelsens och BUP:e egna farmakologiska riktlinjer. För Claudio ledde biverkningarna att han till slut kollapsade. - Och när vi kommer tillbaka till avdelningen, vi ser att Claudio kan inte gå, berättar hans mamma. Hans hand hade dragit upp sig så här. Och benen också. Och han dreglade. Halva sidan var förlamad. Claudio blev väldigt sjuk av medicinerna och familjen har anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg.  - Till sist, vi trodde att Claudio kommer att dö här. Ja, det trodde vi, berättar föräldrarna. Enligt chefsläkaren Sten Jacobson som sitter i psykiatriledningen för Stockholms sjukvårdsområde - och som ansvarar för vården på BUP-kliniken - bör läkarna vara mycket restriktiva med neuroleptika.  - Det är oerhört viktigt.  Varför då?  - För att neuroleptika har biverkningar.  Sten Jacobson anser att det är ytterst väsentligt att läkarna på kliniken följer de riktlinjer som finns. Om de frångår dem måste läkarna kunna motivera sina beslut. Han säger att psykiatriledningen nu kommer att granska Claudios fall - och även hur läkare på kliniken förhåller sig till riktlinjerna.  - Självklart måste vi granska det. Jag anser att det är allvarligt.  Jessica Ericsson, ordförande i Folkhälso- och Psykiatriberedningen i Stockholms läns landsting reagerar starkt på Kalibers uppgifter om Claudios vård. - Med anledning av programmet i måndags om en kille som hade fått väldigt tung medicinering på ett sätt som lät - det lät förskräckligt, helt enkelt - så har jag pratat med förvaltningen igår om att vi behöver ha en medicinsk revision här där man går igenom journalerna, för att se att man faktiskt kikar över hur ser det ut. Använder man rätt mediciner vid rätt tillfälle? Hur sker uppföljningen? För det som beskrevs kring den killen, sånt ska inte förkomma. Och det är väl jättebra att han har gjort en IVO-anmälan. Stockholms läns landsting ska nu alltså se över sina rutiner. Chefsläkaren i psykiatriledningen, Sten Jacobson, säger att han välkomnar Kalibers granskning.  - Min bestämda uppfattning är att det har blivit betydligt bättre på kliniken, men det återstår fortfarande mycket arbete.   Personalen slog larm 2013, man skulle komma till rätta, men så har man ändå inte gjort det. Personalen vittnar fortfarande om att de här avskiljningarna på RIA-avdelningen sker på ett otillåtet sätt. Personal vittnar om att man ibland bältar i förebyggande syfte. Hur kan det bli så, när man har fått den här kritiken och ska förbättra sig, men så blir det inte bättre?   - Jag anser att det har skett en förbättring, men det finns fortfarande en hel del saker att åtgärda. Och de här Kaliberprogrammen nu, innebär ju att ja, vi har ju alldeles tydligt som ledning, vi måste ju skärpa vår interna granskning, så att vi verkligen är säkra på att förbättringarna faktiskt har skett.  Hur ska ni säkerställa, från ledningens sida nu då, att det kommer att bli bättre och mer patientsäkert för de barn och unga som är intagna på kliniken?  - Vi gör en genomgripande intern revision av både styrdokumenten men också hur de tillämpas i praktiken.  Sten Jacobson är självkritisk också när det gäller Amanda - hon som isolerades i över tre veckor och blev fastspänd i en bältessäng 44 gånger under tre och en halv månad. - Det kan jag hålla med om att där verkar det som att vi har brustit då.     Reportrar: Helene Almqvist och Mikael Funke Research: Emilia Mellberg Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se Från kl. 10.03. Sänds även på söndag kl. 12.00.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Säsongspremiär: Sport som tema för film, litteratur, teater och annan fiktion. Varför utspelas så få filmer, romaner och teaterpjäser i sportens värld? Boxning tycks vara sporten som lockar flest filmregissörer. I litteraturen har Hemingway och Joyce Carol Oates också skrivit om boxning, Per Olov Enquist om en fuskande släggkastare. Däremot är sport ett tema i barn och ungdomsböcker: Åshöjden BK och den nya Passa Bollen!: ropar Kosse. Reportage om Östersunds FK - det dansande fotbollslaget som är nya i allsvenskan. Medverkande är sportradions Susanna Andrèn och journalisten och författaren Jesper Högström. Programledare Gunnar Bolin. Jesper Högströms lista över bästa filmer och böcker om sport: 1. Foxcatcher (film av Bennet Miller om olycklig brottare, 2014) 2. Åshöjdens BK (bokserie av Max Lundgren, oförglömliga karaktärer, fotbollen som spegel av ett litet nordskånskt samhälle.) 3. Fever pitch (bok, Nick Hornby) 4. Slagskott (film med Paul Newman om kanadensiskt hockeylag, komik och amerikansk 70-talsrealism) 5. Dodgeball (kul parodi på den amerikanska underdog-vinner-på-slutet-genren med Ben Stiller och Vince Vaughn) Ytterligare tips utan inbördes ordning: Moneyball (film, baseboll, Bennett Miller), Any Given Sunday (film, amerikansk fotboll, Oliver Stone, oförglömligt motivationstal av Al Pacino, "We fight for that inch"), Tjuren från Bronx (film, boxning, Robert De Niro som knäpp boxare), Fifty grand (novell om mutad boxare, Ernest Hemingway), Heja röda vita laget (roman av Erik Bengtsson om fotboll och uppväxt i 50-talets Degerfors). Tips Gunnar Bolin: Böckerna Fotbollsängeln (Hans Jörgen Nielsen) och Gunnar vill spela fotboll (Kerstin Thorvall) och filmerna Blades of Glory (Josh Gordon och Will Speck) och Fimpen (Bo Widerberg). Fler tips hör du i programmet. Från i söndags.

Anmärkning
Sport, Repris

Tablåinnehåll
Yat Malmgren har blivit legendarisk inom den engelska teatervärlden. Sean Connery, Anthony Hopkins, Colin Firth och Pierce Brosnan är några av den långa rad skådespelare som hade honom som lärare. Till eleverna hörde också  en hel generation svenska skådespelare i Göteborg.  Yat Malmgren hette egentligen Gert Malmgren. Han föddes i Gävle 1916 och blev tidigt fascinerad av teatern och började som skådespelare. Så småningom  inledde  han  en framgångsrik danskarriär utomlands och blev guldmedaljör i dans 1939 i Bryssel. I början av 60-talet startade han  Drama Centre i London. Kerstin Berggren träffade Yat Malmgren i London när han var 84 år och strax därefter blev han hedersdoktor vid Göteborgs universitet. Två år senare dog han.  Alldeles nyligen har hans kollega och samarbetspartner Christoffer Fettes kommit ut med boken: A Peopled Labyrinth, som sammanfattar Yat Malmgrens teaterpedagogiska teorier.       Från i onsdags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Anmärkning
Dokumentärer

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Det handlar om att ändra hela den industriella civilisationen och göra den koldioxidfri. Det är ingen liten uppgift för klimattoppmötet i Paris som inleds idag. - Ett kommatecken kan vara helt avgörande för betydelsen av en mening. Det gäller att hitta den lösning där alla kan känna att de har vunnit något, konstaterar Turesson som i tolv år var Sveriges chefsförhandlare i klimatfrågan. I Vetandets värld samtalar Ekots Annika Digréus, som i många år bevakat klimatfrågan för Sveriges Radio, med Anders Turesson om hur klimatförhandlingar går till, inför mötet i Paris i december. Turesson ser läget inför Parismötet som ett helt annat än det inför Köpenhamnsmötet 2009, som inte lyckades nå fram till något bindande avtal. I Paris försöker man att ge utrymme för aktörer som städer, företag och organisationer att manifestera sina förhoppningsvis högt ställda ambitioner. - På så vis kan det byggas upp ett tryck underifrån. Det tycker jag är intressant för föreställningen om vad som är möjligt skapas i hög grad underifrån. Av företag och organisationer och kommuner, som hittar nya lösningar och tar fram nya produkter, säger Anders Turesson. Han tror att detta i förlängningen förändrar länders inställning till hela klimatfrågan och vad som kan göras. - Sedan Köpenhamn har vi sett ett stort genombrott för sol- och vindkraft till exempel. Vi ser hur nya teknologier gör jättesprång. Och därmed börjar hela nationer resonera i nya termer, och se möjligheter som de tidigare inte såg. Samlat material om klimatmötet Reporter: Annika Digréus Från i går.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
DO-stämning gällande person med könsöverskridande identitet, barn på flykt i Kroatien, Turkiet och EU, andra dagen på klimattoppmötet i Paris, fem år sedan vattenskandalen i Östersund, klimatboven olja, utrikeskrönka signerad Jan Andersson, valet i Burkina Faso avgjort

Hjälporganisationer har under hösten larmat om att allt fler barn syns i flyktingströmmarna genom Europa. När nya regler om tillfälliga uppehållstillstånd för alla utom barn och barnfamiljer infördes i oktober spådde flera organisationer att situationen skulle komma att bli ännu värre. Bara under årets första nio månader har mer än 50 000 fler barn sökt asyl i EU än under hela 2014.

På många håll i världen skövlas skogar för att ge plats för jordbruk eller för att komma åt dyrbara träslag. Men regnskogarna har en avgörande betydelse för klimatet här på jorden. Och regnskogens överlevnad är därför topprioriterad under de internationella klimatförhandlingarna. Men varför är regnskogen så viktig och hur ska man få stopp på rovdriften? Samtal med Ekots miljöreporter Annika Digréus på plats på klimattoppmötet i Paris. Och Madelene Ostwald, forskare i fysisk resursteori.

I skuggan av klimatmötet i Paris, så möts de oljeproducerande länderna i OPEC senare i veckan. Och trots en ökad klimatmedvetenhet och flera innovationer när det gäller grön energi så produceras mer olja än någonsin. Varför är det så? Samtal med Ekots ekonomikommentator Kristian Åström.

Det har gått hela fem år sedan Östersund och Skellefteå drabbades av Europas hittills största utbrott av parasiten cryptosporidium i dricksvattnet. Då insjukande 50 000 invånare och det finns tecken på att besvären fortsätter än idag. En del av som smittades av parasiten, säger att de har bland annat värk och magont idag, och kopplar det till smittan. Reportage av Åsa Sundman..

EU har lovat Turkiet tre miljarder euro, i utbyte vill man se skärpta gränskontroller för att flyktingströmmarna till Europa ska minska. Men hur stor betydelse kommer den här överenskommelsen egentligen att få? Hör vår migrationskorrespondent Alice Petrén som är på plats i den turkiska kuststaden Izmir, där många syriska flyktingar passerar på sin väg norrut.

För första gången har Diskrimineringsombudsmannen valt att gå till domstol gällande ett ärende som rör trakasserier mot en person på grund av könsöverskridande identitet. Samtal med Marie Nordström som driver den här processen hos Diskrimineringsombudsmannen samt Frank Berglund, vice ordförande i RFSL Ungdom.

När rösträkningen blev klar i natt, stod det klart att Roch Marc Christian Kaboré blir ny president i landet. Det blir alltså hand som efterträder presidnet Compaoré som störtades förra året, efter 27 år vid makten. Med från Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou är vår korrespondent Richard Myrenberg. Hör även Jesper Bjarnesen från Nordiska Afrikainstitutet.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Från i går.

Anmärkning
Telefonväkteri, Repris

Tablåinnehåll
Församlingsherde Ida Wäreborn, Gustav Adolfs församling i Helsingborg. Vi vaknar till en ny dag där världens komplexitet möter oss mitt i vardagens bestyr. Det nyrostade brödet hoppar upp ur brödrosten samtidigt som radions nyhetsrapportering talar om flyktingströmmar och oförsonlighet i världen. Jag önskar att kyrkan är öppen, inbjudande och välkomnande. Jag önskar att min egen församling och att hela den världsvida kyrkan får vara en trygg plats för bön och andhämtning. Ida Wäreborn Ida Wäreborn, som är församlingsherde i Gustav Adolfs församling i Helsingborg, håller dagens morgonandakt. TextSakarja 7:10 MusikDjup ropar till djup, Ingemar Johansson Producent Agneta Nordin Lokatt Media

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Anmärkning
Ekonomi

Tablåinnehåll
Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Om rätten att dö en naturlig död istället för i krigets avrättningar Fausta Marianovic är psykiatrisjuksköterska, medicinskt ansvarig sjuksköterska och vårdlärare. Men framförallt är hon författare där hon med sin beskrivning av hur hennes barndoms Jugoslavien förvreds i etniskt hat som hon skildrat i romanen "Sista kulan sparar jag åt grannen". Producent Gunilla Nordlund Sänds även kl. 21.45.

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Anmärkning
Ekonomi

Tablåinnehåll
Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyhetsprogram

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Anmärkning
Ekonomi

Tablåinnehåll
Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyhetsprogram

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Anmärkning
Telefonväkteri

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Att känna empati är en del av att vara människa. Hur kan vi känna med andra utan att själva drunkna i lidande? Den tyska professorn Tania Singer såg att människor brände ut sig av sin empati, hon förespråkar en form av empati som hon kallar medkänsla, förmågan att känna med den andre utan att själv gå in i lidandet. Just nu håller hon i ett stort forskningsprojekt där människor får träna upp sin förmåga till medkänsla genom meditation och annan psykologisk träning. Gäster: Walter Osika, föreståndare centrum för social hållbarhet, Karolinska institutet, Henrik Bohlin, filosof vid Södertörns högskola och Karolina Sörman, neurobiolog vid Karolinska institutet. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Efter fyra månader av terror och skräck för att hamna i koncentrationsläger, som sin far, flydde 21-åriga Armin Hadzic till Sverige. Med tunga minnen i ryggsäcken skulle han nu starta sitt nya liv. Sommaren 1992 ockuperades Armins hemstad Doboj i Bosnien-Hercegovina av bosnienserbisk milis. I fyra månader höll han sig gömd med sin bror. De var rädda för att bli skjutna eller hamna i koncentrationsläger på samma sätt som hände med deras pappa.  I slutet på september 1992 kom Armin och hans bror med en båt till Ystad tillsammans med tusentals andra bosnier.  - Kriget förändrade mitt liv för alltid, säger Armin som har hunnit bli 44 år och är VD och delägare för en reklambyrå i Stockholm. Programmet är gjort av   Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Anmärkning
Sociala frågor

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sänds även kl. 19.35.

Anmärkning
Sociala frågor

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
ur "På väg" av Seamus Heaney. Första rad: Rinnande vatten är aldrig en besvikelse Översättning: Göran Printz-Påhlson Uppläsare: Peter Andersson Diktsamling: "På väg" (Natur och Kultur, 1994) Musik Alfredo Catalani: A sera Exekutör Puccinikvartetten Sänds även kl. 22.55.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Hur talar man om döden med sitt döende barn? Går det ens? Läkaren och forskaren Li Jalmsell har frågat föräldrar till barn med cancer hur de har gjort. Och det visade sig att det inte var så svårt. Ett av fem barn med cancer går inte att rädda. Läkaren Li Jalmsell har i sin avhandling vid Uppsala universitet undersökt hur föräldrar till barn döende i cancer samtalar om döden med sina barn. Det visade sig att det oftast är barnet själv som tar initiativet till samtalen, och att många tar stöd i sagor och filmer. Vi träffar också Åsa Sandell, som förlorade sin dotter i en hjärntumör 2009, när hon var 16 år gammal. Åsa berättar om hur Fias sista tid i livet blev. Katarina Sundberg Sänds även i morgon kl. 05.02.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Med ekonomi och sport. Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyhetsprogram Årets Hasselbladspristagare Wolfgang Tillmans utställning öppnar i dag i Göteborg. Vi intervjuar och berättar också att Svt lovar att förbättra utbudet av dokumentärfilmer på nätet och så har vi läst en boken Sorg av den amerikanska författaren Andrew Holleran.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
"Alla borde vara feminister" - så heter författaren Chimamanda Ngozi Adichies nyutkomna bok, ett 50 sidor tjockt feministiskt upprop. I Sverige kommer hennes bok under vintern att delas ut till alla elever i årskurs 2 på gymnasiet. Men vad är det för feministiska visioner den innehåller undrar Jenny Aschenbrenner? Och Malin Krutmeijer har läst tidskriften Gläntas senaste nummer om djur. Sänds även kl. 20.45 och kl. 00.45.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Lyssnaren Albin undrar när människor började heta namn och om personnamn finns i alla språk. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 3200 f Kr och berättar om de första personnamn som vi känner till. Veckans språkfrågor:Varför säger man att något "lyser med sin frånvaro"? Var placeras ordet "till" när det används i en mening som adverb? Vad är skillnaden på orden skjorta och blus? Var kommer orden ifrån som har utmynnat i ett nästan likadant plagg? Albin undrar när människor först började använda namn på varandra, och är det så att alla språk har personnamn? Och vilken är skillnaden på orden ner och ned? Programledare Emmy Rasper. Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natt mot torsdag kl. 01.35.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Kritiken går på operapremiär i Oslo och läser nyskriven dramatik med Klas Östergren. Den hyllade teaterregissören ?Alexander Mörk Eidem har förvandlat Trollflöjten till ett skilsmässodrama i rymdmiljö på operan i Oslo. Själv kallar han Mozarts opera för "världens första musikal". Hur blev det? Dagens Nyheters musikkritiker Martin Nyström diskuterar med Kritikens Gunnar Bolin och Anneli Dufva. Och så handlar det om teater som text: förr talade man om "läsdramat" och dramatik kommer fortfarande ut i bokform ibland. Varför ska man läsa manus för scenen? Vad utmärker den dramatiska texten och hur har den utvecklats över tid? Tillsammans med författaren Klas Östergren och kulturredaktionens teaterkritiker Maria Edström tittar Kritiken närmare på två nya böcker med nyskriven dramatik: Alejandra Leiva Wengers "3 pjäser" och Mirja Unges "Var är alla". Programledare: Anneli Dufva Sänds även i morgon kl. 18.15 och natten mot lördag kl. 04.02.

Anmärkning
Kultur

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Med det senaste i sportens värld.

Anmärkning
Sport

Tablåinnehåll
Programledare: Thomas Nordegren. Hur borde public service bevaka film? Vilken roll spelar turkmenerna i Syrien? Och så slår vi ett slag för brandvarnaren. Sveriges Radios filmprogram Kino ska läggas ner - samtidigt startar SVT ett nytt filmmagasin. Hur borde public service bevaka film? Vi söker svaren hos den legendariske filmexperten Nils-Petter Sundgren, tidigare programledare för SVT:s Filmkrönikan och DN:s filmrecensent Helena Lindblad. Thomas tycker att Stefan Löfven och hela EU gullar med president Erdogan som skänker 25 miljarder för att minska flyktingvågen. Samtidigt kritiserar Ryssland Turkiet för brott mot mänskliga rättigheter och anklagar landet för att stödja IS. Och mitt i alltihopa den ryske piloten som dödades av en turkmensk brigad och som verkar få en allt större plats i Syrienkonflikten. Turkietkännaren Ingmar Karlsson, hjälper till att reda ut turkmenernas roll Syrien. Och så uppmärksammar vi brandvarnarens dag. Det är dags att byta batterier och dammsuga brandvarnaren så att vi inte brinner inne i advent. Anders Bergqvist, generalsekretarare Brandskyddsföreningen medverkar. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ülkü Holago Sänds även kl. 00.02.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Nyhetsprogram Med en bok om de som överlevde aids-epidemin och med ett reportage om en cirkus i Frankrike som har attackerats av extrema högern. Sänds även kl. 21.35.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Flyktingar praktiserar som lärare. Den mytomspunna vita skåpbilen. Rika länders ansvar för koldioxidutsläpp. Datorstrul kan driva en till vansinne. Flyktingarna i Turkiet. Solceller på taket - för energin och miljön. Rasen och rusen i väljaropinionen. Värsta smogdagarna i Kina.   Direktsänt aktuellt magasin. Sänds även kl. 22.12.

Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin gav sig ut på en lång reportageresa i Amazonas inför klimatmötet i Paris, för att skildra problemen i regnskogen. Det största hotet är skogsskövlingen, som nu ökar igen. Det har fått omvärlden, särskilt USA, att kräva att Brasilien gör mer för att skydda Amazonas. Men faktum är att amerikanerna var nästan först ute med att skövla regnskogen. Vi ska till den lilla byn Fordlândia, som grundades av Henry Ford på 20-talet.

Om flyktingar som börjar praktisera som lärare efter bara några månader i Sverige. Modellen utvecklas just nu i Vänersborg och det är flyktingarna själva som tillsammans med kommunen har tagit fram en modell där flyktingarna får en mentorlärare som de sedan jobbar sida vid sida med ute i klassrummen. Vägen hit har inte varit enkel. Hör Anne-Len Kriewitz, verksamhetschef för grundskolan i Vänersborg och Adnan Abdul Ghani, initiativtagare till Supportgroup Restad gård.

Kina är ju en av de viktigare aktörerna på klimatmötet i Paris som började i går och lite ironiskt inträffar samtidigt de värsta smogdagarna hittills i år i Peking. Pekingborna uppmanas att stanna hemma, skolelever ska hållas inne och tusentals fabriker har beordrats att stänga. Hör Hanna Sahlberg, vår korrespondetn i Peking.

Det handlar om Sinthu Selvarajah som dog under ett polisingripande på en psykiatrisk klinik i Västerås. Under det våldsamma ingripandet använde polisen tre burkar pepparspray. Den svenska polisledningen hävdar att pepparspray är ett ofarligt vapen. Men flera experter som Ekot varit i kontakt med varnar nu för att sprayen riskerar att förvärra en redan farlig situation, då polisen pressar ner personer mot golvet. Hör del 3 av Daniel Velasco och Bo-Göran Bodins reportage.

Sverigedemokraterna går fram och Kristdemokrater och Socialdemokrater rasar, detta enligt SCB. Den stora opinionsundersökningen som kom i förmiddags. Är det terrorskräck och flyktingkris som styr och vilka slutsatser kan man dra? Hör Tomas Ramberg, vår politiske kommentator.

Som vi har berättat under morgonen och dagen har EU tillsammans med Turkiet ingått ett avtal som ska minska flyktingströmmarna in i Europa med bland annat hårdare gränskontroller. Och för detta kommer Turkiet bland annat få 3 miljarder euro av EU som i huvudsak ska gå till de flyktingar som väljer att stanna kvar i Turkiet. Hör vår nya migrationskorrespondent Alice Petrén.

Vi känner alla igen oss, datorstrul som driver en till vansinne. IT-system som inte fungerar är ett arbetsmiljöproblem som kostar både i pengar och personalhälsa, det konstaterar Arbetsmiljöverket i en färsk rapport i dag. Hör en av rapportförfattarna, Jan Gulliksen, professor på Kungliga tekniska högskolan, KTH.

Ja, rykten om den vita skåpbilen, som ska ha synts till i olika slags brottsliga sammanhang, har nog de flesta av oss hört någon gång. Rykten som, när de vandrar från mun till mun, blir till allt större "sanningar". Och med sociala mediers hjälp i dag sprids de blixtsnabbt. En som råkat ut för detta är Suzanna Osberg i skånska Södra Sandby, hör henne och Bengt af Klintberg, folklivsforskare.

USA:s tidiga roll i skogsskövlingen i Amazonas. Hur viktigt är de rika ländernas ansvar för koldioxidutsläppen på klimatmötet? Hör Annika Digréus, Ekots miljöreporter, som befinner sig på klimatmötet i Paris.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Flyktingar praktiserar som lärare. Den mytomspunna vita skåpbilen. Rika länders ansvar för koldioxidutsläpp. Datorstrul kan driva en till vansinne. Flyktingarna i Turkiet. Solceller på taket - för energin och miljön. Rasen och rusen i väljaropinionen. Värsta smogdagarna i Kina.   Direktsänt aktuellt magasin.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Anmärkning
Ekonomi

Tablåinnehåll
Med det senaste i sportens värld.

Anmärkning
Sport

Tablåinnehåll
Nyhetsprogram I Kulturnytt talar vi om franska Cirkus Romanes i Paris och om nomineringarna till P3 Guld. Sänds även kl. 23.50.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Rawaa Khiyachi från Syrien bearbetar flykten i sin konst och möter finska konstnären Hanna Kanto. Och pjäsen om när Haparanda var världens nålsöga 1915, påminner om dagens situation vid gränsen. -Att måla är mitt sätt att fly från verkligheten, säger Rawaa Khiyachi, konstnär i Haparanda på flykt från Aleppo i Syrien. Kanske verkligheten kommer fram medan jag målar. Hon är en av omkring 400 flyktingar som bor på flyktingförläggningen Cape East i Haparanda. Kulturchefen i Haparanda kommun har lånat ut ett litet rum på Folkets Hus för att Rawaa ska ha någonstans att måla.   Rawaa Khiyachi är surrealist och hennes konst handlar ofta om kvinnors situation och ofrihet. För tre år sen bombades hennes hus i Aleppo och jämnades med marken. Hon flyttade till sin mor norr om Aleppo. Extrema islamister har hotat henne och sagt att hon måste sluta upp med sin konst och särskilt med att måla nakna kroppar. I höstas flydde hon från Syrien tillsammans med dottern Boran, 16 år. Kvar i Aleppo finns 20-årige sonen Ahmad, som också är konstnär. Pengarna för att fly räckte inte till honom. I Haparanda går ryktet att Rawaa målar på Folkets Hus. Det gör konstnären Hanna Kanto nyfiken.  -Det är jätteintressant att en konstnär har flyttat hit från Syrien. Hon kommer från en helt annan värld och sen det finns inte så mycket konstnärer här i Haparanda/Torneå, så jag är jättelycklig att det kommer nya, säger Hanna Kanto som söker upp Rawaa för att lära känna henne. Men Rawaa kan inte följa med Hanna för att titta på hennes målningar. Hanna har sin ateljé i Torneå på andra sidan gränsen. I Folkets hus i Haparanda repeterar också några skådespelare pjäsen "En enkel över Haparanda" som handlar om åren under första världskriget 1914-1918. Då var Haparanda världens nålsöga, den enda gränspassagen där de krigförande länderna i Europa kunde utväxla krigsfångar. Hit kom också många flyktingar på den tiden. Skådespelarna Pia Suonvieri, Adam Huuva och Ahmadziya Gohari beslöt att spela pjäsen i höst igen för att den påminner mycket om dagens situation i Haparanda. Från i går. Sänds även natten mot fredag kl. 04.02.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Urban Björstadius. Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om varför tv:s julkalendrar så ofta väcker starka reaktioner hos tittarna. I en serie program om folkloristik och folklivsforskning svarar folkloristen Tora Wall på olika lyssnarfrågor och i veckans program handlar det bland annat om julkalendrar förr och nu. Dessutom berättar Tora Wall om hur det gick till när helgonet St Nikolaus förvandlades till våra dagars jultomte, och om hur gamla tiders julbockar har påverkat hur våra dagars tomtar delar ut julklappar. Har du frågor om nya trender och gamla traditioner kan du skicka dem till eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm. Programledare är Urban Björstadius. Från igår. Sänds även i natt kl. 01.35.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Från kl. 11.35.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Efter fyra månader av terror och skräck för att hamna i koncentrationsläger, som sin far, flydde 21-åriga Armin Hadzic till Sverige. Med tunga minnen i ryggsäcken skulle han nu starta sitt nya liv. Sommaren 1992 ockuperades Armins hemstad Doboj i Bosnien-Hercegovina av bosnienserbisk milis. I fyra månader höll han sig gömd med sin bror. De var rädda för att bli skjutna eller hamna i koncentrationsläger på samma sätt som hände med deras pappa.  I slutet på september 1992 kom Armin och hans bror med en båt till Ystad tillsammans med tusentals andra bosnier.  - Kriget förändrade mitt liv för alltid, säger Armin som har hunnit bli 44 år och är VD och delägare för en reklambyrå i Stockholm. Programmet är gjort av   Från kl. 11.03.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Tablåinnehåll
Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35

Anmärkning
Telefonväkteri

Tablåinnehåll
"Alla borde vara feminister" - så heter författaren Chimamanda Ngozi Adichies nyutkomna bok, ett 50 sidor tjockt feministiskt upprop. I Sverige kommer hennes bok under vintern att delas ut till alla elever i årskurs 2 på gymnasiet. Men vad är det för feministiska visioner den innehåller undrar Jenny Aschenbrenner? Och Malin Krutmeijer har läst tidskriften Gläntas senaste nummer om djur. Från kl. 13.20. Sänds även kl. 00.45.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Vad händer efteråt, om man som ung tjej blivit utsatt för våldtäkt? Julia och Rebecca delar med sig av sina erfarenheter. UR.

Anmärkning
Dokumentärer

Tablåinnehåll
Nyhetsprogram Med en bok om de som överlevde aids-epidemin och med ett reportage om en cirkus i Frankrike som har attackerats av extrema högern. Från kl. 15.45.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Om rätten att dö en naturlig död istället för i krigets avrättningar Fausta Marianovic är psykiatrisjuksköterska, medicinskt ansvarig sjuksköterska och vårdlärare. Men framförallt är hon författare där hon med sin beskrivning av hur hennes barndoms Jugoslavien förvreds i etniskt hat som hon skildrat i romanen "Sista kulan sparar jag åt grannen". Producent Gunilla Nordlund Från i morse.

Anmärkning
Andliga frågor, Repris

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Med det senaste i sportens värld.

Anmärkning
Sport

Tablåinnehåll
Flyktingar praktiserar som lärare. Den mytomspunna vita skåpbilen. Rika länders ansvar för koldioxidutsläpp. Datorstrul kan driva en till vansinne. Flyktingarna i Turkiet. Solceller på taket - för energin och miljön. Rasen och rusen i väljaropinionen. Värsta smogdagarna i Kina.   Från i eftermiddags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Första rad: Rinnande vatten är aldrig en besvikelse Översättning: Göran Printz-Påhlson Uppläsare: Peter Andersson Diktsamling: "På väg" (Natur och Kultur, 1994) Musik Alfredo Catalani: A sera Exekutör Puccinikvartetten Från kl. 12.00.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Flyktingar praktiserar som lärare. Den mytomspunna vita skåpbilen. Rika länders ansvar för koldioxidutsläpp. Datorstrul kan driva en till vansinne. Flyktingarna i Turkiet. Solceller på taket - för energin och miljön. Rasen och rusen i väljaropinionen. Värsta smogdagarna i Kina.   Från i eftermiddags.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Nyhetsprogram I Kulturnytt talar vi om franska Cirkus Romanes i Paris och om nomineringarna till P3 Guld. Från kl. 18.09.

Anmärkning
Kultur, Repris

Utgivning

År/datum
2015-12-01

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P1

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
48 kHz, 160 kbit/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p1_2015-12-01



Kungl. biblioteket