SR, P1 2015-12-13

Nyheter

Nyheter

I Radioteaterns premiärer bjuds du till första parkett med väl valda kvalitativa teaterföreställningar som biljetterna är slutsålda till sedan länge tillbaka. Sätt dig till rätta och njut. Från 6/12.

Teater, Repris

Mersaults mor har precis dött. Han ska snart gifta sig med Marie, som han inte älskar. Han ser på tillvaron med likgiltighet. Men så en dag händer något som får konsekvenser för den unge mannen. Den franske Nobelpristagaren Albert Camus' roman Främlingen, behandlar existentiella frågor som utanförskap och känslomässig avtrubbning. En riktig klassiker, lika aktuell idag som när den kom för snart 75 år sedan. Främlingenav Albert Camus. Övers: Jan Stolpe. Dramatisering: Jonas Nilsson. I rollerna: Jonas Nilsson, Åke Lundqvist, Bernard Cauchard, Josefin Ljungman, Juan Rodriguez, Michael Jonsson, Richard Forsgren, Andreas Rothlin Svensson, Bengt CW Carlsson, Filip Alexandersson, Rasmus Luthander, Talib Yass, Nasreen Al Janabi Larsson, Håkan Engström, Eric Nyblaeus, Michael Johansson m.fl. Musik: Christer Bothén, Vilhelm Bromander, Marianne Lindén. Ljudregi: Lena Samuelsson. Inspicient: Sven Philip. Producent: Dmitri Plax. Regi: Åsa Melldahl. Från 6/12.

Teater, Repris

Nyheter

Nyheter

Har diskussion om värderingsfrågor skymt granskning av migrationspolitikens sakfrågor? Tjejtidningarna kämpar om tonåringarnas tid. Mexikanska journalister tacklar ständigt stora säkerhetsrisker. Hur klarar medier av att skildra migrationspolitiken? Frågan om flyktingströmmar och migration har präglat nyhetsrapporteringen hela hösten. Inte minst efter att bilden på den 3-årige pojken Alan fick många att ta sin solidaritet från ord till handling och hela Sverige skramlade. Men i politiken har det varit snabba svängningar. De sista veckorna har regeringen ställt sig på bromsen: tillfälliga uppehållstillstånd till asylsökande, id-kontroller på färjor och i veckan var regeringen till och med nära att stänga Öresundsbron. Journalisten Lasse Granestrand, som skrivit om migrationsfrågor sedan 1989, argumenterade i en debattartikel i Svenska Dagbladet i veckan för att en orsak till de nu så tvära svängningarna i politiken är att medierna tappat den sakpolitiska bevakningen av det här politikområdet. Erik Petersson träffade Lasse Granestrand i veckan. Fjortonåringarna har flytt från Frida - kan de vinnas åter? Det brukar ofta sägas att den som vill få riktmärken om morgondagens mediemarknad ska titta på gruppen unga tonårstjejer, eftersom dom snabbt tar till sig nya trender. Och det var känsla för just det här som på 80-talet gjorde förlaget Frida till en framgångssaga. Men idag har målgruppen i hög grad gått vidare. De är vana att få exakt vad dom vill, när dom vill, gratis på nätet och frågan är hur länge till tjejtidningarna överlever som pappersprodukter i affärernas tidningshyllor? Och om framtiden istället måste vara digital - vilka möjligheter har Frida och andra tjejtidningar då att hitta en lönsam affär som håller? Reporter: Therese Rosenvinge Journalistlivet allt farligare i Mexiko Pressfriheten har varit under attack på flera håll under 2015. Och Mexiko är ett av de länder där situationen försämrats de senaste åren.  Där har minst 89 journalister mördats sedan 2000, enligt Reportrar utan gränser. Länge var det framförallt provinser där knarkhandeln blomstrade som var farligast, men nu ses inte längre ens huvudstaden Mexiko City som säker. För landets journalistkår innebär det här att säkerhetsarbetet fått tas till helt nya nivåer, med kottsäkra västar till krypterade mobiler. Reporter i Mexiko är frilansjournalisten Åsa Welander. Från gårdagen. Sänds även på måndag kl. 19.03.

Aktualiteter, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Hur kommer tillväxtländer i Afrika att påverkas när räntorna börjar stiga i USA och Europa? Flera länder är ju redan pressade av prisfall på råvaror. Gäster är Rebecka Lundgren, regionansvarig för länderna söder om Sahara på statliga Exportkreditnämnden, och Peter Stein omvärldsanalytiker med fokus på Afrika. Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Nyheter

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Aktualitetsmagasin med livsåskådningsperspektiv. Detta program är för dig som vill höra mer om olika religioner och hur de påverkar vår vardag och genomsyrar vårt samhälle, globalt som lokalt. Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

77 år gammal fortsätter årets svenske nobelpristagare i kemi, Tomas Lindahl, med lite deltidsforskning hemma i radhuset i London, bland vacker konst, orientaliska mattor och med katten som sällskap. Tomas Lindahl berättar om flytten till England och vad forskningsnationen Sverige kan lära av britterna. Monty Python passar Tomas Lindahls sinne för humor, han tycker det är viktigt med brittisk humor i labbet men strängt religiösa forskare har han svårt att samarbeta med. Tomas Lindahl har en positiv syn på framtiden. Han gick ur statskyrkan för länge sedan, han tror på naturvetenskapen. Från i söndags.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Lena Halldenius, Anamaria Dutceac Segesten och Daniel Lindvall diskuterar vad som kännetecknar ett öppet samhälle, och varför det är så viktigt att värna. Ett fungerande samhälle kännetecknas av vissa värden, som dock ibland står i motsättning till varandra. Öppenhet kan tänkas stå mot säkerhet, jämlikt och allmänt deltagande mot effektivt beslutsfattande och långsiktig hållbarhet mot personlig frihet. Filosofen Lena Halldenius, statsvetaren Anamaria Dutceac Segesten och Daniel Lindvall, huvudsekreterare i Demokratiutredningen diskuterar det öppna samhället mot bakgrund av den senaste tidens politiska utveckling. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Från i söndags.

Kultur, Repris

med Ingemar von Heijne. Från 1991.

Klassisk musik

Nyheter

Nyheter

Kultur

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Äntligen är det dags för Susanne Åkesson, Lennart Engstrand och Mikael Sörensson att sammanträda i Lund till höstens första naturväkteri. Programledare är Lisa Henkow. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Nyheter

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Äntligen är det dags för Susanne Åkesson, Lennart Engstrand och Mikael Sörensson att sammanträda i Lund till höstens första naturväkteri. Programledare är Lisa Henkow. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Programledare: Katarina Josephson. Katarina Josephsson presenterar de kända sångerna och psalmerna. Ofta berättas om sångers ursprung och om en textförfattares liv. En andlig sångskatt att hämta kraft i. Högt över nattlig sky snart dina timmar gry, Sancta Lucia... Luciadagens program innehåller förstås luciasånger av olika slag - som Malena Ernman och Sarah Dawn Finer i duett i Strålande helgonfé.  Dessutom hörs solskenssångaren J. A. Hultman i en inspelning från 1924 (!) och Gustaf Sjökvists kammarkör sjunger En skrift i snön av Benny Andersson och Kristina Lugn. Producent Katarina Josephsson

Andliga frågor

Chanukka sameach, God Advent, fin Lucia, en bra Yalda och Pancha Ganapati och alla decemberhelger som firas i Sverige med ljus och sång. Anne Kalmering Josephson, sjungande skådespelare och radioproducent. Hon har varit engagerad i judisk musik sedan barndomen och uppträder med folksånger på jiddisch, ladino och hebreiska. Hon har även varit programledare på Barnredaktionen på radio och TV. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Våren 1942 lyckades amerikanska kryptologer att knäcka chiffret som användes av japanska Stilla havsflottan. De behövde bara fem ord av ett japanskt, krypterat meddelande för att klara det. Japanerna som var ovetande om de amerikanska kryptologernas framgång, trodde att de i hemlighet för sina fiender, dirigerade sina hangarfartyg mot amerikanernas fäste på ön Midway. Men eftersom de amerikanska styrkorna nu kunde förstå trafiken och ordergivningen mellan de japanska fartygen, så lade man sig i bakhåll och kunde krossa större delen av sina fienders flotta. Kryptologer har genom historien haft avgörande roller för hela civilisationers öden. Hemlig information kan vara ovärderlig, inte minst i krig. Men närapå ännu mer värdefullt kan vara att forcera ett krypterat meddelande, utan att mottagaren förstått att den hemliga informationen är avslöjad. En risk man aldrig kan bli av med. Hur säkra system man än skapat för krypterade meddelanden så har kryptologer gång efter gång, på ett högst förbluffande sätt knäckt hemligheterna bakom olika chiffer och koder. Medverkande är Anders Wik, tidigare chef för Kryptologiska avdelningen på Försvarets Radioanstalt, FRA. Bengt Beckman, kryptoanalytiker och författare till boken Svenska kryptobedrifter, intervju från Sveriges Radios arkiv, Vetandets Värld år 2000 av Urban Björstadius. Från gårdagen. Sänds även kl. 19.50.

Vetenskap, Repris

Det har varit en stjärnspäckad vecka med Olafur Eliasson och Nobelpristagare på besök. Samtidigt pågår det stora klimatmötet. Vi reder även ut varför olika färger skär sig och om kluvenhet till AI. En illgrön soffa mot ceriserosa tyg och gyllene tryck? Skär det sig eller inte? Veckans lyssnarfråga handlar nämligen om varför vissa färger tycks skära sig. Gertrud Olsson har skrivit en avhandling kring hur färger förhåller sig till varandra. Hon berättar att Henri Matisse betytt mycket för vår syn på djärva färgblandningar. Och när det gäller nutida konstnärer lyfter hon fram hur den isländske konstnären Olafur Eliasson idag jobbar med att utforska färger. Han är högaktuell just nu både i samband med klimatmötet i Paris, med nobelkonst och sin utställning på Moderna museet i Stockholm. Dessutom får vi senaste nytt från klimatmötet i Paris där det nu är dags att komma till avslut, och vi hör också om kontroversiell ny teknik från Saudiarabien som skulle kunna möjliggöra fortsatt bilkörning med fossila bränslen fast utan stora koldioxidutsläpp. Och här i Sverige får vi nu som första land i världen statistik kvartal för kvartal över våra utsläpp av växthusgaser.   I Veckomagasinet hör vi också lite av det bästa ur Sveriges Radios stora nobelsändning, och om hur intelligenta vi egentligen vill att maskiner ska kunna bli innan de börjar bli ett hot för oss. Programledare är Lena Nordlund Från i fredags.

Vetenskap, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Sport i P1 söker sig bort från strålkastarljuset och spelargången och frågar vad idrotten fyller för funktion som socialt fenomen, kultur, livsstil och nationell identitet. Hur är det att vara förbundskapten? Hur ser arbetsbeskrivningen ut och vad händer en dag på jobbet när det inte är match eller tävling? Och hur känns det att ena dagen bli tokhyllad för att nästa möta krav på avgång? Sport i P1 möter Lasse Lagerbäck, som tog Fotbollslandslaget till hela fem slutspel, och nu leder Island i kommande EM och Karin Torneklint, som leder Fridrottslandslaget under OS i Rio nästa år. Dessutom Reportage från Brasilien och en krönika om de gamla sovjetiska tränarna Tarasov och Tichonov. Programledare Gunnar Bolin. Producent Peter Sandberg.   Söndag 13 december 8:05 i P1 (repris 19:03) Sänds även kl. 19.03 samt natt mot tisdag.

Sport

Nobelpristagaren William Campbell växte upp med fem kor i den lilla byn Ramelton i Irland. Det gjorde att han fick respekt för parasiter, en insikt som ledde till en upptäck av läkemedlet ivermektin, som räddat miljontals människor från flodblindhet och elefantiasis. William Campbell menar att ett problem är att många känner avsky för parasiter. Själv älskar han dem, och tror inte att de egentligen vill skada någon. Han fascineras över deras liv, och själv skulle han vilja vara många slags parasiter, men till att börja med leverflundran den som kom att starta hans intresse för parasiter. Nu bor han i North Andover utanför Boston på amerikanska östkusten, efter ett långt yrkesliv inom läkemedelsbolaget Merck. Sänds även på lördag kl. 04.50, kl. 16.35 samt natt mot nästa söndag kl. 02.50.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Godmorgon, världen! Söndagen 13 december programlerade Sara Stenholm Klimatavtalet i hamn, vad betyder det? Den nya terrorlagstiftningen. Johan Norbergs krönika. Panel. Saudiarabien ett mångfacetterat land. Satir med Public Service. Korrespondentpanel om klimatet. Bokens omslag snart lika viktigt som innehållet. Vart tog EU:s fria rörlighet vägen? Kåseri Helena von Zweigbergk.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Från Smålandsstenars missionskyrka på Luciadagen. Pastor Leslie Ron predikar, Magnus Nydén leder gudstjänsten, Magdalena Odén, Anna-Lena Möller, Jenny Henningsson är musikansvariga. (SR Jönköping) Det har blivit ett stort och positivt engagemang bland många Smålandsstenarbor kring det nya asylboendet i Smålandsstenar. Många hjälper de nyanlända på olika sätt och Missionskyrkan har blivit en mötesplats för både flyktingar och svenskar. ?I gudstjänsten kommer vi att höra ett samtal med Taufik och Omar som flydde från det krigsdrabbade Syrien och som idag bor i Smålandsstenar. Krig, flyktingkatastrof och främlingsfientlighet är ord som vi hör nästan varje dag. För många människor handlar det inte bara om ord utan om en verklighet de lever i. Mitt i mörkret får vi möjlighet att tända kärlekens och hoppets ljus i våra egna liv och i andras liv. Leslie Ron i sin predikan TexterJohannes 1:1-5, 9-12 Matteus 5:14-16 Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det." ?Johannes 1:5 MedverkandeLeslie Ron, predikan Magnus Nydén, gudstjänstledning Magdalena Odén, fiol, solosång Jenny Henningsson, bas, solosång Anna-Lena Möller, piano Ammi Svedberg, bibelläsning Elias Nelson, förbön Felicia Ron, förbön Sara Oguni, förbön Ingela Haskel, samtal Taufik Hafez, samtal Omar Alsabek, samtal MusikVälkommen hem. Text och Musik: Måns Sandén/Johan Röhr Gemensam sång, Psalmer och Sånger 810. Vi tänder ett ljus i advent. Text och Musik: Stewe Gårdare Gemensam sång, Psalmer och sånger 485, Ett litet barn av Davids hus. Text: Britt G Hallqvist. Musik: Olle Widestrand Esmeraldas bön. Svensk text: Monica Forsberg. Musik: Alan Menken En bön. Text: Agneta Almqvist. Musik: Ola Norrhamn Koppången. Text: Py Bäckman. Musik: Per-Erik Moraeus Gemensam och solosång. En stjärna lyser så klar. Svensk text: Ingela Forsman. Musik: Tore W Aas Gemensam sång, Psalmer och Sånger 818. Barn och stjärnor. Text: Ylva Eggehorn. Musik: H. Nyberg Innan gryningen. Text: Y Eggehorn. Musik: B. Andersson Gemensam sång, Psalmer och Sånger 845. Må din väg gå dig till mötes. Text och musik: Trad från Irland. Svensk text: Per Harling Stjärngossarnas visa. Text och Musik: Thord Gummesson Bär vi barnet i vårt hjärta blir vi bot för världens plåga. Gud är hos oss, ljus i natten, för att hjälpa oss att våga. Ljuset bär oss. Gud är nära i ett litet barn som ser oss. Ljuset bär oss. Gud är nära i ett litet barn som ser oss. Text: Y. Eggehorn. Psalmer och sånger nr 818, sjungs i gudstjänsten. Producent Karin Malmsten Tekniker Lennart Nilsson, Magnus Walfridsson Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

Undersökande journalistik från Göteborg. Sjukskrivna socialarbetare, brist på lägenheter och ensamkommande barn som glöms bort. Kaliber nyhetsdokumentär om hur flyktingströmmen påverkar en kommun. Specialpodd: Faktaruta: - Hello! Excuse me, do you know this person? Migrationsverkets flyktingboende i Ställdalen. Ljusnarsbergs kommun i Bergslagen. Två socialsekreterare letar efter en 16-årig afghansk kille. - Det var ingen hemma, jag frågade några killar där borta också, säger Maud Bergman till kollegan Annika Andersson, och pekar bort mot andra sidan av den långa korridoren. - Det är ju jättesvårt att hitta här för det är inte numrerat överallt, förklarar Annika Andersson. - Ja, hur vet du vart du ska? - Jag får springa och leta. Vi vet ju rummet, A7, men det står ju inte nummer på de här dörrarna, fortsätter Annika Andersson. Det luktar ingrott av cigarettrök. I trapphuset och längs väggarna i de trånga korridorerna följer nyfikna blickar mig och socialsekreterana Annika Andersson och Maud Bergman. Det är fullt med folk överallt. - Excuse me, do you speak English? Det är många ensamkommande barn som ska tas om hand nuförtiden. På det tillfälliga asylboendet får inte de som är under 18 år bo om de inte är med sin familj. - Det är ju klart att det inte är någon fin, trevlig miljö. Inte på långa vägar. Och det är ju ledsamt när man ser småbarn som bor här och leker ute på gården och så. Folk är ledsna, de är sjuka. Så det är ju inte någon trevlig miljö, säger Annika Andersson. - Första gången jag var med hit kände jag, "Nämen Gud, här kan man inte bo!" Nu ser jag att man kan det, men det är bedrövligt att se dem. Ledsna, och som Annika säger, barn som leker här ute i lervällingen. Det är inte ok. Det är det inte. Men det finns ju inget annat, säger Maud Bergman. Ställdalens Hotell gick i konkurs 2008. Sen dess har hotellet öppnats och stängts igen en gång innan det blev asylboende. De stora vita hotell-bokstäverna står kvar högst uppe på fasdaden. Annika och Maud har ställt sig utanför entrén och flera av de boende kommer fram och vill hjälpa till att hitta den ensamkommande 16-åringen.  - Är det vanligt det här som händer nu, att ni inte hittar de ni ska hitta? - Ja, det är rätt vanligt. Men vi kontaktar ju Migrationsverket då och ibland är de kanske ner till Migrationsverket i Lindesberg eller Örebro, säger Annika Andersson. - Men tanken är att ett ensamkommande barn, under 18 år, ska placeras någonstans? - Ja och då är det ju Bergsgården eller något familjehem tillfälligt. Det är väl över 300 personer här så det är ju bra om man har rumsnumret och det har vi ju nu, men vi hittar inte rummet. Det här är ju en anmälan från Migrationsverket, att den här ungdomen befinner sig i Sverige utan legal vårdnadshavare. Ibland kommer det fel från Migrationsverket, men den här ringde de särskilt om så han bör befinna sig här, säger Annika Andersson. Den de letar efter heter Abdul. Han är bara en av många asylsökande. Strömmen av flyktingar och migranter som kommer till Sverige är större än någonsin. Nästan 150 000 människor har sökt asyl i år. Jämfört med drygt 80 000 förra året och 50 000 året innan det. Den 29 september ordnades galan Hela Sverige skramlar i Globen i Stockholm. Ett evenemang med ett 60-tal artister som drog in över 40 miljoner kronor till organisationer som hjälper människor på flykt. Men när galan är över och musiken tystnat. Vad händer då? Kaliber har rest till Ljusnarsberg, en av de kommuner som sett till antalet invånare tar emot allra flest flyktingar i Sverige. Under några dagar har vi följt hur kommunen påverkas av flyktingströmmen och hur man hanterar de situationer som uppstår i vardagen. Bostäderna är slut- Ja, alltså det blir ju värre och värre hela tiden nu. Det är både skrämmande och fascinerande på samma gång. Kopparberg är som en kikare in i framtiden, hur Sverige förmodligen kommer att se ut om fem, sex år. När alla samhällsfunktioner börjar verkligen kollapsa, säger Ted Lundgren. Ted Lundgren är integrationssekreterare i Ljusnarsberg kommun och ger råd och praktisk hjälp till flyktingar som fått uppehållstillstånd.  - Allt de behöver hjälp med egentligen. Alltifrån ansökan till pensionsmyndigheten, där hade jag ett fall alldeles nyss, till bostadsbidrag, barnbidrag. Allt möjligt sådant. Han hjälper också till att ordna boende till de flyktingar som kommer till kommunen. Som det ser ut när vi träffas finns det inga fler lediga lägenheter att erbjuda de som kommer. - Antingen bor de kvar på förläggningarna eller så lyckas de ordna eget boende på något sätt. Och då blir det ofta då hos skrupelfria aktörer som inte skyr några som helst medel. Då snackar vi inte om sådana här stora fiskar, ingen nämnd ingen glömd, utan ofta mindre som satt det i system. Jag har alltså varit med om folk som har råttor i lägenheten och skabb, löss, mögel, allt vad det nu kan vara för något, säger han Ljusnarsberg är en så kallad utflyttningskommun. Kanske är orten Kopparberg den som flest känner igen till namnet. Förr känd för sin gruvindustri, numer mest för sitt öl- och ciderbryggeri. Sen gruvorna började läggas ner på 60- och 70-talen har också folk flyttat härifrån. Tvåvåningshus har rivits till enplanshus. Idag bor knappt 5000 personer i kommunen. Men just nu finns här också drygt 900 flyktingar som befinner sig någonstans i asylprocessen. De kommer framförallt från Syrien och Afghanistan. Och fler väntas. - Jag har ju egentligen ansvaret för att försöka skaffa fram boende åt dem då. Men det finns ju helt enkelt inga då, säger Ted Lundgren. Hälften av socialarbetarna är sjukskrivnaTed Lundgren kallar det för kaos. Hälften av kommunens alla socialsekreterare är långtidssjukskrivna på grund av flyktingsituationen berättar han. Att socialtjänsten i Sverige har det ansträngt är knappast någon hemlighet, men det här låter nästan absurt tycker jag. Ända tills jag knackar på hemma hos Nell Andreasson där hon och kollegan Sofi Lundegård tar emot för att berätta om situationen. Båda är socialsekreterare. Båda är sjukskrivna. - Vi har faktiskt varit en ganska frisk arbetsplats tidigare. Det är under det här året som sjukskrivningarna har kommit. Eller hur? säger Nell Andreasson. - Ja, fyller Sofi Lundegård i, och fortsätter berätta hur den ökade arbetsbelastningen påverkat henne. - Det började med att jag hade svårt att sova på nätterna, jag hade svårt att släppa jobbet när jag kom hem. Jag tänkte hela tiden på allting som jag inte hade hunnit med som jag borde göra. Jag har haft hjärtklappning, yrsel. Man glömmer bort saker, vad man har för lösenord till datorn. Man glömmer bort vart man är på väg någonstans när man sitter på ett tåg, sådana grejer. Sofi Lundegård är handläggare för ensamkommande barn. Det är hennes första jobba efter utbildningen. Ett och ett halvt år senare, i september i år, blev hon sjukskriven på heltid. - För det första är det mycket att göra på alla delar inom socialtjänsten. Och sen, i och med att vi är ett ganska lite kontor, om det är en som går hem och är sjukskriven så måste nån annan ta tag i de arbetsuppgifterna så då blir det mer som läggs på kollegorna. Och då blir det för mycket för dem också och så blir nästa sjukskriven. Så det blir en dominoeffekt. Att man är stressad hela tiden, att man inte gör ett tillräckligt bra jobb, säger Sofi Lundegård. När Sofi blev sjukskriven var de två handläggare på avdelningen för ensamkommande barn. Varje vecka kommer flera nya barn som de har att hantera. Totalt har de närmare 100 ensamkommande barn i systemet nu, som ska tas omhand med uppföljningar, besök och stödåtgärder. - Det blir mer att man släcker bränder hela tiden än kvalitet i arbetet man gör. Man får placera barnen där det finns plats helt enkelt och det kan ju göra att det lite senare visar sig att det här var inget bra boende för den här ungdomen, säger hon. - Vi har ju haft placeringar där vi har betalat åtskilliga tusenlappar per dygn, där vi har blivit lovade att det ska vara stödinsatser i form av psykologsamtal och att det finns ett rikt nätverk runt familjen och så vidare, där de inte har levt upp till det, fyller Nell Andreasson i. Samma två handläggare ska också bedöma alla de barn som kommer till migrationsverkets tillfälliga asylboende på hotellet i Ställdalen, där de bor i väntan på ett mer permanent boende i en annan kommun. Är de ensamkommande och behöver tas om hand på en gång eller har de familj med sig och kan stanna några dagar? I somras ledde den här arbetsbelastningen till en stor miss. - Ett barn som är placerat ska ju följas så att vi vet att barnet har det bra, förklarar Nell Andreasson. Och det upptäcktes att det hade vi inte gjort. I många ärenden. Jag vet inte hur många det handlade om, 27 stycken? - Ja, 27 stycken var det, bekräftar Sofi Lundegård. Uppföljningar av hur barnen har det på sina boenden är socialtjänsten enligt lag skyldiga att göra minst en gång var sjätte månad. Men kontrollen av 27 stycken barn hade fallit mellan stolarna. Det hela Lex Sarah-anmäldes och inga barn kom till skada, men inspektionen för Vård och omsorg beskriver händelsen som "en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande". Och det här är talande säger Nell Andreasson. - Vi hinner liksom inte se det i tid utan problemen hinner bli stora innan vi hinner ta tag i dem, säger hon. Nya asylboenden planeras- Här har ju mina barn gått i skolan! Det måste vara sju eller nio år sedan den lades ner nu. Bara ett par kilometer från Kopparberg ligger Bångbro. Här bor Barbro Gällström som är Röda Korsets representant i kommunen. Hon visar mig den gamla skolan som nu blivit en byggarbetsplats. - När det var skola här så gick klass 1-6 här. Där var gymnastiksalen, och där har det nu varit Lek & Bus som vi ser att de har rivit ur. Och då var det så mycket barn att de fick göra matsal nere i Bångbro Folkets Hus, så dit ner gick barnen och åt lunch. Sen när det vart färre barn så gjorde de om det här huset till matsal, säger hon och pekar. Och såhär är det idag. På marken ligger högar med byggskräp och en nedmonterad lekplats. - Det har varit ishockeyplan, det har varit fotbollsplan och idrottsplan. Bångbro hade eget ishockeylag, du vet Bångbro mot Kopparberg! Det finns ingenting idag. Så nog förändras det. Tiderna förändras, säger Barbro. Genom ett fönster i en av byggnaderna frågar jag de som jobbar på bygget. - Vad ska det bli här? - Ja det ska bli ett asylboende tror jag. - Hur långt har ni kvar då? - Ja, ganska mycket. Det är mycket att göra. Den gamla skolan ska bli ett nytt asylboende. Det pratas om att runt 200 personer ska kunna bo här. Ytterligare två asylboenden är på gång i kommunen. - Det finns ju en prognos på hur många asyl det ska vara per invånare i en kommun och jag har sett nånstans att vi skulle ha 250 asyl då, säger Barbro Gällström. Men idag finns alltså drygt 900 flyktingar i Ljusnarsberg. Och närmare 600 nya platser väntas. - Då kommer vi ju upp i vad vi hade i november fjol då, ungefär. Det var inget märkvärdigt då och det är det inte nu heller. Det får ju bara rulla på. Så är det, säger hon. Något har fallerat - They called me from the Migration Office specially about this guy! På asylboendet i det gamla hotellet i Ställdalen hittar socialsekreterarna Annika Andersson och Maud Bergman till slut rummet där den ensamkommande killen ska hålla till. Där inne på underslafen i en av våningssängarna sitter han. 16-årige Abdul från Afghanistan. - Får han flytta på en gång då? - Ja, vi har ju Bergsgården och sen har vi ett familjehem som tar emot, säger Annika Andersson. - Du kan ta dina saker så ska vi köra dig till ett annat ställe, förklarar Maud Bergman till 16-årige Abdul. Jag sätter mig på sängen brevid Abdul medan han packar ihop sina saker. Han berättar om sin resa till Sverige. - Turkiet, Grekland, Makedonien, Serbien, Kroatien, Österrrike och Tyskland. Sen Sverige. 20 dagar tog resan. Båtresan över medelhavet var värst, säger han. - Jag mår inget bra. Verkligen, jag mår inget bra. Jag är ensam nu, säger Abdul. Medan Abdul packar har en grupp på fyra killar kommit fram till socialsekreterare Maud Bergman. - Problem Annika! De är under 18 hela gänget här. Han här är född -98, ropar hon till sin kollega. -  17 år är han? Nej, jag måste ringa min chef, säger Annika Andersson och tar upp telefonen. De fyra killarna är också från Afghanistan. Ensamkommande killar under 18 år. - Det är nått som har fallerat, säger Annika Andersson. - Det är nått som har fallerat riktigt, säger Maud Bergman. - Vad är det som har fallerat? - Ja, vi har ju inte fått information om de här och de har varit här i 15 dagar. Och vi har inte fått några papper på dem. Att det finns, förklarar Maud Bergman. - Vad gör det då? - De ska inte bo här. De kommer hit utan släktingar, utan någon anhörig och då ska de inte bo här. Dessutom så ska vi ha information från Migrationsverket på fax när de kommer, men de här har ramlat mellan stolarna tydligen. - Vad är nästa steg? Nu har du hört av dig till chefen, vad händer nu? - Ja, nu väntar vi. Hon ska kolla upp med Migrationsverket vad det är som har hänt. Eftersom det är så många nu, säger Annika Andersson Deema drömmer om att bli tandläkare23-åriga Deema Marroush från Syrien tar emot mig i lägenheten hon tilldelats av Migrationsverket. Här bor hon tillsammans med sin mamma och sin lillebror. Ett rum och kök. I rummet står tre smala sängar mot var sin vägg. - Här är där vi sover, tre stycken. Och här är som ett litet förråd som är väldigt stökigt. Det är allt. Trots att de redan är tre vuxna i lägenheten, kan det komma att bli fler säger Deema. - Vi kanske ska få någon mer som ska bo här. Eftersom så många kommit nu på senaste tiden så har Migrationsverket satt upp lappar att vi kanske kommer få in fler att bo med oss. Deema är utbildad tandläkare i Syrien. Trots att bomberna föll över Damaskus ville hon inte fly innan hon var klar med sin utbildning. - Jag tänkte på framtiden, vem ska försörja min familj? Det var bara jag, mamma hade inget jobb. Så det var jätteviktigt. Det var min dröm. Jag har velat bli läkare sen jag var liten, säger hon. Deema Marroush kom till Sverige för drygt ett år sen och på den tiden har hon lärt sig svenska flytande. Hon håller nu på att få sin tandläkarlegitimation godkänd i Sverige och under tiden försöker hon hålla sig sysselsatt. - Jag går till en tandläkare två dagar i veckan för att praktisera, eller bara vara runt en tandläkare för att se hur det fungerar i Sverige. Det är inte så stor skillnad, det är bara bättre utrustning här, säger hon och skrattrar till. Personer med Deemas kompetens är eftertraktade. Språkkunskaperna är ett extra plus. - Ja, det är jättebra gjort. Det skulle ju vara ett extra plus, säger Jan Gustavsson som är tandläkare på Folktandvården i Kopparberg. Fram till för några månader sen var han även klinikchef. De jag pratar med som jobbar på Folktandvården och Vårdcentralen i kommunen säger att de klarar av att hantera flyktingsituationen bra. Även om det innebär fler arbetsuppgifter och nya arbetssätt. Det är nya personer som ska föras in i journalsystemen, tolkar behöver kallas in och barn med dåliga tänder som kanske aldrig varit hos tandläkaren förut behöver tas om hand. - Det är varje dag vi har de här barnen. Det är inte alltid de kommer hit med akuta besvär men mer eller mindre så har de ont och värk i sin mun. Det har de, berättar Jan Gustavsson. Barnen, som ska tas om hand på samma sätt som svenska barn, prioriteras. De vuxna som har rätt till akutvård hänvisas ofta till landstingets jourklinik i Örebro. - Men det är klart att ju mer det tar av vår tid, desto mindre tid får vi givetvis till våra andra patienter. Men man försöker ju prioritera från landstinget och ge oss mer resurser här uppe, säger Jan Gustavsson. Samma sak hör jag från Ulrica Vidfeldt som är verksamhetschef och ansvarar för vårdcentralen som ligger en trappa ner i samma hus i Kopparberg. - Antingen pressar vi in fler per dag vilket gör att arbetsbelastningen ökar eller så blir det väntetid. Det är så det fungerar, säger hon Och längre väntetid är inte alltid så populärt bland kommuninvånarna. - Det är klart att våra medborgare som ringer och känner att de behöver en tid till läkare eller komma in för en bedömning och inte får det här och nu, känner sig besvikna och tycker att det är dåligt. Men i en kommun som många väljer att flytta ifrån innebär flyktingströmmen också möjligheter. På vårdcentralen har man infört praktikplatser till flyktingar som har fått uppehållstillstånd. - De erbjuds då att få komma hit och vara värd eller värdinna på vårdcentralen. Vi har två personer idag som kombinerar det med att läsa svenska på SFI, Svenska för invandrare. På det sättet får de också en inblick i svensk sjukvård och blir kanske intresserade av att söka en utbildning för att utbilda sig inom vårdsektorn. Så jag ser det som en rekryteringsmöjlighet helt enkelt. Att vi på det sättet kan rekrytera människor med utländsk bakgrund, berättar Ulrica Vidfeldt. "Har du visat hur man gör i tvättstugan?"Jag har satt mig i köket hemma hos Barbro Gällström i Bångbro. I 30 år har hon varit engagerad i Röda Korset i kommunen. Hon ordnar insamlingar av kläder, hushållsprylar och annat en dag varje månad. Tre dagar i veckan öppnar Röda Korset också sina lokaler för flyktingar som vill umgås och bjuder på lite fika. Det brukar vara uppskattat. Få av boendena har nämligen några egna gemensamhetslokaler, berättar Barbro. Jag frågar henne hur stämningen kring flyktingarna är i kommunen.  - Det som jag har märkt att många stör sig på är tvättstugan. För när de blir placerade i hyreshusen så ska man ju gå till tvättstugan och tvätta. Man skriva upp sig på en tid och så får man ju inte springa där jämt. Det där kommer det en del och klagar på. Men jag brukar fråga "har du visat hur man gör i tvättstugan?" De flesta svarar nej. Och då är det inte så lätt att veta hur man ska göra. Och det står väl inte på arabiska eller engelska heller, utan det står nog bara på svenska. Så det skulle jag rekommendera dem att skriva, säger Barbro. "Vi bryter mot lagen hela tiden"Utanför asylboendet i Ställdalen står nu fem unga killar, under 18 år, och undrar vad som händer. Socialsekreteraren Annika Andersson pratar med sin chef. Vad blev beskedet? frågar jag när hon lägger på. - Ja, två kan vi placera och så får vi fundera på de andra tre, berättar hon. - Så när det blir såhär, trots att de egentligen inte ska vara här, så får de vara kvar ett litet tag till? - Ja, alltså de ska ju inte det. Men det är ju så, det finns inga platser. Man kan ju säga att vi bryter mot lagen hela tiden. Eller, inte hela tiden, det ska jag inte säga, men de möjligheter vi har där är det redan fullt. Och Bergsgården har tagit emot jättemånga fler än vad de ska. - Hur väljer ni vilka två ni ska ta med er, hur går det här till?            - Ja, Abdul var ju klar, det var ju den vi visste. Och så kom ju den här första killen så vi får ju ta de två med oss nu och sen får vi lösa det efter hand. Idag. En av killarna, Abul, blir glad när han hör att han ska få åka här ifrån. Men ska mina vänner verkligen stanna här, undrar han? - My friends should stay here, really? - De stannar här, vi ordnar nått annat åt dem. Vi kommer tillbaka. Du kan tala om det för dem, säger Maud Bergman. Abul samlar ihop sina få tillhörigheter i en bärkasse med Mimmi Mus på. Han kramar om och kindpussar sina kompisar i rummet hej då. Vad sade du till dem undrar jag? - Jag kan ringa er, oroa er inte. Jag kommer tillbaka och hälsar på i framtiden. Vi kommer spela fotboll ihop igen. Oroa er inte.  Reporter: Mikael Sjödell Producent: Annika H Eriksson Kontakt: Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. I Sydafrika har det varit en het politisk höst, med studenter som har protesterat på gatorna, en ekonomi som har gått i stå och stort missnöje med landets politiska ledning. Palmira Koukari Mbenga har träffat arga studenter i Kapstaden och programledare Maria Sjöqvist söker svaret på vad det är för fel på Sydafrikas ekonomi. Dessutom om den oväntade sydafrikanska staden som blivit hippaste nya resmålet: Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg promenerar runt i de en gång mest ökända centrala kvarteren i Johannesburg, i dag de trendigaste som går att hitta i landets största stad.   Sänds även kl. 18.30.

Aktualiteter

Äntligen är det dags! Ett helt program om grisen. För det är ni värda, kära grisar. Om inte hunden redan hade lagt beslag på epitetet "människans bästa vän", skulle grisen ligga bra till. Vår gemensamma historia är lång. Det berättar Martin Ragnar. Han är författare till boken Grisens historia, en tjock bok om grisens historia och kulturhistoria. Grisen i svensk kultur har anor tillbaks till den tid när vi offrade grisen vid midvinterblotet, något som de röda kulorna i granen vittnar om. Och Sverige kanske betyder svindyrkarnas rike. Följ också med på två hemma hos-reportage. Hemma hos Linderödsgrisen, den svenska ursprungliga lantrasen, hos Pia Ohnell i Höganästrakten i Skåne. Och 8 minuter därifrån möter vi de vanliga slaktgrisarna hos Tore och Anders Svensson. Hör om grisens historia, kulturhistoria, nutid och framtid. Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Miles Davis (1926-1991) är en av tidernas stilsäkraste musiker med en imponerande garderob. Han utsågs ofta till "den bäst klädde mannen", oavsett vilken klädstil han valde. Miles Davis har inte bara skapat en av de mest inflytelserika, och bäst säljande, jazzskivorna i historien - Kind of Blue, från 1959. Och därefter ritat om den musikaliska kartan några gånger till, bland annat genom det banbrytande dubbelalbumet Bitches Brew, 1969. Han har också imponerat genom sin säkra klädstil. Men när det idag görs listor över världens främsta manliga stilikoner genom tiderna, brukar Miles Davis inte vara med lika ofta som Paul Newman, Steve McQueen och John F Kennedy, som var samtida med honom. Men, rent principiell, verkar behovet av manliga stilikoner aldrig sina. Om varför det är så tar vi upp i veckans program med chefredaktören för Plaza Magazine, Konrad Olsson. Vi har också talat med författaren och poeten Quincy Troupe. Han skrev inte bara Miles Davis hyllade självbiografi, han skrev också boken Miles and Me, en bok där han berättar om hur det gick till när han lärde känna Miles, och hur det ledde till biografin - och i sin tur en livslång vänskap. Och så frågar vi oss hur det kommer sig att den hesa rösten är så... speciell. Och härlig. Veckans gäst är Harry Amster, kulturjournalist på Svenska Dagbladet. Från i fredags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

När Kjell såg den traditionella luciasändningen på tv trodde han inte sina ögon. Ytterligare en tradition som tagits över och förstörts, tänkte han - flickan som var lucia såg ju inte svensk ut. Svart lucia är berättelsen om Astrid Cederlöf, den adopterade flickan som 14 år gammal blev trakasserad och mobbad - för att hon var lucia i tv. För första gången berättar hon om hur det var att bli kallad för "negerlucia" och "kolsvart" på nätet. Det är också historien om två personer som skrev ut sin upprördhet över tv-sändningen på sidan Avpixlat. Nu, ett år senare, läser de sina kommentarer igen och ser dem i ett annat ljus. Läs mer:  Måns Mosesson: I Måns Mosessons serie Rädda Sverige möter du några av dem som inför valet 2014 planerade att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Nedan hittar du de övriga två programmen i serien: Sänds även lördag kl. 23.07 och natt mot nästa måndag.

Dokumentärer

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Programledare Saman Bakhtiari. Från i fredags.

Kultur

Nyheter

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Två nutida författare och intellektuella, Ola Larsmo och Per Svensson, påminner oss om vikten av en gammal. Vår tid liknar i viss mån modernitetens barndom. Det tidiga artonhundratalets industriella revolution åstadkom ett mänsklighetens utvecklingssprång som naturligtvis också skapade oönskade negativa effekter i form av ökade klyftor mellan kapitalister och proletariat. Erik Gustaf Geijer såg allt detta, och tänkte om. Han gick från konservativ nationalromantiker vänsterut, omtvistat hur långt. Men sannolikt gav han ett tidigt och stort bidrag till någon sorts svenskt politiskt medvetande. "Minnets hemlighet är att det förflutna inte lämnar oss", citerar Anders Ehnmark Geijer i sin bok om den politiske tänkaren. Två nu verksamma sådana, författarna Ola Larsmo och Per Svensson, påminner oss därför om Erik Gustaf Geijer. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Året är 1947 när Anna Söderblom berättar om sina möten med Alfred Nobel. Ett halvsekel tidigare hade han varit en återkommande gäst i det söderblomska hemmet i Paris. Från i onsdags.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Från igår.

Underhållning, Repris

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. I Sydafrika har det varit en het politisk höst, med studenter som har protesterat på gatorna, en ekonomi som har gått i stå och stort missnöje med landets politiska ledning. Palmira Koukari Mbenga har träffat arga studenter i Kapstaden och programledare Maria Sjöqvist söker svaret på vad det är för fel på Sydafrikas ekonomi. Dessutom om den oväntade sydafrikanska staden som blivit hippaste nya resmålet: Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg promenerar runt i de en gång mest ökända centrala kvarteren i Johannesburg, i dag de trendigaste som går att hitta i landets största stad.   Från kl. 12.55.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Sport i P1 söker sig bort från strålkastarljuset och spelargången och frågar vad idrotten fyller för funktion som socialt fenomen, kultur, livsstil och nationell identitet. Hur är det att vara förbundskapten? Hur ser arbetsbeskrivningen ut och vad händer en dag på jobbet när det inte är match eller tävling? Och hur känns det att ena dagen bli tokhyllad för att nästa möta krav på avgång? Sport i P1 möter Lasse Lagerbäck, som tog Fotbollslandslaget till hela fem slutspel, och nu leder Island i kommande EM och Karin Torneklint, som leder Fridrottslandslaget under OS i Rio nästa år. Dessutom Reportage från Brasilien och en krönika om de gamla sovjetiska tränarna Tarasov och Tichonov. Programledare Gunnar Bolin. Producent Peter Sandberg.   Söndag 13 december 8:05 i P1 (repris 19:03) Från kl. 08.05. Sänds även natt mot tisdag.

Sport, Repris

Våren 1942 lyckades amerikanska kryptologer att knäcka chiffret som användes av japanska Stilla havsflottan. De behövde bara fem ord av ett japanskt, krypterat meddelande för att klara det. Japanerna som var ovetande om de amerikanska kryptologernas framgång, trodde att de i hemlighet för sina fiender, dirigerade sina hangarfartyg mot amerikanernas fäste på ön Midway. Men eftersom de amerikanska styrkorna nu kunde förstå trafiken och ordergivningen mellan de japanska fartygen, så lade man sig i bakhåll och kunde krossa större delen av sina fienders flotta. Kryptologer har genom historien haft avgörande roller för hela civilisationers öden. Hemlig information kan vara ovärderlig, inte minst i krig. Men närapå ännu mer värdefullt kan vara att forcera ett krypterat meddelande, utan att mottagaren förstått att den hemliga informationen är avslöjad. En risk man aldrig kan bli av med. Hur säkra system man än skapat för krypterade meddelanden så har kryptologer gång efter gång, på ett högst förbluffande sätt knäckt hemligheterna bakom olika chiffer och koder. Medverkande är Anders Wik, tidigare chef för Kryptologiska avdelningen på Försvarets Radioanstalt, FRA. Bengt Beckman, kryptoanalytiker och författare till boken Svenska kryptobedrifter, intervju från Sveriges Radios arkiv, Vetandets Värld år 2000 av Urban Björstadius. Från i går.

Vetenskap, Repris

Nyheter

Nyheter

- Kärlek genomsyrar Tiden Second Hand, skulle jag våga påstå. De ibland helt förskräckliga former som kärlek kan anta under vissa omständigheter och dess resa genom tid och rum är en bärande kraft. så säger Dmitri Plax som dramatiserat och regisserat föreställningen och fortsätter: - Den resan ingjuter en gnutta hopp i oss - även den begagnade, återanvända tiden kan föra med sig känslor som räddar människan undan ett ständigt återkommande mörker... I Tiden Second Hand möter författaren ett stort antal röster i alla åldrar och från olika platser i det som en gång var Sovjetunionen. Förfärliga berättelser från Stalin-tiden blandas med nostalgisk längtan tillbaka till densamma. Man möter vrede över skenande kapitalism, främlingsfientlighet, konspirationsteorier, skriande fattigdom och likgiltighet. Är det nya tider nu efter Sovjetunionens och kommunismens sammanbrott? Eller är allt bara en återupprepning av det gamla, om än i nya former? Tiden Second Handav Svetlana Aleksijevitj. Övers: Kajsa Öberg Lindsten. I radiobearbetning och regi av Dmitri Plax. I rollerna bland andra: Pernilla August, Lena Endre, Wallis Grahn, Åsa Kalmér, Åke Lundqvist, Marga Pettersson, Shebly Niavarani, Jonas Nilsson, Emma Mehonic, Saeid Sharifian, Jimmy Lindström, Nasreen Larsson, Ashkan Ghods, Johanna Lazcano och en mängd anonyma röster. Musik: Dror Feiler. Ljud: Michael Johansson. Producent: Ludvig Josephson.   Tack alla statister! Minna Grönfors, Max Lapitskij, Daniel Jernfeldt, Mikael Cohen, Lollo Collmar, Olivia Olsson, Sebastian Hedlund, Nina Asarnoj, Fredrik Laurin, Agnetah Hammarström, Bengt Aldén, Anne Ibelius, Marie Nilsson, Lars Erik Andrenius, Marie-Jeanette Löfgren, Louise Welander, Susanne Sparf, Martin Herterich, Johan Korssell, Ben Mc Hugh, Lisa Lanå Bolin, Lina Lundgren, Helen Ling, Alexander Gagliano, Warsame Elmi, Jeanette Qvennerstedt, Katarina Hahr, Håkan Engström, Claes Cecilgård, Michael Andersson, Per Berg, Sebastian Gustavsson, Jenny Teleman, Thomas Lindevall, Ludvig Josephson, Jhon Lundström, Madeleine Tolnai, Fatima Rosendal, Ulrika Lindqvist, Robert Stjernberg, Olivia J Berntsson, Emmy Jokinen, Stefan Viterstedt, Rickard Nordin, Siri Hill, Mattias Lundgren, Lotta Hugner, Caroline Lagergren, Frida Derwinger, Anneli Johansson, Sven Hugo Persson, Maria Qvistberg, Malin Axelsson, Jan Cruseman, Anna Tullberg, Kristina Perez, Frida Englund, Karin v Törne Haern, Anders Sten, Richard Henriksson, Stina Carlsson, Cecilia Mora, Måns Hirschfeldt, Tomi Lehikoinen, Monica Nåhls, Henrik Ebbeskog, Mats Nilsson, Björn Westerberg, Dennis Dyall Wallin, Sebastian Gunnarsson, Evgeny Lukashevich, Karolina Wihed Nystrand, Bengt Hansell, Lena Samuelsson, Daniel Boo, Victoria Nordansjö, Marie Nyreröd, Hannah Cederberg, Edith Blåsjö, Michaela Lundell, Mårten Arndtzén, Nils Fagerberg, Håkan Persson, Charlotte Lindahl, Lova Karlsson-Lindblad, Elisabeth Lagerstedt, Peter Sandberg, Carina Claesson, Marie Jansson, Ylva Mårtens, Magnus Lindman, Jenny Gruvberg, Peggy Hamberg, Anneli Dufva, Anne Konstenius, Mars Eriksson, Lisa Abrahamsson, Olimpia Moretti, Bibi Rödöö, Eric Nyblaeus, Maud Söderström, Doreen Kanter, Anna-Britta Lindqvist, Sven Philip, Margaretha Larsson, Per-Ola Vallgren, Jenny Tranér, Linda Björndahl, Katarina Wikars, Elin Claesson, Li Hellström, Clas Hollander, Jesenka Olausson, Anna-Lena Walmsley, Henrietta Hultén, Ulrica Bengtsdotter, Stina Ericsson, Jenny Åkerman, Sofia Kottorp, Ninos Chamoun, Jourij Gourman, Philip Lantz, Kenadid Mohamed, Åke Brulin, Talib Yagg, Johan Ljungström, Tithi Hahn, Magnus Berg, Mats Rundbladh, Charlotte Schröder, Annalena Granér, Kaarina Wallin, Riita Tolonen, Johan Schönnings, Katarina Netsman, Henrik Tornberg, Annika Selin, Ulf Mårtensson, Ulrika Stjernqvist, Thomas Nordegren, Stefan Lyssarides, Mette Göthberg, Catherine Finér, Sara-Märta Höglund, Anna Isbäck, Maria Repitsch, Sten Sjöström, Peter Tolander, Kristina Molitor, Sofia Elgemyr Krook, Anton Eriksson, Uffe Ringblom och några till... Sänds även 20/12 kl. 00.02.

Teater

Nyheter

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Helena von Zweigbergk: Stekta i vårt eget flott. Jonas Hallberg: Alla människor är skärgårdar. Maja Aase: Sydvästen framför allt. Från i fredags.

Underhållning, Repris

Chanukka sameach, God Advent, fin Lucia, en bra Yalda och Pancha Ganapati och alla decemberhelger som firas i Sverige med ljus och sång. Anne Kalmering Josephson, sjungande skådespelare och radioproducent. Hon har varit engagerad i judisk musik sedan barndomen och uppträder med folksånger på jiddisch, ladino och hebreiska. Hon har även varit programledare på Barnredaktionen på radio och TV. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris