SR, P1 2015-12-15

Nyheter

Nyheter

Programledare: Louise Epstein. Bandet Västerbron tvingades byta namn på sin låt Mall av Skandinaven efter det att de hotades till stämning av köpcentrumet Mall of Scandinavia. Livemusik av Iman som tänker nytt när hon skriver hits. Louise Epstein undrar om det konsumtionskritiska bandet Västerbron gav upp för lätt när det stora köpcentret Mall of Scandinavia hotade med stämning. En av bandets låtar hette nämligen "Mall av Skandinaven". Vad säger Helene Hillerström Miksche, advokat och styrelseledarmot i Upphovsrättsföreningen, om det här? Vilken frihet har ett punkband att kalla sina låtar vad de vill? Ofta tar det lång tid för nyanlända att få jobb. I dag kommer ingenjören Milad Fallah till studon och berättar om Refugee Tech. Han tror att teknik kan vara lösningen till att ge nyanlända jobb snabbare. Och så blir det levande musik med Iman. Hör av dig till oss!nordegrenepstein@sverigesradio.se Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Barn är inte från ett främmande land. De är politiska varelser och har rätt att synas i offentligheten som annat än utfyllnad eller offer. Det menar Eva-Lotta Hultén i dagens radioessä. Från igår eftermiddag.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Landets enda radioprogram om skolan. Vi belyser, granskar och diskuterar aktuella frågor. UR Från i fredags.

Utbildning, Repris

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.

Fritid och hobby

Nyheter

Nyheter

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Under drygt tre månader stred grannar, släkt och tidigare vänner på olika sidor i det blodiga inbördeskriget. Först nu har tiden blivit mogen för att räkna dödsoffren. Sveriges gränser har inte alltid sett ut som de gör idag. På vår östra sida fanns från 1200-talet och fram till för dryga 200 år sedan den östra rikshalvan, det vill säga Finland. Vi har med andra ord en lång gemensam historia. Och i dagens program ska vi ta oss över till Finland för att höra berättelsen om en kvinna som bröt mot många av sin tids normer. Hon valde att som en av få kvinnor delta i det korta men oerhört blodiga och förödande finska inbördeskriget. Kriget började i januari och pågick mindre än fyra månader i början av 1918 och splittrade landet. På ena sidan stod de röda som fick ett visst stöd från Ryssland och på den andra sidan de vita som bland annat fick sitt stöd från Tyskland.  I maj samma år stod den vita sidan slutligen som segrare. Men med totalt cirka 37 000 dödade var det givetvis många oavsett färg som var förlorare - alla finländare berördes av kriget antingen direkt eller indirekt, genom dödade släktingar, vänner och familjemedlemmar. Byxgardisten Saimi Forss I sydvästra Finland ligger det före detta brukssamhället Billnäs. Vid tiden för förra sekelskiftet bodde där över 600 personer, varav Saimi Forss var en. Kring bruket hade det bildats ett eget litet samhälle där bruksarbetarfamiljerna levde och arbetade. I det samhället växte Saimi upp och upplevde som ung kvinna de turbulenta åren i Finland under 1900-talets början. Som arbetare sympatiserade hon med den röda sidan i inbördeskriget. Men olikt de flesta andra kvinnor på den tiden valde hon att aktivt ta ställning och anslöt till det röda gardet, den socialistiska röda kamporganisationen som stred mot de vita skyddskåristerna. Hennes uppgift där var att jobba som kokerska. Hon var en kvinna som var mycket stark och hade starka opinioner. Hon var jättesnäll och hon kände alla, alla kände henne. Och hon tog alltid hand om alla. Kirsi Lindroos, Saimis barnbarn.  Kirsi Lindroos bor i Billnäs, samma plats som hennes farmor växte upp på. Hon var själv bara sju år när farmor Saimi dog, men har ändå klara minnen av kvinnan som under hela sitt liv bröt mot normer och gick emot det förväntade. På ett fotografi från våren 1918 poserar Saimi som rödgardist. Hon var 20 år gammal och hade blivit rödgardist, alltså anslutit till de rödas stridande styrkor. På bilden är Saimi klädd i lång kjol och kappa och på hennes arm syns den röda bindeln som tydligt signalerar att hon är rödgardist. - Hon var ju hemskt modig. Hon var ju bara 20 år när hon var med i röda gardet och där fanns inte många kvinnor, och hon var en av dem. Och jag måste säga att en tjugoårig kvinna på den tiden var ganska sällsynt att se i en sådan aktivitet. Hon ville påverka framtiden, hon vill kämpa för arbetarnas rättigheter och hon var mycket stark med sina principer, fortsätter Kirsi. År 1918 började med inbördeskriget som delade Finland i röda och vita. De flesta röda var arbetare och socialdemokrater, de flesta vita tillhörde överheten och städernas medelklass. Som arbetare var det nog alltså rätt självklart för Saimi, hennes familj och bekanta på bruket, att ställa sig på den röda sidan. Men att hon, som ung kvinna för snart hundra år sedan, skulle gå med i det röda gardet, som alltså var de röda beväpnade trupperna, var inte alls lika självklart. 1918 fanns det i Billnäs över 200 rödgardister och verksamma i den lokala röda rörelsen. Av dem var bara fyra stycken kvinnor. Vad det var som fick just Saimi att ta steget och bryta mot det normala och vanliga mönstret är svårt att veta, men Kirsi minns en farmor som under hela livet gick emot det förväntade och ständigt bröt mot normer. Det var således hon som tog initiativ till skilsmässan från sin förste make, Ohlin, som hon fick sina tre barn med, av vilka Kirsis pappa var yngst.   - Det var också modigt gjort att hon ville ha skilsmässa från sin man som inte tog hand om sin familj. Och det var inte lätt på den tiden för en kvinna att göra en sådan sak med tre barn.  Efter skilsmässan valde Saimi att byta bort ex-makens efternamn och tog i stället tillbaka sitt flicknamn. Även det en aktiv och stark handling som tyder på självständighet och mod, menar barnbarnet Kirsi Lindroos.  - Det berättar också något om hennes egen vilja och att hon ville sköta sina egna saker. Ekonomin var knapp och för att klara sig sålde Saimi under någon tid alkohol i sin kaféverksamhet. Alkoholförsäljningen var inte tillåten och ledde faktiskt till att Saimi hamnade i fängelse för en tid. Under tiden togs hennes barn omhand, och den som ställde upp och skötte barnen under tiden var ex-makens syster. - Hon hade alltså så bra kontakt och vänskap med förra mannens syster, att denna kom och hjälpte henne, berättar Kirsi.  Med hemma i köket hos Kirsi i Billnäs finns också Matias Kaihovirta. Han är Kirsi Lindroos svärson, men också historiker vid Åbo akademi och författare till en avhandling om folkligt politiskt agerande bland bruksarbetarna i Billnäs i början av förra seklet. Matias berättar att följderna för de kvinnor - precis som för männen - som varit aktiva som rödgardister kunde bli riktigt allvarliga både under och efter kriget.    Saimi var ju kokerska i röda gardet, vilket i sig var en ganska typiskt kvinnlig uppgift, att en kvinna blir kokerska eller sjuksköterska och har de här mer moderliga uppgifterna. Men det, att hon gick med i röda gardet blev åtminstone efter inbördeskriget en plump i protokollet, kan man säga. Det var också en sak som det inte pratades så mycket om därför att det var lite skamligt. Men Saimi fick ju inga konsekvenser jämför med vad kvinnor kanske kunde få vid den här tiden. Matias Kaihovirta. Han berättar om romanen Varghyndan från 2005, skriven av den finska författaren Leena Lander. Trots att boken är en roman ger den en bild av förhållandena under inbördeskriget och hur det kunde gå för kvinnor som stred i kriget.  - De här kvinnorna som tog till vapen, det gick väldigt illa för dem och de blev bestraffade. Det ansågs som lite konstigt att de bröt mot den tidens könsnormer, att man tog till vapen som egentligen var något som bara männen skulle göra. Man kallade dem på vitt håll för byxgardister för att de hade byxor på sig. En kvinna skulle ju ha kjolar och klänningar på sig.  I Matias avhandling finns en kopia av den svartvita bilden på Saimi Forss, den där hon tillsammans med en annan kvinna poserar med en röd bindel om armen för att visa att hon var rödgardist. Bilden är väldigt kontroversiell i hans ögon.  - Att hon poserar med sitt röda band i en fotostudio och vill berätta att det här är något hon gör som kvinna, går med i röda gardet. Väl medveten om att det är lite provokativt att bryta mot tidens normer och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. - Och att hon står tillsammans med en annan kvinna, att det är två systrar kan man säga. De är ju förstås inte riktiga systrar, men ändå så här att "vi två kvinnor står tillsammans här och nu", säger han.  Krigsmånaderna och tiden efter inbördeskriget var svåra. Finlands folk delades i två grupper, de röda mot de vita, och båda sidor gjorde sig skyldiga till ohyggliga lidanden hos motståndarna. Saimis egen bror var en av alla tusentals röda som dog i de vitas fångläger. Men kriget övertygade också Saimi om möjligheterna att förändra strukturer.  - Jag tror att hon fick en erfarenhet av att man kan påverka sin, och hela brukets och samhällets, framtid. Hon hade lärt sig ganska mycket om hårda tider och kunde vara lycklig när det kom bättre tider - men det hade varit mycket allvarliga och svåra tider, säger Saimis barnbarn Kirsi.  Men trots de upplevda orättvisorna och de många döda var hemskheterna ändå inget som det pratades om särskilt vitt och brett. I stället blev inbördeskriget en känslig fråga, svår att prata om utan att uppröra och riva upp sår. Att hålla tyst blev ett typiskt beteende i den tidens Finland, där livet bara skulle gå vidare efter kriget. Kirsi Lindroos egen far berättade knappt något alls om kriget för sina barn, berättar hon. Det berodde förmodligen på att hans mamma, Saimi, själv inte delade sina krigserfarenheter med honom eller de andra barnen.  - Efter inbördeskriget så talade man inte ur förlorarnas perspektiv om saken, och det enda sättet som man kunde hantera det på var att inte tala alls. Kanske i förtroget sällskap, med släktingar och vänner, kunde man minnas vad som hade hänt och det som man upplevde som orättvist, säger Matias Kaihovirta. Tiden mogen för att registrera de krigsdödaDet finska inbördeskriget satte djupa spår hos befolkningen och det är egentligen först nu, nästan hundra år efter kriget, som tiden blivit mogen att upprätta register över de som dog på de båda sidorna. Lars Westerlund är docent i rätts- och förvaltningshistoria och fick ett regeringsuppdrag som gick ut på att göra en databas över de som stupade. Släktband träffar Lars Westerlund på Riksarkivet i Helsingfors där han  visar databasen "Krigsdödade i Finland". Länk till databasen finns längst ned på denna sida. Kriget var förödande. Det dog 37 000 och 100 000 människor satt i fångläger under den där sommaren. Som sådan var det en hemsk händelse, en social katastrof, i Finlands nationella liv. Men det räcker inte med det, utan det hade också den effekten att det klöv det finländska civilsamhället.  Lars Westerlund. De röda som hade någon delaktighet i kriget blev en pariaklass i Finland och klyvningen bestod ända fram till 1960-talet när man började göra upp med den här händelsen, berättar Lars Westerlund. Av de 37 000 stupade tillhörde närmare 30 000 den röda förlorande sidan. Men exakt hur många som stupade var och är fortfarande oklart. Det var först när databasen med krigsdödade stod klart som man närmade sig sanningen. - Man visste helt enkelt inte hur många personer som hade dött i det här kriget och under vilka  förhållanden. Det har tidigare gjorts flera ansatser att studera den här frågan men först under 1990-talet blev det möjligt att genomföra. Projektet organiserades som en statlig kommitté som verkade under fem och ett halvt år. Uppgifterna till databasen har hittats i över 70 olika källor, bland annat kyrkoherdarnas statistiska noteringar från de då 632 församlingarna. Men ändå saknas uppgifter om ett hundratal stupade, säger Lars Westerlund. Bland de stupade var tillhörde ungefär 30 000 den röda sidan och de efterlämnade mer än 20 000 änkor och många barn. Många av dem visste inte vad som hade hänt med sin man, far eller bror. Därför fyller databasen en viktig funktion säger Lars Westerlund. Databasen har blivit som ett minnesmärke för många eftersom de anhöriga inte ens haft någon grav att gå till. De allra flesta som dog var finskspråkiga, men en mindre sak är att ungefär 2 000 svenskspråkiga miste livet 1918 och av dom var 1 200 på den röda sidan och 700 på den vita. Den bild som förmedlats tidigare har varit att de svenskspråkiga i huvudsak tillhörde de vita, men så var det inte, berättar Lars Westerlund och tar fram ett exempel från databasen som handlar om svenskspråkiga Johan Sjöholm som dör 63 år gammal efter fångläger i Danzig. Lars Westerlund berättar att det här projektet fick stor uppmärksamhet utomlands vilket förvånade honom till en början. De uppskattade och imponerades över att finländarna "vikit ut sitt elände" och några verkade vara intresserade av att själva göra en liknande databas. På databasens första sida finns två bilder (se ovan i bildspelet) från atDfors. Databasen heter Krigsdödade i Finland och är gratis att använda. Och på deras första sida finns två bilder som visar en grupp människor som leds fram på en åker för att avrättas. Bilderna tillhör Työväen Arkisto (Arbetararkivet) Helsingfors. Lars Westerlund berättar i en separat ljudfil (nedan) om vad som händer.  Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Anna-Lotta Hirvonen Nyström Uppläsning Erpo Heinolainen    Från igår förmiddag, Sänds även på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby, Repris

Undersökande journalistik från Göteborg. Afrika är en het tillväxtmarknad som lockar svenska företag. Jobben välkomnas. Samtidigt kommer varningar om att företagens pengar slussas ut från Afrika. Kaliber om Jakten på Afrikas försvunna skatt. - Jag sätter skruvarna tillsammans med spindeln och sedan skickar jag dem vidare till damen och hon kommer att lägga korten ovanpå. Hur är arbetet? - Det är ganska hektiskt ibland, men vi försöker alltid att ha ett lagarbete och när vi har en lagarbete går det. En bit bort ifrån maskinen som pressar ut nycklar jobbar Jacqueline Guows med att packa nygjorda dörrlås. Jacqueline har jobbat länge på Assa Abloy och hon trivs. - Just nu paketerar jag. Jag packar lås. Så jag tycker om mitt jobb. Vi befinner oss i en förort till Johannesburg i Sydafrika där svenska Assa Abloy har sin fabrik. Hur vi hamnade här ska vi berätta strax. Sydafrika är ett av de mer utvecklade afrikanska länderna.  Men kontrasterna är stora. Miljontals människor bor fortfarande i slumområden. Och Jacqueline berättar att där hon bor saknar många jobb. Nu ger hon grannarna uppdrag så de kan få lite inkomst. - Genom att kanske säga kom och städa min trädgård, eller kom och stryk kläder åt mig. Då jag vet att de pengar jag får kan jag sedan också dela med andra. Då får de mat att sätta på bordet åt deras familjer, säger Jacqueline. - Jag tror att varje anställd försörjer mellan sju och tio personer säger John Middleton, som är Assa Abloys Sydafrika-chef och berättar att var och en av de dryg trehundra anställda livnär många fler än sig själva. Och för Assa Abloy har Sydafrika varit en bra affär, säger John Middleton, som är Assa Abloys Sydafrika-chef och berättar att var och en av de dryg trehundra anställda försörjer många fler än sig själva. Och för Assa Abloy har Sydafrika varit en bra affär. - Vi hade ett spännande 2014 med riktigt stark tillväxt och goda resultat. Den första halvan av 2015 var lika stark. Afrika har lyfts fram som en av dom hetaste tillväxtmarknaderna. Och man hoppas företagens jobb kommer att lyfta kontinenten från fattigdom. Och här är också bolagenskatten viktigare än i till exempel Sverige. Den står för en fjärdedel av skatteintäkterna berättar Mark Kingon på sydafrikanska skatteverkets huvudkontor i Pretoria norr om Johannesburg. Hur viktiga är bolagsskatter från multinationella bolag? - De är en stor del. De är ungefär en fjärdedel av våra intäkter. De är en enormt bidragande faktor när det gäller att kunna finansiera utvecklingen i vårt land. Men samtidigt som bolagens jobb välkomnas, uppskattas miljarder försvinna ut ur Sydafrika i avancerad skatteplanering. - Folk uppskattar skattefelet till miljarder. Vi tror inte att de stora företagen deklarerar felaktigt. De flyttar ut sina vinster genom sina bolagsstrukturer. Bolagen utnyttjar skillnader i ländernas skattelagstiftning.  Via dotterbolag kan bolagen slussa ut pengar via länder som ger lägre eller ingen skatt. Men gäller det här de svenska bolagen som verkar i Sydafrika? "Ni är hjärtligt välkomna till tredje kvartalets rapport 2015 från Assa Abloy. Och återigen en väldigt bra rapport." Vi är med när Assa Abloy presenterar resultatet för tredje kvartalet i år. Det är ett bolag som funnits länge i Afrika och vill satsa mer i utvecklingsländer.  Och det är därför vi tittar på just Assa Abloy. - Vi har haft lite olika approach för att täcka in Afrika. Det är en fantastiskt intressant världsdel, säger VD Johan Molin. - Vad är det som är intressant? - Det är en väldig tillväxt och en positiv tillväxt. Så fortsätter vi att implementera oss mer och mer. VD Johan Molin är en av svenskt näringslivs stigande stjärnor. I tio år har han lett Assa Abloy till att vara så uppfinningsrika att de prisas av internationella bedömare. - Dels har vi blivit uppmärksammade av Forbes och vi har varit med att vi är ett top hundra bolag i världen när det gäller innovationskraft.  - Vad är patent och varumärket värt nu? - Det vet jag faktiskt inte vad det är värt. Vi brukar inte värdera det separat. Men det är klart det är värt väldigt mycket pengar.  Det vi inte vet när intervjun görs är att i det tysta har det så värdefulla varumärket Assa Abloy flyttats till ett ifrågasatt land och därmed börjat leda pengaströmmar dit. - Använder ni er av skatteparadis? - Nej, inte det gör vi inte. Det beror på vad du deklarerar som ett skatteparadis. - Lågskatteland eller skatteparadis... - Skatteparadis har vi inte. Kaliber bestämmer sig för att undersöka vad som händer med pengarna från Assa Abloys verksamhet i Sydafrika. Och vad är det svenska politiker gör som experter menar leder till att företagens pengar lämnar Afrika? Vi beger oss på en resa. - Vi börjar utanför Johannesburg där vi får köra slalom mellan hålen i vägen. Korrugerade plåtbitar bildar hem åt familjer och skjulen står tätt längs vägen. Tidigare hade Sydafrika en hög tillväxt, men nu har den bromsat in.[ii]  Det skulle behövas mer skattepengar.  Men skatteverket har alltså problem att få pengar från bolagen att bli kvar i Sydafrika. Landet behöver bygga bort slummen, få fler i utbildning och få livsavgörande hiv-medicin. - Mitt namn är Simphive olaga Dismini. Jag är 32 år gammal och lever med HIV. Jag fick diagnosen HIV 2002 när jag var gravid i årskurs tolv. Simphive kommer till kliniken och får bromsmedicin mot sin HIV-infektion. Bromsmedicinen gör att hon kan leva ett relativt normalt liv med sina barn. Men problemet är att bromsmedicinen ibland tar slut. - Det enda problemet är bristen på medicin, eftersom fler och fler människor blir diagnostiserade med HIV varje dag. Hon får hålla tummarna att det finns mer när hon kommer till kliniken. Hon blir stressad och det kan göra HIV-infektion farligare. - På natten sover man och tänker på vad som kommer att hända i morgon. Kommer det att finnas bromsmedicin? Jag blir deprimerad. Om när jag blir deprimerad och är HIV-positiv höjs automatiskt virusnivåerna. Sju miljoner har HIV i Sydafrika, men det rapporteras brist på bromsmedicin nästan varje dag. För Simphive är lösningen mer skatt som tryggar medicinförsörjningen. - Vi behöver skattepengar så fort som möjligt. Assa Abloy stödjer HIV-smittade genom välgörenhetsprogram. Men hur de bidrar med skatt är inte offentligt. Men vi börjar ställa frågor om skatt och hur pengarna lämnar Sydafrika. Assa Abloy Sydafrika betalar interna avgifter till Europa.  Så kallade franchise-avgifter säger bolagets Sydafrikachef John Middleton. - Assa Abloys affärsmodell är franchise. Så alla tekniker och affärer som utvecklats inom koncernen delas sedan. Det är så vi gör franchiseavtal. Vi undersöker var franchiseavgifterna hamnar. Men inte heller Assa Abloys dotterbolags räkenskaper i Sydafrika är offentliga. Vi bestämmer oss ändå för försöka kartlägga själva bolagsstrukturen. Kaliber samarbetar med afrikanska grävorganisationen ANCIR som ger oss ett tips: "Titta i vilket land varumärket är registrerat. Då ser ni var interna avgifter från bolaget hamnar." Först ser vi att ett av Assa Abloys svenska bolag i en rockad ifjol fått nya ägare i Luxemburg. Och Kaliber kan avslöja att numera är det bolaget Assa Abloy Branding i lågskattelandet Luxemburg som äger det värdefulla varumärket. - Bonjour Monsieur! På vägen hem från Sydafrika besöker vi kontoret för Assa Abloy Branding. Vi vill ha svar på varför Assa Abloy Branding äger varumärket här i Luxembourg när bolaget är listat på Stockholmsbörsen och har huvudkontor i Stockholm. - Bonjour est-ce que vous parlez anglais? Do you speak english? - Yes, I speak english - I'm Erik Palm I'm a journalist from Swedish Radio. And I am curious about Assa Abloy the branding part of the Assa Abloy company.  I wonder if I can ask a few questions? - Not, not right now. You have to book an appointment first cause we are all busy in meetings - Du är svensk eller? - Ja, jag är svensk. - Kan jag komma tillbaka imorgon då kanske? - Vad är det för frågor? - Hur det fungerar det här med branding. De här bolagen ni har här. - Låt oss diskutera. Du kan ringa på telefon. Vi får inte ställa frågor utan blir hänvisade till huvudkontoret. Det är bara VD Johan Molin som uttalar sig i media så vi bokar en ny intervju genom Assas presskontakt. - Det är Johan Molin det är vår vd som är vår talesperson. - Frågorna handlar ju om affärerna med Afrika hur det fungerar, hur det kopplas ihop med resten av koncernen så att säga. Franchisesystemet är jag intresserad av också. Assa Abloy för alltså över pengar från Sydafrika. Det handlar om franchiseavgifter. Pengarna hamnar då istället där rättigheterna finns och en eventuell vinst beskattas där istället - när det gäller varumärket i Luxemburg. Och nu upptäcker vi att svensk politik kommer in i bilden. För de här överföringarna kan också beskattas i en överföringsskatt, så kallad källskatt, som då tillfaller Sydafrika. Och det här regleras av skatteavtal som regeringarna i Sydafrika och Sverige förhandlat fram. - Effekten är att utvecklingsländerna går miste in om flera hundra miljoner euro varje år, säger Francis Weizig som bedrivit unik forskning på Nederländernas skatteavtal. Han jobbar numera på hjälporganisationen Oxfam. - Nederländerna samlar in särskilda uppgifter om flödena som passerar och jag använde dessa uppgifter för att titta på effekterna för utvecklingsländerna. Hans forskning visar att u-länder förlorar miljardbelopp på Nederländernas avtal. Han berättar att ju lägre överföringsskatt, källskatt, desto mindre får utvecklingsländerna behålla ifrån bolagen. Men problemet stannar inte där. Francis Weizig menar att det även gör aggressiv skatteplanering möjlig eftersom det finns ett billigt sätt att föra ut pengar på. - Låga källskatter har två negativa effekter. Den ena är att mindre skatt betalas till utvecklingslandet. Den andra är att om det finns låga källskatter möjliggör det även aggressiv skatteplanering. Skatteavtal kan alltså missgynna u-länder. Hur ser då svenska skatteavtal ut med utvecklingsländer? En studie från Eurodad, ett nätverk av biståndsorganisationer, visar att Sverige har ett 40-tal skatteavtal med utvecklingsländer ungefär som Nederländerna, däribland Sydafrika. Svenska staten har gett hundratals miljarder i bistånd genom åren, 6 miljarder enbart till Sydafrika sen 60-talet. Samtidigt tillhör Sverige de länder som i genomsnitt har förhandlat ner den här överföringsskatten som fattiga länder får allra mest. Hur har det gått till? Claes Lundgren på Finansdepartementet söker jag. - Ett ögonblick... - Jag är huvudman som det heter. Jag är alltså ansvarig på tjänstemannanivå för skatteavtalen. Vi har i många delar konkurrenskraftiga villkor. Vad menar du med konkurrenskraftig då? -  Ja, konkurrenskraftig utifrån källskattesatser. Alltså skatter som får tas ut i ett land som en betalning kommer ifrån. Så Sverige är bra på att hålla nere källskatterna som de andra länderna får? - Sverige är bra på att hålla nere källskattesatser. Claes Lundgren berättar att det finns en syn att låga källskatter får bolagen att satsa pengar i landet. - Vi tror att låga källskatter innebär att det blir ökade investeringar i det andra landet, säger han. Men flertal studier säger tvärtom att skatteavtal med låga överföringsskatter inte ökar investeringarna i fattiga länder. Har du tittat på den forskningen? - Jag känner till den. Jag har inte detaljgranskat den. Men det är inget Finansdepartementet tar hänsyn till då, att det kanske inte stämmer det sambandet? - Vi känner till den där forskningen. Vi har samma policy i alla våra förhandlingar, säger Claes Lundgren. Sveriges utgår ifrån en modell som OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete, tagit fram. Den har ifrågasatts för att deras avtal gynnar de rika länderna. FN har gjort ett alternativt skatteavtal som syftar till att ger mer till utvecklingsländer i bland annat källskatt men den modellen använder sig inte Sverige av. Det är istället företagens intresse som är viktigast. Vilka andra hänsyn tar ni än att det är gynnsamt för företagen när det gäller de här avtalen? - Det är i första hand den hänsynen vi tar så att säga. När vi bestämmer om vi ska förhandla ett avtal eller inte, då styrs det ofta av önskemål som kommer ifrån näringslivet. Antingen från ett eller flera företag eller en intresseorganisation som Svenskt Näringsliv, så att det är i ofta det intresset som så att säga utlöser en förhandling om man utrycker det på det sättet. I en jämförelse av femton länder så visar det sig att Sverige tillhör de som har sänkt källskatterna mest gentemot utvecklingsländer.  Och att de anser att det är problematisk eftersom utvecklingsländer behöver de här pengarna. Vad säger du om det? - Det är ingen fråga du ska ta med mig egentligen, utan med mina politiker. Det är en politisk fråga alltså? - Ja. "Välkommen på seminarium om skatteflykt socialdemokraterna som arrangeras av socialdemokraterna."  - Väldigt stora företag egentligen väljer själv var och om man ska skatta och det är ingen rimlig ordning. Så säger Leif Jakobsson (S) som är vice ordförande i riksdagens skatteutskott. Han är kritisk mot företagens skatteflykt. På ett seminarium berättar han hur världens rikaste länder, G20-länderna, har tröttnat på att multinationella bolag rundar skatter och nu försöker få stopp på det med ny internationell skattelagstiftning.  Men när vi frågar om de låga överföringsskatterna, källskatterna till utvecklingsländer, som också gör det möjligt att skatteplanera, är det okänt för Leif Jakobsson, trots att det står i rapporten som seminariet lanserar.  Svenska skatteavtal med utvecklingsländer där får Sverige rabatter betalar lägre andel till utvecklingsländer än nästan alla andra länder. Hur ser du på det? - Den klarar jag inte. Det står det i rapporten som presenteras idag... - Då får jag erkänna att jag inte har hunnit läsa rapporten. Ska vi titta på den nu då? -Ja. Men varför ser du så här? Du är ändå vice ordförande i skatteutskottet i riksdagen och vet inte hur det ser ut? - Jag kan väl säga så här, nej måste få tänka... Leif Jakobsson ber att få läsa på och återkomma. "Welcome to world of Assa Abloy" sägs i en reklamvideo på Assa Abloys kapitalmarknadsdag, där berättar vd Johan Molin för investerare om hur varumärket Assa Abloy ska synas allt mer på produkter i framtiden.  Då kan även Assa Abloy ta ut mer interna avgifter i Luxemburg. Men varken här eller i årsredovisningar berättar de att varumärket numera inte är svenskt, utan Luxemburgskt där skatten är lägre. - Vi pratar ju om saker som har relevans för företaget inte om alla saker. Och det faller för sin egen orimlighet att du pratar om allt som finns mellan himmel och jord. Men ta Luxemburg då att ni äger ert varumärke. Det är en ganska liten sak för Assa Abloy att ni äger ert varumärke ifrån Luxemburg? - Vi jobbar globalt. Vi har satt upp vårt varumärkesbolag i Luxemburg som jobbar aktivt med att bygga en identitet för Assa Abloy. I Luxemburg betalar Assa Abloy bara sex procent skatt på vinst från avgifter för varumärket, mot 22 procent i Sverige. Men Assa Abloy säger att de inte har någon fördel av det. De har flyttat varumärket för att få kortare resvägar. - Vi har gjort en bedömning att det är bra att sitta där och inte i Stockholm. Det kostar betydligt mer pengar att flyga folk till. Det finns ju också skattefördelar där. Hur vägde ni in det när ni valde Luxemburg? - Assa Abloy-gruppen betalade 26 procent bolagsskatt i genomsnitt. Ett av de högre i Sverige. Skatten i Sverige är 22 procent. Det är ingalunda att vi stoppar undan pengar någonstans. Men ni kan ju ha även fördelar av lågskatteländer och kanske skulle betalt ännu mer skatt? - Vi har fantastisk fördel av att vara globala.  Och ser mycket fler kunder än vi bara satt i Sverige.  Och vi betalar skatt där vi har vår verksamhet.  Johan Molin bekräftar att deras bolag i Sydafrika betalar interna avgifter till Luxemburg för att använda varumärket, men säger att det bara betalat små belopp, 25 000 kronor ifjol, eftersom logon Assa Abloy ännu inte används så mycket i Sydafrika. Assa Abloy betalar 6 miljoner i skatt i Sydafrika, enligt bolaget. Men vi vill veta storleken på alla interna avgifter som flyttar pengar ut ur Sydafrika. Hur många miljoner av dem betalas till ersättningar för tjänster som är utförda i andra länder än Sydafrika? - Ett relativt ringa belopp, relativt omsättningen. Jag kan inte det exakt, eftersom..... Skulle jag kunna få den siffran då? - Jag, du kan få en grov siffra kring det, ja. Men vi har fler frågor om franchiseavgifter eller royalties som de också kallas. Jag pratade med en expert som sa att arbeta med royalites från fattiga länder är en aggressiv form av skatteplanering. Vad säger du om det? - Det vill jag inte överhuvudtaget yttra mig om. Vi jobbar med att vi har en organisation som jobbar globalt över gränser. Och då har vi resurser som sitter på olika ställen. Sydafrika är lite ovanligt när vi har en fabrik. Men många länder då jobbar vi med sälj och service. Då jobbar man med produkter som kommer ifrån andra håll som utvecklas av människor från andra håll och då är det helt naturligt för att man betalar för det. När Kaliber granskar Assa Abloy upptäcker vi något överraskande som visar hur multinationella bolag kan flytta saker runt om i världen. Och det gäller inte bara bolagens interna avgifter, utan också personalens förmåner. Här i Luxemburg har Assa Abloy haft även tre bonusprogram för chefer trots att huvudkontoret finns i Stockholm och många av cheferna jobbar i Sverige. Det senaste bonusprogrammet, där hundra av Assa Abloys högsta chefer fått köpa in sig, var värt 80 miljoner. Det avslutades 2011, men Johan Molin säger vid intervjun at han inte kände till det. - Jag har ett incitamentprogram som finns i Sverige. Jag har jobbat här sen 2005. Så om du har hittat något program, så har det funnits innan min ankomst till Assa Abloy. Ett av dem heter ju incitamentsprogram 2006 så det är efter du började... - Jag kan inte erinra mig att jag haft någon del i något som funnits i Luxemburg, nej. Men som jag sagt till dig. Vi kan återkomma i frågorna om det är något specifikt. Efter intervjun får Kaliber mejl från Assa Abloy. Vi får inte vet hur mycket som betalas ut från Sydafrika i interna överföringar, bara vissa uppgifter. "Uppgifter som inte är publik information har vi som företagspolicy att inte offentliggöra", skriver de.  Johan Molin ändrar sig också om bonusprogrammet för chefer i lågskattelandet Luxemburg. Tvärtom vad han sa i intervjun bekräftar Assa Abloy att han var med och delade på 80 miljoner.  Men han har deklarerat och skattat för avkastningen i Sverige och övriga deltagare deklarerar och skattar för avkastningen i sina hemländer enligt Assa Abloy.  I fabriken i Sydafrika berättar Jacqueline Guows om personalens lojalitet till bolaget. Facket har utan framgång försökt få de anställda att få ta del av vinsten. - Assa Abloy är ett företag som tar hand om sina anställda. Och de anställda ser också efter vinsten i bolaget så att vi kan växa med företaget. Får du en andel av vinsten? - Vi har diskuterat det. Men vi visste inte riktigt var det hamnar. Men du vill det? - Ja De multinationella bolagens jobb och investeringar välkomnas, men kritiken mot skatteplaneringen i Afrika är hård. Tax Justice Network, en opolitisk intresseorganisation för rättvisare skatter, berättar att när bolagen skatteplanerar är överföringsskatterna, källskatter, en av få möjligheter för de fattiga länderna får intäkter från bolagen överhuvudtaget. John Christensen leder organisationen. - Källskatt är en viktig spärr för att hjälpa dem att åtminstone kunna samla in lite intäkter från mulitnationella företag. Att Sverige säger sig vilja hjälpa länderna i form bistånd och samtidigt förhandlat ner källskatterna är hyckleri enligt John Christensen. - Att använda politiska muskler för att tvinga fattiga länder att sänka sina källskattesatser är ett stort hyckleri. Eftersom å ena sidan säger man att man till utvecklingsländer att vi är här för att hjälpa er. Vi vill hjälpa er att bygga upp er ekonomi. Få stärkt tillväxt på lång sikt, men samtidigt berövar vi dem skatteintäkterna som behövs för att uppnå just detta. Jag tycker att det bara är en förfinad version av imperialismen. När jag berättar att Sverige har som princip att hålla ner skatter i överenskommelser med fattiga länder och går efter företagens önskemål reagerar HIV-smittade Simphive. - Nästa gång måste de utgå från vanligt folk innan de tecknar avtal. Eftersom de som drabbas om de betalar mindre skatt är vanligt folk. Jag återvänder till Leif Jakobsson, socialdemokraten som är vice ordförande i skatteutskottet i riksdagen, som nu läst på om skatteavtalen med fattiga länder. - Jag säger att Sverige för ett antal decennier sen var väldigt aktiva för att få fram skatteavtal som innebar förutsättningar för svenskt näringsliv att kunna finnas i andra länder och det är de avtalen som ligger. Hur ser du på att det varit så här. Som du säger så har det pågått sen 70-talet varför har ni accepterat utvecklingsländer får bland de lägsta källskatterna av alla länder när Sverige gör avtal med dem? - Nej, men diskussionen har ju inte varit på det viset om utvecklingsstrategier. Skatterna som del av utvecklingspolitiken har ju kommit på senare år. Jag pratade med en expert. Han säger att det är hyckleri av svenska regeringen att å ena sidan ger man bistånd. Å andra sidan tar man tillbaka pengar genom att inte ge källskatt i så stor utsträckning som andra länder gör. - Nej, men det är väl självklart så att om varje land för sig och varje industriland för sig naturligtvis har ett intresse av att deras egna företag deras egen ekonomi går bra. Då bli det ju en kamp dem emellan om konkurrens och det är precis det vi vill undvika och det är därför vi ha ett gemensamt internationellt avtal. Leif Jakobsson hoppas att de nya skattesystemet som nu tas fram av G20-länderna kommer att förändra Sveriges ifrågasatta skatteavtal. Klart är att nya regler bland annat gör att storbolag framöver måste vara öppna mot skattemyndigheter hur mycket de betalar i skatt i varje land. Lägre källskatt till utvecklingsländer kan istället betyda mer skatteintäkter i Sverige. Men hur mycket Sverige får in i skatt den vägen har man inte tagit reda på. Hur mycket skatt får Sverige ifrån utvecklingsländer? - Alltså, jag kan inte svara på summan. Varför inte det? - Jag tror inte vi har den redovisningen. Varför har ni inte tagit reda på det? - Jag menar vi har ju skatteavtal med icke utvecklingsländer också såklart i ännu större utsträckning. Så det skulle bli lite konstigt att resonera på det viset. Men nu har ni ju drivit på att företagen ska vara transparanta vilka skatter de betalar i andra länder. Men själva vill inte ni redovisa hur mycket skatt Sverige får ifrån utvecklingsländer. Hur rimmar det? - Det är mycket möjligt att det kan bli så.  Precis som jag säger. Det sker ett paradigmskifte där skattepolitiken är en del av utvecklingspolitiken. Sverige kommer att redovisa hur mycket skatt vi får in ifrån utvecklingsländer? - Ja, jag kan inte lova precis utvecklingsländer. Kritiken mot företagens skatteplanering i fattiga länder är högljudd, men när det visar sig att Sverige stått på företagens sida när det gäller förutsättningar för att flytta ut pengar i form skatteavtal blir det tystare. John Christensen på Tax Justice Network ser en tydlig konsekvens av att både företag och länder som Sverige använder sig av skatteavtal som gör att fattiga länder berövas sin rättmätiga del. När pengarna slussas ut följer uppgivna människor pengaströmmen norrut. - Många fattiga länder ser att kapitalet som skulle bygga upp deras länder försvinner offshore och vidare norrut. Han menar den här sortens politik som Sverige fört är en av orsakerna till flyktingströmmarna ifrån Afrika till Europa. - Eftersom de inte kunnat investera i sina vägar, sina skolor, sitt rättsväsende, hälso- och sjukvård, så säger människorna att 'utvecklingen fungerar inte för oss'. De åker norrut. Många afrikaner migrerar norrut på jakt efter jobb, eftersom vi berövat dem det kapital de behöver för att utveckla sina egna länder, avslutar John Christensen.     Reporter: Erik Palm. Khadija Sharife från grävorganisationen African Network of Centers of Investigative Reporters, ANCIR, bidrog med research. Producent: Annika H Eriksson Kontakt:     Från kl. 10.03. Sänds även på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter, Repris

Nyheter

Nyheter

Sport i P1 söker sig bort från strålkastarljuset och spelargången och frågar vad idrotten fyller för funktion som socialt fenomen, kultur, livsstil och nationell identitet. Hur är det att vara förbundskapten? Hur ser arbetsbeskrivningen ut och vad händer en dag på jobbet när det inte är match eller tävling? Och hur känns det att ena dagen bli tokhyllad för att nästa möta krav på avgång? Sport i P1 möter Lasse Lagerbäck, som tog Fotbollslandslaget till hela fem slutspel, och nu leder Island i kommande EM och Karin Torneklint, som leder Fridrottslandslaget under OS i Rio nästa år. Dessutom Reportage från Brasilien och en krönika om de gamla sovjetiska tränarna Tarasov och Tichonov. Programledare Gunnar Bolin. Producent Peter Sandberg.   Söndag 13 december 8:05 i P1 (repris 19:03) Från i söndags.

Sport, Repris

Nyheter

Nyheter

Dokumentärer

Nyheter

Nyheter

Vilka tekniker är det som bär på de klimatsmarta lösningarna, och hur kan ekonomiska styrmedel hjälpa till att hålla uppvärmningen på högst 1,5 grader? I helgen enades de allra flesta av världens länder om att hålla uppvärmningen av klimatet klart under 2 grader och sikta på att den inte ska bli större än 1,5 grader. Vilka tekniska lösningar som ligger närmast till hands är olika för olika länder. Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet, menar att fordonstrafiken är det vi i Sverige behöver tänka först och främst på. Men han pekar också på ett annat, mindre uppmärksammat, område. - Järn- och stålindustrin står för tio procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Men de har bara börjat sin teknikutveckling, konstaterar Lars J Nilsson. I programmet medverkar även John Hassler, professor i ekonomi vid IIES Institute for International Economic Studies vid Stockholms   universitet. - Vad vi egentligen behöver är en global koldioxidskatt. Det här kan vara första steget mot en sådan, hoppas nationalekonomen John Hassler vid Stockholms universitet. Vad innebär det globala klimatavtalet? Reporter: Pelle Zettersten Från i går.

Vetenskap, Repris

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

I dag vid halv tio presenterar Riksbanken sin nya styrränta. Räntan har legat på minus sedan början av 2015, och kallades då för ett "experiment". SR:s ekonomikommentator Kristian Åström reder ut hur experimentet gått.

I kväll gala-premiärvisas den nya Star Wars-filmen. En filmserie som haft extremt dedikerade fans världen över sen slutet på 70-talet. Och fansen är "big business" för filmbolagen, både på grund av allt de köper, men också på grund av den hajp de skapar kring en film. Samtal med Eva Ossiansson?, ekonomie doktor och varumärkesforskare vid Göteborgs universitet.

Idag presenterar EU-kommisionen ett nytt lagförslag som innebär att EU ska ha en gemensam gränskontrollmyndighet, med möjlighet att verka i hela unionen. Utan att först ha fått tillåtelse eller blivit inbjuden av ett enskilt medlemsland. Samtal med Sveriges Radios migrationskorrespondent Alice Petrén?.

I morgon delar Europaparlamentet ut Sacharovpriset för tankefrihet till den fängslade bloggaren Raif Badawi i Saudiarabien. SR:s korrespondent Jan Andersson har träffat hans fru Ensaf Haidar som är i Strasbourg för att ta emot priset. Raif Badawi dömdes till tio års fängelse och dessutom också till 1000 piskrapp för att ha smädat Islam.

Ett bostadsbygge i storstadsregioner och tillväxtkommuner kan ta tio år från start till mål. De långa bygg- och planeringstiderna gör att små och utländska byggföretag inte kan komma in på marknaden och konkurrera. Det visar en ny statlig utredning. Hör Johan Persson, kommunalråd i Kalmar och ordförande för SKL:s samhällsbyggnadsberedning, om varför byggandet i Sveriges kommuner har svårt att ta fart.

I Bangladesh har terrorgruppen IS tagit på sig flera terrorattacker under de senaste månaderna. Det rör sig om bombattentat på shiamuslimska mål och mord på utlänningar. Särskilt de här morden oroar många utlänningar i landet. I huvudstaden Dhaka bor Hannah Hallgren som bor och jobbar i Bangladesh. Reportage av frilansjournalisten Axel Kronholm.

Under natten till tisdag kom uppgifter om att 34 muslimska stater med Saudiarabien i spetsen har gått samman mot IS. Länderna har bildat en militärallians mot terrorism och alliansen ska samordnas från Riyadh i Saudiarabien. Vår korrespondent Cecilia Uddén medverkar direkt från Riyadh.

Hewa Abdelzadeh blir ny korrespondent-trainee i Nils Horners anda på Sveriges Radio. Men vad innebär det att arbeta i Nils Horners anda? Och hur går utredningen, snart två år efter mordet? Det berättar den nya traineen och Sveriges Radios VD Cilla Benkö om i P1-morgon.

Idag kom domen för mordförsöket på en uzbekisk imam och regimkritiker i Strömsund. Den åtalade 37-årige mannen döms till 18 års fängelse. Hör P4 Jämtlands reporter Johanna Svensson rapportera på plats utanför tingsrätten i Östersund.

18 års fängelse för mordförsök på imam. EU-pris till saudisk bloggare. Muslimska länder mot terrorism. Bostadsbyggandet. IS i Bangladesh. Ny EU-gränskontroll föreslås. Star Wars. Minusräntan.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Esbjörn Särdquist, kyrkoherde i Vårgårda. Den här morgonen kommer ett mjukt paket... Johannes döparen följer oss i julförberedelserna den tredje adventsveckan och säger att den som har två skjortor ska dela med sig åt den som ingen har. Text Lukasevangeliet 3:1-15. MusikDagen är nära med Cappella Catharinae, Katarina Flickkör & Drottningholms Barockorkester. Min Frälsare lever med Maria Kyrkokör och Mariabrasset (i Helsingborg). Producent Roger Blomqvist Sveriges Radio Göteborg

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

18 års fängelse för mordförsök på imam. EU-pris till saudisk bloggare. Muslimska länder mot terrorism. Bostadsbyggandet. IS i Bangladesh. Ny EU-gränskontroll föreslås. Star Wars. Minusräntan.

Aktualiteter

18 års fängelse för mordförsök på imam. EU-pris till saudisk bloggare. Muslimska länder mot terrorism. Bostadsbyggandet. IS i Bangladesh. Ny EU-gränskontroll föreslås. Star Wars. Minusräntan.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

18 års fängelse för mordförsök på imam. EU-pris till saudisk bloggare. Muslimska länder mot terrorism. Bostadsbyggandet. IS i Bangladesh. Ny EU-gränskontroll föreslås. Star Wars. Minusräntan.

Aktualiteter

Om kontroll och brist på kontroll Robert Jansson arbetar som städare i Umeå och ägnar eftermiddagarna åt att skriva. Texterna - som utspelar sig i Västerbotten, någonstans i gränslandet mellan socialrealism och fantasi - handlar i synnerhet om den vaga gränsen mellan individ och omvärld, och en längtan efter det melankoliskt romantiska. I övrigt är Robert särskilt förtjust i kaffe, snus och katter. Samt att måla ödsliga akvarellandskap. Producent Karin Grönberg Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

18 års fängelse för mordförsök på imam. EU-pris till saudisk bloggare. Muslimska länder mot terrorism. Bostadsbyggandet. IS i Bangladesh. Ny EU-gränskontroll föreslås. Star Wars. Minusräntan.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

18 års fängelse för mordförsök på imam. EU-pris till saudisk bloggare. Muslimska länder mot terrorism. Bostadsbyggandet. IS i Bangladesh. Ny EU-gränskontroll föreslås. Star Wars. Minusräntan.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

18 års fängelse för mordförsök på imam. EU-pris till saudisk bloggare. Muslimska länder mot terrorism. Bostadsbyggandet. IS i Bangladesh. Ny EU-gränskontroll föreslås. Star Wars. Minusräntan.

Aktualiteter

Nyhetsprogram Om en imponerande dansföreställning i Göteborg och så en ny del i vår serie om funktionshinder och kultur. Programledare Åsa Furuhagen.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

18 års fängelse för mordförsök på imam. EU-pris till saudisk bloggare. Muslimska länder mot terrorism. Bostadsbyggandet. IS i Bangladesh. Ny EU-gränskontroll föreslås. Star Wars. Minusräntan.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

18 års fängelse för mordförsök på imam. EU-pris till saudisk bloggare. Muslimska länder mot terrorism. Bostadsbyggandet. IS i Bangladesh. Ny EU-gränskontroll föreslås. Star Wars. Minusräntan.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

18 års fängelse för mordförsök på imam. EU-pris till saudisk bloggare. Muslimska länder mot terrorism. Bostadsbyggandet. IS i Bangladesh. Ny EU-gränskontroll föreslås. Star Wars. Minusräntan.

Aktualiteter

Nyhetsprogram Två nya utställningar om design i Stockholm och ett kort besök på en bokbuss i ett fattigt område i Nairobi. Programledare Åsa Furuhagen.

Kultur

18 års fängelse för mordförsök på imam. EU-pris till saudisk bloggare. Muslimska länder mot terrorism. Bostadsbyggandet. IS i Bangladesh. Ny EU-gränskontroll föreslås. Star Wars. Minusräntan.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

18 års fängelse för mordförsök på imam. EU-pris till saudisk bloggare. Muslimska länder mot terrorism. Bostadsbyggandet. IS i Bangladesh. Ny EU-gränskontroll föreslås. Star Wars. Minusräntan.

Aktualiteter

Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Nyheter

Nyheter

En person som har risk att drabbas av anorexia känner njutning av hunger, medan de allra flesta lider, enligt den världsledande amerikanska anorexiaforskaren Cynthia Bullik. Det utseendefixerade samhället och sjuka ideal har länge varit den rådande förklaringsmodellen för anorexia, men nu riktas fokus mot generna. Just nu pågår världens hittills största studie på området på Karolinska institutet i Stockholm. Gäster: Cynthia Bullik och Mikael Landén, professorer i psykologi vid Karolinska instituet, Anna-Maria Af Sandeberg, överläkare vid Stockholms centrum för ätstörningar och Stefanie Nold, riksföreningen mot ätstörningar. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Hur tillfredsställer man sin lust och längtan som ensamstående mamma? Anna och Mia letar efter sex och kärlek i appar på mobilen. Anna och Mia lever dubbla liv. Ena stunden är de ansvarstagande mammor som ger upp allt för sina barn. Nästa är de singlar som letar efter sex i appar på mobilen och dansar burleskdans med tofsar på de nakna brösten. Anna skriver också om sina erfarenheter genom @apansattigranen. De är ensamstående mammor som är trötta på bilden av den ensamstående mamman som en självuppoffrande martyr som bara lever för sina barn.  Den nya generationens ensamstående mammor hittar sex, kärlek och tröst på nätet medan barnen ligger och sover i rummet intill.  Reporter Åsa Karlsson. Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Nyheter

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Sociala frågor

Kultur

Diktare läser (andras) dikt: ur "Livet är ett i vinden vacklande hus" av Sirkka Turkka. Första rad: När kärleken lämnar oss, huset som var ämnat som hem Översättning: Bo Carpelan Uppläsare: Marie Lundquist Diktsamling: "Livet är ett i vinden vacklande hus" Förlag: W&W 1987 Musik Frédéric Chopin: Nocturne nr 21 c-moll Exekutör Vladimir Ashkenazy, piano Sänds även kl. 22.55.

Kultur

När globaliseringen satte fart i slutet på 90-talet trodde många samhällsvetare att nationalismen var på väg bort. Idag har det visat sig att idén om nationen snarare vuxit sig starkare. Så länge staten existerar kommer också den gemensamma föreställningen om nationen att existera för att underlätta samarbete och tillit mellan medborgare och staten, enligt antropolog Thomas Hylland Eriksen. - Och då behöver vi försöka utforma en nationalism som inkluderar människorna som faktiskt bor i ett land, och inte bara några av dem. I programmet medverkar Thomas Hylland Eriksen, professor i socialantropologi vid universitetet i Oslo och Peter Aronsson, professor i historia vid Linnéuniversitetet. Alla delar i serien: Reporter: Niklas Zachrisson Sänds även i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Nyheter

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyhetsprogram Jan Helin från Aftonbladet blir programdirektör på SVT. I övrigt talar vi om kultur om, av och kring barn i dagens Kulturnytt. Akvarellmuseet i Skärhamn ställer ut Disney, barn som flytt kan vi möta på Fotografiska i Stockholm, i Nairobi i Kenya har musiker skapat en bokbuss för barn och ungdomar och i Järfälla jobbar Kulturskolan med barn med olika funktionshinder.

Kultur

Att dela har blivit det nya äga. Katarina Wikars har läst antologin "Ägodela - köp mindre få tillgång till mer" och tänkt på tillit och misstänksamhet och vad delandet egentligen kräver av oss. Sänds även kl. 20.45 och kl. 00.45.

Kultur

Om hur språket används och förändras, om språkvård och om hur språk och samhälle ömsesidigt påverkar varandra. Var med och ställ dina frågor om språk. Programledare: Emmy Rasper. Lyssnaren Alexandra är trött på att vi håller på och hälsar till varandra till höger och vänster och undrar var själva ordet hälsa och traditionen att hälsa kommer ifrån. Veckans språkfrågor:Varför hälsar vi till varandra och vad kommer det ifrån? Har svensk språket något som motsvarar engelskans "pushing up the daisies"? Jollrar bebisar olika med olika personer beroende på hur de pratar? Är det nytt man ibland använder "och" i stället för "att"? Med Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natt mot torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Nyheter

Nyheter

Vad är egentligen en podcast? Folklivsfanatikern Job Andersson förklarar äntligen detta fenomen. Och han gör det exklusivt för Spotlight. I programmet får lyssnarna följa  med bakom kulisserna  på Mammas Nya Kille. Humorsuccén är tillbaka i P3 efter fem års radiosemester. Kerstin Berggren har fångat in MNK-gänget som berättar om vad som hänt med de populära karaktärerna sen sist. Skrivandet utgör en utmaning. Mängden text är ett berg att bestiga men också stimulerande. Vi får veta hur det hela började och hur gruppens metod fungerar. Medlemmarna i Mammas Nya Kille är: Mattias Fransson, Olof Wretling, Sven Björklund, Sofia Wretling, Bengt Strömbro och Lars  Berge. Sänds även onsdag 18.15 och lördag 04.02.

Kultur

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Programledare: Thomas Nordegren. Den republikanska presidentkandidaten Donald Trump förundrar Thomas Nordegren. I natt är det tv-debatt mellan de som vill regera USA från det konservativa blocket. Sveriges Radios utrikeschef och före detta Washingtonkorrespondent, Ginna Lindberg siar om hans och landets framtid. Med är också Marcus Oscarsson, journalist, statsvetare och politisk kommentator. Aftonbladetchefen Jan Helin byter jobb och blir programchef på Sveriges Television. Thomas Nordegren har tidigare hyllat kvällstidningens tv-satsningar och snabbhet vid nyhetshändelser, är det månne därför tv-jätten rekryterat honom? Dessutom konsekvenserna av en felaktig lön och Kaliforniens verkliga storlek. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Estrid Bengtsdotter Hör av dig till oss!   Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyhetsprogram Nationalmuseum Nord blir av i Jämtland 2018. Vi recenserar ny designutställning i Nationalmuseums provisoriska lokaler på Kulturhuset Stadteatern i Stockholm och dessutom har vi sett dansföreställningen Noetic+ i Göteborg. Sänds även kl. 21.35.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Om skolsäkerheten, Muslimsk militärallians, Musikalisk integration, Hollänsk sjuklön, Bloggare hotade i Bangladesh, Efter bränderna på flyktingboendena, Thatchers kläder på auktion, Sänkt oljepris. Direktsänt aktuellt magasin. Sänds även kl. 22.12.

Lyssna på Ekots reportrar Jörgen Huitfeldt och Magnus Thoréns reportage. Många av ungdomarna har inte bett om att få komma till Sverige

Musiker som av olika skäl bor i Jämtland just nu har under hösten samarbetat och spelat in en skiva till förmån för välgörande ändamål. Bland musikerna finns både asylsökande flyktingar som bott några månader i Jämtland och musiker som bott hela sina liv i Jämtland. Välgörenhetsskivan heter Hälsningar från och under höstens inspelningar har mer än 40 musiker varit med; allt från folkmusiker och rappare till körsångare och rockartister och de kommer från så skilda platser som Teheran, Östersund, Damaskus och Bjärme. Hör Annelie Lanners reportage om det musikaliska integrationsprojekett i Jämtland.

Attentatet i Trollhättan väckte frågan om säkerheten i skolorna. Mördaren kunde ju gå in i skolan, utklädd och beväpnad med svärd. Sveriges Radio har besökt 76 grundskolor i landet, för att ta reda på om det går att ta sig in och vandra runt i lokalerna , om man inte hör dit. En undersökning som kan ge en fingervisning om läget, även om den inte är vetenskaplig. I Skåne besöktes de 10 grundskolorna med flest elever i de 10 största kommunerna. Hör vår reporter Saffi Yucels reportage. Hör även samtal med Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges skolledarförbund och Samira Othman, reporter P4 Halland.

Det har varit ett mörkt år för yttrandefriheten i Bangladesh. Fyra bloggare och författare som skrivit om religion och kritiserat islams inflytande över landet har mördats. I oktober mördades också en av deras förläggare. En militant organisation i Bangladesh med band till Al Qaida har tagit på sig morden och även publicerat listor på andra bloggare som står på tur att mördas för sina uttalanden om islam. Frilansjournalisten Axel Kronholm reste till huvudstaden Dhaka och träffade några av dem.

Margareth Thatcher, brittisk premiärminister under 11 år, är någon som många känner igen. Nu har den som vill och har råd chans att klä sig i en av hennes dräkter, kanske rent av i hennes bröllopsklänning, eller lägga sin lunchlåda i hennes röda dokumentportfölj. Idag började auktionshuset Christies ropa ut kläder, smycken, väskor, och mycket annat som tillhört Thacther eller som påminner om hennes tid vid makten. Hör Susanne Ljung, modejournalist och programledare för Stil i P1.

En ny miltäralllians har bildats i kampen mot terrorism. Det är 34 muslimska stater som tillsammans ska bekämpa IS med Saudiarabien i täten. Länder som Egypten, Quatar, Turkiet, Malaysia och Pakistan ingår i alliansen som bildats i natt. - Det är påtryckningar från omvärlden som gör att de här länderna bildar en militärallians mot IS, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och fiolosofi vid Uppsala undiversitet, Han och Cecilia Uddén , Mellanösternkorrespondent på plats i Saudiarabien medverkar i programmet.

Under hösten har både regeringen och Försäkringskassan varnat för att sjukskrivningstalen pekar brant uppåt. Enligt prognosen kan det kosta drygt 50 miljarder kronor/år, mer än hela försvarsbudgeten. Nederländerna hade förr liknande bekymmer, men nu har man fått ned sjuktalen med 40 procent. Hemligheten: Arbetsgivarna betalar...

I går natt brann ett planerat flyktingboende igen, den här gången i Södertälje. Det är en i raden av bränder, och vi undrar vad som händer sedan. Hittar kommunerna nya lokaler, och hur hindrar man att de också bränns ner? Hör Malin Söderberg samordnare Ljungby och Mini Neufeldt nattvandrare i Danderyd. Hör också reportage av vår reporter Maya Abdullah som åkte till Södertälje och det boende för ensamkommande ungdomar som eldhärjades.

Vårt grannland Norge har drabbats hårt av krisen i oljebranschen. De låga oljepriserna gör att norska Statoil erbjuder alla anställda att ansöka om avgångsvederlag. Jens Möller, vår Norgekorrespondent finns med oss direkt ifrån Göteborg.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Om skolsäkerheten, Muslimsk militärallians, Musikalisk integration, Hollänsk sjuklön, Bloggare hotade i Bangladesh, Efter bränderna på flyktingboendena, Thatchers kläder på auktion, Sänkt oljepris. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Nyheter

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetsprogram Kulturnytt talar om bokbussar i Nairobi i Kenya och Disney - för Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn kommer att göra sin stora sommarutställning om just Disney. Sänds även kl. 23.50.

Kultur

Sydamerikas litterära fixstjärna heter César Aira. Han kallades länge för Sydamerikas mest välbevarade hemlighet, men numera är den 66-årige författaren internationellt spridd och översatt. Nyligen kom "Fri flykt framåt", tre kortromaner i översättning av Manni Kössler. César Aira ser på skrivandet som en allvarlig lek och improviserar fram sina romaner. Att behärska improvisationens konst är nyckeln till lyckan, menar han, som skriver i ett rasande tempo; i genomsnitt tre romaner om året, men ingen på mer än 100 sidor. Det korta formatet och stilen som liknar en korsning mellan surrealism och barock, påminner om Jorge Luis Borges labyrinter eller Julio Cortázars sätt att hoppa hage. Språket är enkelt men intrigen desto mer halsbrytande. Jag behöver två saker när jag skriver. En tankelek och en känsla som berör mig på djupet. Ulla Strängberg träffade honom i hans hem i Buenos Aires, belamrat med böcker från golv till tak. Det blev också en promenad i stadsdelen Flores med sina blommande villaträdgårdar där flera av hans berättelser utspelas, kryddade med en stillsam ironi. Ironi är en hövlighet mot läsaren. Man får inte ta sig själv på alltför stort allvar. César Aira. Producent Ulla Strängberg Sveriges Radio Jönköping Kulturreportaget Vi är flugan på väggen. Vi går in i skapandets innersta rum och synar kulturlivets skuggsidor. Här hör du Sveriges Radios långa reportage om kultur. Från i går. Sänds även natten mot fredag kl. 04.02.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från julmarknaden i Gamla stan i Stockholm och handlar om hur julfirandet har förändrats genom historien. Julen har genom historien haft många olika skepnader, allt från ett mytomspunnet midvinterblot via högborgerliga Fanny och Alexanderjular till modernare Disneyjular, men även om traditionerna ständigt förändras så är julen fortfarande vår allra populäraste högtid. Veckans Vetenskapsradion Forum sänds från julmarknaden i Gamla Stan i Stockholm och folkloristen Tora Wall svarar den här veckan på lyssnarfrågor om julfirande förr och nu. Programledare är Urban Björstadius. Från igår. Sänds även i natt kl. 01.35.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Sociala frågor, Repris

Nyheter

Nyheter

Hur tillfredsställer man sin lust och längtan som ensamstående mamma? Anna och Mia letar efter sex och kärlek i appar på mobilen. Anna och Mia lever dubbla liv. Ena stunden är de ansvarstagande mammor som ger upp allt för sina barn. Nästa är de singlar som letar efter sex i appar på mobilen och dansar burleskdans med tofsar på de nakna brösten. Anna skriver också om sina erfarenheter genom @apansattigranen. De är ensamstående mammor som är trötta på bilden av den ensamstående mamman som en självuppoffrande martyr som bara lever för sina barn.  Den nya generationens ensamstående mammor hittar sex, kärlek och tröst på nätet medan barnen ligger och sover i rummet intill.  Reporter Åsa Karlsson. Från kl. 11.03.

Sociala frågor, Repris

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Att dela har blivit det nya äga. Katarina Wikars har läst antologin "Ägodela - köp mindre få tillgång till mer" och tänkt på tillit och misstänksamhet och vad delandet egentligen kräver av oss. Från kl. 13.20. Sänds även kl. 00.45.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Barns och ungas livsvillkor skildras i spännande och levande reportageform. UR.

Dokumentärer

Nyhetsprogram Nationalmuseum Nord blir av i Jämtland 2018. Vi recenserar ny designutställning i Nationalmuseums provisoriska lokaler på Kulturhuset Stadteatern i Stockholm och dessutom har vi sett dansföreställningen Noetic+ i Göteborg. Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Om kontroll och brist på kontroll Robert Jansson arbetar som städare i Umeå och ägnar eftermiddagarna åt att skriva. Texterna - som utspelar sig i Västerbotten, någonstans i gränslandet mellan socialrealism och fantasi - handlar i synnerhet om den vaga gränsen mellan individ och omvärld, och en längtan efter det melankoliskt romantiska. I övrigt är Robert särskilt förtjust i kaffe, snus och katter. Samt att måla ödsliga akvarellandskap. Producent Karin Grönberg Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyheter

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Om skolsäkerheten, Muslimsk militärallians, Musikalisk integration, Hollänsk sjuklön, Bloggare hotade i Bangladesh, Efter bränderna på flyktingboendena, Thatchers kläder på auktion, Sänkt oljepris. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Första rad: När kärleken lämnar oss, huset som var ämnat som hem Översättning: Bo Carpelan Uppläsare: Marie Lundquist Diktsamling: "Livet är ett i vinden vacklande hus" Förlag: W&W 1987 Musik Frédéric Chopin: Nocturne nr 21 c-moll Exekutör Vladimir Ashkenazy, piano Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Nyheter

Nyheter

Om skolsäkerheten, Muslimsk militärallians, Musikalisk integration, Hollänsk sjuklön, Bloggare hotade i Bangladesh, Efter bränderna på flyktingboendena, Thatchers kläder på auktion, Sänkt oljepris. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Nyhetsprogram Kulturnytt talar om bokbussar i Nairobi i Kenya och Disney - för Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn kommer att göra sin stora sommarutställning om just Disney. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris