SR, P1 2015-12-07

Nyheter

Nyheter

28-årige Sinthu hamnar plötsligt i en psykos. Hans vänner hjälper honom till sjukhuset. Ett dygn senare lyfter fem poliser ut honom ur ett rum, sjukvårdspersonalen upptäcker att han slutat andas. Sinthu stängdes in i ett rum när sjukvårdspersonalen felaktigt trodde att han hade ett rakblad. Fem poliser och en ordningsvakt stormade rummet. Sedan var Sinthu död. Polisens internutredning slog fast att hans död var en olyckshändelse. Men när journalisterna Daniel Velasco och Bo-Göran Bodin börjar kartlägga vad som hände bakom den stängda dörren hittar de nya uppgifter som visar något helt annat. Snart träder flera vittnen fram som såg in i det slutna rummet. Bo-Göran Bodin och Daniel Velasco är undersökande journalister på Ekot. De är båda mångfaldigt prisbelönta, bland annat med Stora Journalistpriset, Prix Europa, Guldspaden, Röda Korsets Journalistpris och IRE Award; det mest prestigefyllda priset i världen för undersökande journalister. Från 29/11.

Dokumentärer, Repris

Nyheter

Nyheter

"Bland er sju finns det en som inte är en riktig same". De får ett likalydande sms under en musikfest. De kallas till en och samma plats, men när de kommer dit finns ingen där, utom de själva. De börjar berätta sina livshistorier för varandra och försöker förstå vem som skickat det mystiska meddelandet. Pjäsen är baserad på 27 intervjuer med samiska ungdomar samt avhandlingen "Är jag en riktig same?" av Christina Åhrén, Umeå universitet. Materialet dramatiserades ursprungligen av Erik Norberg för scenpjäsen "What's up, Sápmi?" som hade urpremiär på Giron Sámi Teáhter. Riktiga samer av Erik Norberg. Med: Ylva Gustafsson, Anna Åsdell, Vibeke Oskal, Anton Raukola, Boris Glibusic, Saskia Husberg och Simon Marainen. Producent: Gunilla Bresky. Regi: Lena Engqvist-Forslund. (Från Sveriges Radio Luleå 2012) Från 27/11.

Teater, Repris

Från i torsdags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Marie Lundström. Följ med till ett köksbord i Minsk, och träffa nobelpristagaren. Fredrik Wadström har på nära håll följt Svetlana Aleksijevitj i sexton år. Här är hans porträtt av henne, och hennes författarskap. - Mitt öra är alltid bland människor på gatan. Jag hör en annan musik. Så sa Svetlana Aleksijevitj till Fredrik Wadström i en intervju gjord 2006. En beskrivning av en förändring i samhället hon än så länge bara anade, men ville försöka fånga i sitt skrivande. Sju år senare var boken klar, Tiden second hand, den avslutande delen i hennes livsverk Utopins röster. Fem böcker om den sovjetiska människan, om vad som händer med henne när en samhällsideologi rasar samman. - Mitt öra är alltid bland människor på gatan. Jag hör en annan musik. Uttalandet kan också ses som en beskrivning av hennes arbetsmetod. Att under lång tid intervjua många människor. Att våga vänta in deras livsberättelser. Att sedan våga vänta in förmågan att skriva ned dessa berättelser. Att våga vänta in den rätta tonen. Fälj med Fredrik Wadström till Minsk, och slå dig ned vid det lilla fyrkantiga köksbordet tillsammans med årets nobelpristagare i litteratur, Svetlana Aleksijevitj. Utopins röster: Kriget har inget kvinnligt ansikte De sista vittnena: solo för barnröst Bön för Tjernobyl: krönika över framtiden Zinkpojkar Tiden second hand: slutet för den röda människan. Från i lördags. Sänds även kl. 18.15.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om spelet kring flyktingströmmarna i Europa. Har Turkiet använt flyktingarna som "vapen" för att få EU på knä? Och hur förändras spelplanen för dom som flyr? Just nu pågår ett politiskt spel i Europa som går ut på att snabbt minska antalet flyktingar som tar sig in över gränserna. De senaste dragen har handlat om identitets-kontroller, stängsel och skärpta regler för flyktingmottagande. Det som hänt kan på ett plan se ut som politiskt kaos, men det kan också beskrivas som rationellt spel. För knappt en vecka sedan la EU-ledarna fram ett av sina trumfkort när de rott i hamn en flyktingöverenskommelse med Turkiet, landet i öster som många passerar på sin flykt västerut. Men vem är det egentligen som har trumf på hand? Och vilka har mest att förlora? Frilansjournalisten Tomas Thorén följer sexbarnsmamman Maha Mansour som fastnat i Izmir på sin flykt undan kriget i Syrien. Hur ska Maha klara sig själv i ett land som inte ger henne flyktingstatus, där hon är hänvisad till svartjobb om hon ska kunna försörja sig? Och vilka alternativ har hon när EU:s gränskontroller hårdnar? I Malmö träffar Konflikts Ulrika Bergqvist svärmor Ramadan och svågern Omar Alabsi. Barnens farmor vill inget hellre än att samla barnen i Sverige så att hon kan hjälpa till. Familjen följer nyhetsutvecklingen, med regler som ändras dag för dag, men viktigast av allt är att hålla kontakten med systrarna som är fast i Syrien och ringer och berättar om nya bombräder. Ivar Ekman intervjuar turkietkännaren Halil Karaveli som menar att Turkiet använder flyktingströmmen som ett vapen för att få EU dit dom vill. Men Ayhan Kaya, professor i internationella relationer på Bilgiuniversitetet i Istanbul, och Ahmet Ichdujgu, chef för migrationsforskningscentret på Kotjuniversitetet håller inte helt med om den analysen. Och hur såg de olika spelarna inom EU på situationen inför förhandlingarna med Turkiet? Vad vinner och förlorar Europa på att flytta gränserna österut? Konflikts Anja Sahlberg sökte svaret hos Göran von Sydow på Svenska Institutet för Europapolitiska studier, SIEPS. Hör även Deger Akal på Deutsche Welle och den franska statsvetaren Anne-Marie Le Gloannec. Resultatet av de skärpta reglerna i flyktingspelet kan kanske inte bli mer tydligt än den tomhet som Konflikts Jesper Lindau möter på ett transitboende i Stockholm. Här flödade viljan att hjälpa och glädjen i att ha nått fram till ett säkert mål efter en lång resa. Nu är boendet mörkt och tyst. Programledare: Jesper Lindau Producent: Ulrika Bergqvist Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Lyssnaren Albin undrar när människor började heta namn och om personnamn finns i alla språk. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 3200 f Kr och berättar om de första personnamn som vi känner till. Veckans språkfrågor:Varför säger man att något "lyser med sin frånvaro"? Var placeras ordet "till" när det används i en mening som adverb? Vad är skillnaden på orden skjorta och blus? Var kommer orden ifrån som har utmynnat i ett nästan likadant plagg? Albin undrar när människor först började använda namn på varandra, och är det så att alla språk har personnamn? Och vilken är skillnaden på orden ner och ned? Programledare Emmy Rasper. Med Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

"Vi är på väg att vinna!" var Åkessons budskap när han talade på SD:s landsdagar i helgen. Men är det så säkert att Sverigedemokraterna gynnas av att fler partier vill se kraftigt minskad invandring? Intervjuare: Johar Bendjelloul. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Marie-Louise Kristola. Trots Sveriges höga klimatambitioner med ett mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 så riskerar flera pilotanläggningar för förnybara drivmedel att läggas ner. Under första dagen på klimatmötet i Paris utlovade statsminister Stefan Löfven att Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsstater. Sveriges mål, att ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 är ett led i den ambitionen. Samtidigt riskerar flera fabriker som framställer förnybara bränslen för fordon i Sverige av nedläggning av ekonomiska skäl, ett antal planerade projekt har lagts ner på grund av att ingen vill investera i en bransch med osäkra spelregler. Klotet frågar sig hur det går ihop med regeringens ambitioner och varför EU:s regler om statsstöd verkar sätta käppar i hjulen? Det blir också en direktrapport från Ekots miljöreporter Annika Digréus som befinner sig på klimattoppmötet i Paris. Programledare: Marie-Louise Kristola.  Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Så gick det i Venezuelas parlamentsval, Rekordstressig höst på Migrationsverkets huvudkontor, Bukarest efter nattklubbsbranden, Rättvisa en knäckfråga inför klimatmötets sista vecka, Utrikeskrönika signerad Johan Bergendorff, Positivt för kommunernas ekonomi nästa år, Terrorismen i fokus under Obamas tal i natt, Vad innebär de nya åtgärderna mot terrorism, och Världens största pärlplatta invigs.

Större möjligheter till dataövervakning – det är ett av förslagen på åtgärder mot terrorism som under måndagen debatteras i riksdagen. Hör forskaren Christopher Kullenberg från Göteborgs universitet om vad förslagen innebär.

Under söndagen hölls parlamentsval i Venezuela. Opinionssiffrorna tydde länge på seger för oppositionen, efter 16 år med Hugo Chávez socialistparti vid makten. Hur gick det? Hör vår latinamerikakorrespondent Lotten Collin på plats i Caracas.

Branden på en nattklubb i Bukarest i slutet av oktober har hittills krävt 60 unga människors liv och fortfarande vårdas flera med allvarliga skador på sjukhus. Tragedin orsakades av flera brister i säkerhetssystemet och har åter satt fokus på den utbredda korruptionen i landet och har också lett till regeringens avgång.

Stress och övertidstimmar är vardag på Migrationsverkets huvudkontor i Norrköping – och det trots att personalstyrkan har fördubblats sedan i maj i år. Nu har huvudskyddsombudet Anna-Lena Hansson slagit larm. Reportage av Alexandra Svedberg.

På måndagen börjar den andra och avgörande veckan av FN:s stora klimatmöte i Paris. Den kanske svåraste frågan handlar om rättvisa – hur rika och fattiga länder ska fördela ansvaret för jordens klimat emellan sig. Samtal med Ekots miljöreporter Annika Digréus, på plats i Paris.

Från och med måndag finns världens kanske största pärlplatta att skåda på Arlanda flygplats. Det är elever på Väringaskolan i Sigtuna som försöker slå rekord. En av dem är Melvin Karberg och han har med sig rektor Marjan Nourzad. Initiativtagare är Fredrik Jonsson, förälder på skolan.

I natt höll president Barack Obama ett tv-sänt tal till nationen. Terrorismen var i fokus i talet som presidenten höll från det Ovala rummet i vita huset. Hör Frida Stranne, som forskar i amerikansk säkerhetspolitik vid Högskolan i Halmstad.

De svenska kommunerna ser positivt på ekonomin inför 2016. I en enkät som Ekot har gjort, svarar nio av tio att de räknar med överskott. De flesta räknar också med att slippa höja kommunalskatten nästa år. Hör Bettina Kashefi, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting, SKL. chefekonom på Sveriges kommuner och landsting

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Annebelle Gyllenspetz, copywriter i Göteborg. Tema: Chanukka. Morgonandakt med Annebelle Gyllenspetz som är medlem i judisk-kristna samarbetsrådet. Chanukkahögtiden gör oss medvetna om att Gud ibland ingriper och hjälper människan. Att tro på mirakler öppnar våra hjärtan och sinnen för det gudomliga, för det oväntade och heliga. Annebelle berättar om miraklet på flygplatsen i Rom. En resa till Israel som räddade henne från terroristattacken.  Den kvällen satt jag länge under den sammetsblå himlen och funderade på ödet. Text4 Mos. 8:1-4 MusikJon Simon: Eight candles från albumet Hanukkah...and all that Jazz. Ofra Haza: Yerushalayim Shel Zahav. Producent Ulla Strängberg Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Om medmänsklighet. Amer Sarsour  studerar retorik och är poet. Sedan 2010 har han åkt runt i Sverige med sin spoken word och rap och uppträtt i allt från litterära finrum som Dramaten till hiphopens vardagsrum på SR Metropol. Många känner Amer Sarsour som Poeternas Poet. En vision som går hand i hand med hans dröm, är att skriva tills han inte längre kan dö. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyhetsprogram Dödsdomen mot Ashraf Fayadh överklagas. Gunnar Bolin gripen av Alexander Mahmouds bok. Sverok portar sverigedemokrater. Årets julklapp bakom dagens kalenderlucka.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyhetsprogram Bengt Ohlssons nya pjäs skrapar på ytan, menar Kulturnytts Mia Gerdin.

Kultur

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Nyheter

Nyheter

Undersökande journalistik från Göteborg. Sjukskrivna socialarbetare, brist på lägenheter och ensamkommande barn som glöms bort. Kaliber nyhetsdokumentär om hur flyktingströmmen påverkar en kommun. Specialpodd: Faktaruta: - Hello! Excuse me, do you know this person? Migrationsverkets flyktingboende i Ställdalen. Ljusnarsbergs kommun i Bergslagen. Två socialsekreterare letar efter en 16-årig afghansk kille. - Det var ingen hemma, jag frågade några killar där borta också, säger Maud Bergman till kollegan Annika Andersson, och pekar bort mot andra sidan av den långa korridoren. - Det är ju jättesvårt att hitta här för det är inte numrerat överallt, förklarar Annika Andersson. - Ja, hur vet du vart du ska? - Jag får springa och leta. Vi vet ju rummet, A7, men det står ju inte nummer på de här dörrarna, fortsätter Annika Andersson. Det luktar ingrott av cigarettrök. I trapphuset och längs väggarna i de trånga korridorerna följer nyfikna blickar mig och socialsekreterana Annika Andersson och Maud Bergman. Det är fullt med folk överallt. - Excuse me, do you speak English? Det är många ensamkommande barn som ska tas om hand nuförtiden. På det tillfälliga asylboendet får inte de som är under 18 år bo om de inte är med sin familj. - Det är ju klart att det inte är någon fin, trevlig miljö. Inte på långa vägar. Och det är ju ledsamt när man ser småbarn som bor här och leker ute på gården och så. Folk är ledsna, de är sjuka. Så det är ju inte någon trevlig miljö, säger Annika Andersson. - Första gången jag var med hit kände jag, "Nämen Gud, här kan man inte bo!" Nu ser jag att man kan det, men det är bedrövligt att se dem. Ledsna, och som Annika säger, barn som leker här ute i lervällingen. Det är inte ok. Det är det inte. Men det finns ju inget annat, säger Maud Bergman. Ställdalens Hotell gick i konkurs 2008. Sen dess har hotellet öppnats och stängts igen en gång innan det blev asylboende. De stora vita hotell-bokstäverna står kvar högst uppe på fasdaden. Annika och Maud har ställt sig utanför entrén och flera av de boende kommer fram och vill hjälpa till att hitta den ensamkommande 16-åringen.  - Är det vanligt det här som händer nu, att ni inte hittar de ni ska hitta? - Ja, det är rätt vanligt. Men vi kontaktar ju Migrationsverket då och ibland är de kanske ner till Migrationsverket i Lindesberg eller Örebro, säger Annika Andersson. - Men tanken är att ett ensamkommande barn, under 18 år, ska placeras någonstans? - Ja och då är det ju Bergsgården eller något familjehem tillfälligt. Det är väl över 300 personer här så det är ju bra om man har rumsnumret och det har vi ju nu, men vi hittar inte rummet. Det här är ju en anmälan från Migrationsverket, att den här ungdomen befinner sig i Sverige utan legal vårdnadshavare. Ibland kommer det fel från Migrationsverket, men den här ringde de särskilt om så han bör befinna sig här, säger Annika Andersson. Den de letar efter heter Abdul. Han är bara en av många asylsökande. Strömmen av flyktingar och migranter som kommer till Sverige är större än någonsin. Nästan 150 000 människor har sökt asyl i år. Jämfört med drygt 80 000 förra året och 50 000 året innan det. Den 29 september ordnades galan Hela Sverige skramlar i Globen i Stockholm. Ett evenemang med ett 60-tal artister som drog in över 40 miljoner kronor till organisationer som hjälper människor på flykt. Men när galan är över och musiken tystnat. Vad händer då? Kaliber har rest till Ljusnarsberg, en av de kommuner som sett till antalet invånare tar emot allra flest flyktingar i Sverige. Under några dagar har vi följt hur kommunen påverkas av flyktingströmmen och hur man hanterar de situationer som uppstår i vardagen. Bostäderna är slut- Ja, alltså det blir ju värre och värre hela tiden nu. Det är både skrämmande och fascinerande på samma gång. Kopparberg är som en kikare in i framtiden, hur Sverige förmodligen kommer att se ut om fem, sex år. När alla samhällsfunktioner börjar verkligen kollapsa, säger Ted Lundgren. Ted Lundgren är integrationssekreterare i Ljusnarsberg kommun och ger råd och praktisk hjälp till flyktingar som fått uppehållstillstånd.  - Allt de behöver hjälp med egentligen. Alltifrån ansökan till pensionsmyndigheten, där hade jag ett fall alldeles nyss, till bostadsbidrag, barnbidrag. Allt möjligt sådant. Han hjälper också till att ordna boende till de flyktingar som kommer till kommunen. Som det ser ut när vi träffas finns det inga fler lediga lägenheter att erbjuda de som kommer. - Antingen bor de kvar på förläggningarna eller så lyckas de ordna eget boende på något sätt. Och då blir det ofta då hos skrupelfria aktörer som inte skyr några som helst medel. Då snackar vi inte om sådana här stora fiskar, ingen nämnd ingen glömd, utan ofta mindre som satt det i system. Jag har alltså varit med om folk som har råttor i lägenheten och skabb, löss, mögel, allt vad det nu kan vara för något, säger han Ljusnarsberg är en så kallad utflyttningskommun. Kanske är orten Kopparberg den som flest känner igen till namnet. Förr känd för sin gruvindustri, numer mest för sitt öl- och ciderbryggeri. Sen gruvorna började läggas ner på 60- och 70-talen har också folk flyttat härifrån. Tvåvåningshus har rivits till enplanshus. Idag bor knappt 5000 personer i kommunen. Men just nu finns här också drygt 900 flyktingar som befinner sig någonstans i asylprocessen. De kommer framförallt från Syrien och Afghanistan. Och fler väntas. - Jag har ju egentligen ansvaret för att försöka skaffa fram boende åt dem då. Men det finns ju helt enkelt inga då, säger Ted Lundgren. Hälften av socialarbetarna är sjukskrivnaTed Lundgren kallar det för kaos. Hälften av kommunens alla socialsekreterare är långtidssjukskrivna på grund av flyktingsituationen berättar han. Att socialtjänsten i Sverige har det ansträngt är knappast någon hemlighet, men det här låter nästan absurt tycker jag. Ända tills jag knackar på hemma hos Nell Andreasson där hon och kollegan Sofi Lundegård tar emot för att berätta om situationen. Båda är socialsekreterare. Båda är sjukskrivna. - Vi har faktiskt varit en ganska frisk arbetsplats tidigare. Det är under det här året som sjukskrivningarna har kommit. Eller hur? säger Nell Andreasson. - Ja, fyller Sofi Lundegård i, och fortsätter berätta hur den ökade arbetsbelastningen påverkat henne. - Det började med att jag hade svårt att sova på nätterna, jag hade svårt att släppa jobbet när jag kom hem. Jag tänkte hela tiden på allting som jag inte hade hunnit med som jag borde göra. Jag har haft hjärtklappning, yrsel. Man glömmer bort saker, vad man har för lösenord till datorn. Man glömmer bort vart man är på väg någonstans när man sitter på ett tåg, sådana grejer. Sofi Lundegård är handläggare för ensamkommande barn. Det är hennes första jobba efter utbildningen. Ett och ett halvt år senare, i september i år, blev hon sjukskriven på heltid. - För det första är det mycket att göra på alla delar inom socialtjänsten. Och sen, i och med att vi är ett ganska lite kontor, om det är en som går hem och är sjukskriven så måste nån annan ta tag i de arbetsuppgifterna så då blir det mer som läggs på kollegorna. Och då blir det för mycket för dem också och så blir nästa sjukskriven. Så det blir en dominoeffekt. Att man är stressad hela tiden, att man inte gör ett tillräckligt bra jobb, säger Sofi Lundegård. När Sofi blev sjukskriven var de två handläggare på avdelningen för ensamkommande barn. Varje vecka kommer flera nya barn som de har att hantera. Totalt har de närmare 100 ensamkommande barn i systemet nu, som ska tas omhand med uppföljningar, besök och stödåtgärder. - Det blir mer att man släcker bränder hela tiden än kvalitet i arbetet man gör. Man får placera barnen där det finns plats helt enkelt och det kan ju göra att det lite senare visar sig att det här var inget bra boende för den här ungdomen, säger hon. - Vi har ju haft placeringar där vi har betalat åtskilliga tusenlappar per dygn, där vi har blivit lovade att det ska vara stödinsatser i form av psykologsamtal och att det finns ett rikt nätverk runt familjen och så vidare, där de inte har levt upp till det, fyller Nell Andreasson i. Samma två handläggare ska också bedöma alla de barn som kommer till migrationsverkets tillfälliga asylboende på hotellet i Ställdalen, där de bor i väntan på ett mer permanent boende i en annan kommun. Är de ensamkommande och behöver tas om hand på en gång eller har de familj med sig och kan stanna några dagar? I somras ledde den här arbetsbelastningen till en stor miss. - Ett barn som är placerat ska ju följas så att vi vet att barnet har det bra, förklarar Nell Andreasson. Och det upptäcktes att det hade vi inte gjort. I många ärenden. Jag vet inte hur många det handlade om, 27 stycken? - Ja, 27 stycken var det, bekräftar Sofi Lundegård. Uppföljningar av hur barnen har det på sina boenden är socialtjänsten enligt lag skyldiga att göra minst en gång var sjätte månad. Men kontrollen av 27 stycken barn hade fallit mellan stolarna. Det hela Lex Sarah-anmäldes och inga barn kom till skada, men inspektionen för Vård och omsorg beskriver händelsen som "en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande". Och det här är talande säger Nell Andreasson. - Vi hinner liksom inte se det i tid utan problemen hinner bli stora innan vi hinner ta tag i dem, säger hon. Nya asylboenden planeras- Här har ju mina barn gått i skolan! Det måste vara sju eller nio år sedan den lades ner nu. Bara ett par kilometer från Kopparberg ligger Bångbro. Här bor Barbro Gällström som är Röda Korsets representant i kommunen. Hon visar mig den gamla skolan som nu blivit en byggarbetsplats. - När det var skola här så gick klass 1-6 här. Där var gymnastiksalen, och där har det nu varit Lek & Bus som vi ser att de har rivit ur. Och då var det så mycket barn att de fick göra matsal nere i Bångbro Folkets Hus, så dit ner gick barnen och åt lunch. Sen när det vart färre barn så gjorde de om det här huset till matsal, säger hon och pekar. Och såhär är det idag. På marken ligger högar med byggskräp och en nedmonterad lekplats. - Det har varit ishockeyplan, det har varit fotbollsplan och idrottsplan. Bångbro hade eget ishockeylag, du vet Bångbro mot Kopparberg! Det finns ingenting idag. Så nog förändras det. Tiderna förändras, säger Barbro. Genom ett fönster i en av byggnaderna frågar jag de som jobbar på bygget. - Vad ska det bli här? - Ja det ska bli ett asylboende tror jag. - Hur långt har ni kvar då? - Ja, ganska mycket. Det är mycket att göra. Den gamla skolan ska bli ett nytt asylboende. Det pratas om att runt 200 personer ska kunna bo här. Ytterligare två asylboenden är på gång i kommunen. - Det finns ju en prognos på hur många asyl det ska vara per invånare i en kommun och jag har sett nånstans att vi skulle ha 250 asyl då, säger Barbro Gällström. Men idag finns alltså drygt 900 flyktingar i Ljusnarsberg. Och närmare 600 nya platser väntas. - Då kommer vi ju upp i vad vi hade i november fjol då, ungefär. Det var inget märkvärdigt då och det är det inte nu heller. Det får ju bara rulla på. Så är det, säger hon. Något har fallerat - They called me from the Migration Office specially about this guy! På asylboendet i det gamla hotellet i Ställdalen hittar socialsekreterarna Annika Andersson och Maud Bergman till slut rummet där den ensamkommande killen ska hålla till. Där inne på underslafen i en av våningssängarna sitter han. 16-årige Abdul från Afghanistan. - Får han flytta på en gång då? - Ja, vi har ju Bergsgården och sen har vi ett familjehem som tar emot, säger Annika Andersson. - Du kan ta dina saker så ska vi köra dig till ett annat ställe, förklarar Maud Bergman till 16-årige Abdul. Jag sätter mig på sängen brevid Abdul medan han packar ihop sina saker. Han berättar om sin resa till Sverige. - Turkiet, Grekland, Makedonien, Serbien, Kroatien, Österrrike och Tyskland. Sen Sverige. 20 dagar tog resan. Båtresan över medelhavet var värst, säger han. - Jag mår inget bra. Verkligen, jag mår inget bra. Jag är ensam nu, säger Abdul. Medan Abdul packar har en grupp på fyra killar kommit fram till socialsekreterare Maud Bergman. - Problem Annika! De är under 18 hela gänget här. Han här är född -98, ropar hon till sin kollega. -  17 år är han? Nej, jag måste ringa min chef, säger Annika Andersson och tar upp telefonen. De fyra killarna är också från Afghanistan. Ensamkommande killar under 18 år. - Det är nått som har fallerat, säger Annika Andersson. - Det är nått som har fallerat riktigt, säger Maud Bergman. - Vad är det som har fallerat? - Ja, vi har ju inte fått information om de här och de har varit här i 15 dagar. Och vi har inte fått några papper på dem. Att det finns, förklarar Maud Bergman. - Vad gör det då? - De ska inte bo här. De kommer hit utan släktingar, utan någon anhörig och då ska de inte bo här. Dessutom så ska vi ha information från Migrationsverket på fax när de kommer, men de här har ramlat mellan stolarna tydligen. - Vad är nästa steg? Nu har du hört av dig till chefen, vad händer nu? - Ja, nu väntar vi. Hon ska kolla upp med Migrationsverket vad det är som har hänt. Eftersom det är så många nu, säger Annika Andersson Deema drömmer om att bli tandläkare23-åriga Deema Marroush från Syrien tar emot mig i lägenheten hon tilldelats av Migrationsverket. Här bor hon tillsammans med sin mamma och sin lillebror. Ett rum och kök. I rummet står tre smala sängar mot var sin vägg. - Här är där vi sover, tre stycken. Och här är som ett litet förråd som är väldigt stökigt. Det är allt. Trots att de redan är tre vuxna i lägenheten, kan det komma att bli fler säger Deema. - Vi kanske ska få någon mer som ska bo här. Eftersom så många kommit nu på senaste tiden så har Migrationsverket satt upp lappar att vi kanske kommer få in fler att bo med oss. Deema är utbildad tandläkare i Syrien. Trots att bomberna föll över Damaskus ville hon inte fly innan hon var klar med sin utbildning. - Jag tänkte på framtiden, vem ska försörja min familj? Det var bara jag, mamma hade inget jobb. Så det var jätteviktigt. Det var min dröm. Jag har velat bli läkare sen jag var liten, säger hon. Deema Marroush kom till Sverige för drygt ett år sen och på den tiden har hon lärt sig svenska flytande. Hon håller nu på att få sin tandläkarlegitimation godkänd i Sverige och under tiden försöker hon hålla sig sysselsatt. - Jag går till en tandläkare två dagar i veckan för att praktisera, eller bara vara runt en tandläkare för att se hur det fungerar i Sverige. Det är inte så stor skillnad, det är bara bättre utrustning här, säger hon och skrattrar till. Personer med Deemas kompetens är eftertraktade. Språkkunskaperna är ett extra plus. - Ja, det är jättebra gjort. Det skulle ju vara ett extra plus, säger Jan Gustavsson som är tandläkare på Folktandvården i Kopparberg. Fram till för några månader sen var han även klinikchef. De jag pratar med som jobbar på Folktandvården och Vårdcentralen i kommunen säger att de klarar av att hantera flyktingsituationen bra. Även om det innebär fler arbetsuppgifter och nya arbetssätt. Det är nya personer som ska föras in i journalsystemen, tolkar behöver kallas in och barn med dåliga tänder som kanske aldrig varit hos tandläkaren förut behöver tas om hand. - Det är varje dag vi har de här barnen. Det är inte alltid de kommer hit med akuta besvär men mer eller mindre så har de ont och värk i sin mun. Det har de, berättar Jan Gustavsson. Barnen, som ska tas om hand på samma sätt som svenska barn, prioriteras. De vuxna som har rätt till akutvård hänvisas ofta till landstingets jourklinik i Örebro. - Men det är klart att ju mer det tar av vår tid, desto mindre tid får vi givetvis till våra andra patienter. Men man försöker ju prioritera från landstinget och ge oss mer resurser här uppe, säger Jan Gustavsson. Samma sak hör jag från Ulrica Vidfeldt som är verksamhetschef och ansvarar för vårdcentralen som ligger en trappa ner i samma hus i Kopparberg. - Antingen pressar vi in fler per dag vilket gör att arbetsbelastningen ökar eller så blir det väntetid. Det är så det fungerar, säger hon Och längre väntetid är inte alltid så populärt bland kommuninvånarna. - Det är klart att våra medborgare som ringer och känner att de behöver en tid till läkare eller komma in för en bedömning och inte får det här och nu, känner sig besvikna och tycker att det är dåligt. Men i en kommun som många väljer att flytta ifrån innebär flyktingströmmen också möjligheter. På vårdcentralen har man infört praktikplatser till flyktingar som har fått uppehållstillstånd. - De erbjuds då att få komma hit och vara värd eller värdinna på vårdcentralen. Vi har två personer idag som kombinerar det med att läsa svenska på SFI, Svenska för invandrare. På det sättet får de också en inblick i svensk sjukvård och blir kanske intresserade av att söka en utbildning för att utbilda sig inom vårdsektorn. Så jag ser det som en rekryteringsmöjlighet helt enkelt. Att vi på det sättet kan rekrytera människor med utländsk bakgrund, berättar Ulrica Vidfeldt. "Har du visat hur man gör i tvättstugan?"Jag har satt mig i köket hemma hos Barbro Gällström i Bångbro. I 30 år har hon varit engagerad i Röda Korset i kommunen. Hon ordnar insamlingar av kläder, hushållsprylar och annat en dag varje månad. Tre dagar i veckan öppnar Röda Korset också sina lokaler för flyktingar som vill umgås och bjuder på lite fika. Det brukar vara uppskattat. Få av boendena har nämligen några egna gemensamhetslokaler, berättar Barbro. Jag frågar henne hur stämningen kring flyktingarna är i kommunen.  - Det som jag har märkt att många stör sig på är tvättstugan. För när de blir placerade i hyreshusen så ska man ju gå till tvättstugan och tvätta. Man skriva upp sig på en tid och så får man ju inte springa där jämt. Det där kommer det en del och klagar på. Men jag brukar fråga "har du visat hur man gör i tvättstugan?" De flesta svarar nej. Och då är det inte så lätt att veta hur man ska göra. Och det står väl inte på arabiska eller engelska heller, utan det står nog bara på svenska. Så det skulle jag rekommendera dem att skriva, säger Barbro. "Vi bryter mot lagen hela tiden"Utanför asylboendet i Ställdalen står nu fem unga killar, under 18 år, och undrar vad som händer. Socialsekreteraren Annika Andersson pratar med sin chef. Vad blev beskedet? frågar jag när hon lägger på. - Ja, två kan vi placera och så får vi fundera på de andra tre, berättar hon. - Så när det blir såhär, trots att de egentligen inte ska vara här, så får de vara kvar ett litet tag till? - Ja, alltså de ska ju inte det. Men det är ju så, det finns inga platser. Man kan ju säga att vi bryter mot lagen hela tiden. Eller, inte hela tiden, det ska jag inte säga, men de möjligheter vi har där är det redan fullt. Och Bergsgården har tagit emot jättemånga fler än vad de ska. - Hur väljer ni vilka två ni ska ta med er, hur går det här till?            - Ja, Abdul var ju klar, det var ju den vi visste. Och så kom ju den här första killen så vi får ju ta de två med oss nu och sen får vi lösa det efter hand. Idag. En av killarna, Abul, blir glad när han hör att han ska få åka här ifrån. Men ska mina vänner verkligen stanna här, undrar han? - My friends should stay here, really? - De stannar här, vi ordnar nått annat åt dem. Vi kommer tillbaka. Du kan tala om det för dem, säger Maud Bergman. Abul samlar ihop sina få tillhörigheter i en bärkasse med Mimmi Mus på. Han kramar om och kindpussar sina kompisar i rummet hej då. Vad sade du till dem undrar jag? - Jag kan ringa er, oroa er inte. Jag kommer tillbaka och hälsar på i framtiden. Vi kommer spela fotboll ihop igen. Oroa er inte.  Reporter: Mikael Sjödell Producent: Annika H Eriksson Kontakt: Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Släktforskaren Elisabeth hittade en skilsmässoanteckning från 1829 hos en anmoder. Hon fann en historia med arsenik, misshandel och eländigt äktenskap. Var gick gränsen mellan husaga och misshandel? Att bryta upp från ett äktenskap var ingen lätt sak i det gamla Sverige. Det krävdes mycket goda och entydliga skäl för att det kristna sakramentet - äktenskapet- skulle brytas. Men i dagens program får vi höra om Anna som i 1800-talets början mer än väl uppfyllde kraven som lagen hade satt upp för skilsmässa. Det var Annas ättling Elisabeth Wahlberg som upptäckte historien när hon började släktforska för några år sedan och fastnade vid en liten anteckning i en husförhörslängd från Bäve församling i Bohuslän. Noteringen gällde hennes morfars fars föräldrar Anna Hansdotter och Andreas Hansson som inom loppet av ett och ett halvt år gick från lysning och giftermål till skilsmässa. - 1828 tar de ut lysning på våren och de gifte sig i juni samma år och så föds deras enda barn, Hans, tio dagar efter vigseln, berättar Elisabeth Wahlberg. - Det jag först såg var att de hade fått skiljebrev av Domkapitlet i Göteborg och anledningen till det var att han hade försökt giftmörda sin hustru. Elisabeth har under sin forskning försöka ta reda på vad som egentligen hände med det unga paret på gården Rosseröd i Bohuslän i början av 1800-talet. Hon har plöjt igenom mängder av rättsprotokoll och fram träder en våldsam man som försöker ta livet av sin unga hustru. Frågan är hur Anna kunde falla för Andreas? - Ja det kan man fråga sig, säger Elisabeth Wahlberg. I sitt överklagande säger Anna att hon blev gift med hemmansägaren Andreas "vilken jag inte mer än till blotta namnet kände". Kanske var giftermålet mellan Anna och Andreas ett sätt att komma undan den skam som det innebar att få barn utanför äktenskapet vid den tiden. Och när man idag läser rättegångsprotokollen får man intrycket att sonen har en annan far än Andreas. - Han kallade sin son för horunge  fast han står som far i födelseboken och jag funderar om Hans överhuvudtaget är Andreas son. Det enda jag har hört från min mamma var att det ryktades om att han skulle vara av adlig ätt, säger Elisabeth Wahlberg.   Så här skriver Anna Hansdotter till Domkapitlet i Göteborg den 21 december 1829  Okänd med mitt öde blev jag gift med hemmansägaren Andreas Hansson i Rosseröd av Bäve socken, viken jag inte mer än till blotta namnet kände, men som i hela sitt uppförande gjort sig föraktad av alla, och kommen i dess hus där jag trodde mig få njuta de rättigheter mig som hustru tillkom mot uppfyllandet av mina åligganden, blev jag istället obarmhärtigt misshandlad, slagen och förnekad de nödigaste för mitt livs uppehälle. Tåligt motstod jag min mans alla elakheter och trodde det dess förhärdade samvete skulle vakna och han besinnade sin villa, mera noggräknat uppfyllda sina plikter. Men förgäves. Olycklig i mitt förbund, har jag måst påkalla lagens styrka för att vinna en upplösning lika så nyttig som nödvändig. Allra ödmjukastAnna Hansdotter - Det blev sen rättegång och det ena vittnet är torparen Snell som vittnar att han sett och hört hur Andreas misshandlat sin hustru och hur de gett henne oätlig föda. Snell berättar också att Andreas kommit hem till honom och bett honom ge Anna ett vitt pulver. Men istället för att göra det varnar han Anna och talade om vad Andreas hade för avsikter. Sedan bränner Snell giftet i Annas åsyn, och det visar sig att pulvret är arsenik. - Kanske är Snell torpare under Anderas och att det förväntas att han ska vara lydig, funderar Elisabeth. Andreas kommer tillbaka till Snell och frågar om han verkställt sitt uppdrag varpå Snell säger att han misslyckades. Då säger Anderas att han ska skaffa något som är ännu mer verksamt. Häradsrätten den 12 november 1829 Den avskedade artilleristen och nu torparen Sven Snell vittnar att han omkring sist trettondedag fått besök av Andreas Hansson och blivit lovad ansenliga skänker om han häruti ville gå Andreas tillhanda. Andreas ska därpå upptagit ur fickan ett hopvecklat papper varuti var förvarat något vitt glittrande pulver, och som Andreas sade vara gift. Vid överlämnandet begärdes Sven att på ett något hemligt sätt bibringa Andreas hustru att förtära detta emedan hennes död då voro säker. Andreas begav sig sedan bort från Sven av fruktan att Andreas kunnat, i händelse av vägran, ge uppdraget till någon annan som vore nog elak att verkställa och använda giftet. Sven efterskickade därefter Anna för att berätta för henne om Anderas onda uppsåt, samt därjämte uppvisa för henne giftet vilket han i hennes åsyn kastade på elden och varnade henne för Andreas vidare försåt. Sven vittnade om att han förliden annandag jul såg Andreas piska sin hustru trenne åtskilliga gånger, även som att han sett honom slå och misshandla parternas späda barn. På fråga tillade vittnet Sven att Andreas vid ovan omvittnade tillfälle sist trettondedag utlovat penningar samt ett täcke med lakan om Sven ville förgifta Anna samt tillagt att Sven efter Annas död skulle erhålla till skänks hennes bästa klänning. Vittnesmålen upplästes och vidkändes av vittnena som begärde ersättning för deras inställelsebesvär. Efter de här vittnesmålen enas rätten om att paret ska beviljas skilsmässa och Anna tar med sig sin son Hans till sin hemby och flyttar in hos en morbror. Och Andreas får sitt straff. Häradsrätten prövar rättvist döma till skillnad uti parternas, hustru Anna Hansdotters och Anderas Hanssons äktenskap, med förbud för honom att ingå nytt äktenskap så länge som kärandehustrun lever eller är ogift. Och varde parterna enligt Kungabrevet den 24mars 1748 förvisade till Högvördiga Domkapitlet i Göteborg att sedan utslaget vunnit laga kraft undfå skiljebrev. På Häradsrättens vägnar O Westerdahl Uddevalla 30 december 1829 Anna tar med sig sonen Hans till sin hemby och Anderas får sitt straff. - Ja, jag tycker nog han fick ett milt straff. Han tilldömdes nämligen att betala antingen 100 Daler och i brist på likvida medel så kunde han tillbringa 24 dagar i fängelse på bröd och vatten, berättar Elisabeth Wahlberg.  - Men efteråt står det också att Anna tilldelas allt löst och fast vilket innebar att Anderas blev ställd på bar backe och bodde på undantag efteråt. Sonen Hans flyttar till Annas föräldrahem och Elisabeth har sett att han flyttade som fjortonårig pojke till byn Skepplanda där han antagligen jobbade som dräng. Så småningom gifte sig Hans och fick barn, varav ett var Elisabeths morfar. Elisabeth känner att det varit intressant att ta fram den här familjeberättelsen ur historiskt synpunkt, men känner samtidigt att det är underligt att hon aldrig hört talas om den här historien från hennes familj.          Blå eller blodig, halt eller lytt - husagans gränserNär Andreas Hansson ställdes inför rätta anklagad för att ha försökt förgifta sin hustru var det ett brott som samtiden såg extra strängt på. Att giftmörda eller försöka giftmörda hade en egen rubrik i den viktiga lagbok som skrevs 1734. Det berättar Marie Lindstedt Cronberg som är historiker vid Lunds universitet. - Giftmord har en egen paragraf i lagen, så man ser det som ett specialfall av mord och dråp.  Också försök till giftmord var belagt med dödsstraff, berättar hon.    - Jag tror att det hängde samman med att man hade så svårt att värja sig mot giftbrott och att man därför tyckte att det var en väldigt dolsk handling som ingen kunde försvara sig emot. Andreas Hanssons försök att förgifta sin hustru var det stora ärendet i rättegången men under förhandlingarna i rätten så kom också frågan om misshandel upp. När den här rättegången genomfördes så hade ingen man rätt att aga sin fru. Annars hade det ju länge funnits ett gammalt begrepp, med rötterna i de medeltida landskapslagarna, som kallades husaga och som gav husbonden rätt att använda våld för att "uppfostra" sin fru, sina barn och sitt tjänstefolk. Även om lagarna moderniserats vid tiden för den här rättegången och husagan inte längre gällde hustrur, så kan det mycket väl vara så att mannen i det här fallet trodde sig ha rätten att slå, säger Marie Lindstedt Cronberg.   - När man tittar på rättsfall från den här tiden så ser man att män ofta åberopar sin rätt att slå sin hustru, men jag har aldrig funnit att någon svensk domstol har tillerkänt mannen en sådan rätt, utan tvärt om gör domstolen alltid ett uttalande som säger att det är förkastligt. Också kyrkan fördömde den här sortens våld, och man ser också hur grannar och släktingar går emot den man som tar till våld.    - Så det är nog främst män som är lite rättshaverister eller som gärna tog till ett dominant beteende som brukade våld, tror Marie Lindstedt Cronberg. Det fanns en slags logik bakom husagan, det gäller bara att förstå hur samhället var uppbyggt, menar hon. Husbonden var representanten för en av de många enheter som samhället bestod av och därför behövde han skydd och vissa maktbefogenheter. - Samhället såg helt annorlunda ut än idag. Sverige var ett agrarsamhälle som var uppbyggt runt hushållen, och hushållen var inte i första hand familjer och hem utan de skulle kunna liknas vid företag. Det var inom dem man producerade nästan allt som konsumerades i samhället. Dessa små företag var strikt hierarkiskt uppbyggda med husbonden som den som ansvarade för allt som skedde i hushållet. Statsmakten lade helt enkelt den juridiska rätt i händerna på husbonden, som han behövde för att kunna upprätthålla lag och rätt, berättar Marie Lindstedt Cronberg. Hon menar att det kanske inte alltid var så enkelt att vara husbonde.   - Om han brast i autoritet och tjänstefolket inte lydde honom- vad skulle han då ta sig till? Då låg det nog nära till hands att han tog till våld.    - Men det var ingen bra väg, den man som slog folk i sitt hushåll kom snabbt i vanrykte. Aggression var ett svaghetstecken som inte höjde hans manlighet. När det gäller husbondens relation till hustrun så har landslagens gamla skrivning om att mannen hade rätt att "näpsa" sin hustru försvunnit i 1734 års lag. Istället fanns en paragraf som straffbelägger män som slår sin hustru. Men vissa kriterier måste vara uppfyllda, berättar Marie Lindstedt Cronberg.    - Han ska ha slagit henne "Blå eller blodig, lam eller lytt". Det betyder att mer lindrigt våld inte täcktes in av lagen. Dessutom skulle mannen ha en viss sinnesstämning för att han skulle dömas för misshandel.    - Han skulle vara hatisk eller onykter eller möjligen ha förälskat sig i en annan kvinna. Även om det blivit förbjudet för mannen att aga sin hustru, så var det fortfarande tillåtet från 1858 att aga sina unga pigor och drängar - flickor upp till 16 år och pojkar upp till 18 år. Men våldet var tänkt att uppfostra och därför var det viktigt att det utövades utan aggression. Husagan skulle vara övervägd, välavvägd, fri från aggression och balanserad. Man hade inte rätt att slå tjänstefolket så att det uppstod bestående skador. Kanske fanns det faktiskt en och annan husbonde som tog lagstiftarnas tankar på allvar och utövade den tänkta sortens husaga befriad från ilska och aggression, men i de fall som kommer till domstol så är det en annan bild som träder fram.    - De fall man kan hitta handlar aldrig om kontrollerad aga, utan där finns alltid ilska, vrede och berusade husbönder, så den behärskade situationen har vi väldigt svårt att se några spår av. Överhuvudtaget är våldsbrott mot hustrur och tjänstefolk en väldigt liten brottskategori i svenska domstolar. - Men det är svårt att tro att de få rättsfallen handlar om att våld var ovanligt, utan vi måste istället tolka det som att det var väldigt svårt att ta sig rätt mot en husbonde. Under 1800-talet förändrades samhället snabbt i takt med industrialiseringen. Tjänstehjonen fick en annan roll och blev gradvis arbetskraft, en ny status som inte på samma sätt lydde under en husbonde. Ändå dröjde det en bit in på 1900-talet innan det slutligen blev förbjudet att aga unga pigor och drängar. Husagan diskuterades livligt i den svenska riksdagen, från 1800-talets mitt och framåt.  De konservativa krafterna i parlamentet ville att allting skulle förbli vid det gamla och talade om urminnes rättigheter, medan de liberala krafterna talade för individens, i det här fallet arbetarens,  frihet och rättigheter. Under diskussionerna, som de liberala till sist vann, kan man se hur bilden av husbonden snabbt förändras. - Från att man hade sett väldigt positivt på husbonden eftersom han var viktig i det gamla samhället, så blir han i de här diskussionerna verkligen nerdragen i smutsen, berättar Marie Lindstedt Cronberg. Nu blir han definierad som en hustruplågare eller tjänstehjonsplågare och man ser avigsidorna av det gamla hierarkiska tänkandet. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Maja Renström, Tommy Engman och Patrik Paulsson   Sänds även i natt kl. 02.02 och på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby

Nyheter

Nyheter

Familjen Svensson i Loshult driver den sista mjölkgården i Odensjö socken. De brukar 90 åkrar i åtta byar men det rekordlåga mjölkpriset hotar nu både gården och framtiden för det öppna landskapet.  Bo Svensson i Loshult är oroad över utvecklingen av de låga europeiska mjölkpriserna på sikt. Stormen Gudrun blåste i alla fall över men det här det är värre. De svenska mjölkbönderna är i djup ekonomisk kris på grund av vikande priser på världsmarknaden. Fyra till fem svenska mjölkbönder lägger ner varje vecka. Vissa går över till köttdjur men många lägger ner helt och med det blir också framtiden för det öppna åkerlandskapet allt mer oviss.   Just nu tar ingen av oss ut någon lön på grund av den låga ersättningen, berättar Bo. De svenska mjölkbönderna styrs av höga krav vad det gäller djurskydd och miljöhänsyn men det påverkar inte ersättningen för mjölken. Mejeriföretag som marknadsledande Arla verkar numera på en internationell marknad och följer världsmarknadspriserna på mjölk. Följ med till familjen Svenssons mjölkgård i Yttra Röshult i Småland, den sista gården i trakten. Familjen har 60 mjölkkor och 80 ungdjur och brukar mark i åtta byar.  Men vad händer när de inte längre orkar? Programmet är gjort av Ola Hemström och är det första programmet av två om Sveriges sista mjölkbönder. Vill du komma i kontakt med familjen Svensson eller med redaktionen, maila till Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

Första rad: Det är ett långsamt närmande Diktsamling: "Saskatoon" Förlag Kabusa, 2015 Uppläsare: Jörgen Lind Jörgen Linds diktsamling "Saskatoon" från 2011 är den fjärde i en serie kallad "Rede": fem diktböcker publicerade under ett drygt decennium där den första hette "Här kommer de varma strömmarna" och den sista "Vita kommun". "Vita kommun" fick Sveriges Radios Lyrikpris 2015 för några veckor sedan och resten av den här veckan läser Jörgen Lind varje dag ur den. Jörgen Lind är född 1966 och uppvuxen utanför Umeå, men bor sedan länge med sin familj i Göteborg.   Musik Benjamin Britten: Pan ur "Metamorfoser efter Ovidius" för solooboe Exekutör Allan Vogel, oboe Sänds även kl. 22.55.

Kultur

William Campbell, Nobelpristagare i medicin, ligger bakom upptäckten av läkemedlet ivermektin mot parasiter. Och hans stora passion för rundmaskar märks på övervåningen i det röda huset nära Boston. William Campbell älskar parasiter, men har ägnat hela sitt liv åt att försöka döda dem. Han lyckades tillsammans med Satoshi Omura i Japan, testa en jordbakterie som de renade fram till antiparasitmedlet ivermektin. Medlet har hjälpt miljontals människor som har drabbats av den typ av rundmaskar som kan leda till flodblindhet eller elefantiasis. Men det var inte en självklarhet att hans arbetsgivare, läkemedelsbolaget Merck, skulle skänka bort läkemedlet till de fattiga. Själv menar William Campbell att han inte alls var den som övertalade ledningen. Samtidigt minns han ingenting av mötet, där han första och enda gången flögs in med helikopter till bolagets högsta ledning för att berätta om hur medlet fungerade. Han bor i North Andover några mil norr om Boston. Där har han sin lilla ateljé där han avbildar parasiter precis som de ser ut, enligt honom själv. På tavlorna målar han parasiterna naivistiskt som blommor i vaser. Han menar att han enbart sätter färg på dem, och befriar dem från sin färglöshet i mikroskopen. Även om han älskar parasiter ägnar han sig åt annat också. Tre gånger i veckan träffar denne 85-årige nobelpristagare sina pensionärskompisar, och spelar pingis tillsammans. Det räknas poäng och kivas om vems tur det är att serva. Allra svårast är det när en förlorad boll inte hinner fångas upp på studs utan börjar rulla på golvet och man måste böja sig ned. Annika Östman Sänds även i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Dödsdomen mot poeten och konstkuratorn Ashraf Fayadh överklagas, Jenny Aschenbrenner recenserar "Livläkarens besök" på stadsteatern i Stockholm.

Kultur

Sofia Olsson har sett filmatiseringen av "The diary of a teenage girl". Och Emma Sofia Dedorson undersöker den franska idén om assimilation. Sänds även kl. 20.45 och kl. 00.45.

Kultur

Programledare: Urban Björstadius. I veckans program hör vi om hur det gick till när det utdöende luciafirandet fick nytt liv under slutet av 1800-talet. I Vetenskapsradion Forums serie om folkloristik berättar Tora Wall den här veckan om hur det hotade luciafirandet räddades till eftervärlden, om den farliga och skrämmande lussenatten, om hur "lusse" förr inte bara syftade på Lucia utan också på Lucifer och om lussekatterna som en gång i tiden kallades för djävulskatter. Har du frågor om nya trender och gamla traditioner kan du skicka dem till eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm. Programledare är Urban Björstadius. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natten mot onsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Vem var egentligen Alfred Nobel? Hur kunde sprängämnesindustrins grundare bli mänsklighetens välgörare? Varför bråkas det så ofta om litteraturpriset? Mattias Berg söker svaren i radioarkivets myller. Om Alfred Nobels sensationella testamente som förvandlade Dynamitkungen till vår store välgörare. Om förklaringen som brukar ges till hur han kunde få ihop de där ytterligheterna. Kriget och freden, massförstörelseindustrin och mänsklighetens framåtskridande. Om Bertha von Suttner, kvinnan bakom Alfred Nobels förvandling. Den märklig brevväxlingen mellan Fredsängeln och Dynamitkungen, mötet på sjön i Zürich. Om den kvarstående dubbelheten. Namnet som än i dag är ett varumärke för både fredpris - och försvarsindustri. Om hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt. Om den bokstavliga striden kring just "Krig och fred". Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset. Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås. Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra. Om den sorgliga historien. Hur få kvinnor som fått priset. Hur många män. Om den första kvinnliga litteraturpristagaren, Selma Lagerlöf, som talar om "dödsskuggans dal" trots att hon hyllades som få andra kvinnor i sin tid. Om hur en ung Artur Lundkvist hånade den andra kvinnliga pristagaren, italienska Grazia Deledda. Om att det inte blev mer än en handfull kvinnliga mottagare under Nobelprisets första 45 år. Och att det sedan blev ännu värre: bara en enda under de nästa 45. Och om att Nobelpristagaren Sigrid Undset därför hade fel när hon talade vid Verner von Heidenstams begravning - bara några månader efter Selma Lagerlöfs död. Om hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, försöker att tolka tecknen. Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Inte ens ärtsoppan. Om Nobelkodens dubbla kryptering. Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år. Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis, som brändes efter hans död. Det yttre uttrycket för hans inre drama - som fick världspremiär först långt in på 2000-talet. Om hur hans kemipris bara fyra månader efter atombomberna över Hiroshima och Nagasaki gavs just till den vetenskapliga upptäckt som gjort dem möjliga. Om ouvertyren till Verdis opera "Ödets makt". Och musiken som spelas för kvinnorna längst inne i hans apteringsfabrik under andra världskriget, Blomman från Hawaii och Nya Sätervalsen. Kort sagt: Om hela dubbelheten. Motsatsernas förening. Nobelkoden. Medverkande (utöver vad som nämns i programmet): Del 1: Testamentet. Ulla Billquist sjunger "Jag bygger ett luftslott" och kanonerna mullrar vid Bofors år 1946. Det är Ingvar Kjellson och Margaretha Byström som spelar Alfred Nobel respektive Bertha von Suttner i radioteaterföreställningen "Dynamitkungen" från 1982, varifrån även uppläsningen av hans militära patent är hämtade. Uppläsningen ur boken "Ned med vapnen" är från programmet Boktornet 1996. Nyheten om förundersökning om mutbrott i den så kallade Boforsaffären kommer från en Eko-sändning 1987. Del 2: Striderna. Irene Minghini-Cattaneo sjunger Ulricas aria i en inspelning av "Maskeradbalen" från La Scala-operan i Milano 1930. Peter Sandberg läser upp brevet från de svenska kulturpersonligheterna till Leo Tolstoj 1901. Och Magnus Faxén rapporterar från Paris om Sartres vägran att motta Nobelpriset 1964. Karl Ragnar Gierow heter den ständige sekreterare i Akademien som tillkännager att Harry Martinson och Eyvind Johnson får Nobelpriset 1974. Tidningskrönikan om Olof Lagercrantz svar till Lars Gyllensten kommer ur Ekot 1978. Intervjun med Kerstin Ekman kring Rushdie-affären är hämtad från Kulturnytt 1989 - och enkäten från programmet Efter tre samma år.   Del 3: Kvinnorna.   Vi hör Sven Jerring rapportera från Selma Lagerlöfs jordfästning 1940. Ingemar Sjödin är uppläsare av det Artur Lundkvist skrev om Nobelpristagaren Grazia Deledda - liksom Märta Ekström och Inge Waern läser Gabriela Mistrals respektive Nelly Sachs dikter i svensk översättning. Citatet av Pearl Buck kommer från hennes Nobelföredrag 1938. Inslaget om Nadine Gordimers litteraturpris är hämtat från Kulturnytt 1991 och telefonintervjun med Doris Lessing från Kulturradion 2007.   Del 4: Ödets makt. Det är Gun Arvidsson som läser citatet från Virginia Woolf i programmet "Vem är rädd om Virginia Woolf" från 1983. Frågan till Karl Ragnar Gierow om sockervattnet och ärtsoppan. - och hans svar - kommer ur programmet "Vad gör man på Svenska Akademien?" 1967. Kjell Espmarks fundering om kvinnorna och kriterierna är hämtad från programmet Bokfönstret 2001. Det är Ekot som rapporterar från Wole Soyinkas Nobelföreläsning 1986. Och regissören Richard Turpin intervjuas om urpremiären av Nobels eget ödesdrama "Nemesis" i Kulturnytt 2005. Professor Arne Westgren talar om att "mänskligheten må besinna det ansvar som följer av gåvan av hans upptäckt". Detta apropå Otto Hahns Nobelpris i kemi vid Nobelhögtiden i december 1945. Dramatiseringen av Alfred Nobels egna grubblerier är hämtad ur programmet "Förmögen, högt bildad herre..." från 1995. Producent för det var Rolf Hersson. Ouvertyren till Giuseppe Verdis opera "Ödets makt" spelas av Wien-filharmonikerna 2013. Slutligen hör vi ett klipp ur programmet "Bofors. Där de svenska kanonerna smidas" från 1943.   Fotnot: Vid Nobelhögtiden i december 1945 utdelades två kemipris. Det som gick till Otto Hahn - i sin frånvaro, eftersom han och ett antal andra tyska vetenskapsmän då fortfarande internerades i brittiska Farm Hall efter krigsslutet - var 1944 års Nobelpris i efterskott. Först vid Nobelhögtiden 1946 fick Otto Hahn motta medalj och diplom. Sänds även i morgon kl. 18.15 och natt mot fredag kl. 04.02.

Kultur

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Programledare: Louise Epstein. Mer eller mindre EU? Danskarna sa mindre! P3 kolleger utmanar och vill ha Louise och Thomas jobb. Vad krävs det för att en levande tradition ska ha bli klassad som immateriellt kulturarv av UNESCO? I slutet på förra veckan röstade danskarna om EU, mer eller mindre var frågan och svaret blev mindre. Vad betyder det här för Danmark, EU och Sverige? Med och kommenterar det här är Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik vid Center for Millitaer Studier i Köpenhamn. Vad har fika, smörgåsbord, bastabinne, fäbodkultur, purim och ålafiske gemensamt, Jo, alla är levande traditioner. Men vad krävs det för att en levande tradition ska ha bli klassad som immateriellt kulturarv av UNESCO. Är det en garanti för att traditionen ska fortleva? Det ska Annika Nordström, arkivchef på Instiutet för språk och folkminnen och Pauline Palmcrantz, medlem i föreningen svenska fäbodbrukare försöka svara på. Louise bad också lyssnarna att höra av sig med sina egna förslag på levande traditioner - och det gjorde de. I fredags meddelade att Thomas Nordegren & Louise Epstein borde lämna plats för yngre krafter. Men Louise undrar om ungdom en garanti för kvalité och vad är det Thomas och hon inte längre klarar av? Det ser vi till att reda ut tillsammans med Relationsradons Jonatan Unge och Farah Erichsén.  ? Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

I helgen anordnades kulturfestivalen Befem i Belgrad för 7:e året i rad, Kulturnytt var där. Mia Gerdin har sett det "Det bästa hos människan" på Göteborg stadsteater i regi av Bengt Ohlsson Sänds även kl. 21.35.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Sänds även kl. 22.12.

Efter terrorattackerna i Paris i november har den politiska retoriken mot USA:s muslimer hårdnat. Det finns till exempel idéer om att de ska registreras. Flera av de republikanska presidentkandidaterna sprider misstänksamhet mot islam. De har kopplat ihop religionen med risker för terrorism i USA och använder religiösa argument för att inte vilja ta emot flyktingar. Hör Inger Arenanders reportage om ökad oro för terror i USA.

Spelar det någon roll om journalister avslöjar orättvisor och gräver i sådant som gått fel? Förändras samhället eller rullar allt på som vanligt trots de brister som avslöjas? Hör Sophia Djiobaridis från Uppdrag Granskning, Ekots reporter Daniel Velasco, ?och Anne Ramberg generalsekreterare Advokatsamfundet.

I fredags lade åklagaren ned den förundersökning som pågått mot två fårbönder i Gnesta söder om Stockholm som anklagats för att ha utsatt sina får för onödig fara genom att inte sätta upp tillräckligt bra stängsel runt sina hagar. Fårägarna har under sommaren och våren blivit av med knappt 100 får i flera vargattacker. Men det här är bara en liten del av den infekterade varghistorien som blossat upp i Sveriges minsta vargrevir. Det nyetablerade Sjundareviret. Hör Radio Swedens reporter Filip Jakobssons reportage.

Flickor i Tanzania utsätts fortfarande för könsstympning, trots att det är förbjudet. I dagarna ska de traditionella ledarna i stammen Kuria i hemlighet besluta om könstympningar ska utföras i år eller inte. Frilansreportern Sofia Hallonsten har träffat 24-åriga Heppiness Chacha som fick sin klitoris bortskuren när hon var fjorton år, något som har påverkat hela hennes liv.

Igår hölls parlamentsval i Venezuela. Oppositionskoalitionen MUD fick majoritet vilket innebär det värsta bakslaget för socialisterna sedan Hugo Chavez kom till makten för 16 år sedan. Men president Maduro sitter kvar, och frågan är vad valresultatet kommer att leda till. Hör vår latinamerikakorrespondent Lotten Collin på plats i Caracas och Fredrik Uggla vid Latinamerikainstitutet på Stockholms Universitet om valresultatet.

Nu diskuterar ishockeyförbundet att sluta med seriespel för barn under 13. Fotbollen ska sluta utse seriesegrare i samma åldersgrupp. En av många kritiker tycker att barn som älskar att tävla förminskas. Är det så? Hör bland andra Elisabeth Lindbäck, sportreporter på Kvällsposten och Henrik Haraldsson, utvecklingschef på Svenska Ishockeyförbundet.

Utrikesminister Margot Wallström talade i fredags om "utomrättsliga avrättningar" i en riksdagsdebatt i samband med att hon kommenterade knivattackerna i Israel, ett uttalande Israels Netanyahu fördömde igår samtdigt som Wallström sa att hon blivit missuppfattad. Hör statsvetarna Anders Persson och Isabell Schierenbeck.

Det högerextrema partiet Nationella Fronten har nått stora framgångar i den första omgången av det franska regionalvalet. De blir största parti i flera regioner, och har fått 28 procent av rösterna. Hör vår tidigare sydeuropakorrespondent och numera migrationskorrespondent Alice Petrén, och även Anders Widfeldt statsvetare vid universitetet i Aberdeen om varför.

Framåt för Nationella Fronten, Venezuelaval, Relationen till Israel, Könsstympning i Tanzania, Terrororo i USA, Vargar i Gnesta, Betydelsen för grävande journalistik och Seriespel farligt för barn?

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Hundratals år gammal papperskonst i Danmark håller på att brytas ner, hör också Jenny Aschenbrenner om uppsättningen "Livläkarens besök" på stadsteatern i Stockholm Sänds även kl. 23.50.

Kultur

Programledare: Marie Lundström. Följ med till ett köksbord i Minsk, och träffa nobelpristagaren. Fredrik Wadström har på nära håll följt Svetlana Aleksijevitj i sexton år. Här är hans porträtt av henne, och hennes författarskap. - Mitt öra är alltid bland människor på gatan. Jag hör en annan musik. Så sa Svetlana Aleksijevitj till Fredrik Wadström i en intervju gjord 2006. En beskrivning av en förändring i samhället hon än så länge bara anade, men ville försöka fånga i sitt skrivande. Sju år senare var boken klar, Tiden second hand, den avslutande delen i hennes livsverk Utopins röster. Fem böcker om den sovjetiska människan, om vad som händer med henne när en samhällsideologi rasar samman. - Mitt öra är alltid bland människor på gatan. Jag hör en annan musik. Uttalandet kan också ses som en beskrivning av hennes arbetsmetod. Att under lång tid intervjua många människor. Att våga vänta in deras livsberättelser. Att sedan våga vänta in förmågan att skriva ned dessa berättelser. Att våga vänta in den rätta tonen. Fälj med Fredrik Wadström till Minsk, och slå dig ned vid det lilla fyrkantiga köksbordet tillsammans med årets nobelpristagare i litteratur, Svetlana Aleksijevitj. Utopins röster: Kriget har inget kvinnligt ansikte De sista vittnena: solo för barnröst Bön för Tjernobyl: krönika över framtiden Zinkpojkar Tiden second hand: slutet för den röda människan. Från i lördags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Att försöka köra över flyktingar med en lastbil, är det rätt? Hur kunde Nyheter24 fråga så? Håller undersökningen om de missnöjda poliserna? Och så om kommunrapporteringen som ökar, trots mediekris. Hur förklarar Nyheter24 omröstning om att köra över flyktingar? I veckan publicerade sajten Nyheter24 en artikel om en lastbilschaufför som försöker köra över flyktingar. I artikeln publiceras också en omröstning där sajten ställer frågan "Gör chauffören rätt?" - "Ja eller nej". De starka reaktionerna på vad som utan tvekan kan kallas för ett publicistiskt haveri kom omedelbart - branschen rasade och artikeln drogs tillbaka. Men hur kunde en sådan artikel publiceras från första början? Vår reporter Gustaf Rosensköld besökte redaktionen och träffade Nyheter24:s chefredaktör och ansvarige utgivare. Ifrågasatt nyhet om poliser som funderar på att säga upp sig "8 av 10 poliser funderar på att sluta" kunde man läsa och höra i flera medier häromveckan. Nyheten bygger på en undersökning från polisfacket och lanserades lägligt mitt under pågående lönekamp. Men är det verkligen så illa som att så många som 8 av 10 poliser går runt och är mer eller mindre redo att säga upp sig? Våra reportrar Lina Grönberg och Jonna Westin har granskat den här nyheten och frågat två tunga medieredaktioner om hur de ser på den här typen av undersökningar, där det ju finns en tydlig PR-avsikt i botten. Ökande kommunrapportering trots mediekris Hur mår egentligen den svenska kommunjournalistiken i tider av nedskärningar och minskade resurser? Det här är en fråga som diskuteras mycket just nu. Och nu i veckan kom nya siffror från Institutet för Mediestudier om att kommunrapporteringen ökar, trots mediekrisen. I alla fall sett till antalet artiklar. Men innebär kvantitet också kvalité? Eller finns det kanske snarare en risk att det är precis tvärtom? Reporter: Therese Rosenvinge. Här ska vi också för transparensens skull nämna att Mediernas producent Lasse Truedson också är föreståndare för Institutet för Mediestudier, vars siffror togs upp här i reportaget. Engagemang och delningar till varje pris? Samtal med Jack Werner Med anledning av Nyheter24:s publicering samtalar vi med frilansjournalisten Jack Werner om viralsajter, delningstrender och nätjournalistik. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Familjen Svensson i Loshult driver den sista mjölkgården i Odensjö socken. De brukar 90 åkrar i åtta byar men det rekordlåga mjölkpriset hotar nu både gården och framtiden för det öppna landskapet.  Bo Svensson i Loshult är oroad över utvecklingen av de låga europeiska mjölkpriserna på sikt. Stormen Gudrun blåste i alla fall över men det här det är värre. De svenska mjölkbönderna är i djup ekonomisk kris på grund av vikande priser på världsmarknaden. Fyra till fem svenska mjölkbönder lägger ner varje vecka. Vissa går över till köttdjur men många lägger ner helt och med det blir också framtiden för det öppna åkerlandskapet allt mer oviss.   Just nu tar ingen av oss ut någon lön på grund av den låga ersättningen, berättar Bo. De svenska mjölkbönderna styrs av höga krav vad det gäller djurskydd och miljöhänsyn men det påverkar inte ersättningen för mjölken. Mejeriföretag som marknadsledande Arla verkar numera på en internationell marknad och följer världsmarknadspriserna på mjölk. Följ med till familjen Svenssons mjölkgård i Yttra Röshult i Småland, den sista gården i trakten. Familjen har 60 mjölkkor och 80 ungdjur och brukar mark i åtta byar.  Men vad händer när de inte längre orkar? Programmet är gjort av Ola Hemström och är det första programmet av två om Sveriges sista mjölkbönder. Vill du komma i kontakt med familjen Svensson eller med redaktionen, maila till Från kl. 11.03.

Sociala frågor, Repris

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Sofia Olsson har sett filmatiseringen av "The diary of a teenage girl". Och Emma Sofia Dedorson undersöker den franska idén om assimilation. Från kl. 13.20. Sänds även kl. 00.45.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

I helgen anordnades kulturfestivalen Befem i Belgrad för 7:e året i rad, Kulturnytt var där. Mia Gerdin har sett det "Det bästa hos människan" på Göteborg stadsteater i regi av Bengt Ohlsson Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Om medmänsklighet. Amer Sarsour  studerar retorik och är poet. Sedan 2010 har han åkt runt i Sverige med sin spoken word och rap och uppträtt i allt från litterära finrum som Dramaten till hiphopens vardagsrum på SR Metropol. Många känner Amer Sarsour som Poeternas Poet. En vision som går hand i hand med hans dröm, är att skriva tills han inte längre kan dö. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Första rad: Det är ett långsamt närmande Diktsamling: "Saskatoon" Förlag Kabusa, 2015 Uppläsare: Jörgen Lind Jörgen Linds diktsamling "Saskatoon" från 2011 är den fjärde i en serie kallad "Rede": fem diktböcker publicerade under ett drygt decennium där den första hette "Här kommer de varma strömmarna" och den sista "Vita kommun". "Vita kommun" fick Sveriges Radios Lyrikpris 2015 för några veckor sedan och resten av den här veckan läser Jörgen Lind varje dag ur den. Jörgen Lind är född 1966 och uppvuxen utanför Umeå, men bor sedan länge med sin familj i Göteborg.   Musik Benjamin Britten: Pan ur "Metamorfoser efter Ovidius" för solooboe Exekutör Allan Vogel, oboe Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Hundratals år gammal papperskonst i Danmark håller på att brytas ner, hör också Jenny Aschenbrenner om uppsättningen "Livläkarens besök" på stadsteatern i Stockholm Från kl. 18.09.

Kultur, Repris