Skriv ut sidan
Länk till sidan

SR, P1 2015-12-25

Fullständig tablå

Tablåinnehåll
Från Pingstkyrkan, Jönköping. Pastor Marcus Ardenfors predikar. Familjepastor Carina Josefsson leder gudstjänsten. Solister, kör, symfoniorkester och kompgrupp. (Repris från 20141224.) Gudstjänsten sträcker sig över midnatt och startar kl. 23.07.

Anmärkning
Andliga frågor

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
88-åriga Britta tänker ofta på meningen med livet. Det gör däremot inte den f d rörmokaren Arnold som Mia Blomgren möter utanför Coop. - Jag var hela 40 år då jag bröt mig loss från en religiös sekt för att jag själv ville hitta meningen med just mitt liv, berättar 88-åriga Britta då Mia kommer och hälsar på henne på äldreboendet i Kristineberg. - Nu vet jag att meningen är att försona sig med de människor som gjort en illa men även att leva i nuet så att man inte missar det som vi kallar livet. Det här är en mening som den före detta rörmokaren Arnold utanför Coop inte har funderat allt för mycket på under sina 70 år på jorden. När Mia säger att folk grubblar en hel del på denna fråga har han svårt att tro henne och berättar att inte ens när han blev påkörd andra gången tänkte han på meningen med livet. Det här är det tredje programmet av fyra i Mia Blomgrens sommarserie Meningen med livet? Brittas dikt "Nu" Nu speglar sommarängen himmelriket med liv och lust och ljuv musik I morgon bleknar bilden bort och mänskas liv är alltför kort Att famna nuet är att leva gråt och le den stund du fått Tro ej tiden är din herre Ögonblick är lyckans mått   Från i onsdags.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Tablåinnehåll
Programledare: Marie-Louise Kristola. I säsongsavslutningen för Klotet tittar vi närmare på julgranen ur ett miljöperspektiv, måste alla äga sin egen gran? Vilken gran är egentligen bäst ur ett miljöperspektiv? Måste alla äga sin egen gran och kasta den när julen är över eller finns det andra alternativ? I bland annat USA, Storbritannien och Nederländerna kan man adoptera en gran i kruka som åt återplanteras när julen är över. Vi berättar också att många företag redan nu börjar räkna med ett högre kostnad för att släppa ut koldioxid. Programledare Marie-Louise Kristola. Från i onsdags. Sänds även måndag kl. 05.02.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Sveriges Radios program om privatekonomi och konsumentfrågor. Vi är din hjälpande röst i vardagsekonomin. Här blandas lyssnarnas frågor till våra experter med matnyttiga reportage. Varje vecka pratar vi om sånt som påverkar hushållsekonomin och oss som konsumenter. Vi gör ekonomijournalistik som alla förstår. Från i onsdags. Sänds även på lördag kl. 15.03.

Anmärkning
Ekonomi, Repris

Tablåinnehåll
Året är 1945 och hos godtemplarna i Stockholm firas jul. Nästan 300 personer har valt att komma dit på julafton. Många har familj och vänner i andra delar av Sverige eller till och med i andra länder. Från 23/12.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Det finns nog ingenting roligare än att ha en bästa vän, en som man kan dela sorg och glädje med och som känner alla ens dyraste hemligheter... Berättare: Sif Ruud. Ni ska nu få höra berättelsen om Elsalill och om hennes allra bästa vän och fostersyster och vad som hände dem för länge sedan, i det sextonde århundradet, när Fredrik den andra av Danmark regerade över bohuslän. Jag minns en kväll. Den var så vacker så att Elsalill inte kunde sitta hemma vid gården. Då tog hon Thea, sin allra bästa vän, vid handen och de vandrade ut i marken för att ta in grönt löv och pryda ugnsmuren. De vandrade tillsammans utåt den väg som de kallade vår gröna stig, in bland björkarna." Denna dramatisering utspelar sig  en karg och vindpinad skärgårdsmiljö på 1500-talet. Ett brutalt rånmord begås av tre män. De tror att de utfört denna blodiga gärning utan vittnen.  Herr Arnes penningarav Selma Lagerlöf. Dramatisering: Ittla Frodi. Med: Sif Ruud, Ann-Charlotte Franzén, Anna Björck, Peter Harrysson, Agneta Prytz, Ingvar Kjellson, Thorsten Wahlund, Christer Banck, Eva Stellby, Margreth Weivers, Bengt C.W  Carlsson, Leif Andrée, Pontus Plaenge, Mats Eklund, Sven Wollter och Gunvor Pontén bland många andra. Ljud: Leif Bjärnling. Producent: Jan Cruseman. Regi: Åsa Melldahl. Del 1 av 2. En inspelning från 1997 Sänds även natt mot söndag kl. 00.02.

Anmärkning
Teater

Tablåinnehåll
En dråplig historia om två svenska kulturdamer på resa i London och hur deras relation ställs på sin spets i en shop på British Museum. Om kreativ avund gömd i en väska på British Museum... En novell av Britt Edwall som läses av henne själv.  Väskan - tingens tyranni av och med Britt Edwall. Inspelning: Eric Nyblaeus. (Från 2010) Sänds även på söndag kl. 00.15.

Anmärkning
Teater

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Vad vill man höra om på radio dagarna före jul? Inte mera om fula granar och årets redan uttjänta julklappar. Inte mera jul till jul. Författaren Stefan Lindberg kom med en alternativ önskelista. Han ville höra om groddar, navlar, Dagermans strömming och Taj Mahal. Jenny Teleman och Katarina Wikars drog en lättnadens suck och skred till verket. Det var som att öppna adventskalenderns alla luckor på en enda gång. Och som bonus en upphittad lista i en gammal sekretär: Rocken tre gånger borta, bilmosningen i Dalarna, vatten i skallen på 14. Vad kan det betyda? Kan man bara ta någon annans lista och göra vad man vill med den? Och dessutom beställer Evert Taube i Joakim Pirinens gestalt in rätt efter rätt på Gyllene Freden.   Från i måndags.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Det goda franska köket av Simone Beck, Louise Bertholle och Julia Child. Disciplin, lydnad vid grytorna och underkastelse är de tre viktigaste ingredienserna i denna klassiker från 1961. Det finns kockar och det finns kockar. Det finns kokböcker och det finns kokböcker. Och så finns det Julia Child och hennes Det goda franska köket. Julia Child liknar föga dagens arga tv-kockar, men det var hon som satte i gång alltsammans. Hon var inte den första att laga mat i TV, men det behövdes bara några minuter då hon lagade en omelett för att genren skulle leva upp. Och för den som verkligen vill lära sig laga klassisk mat är Det goda franska köket lika grundläggande som notsystemet för en musiker. Därmed sagt att både författaren och boken är i en klass för sig själva. När Julia Child öppnade köksdörren i tv, öppnade hon också dörren till en annan värld och en annan tid, bägge skrivs Europa. Som en Linné ordnade hon smakernas rike så att alla skulle kunna laga mat och förstå vad de åt. Det handlade förstås om djup kunskap men lika mycket smakens centralperspektiv. Julia Child var en Mat-Missionär. En omelett är inte bara en omelett.  Precis som i alla sagor så var de goda féerna tre: Julia Child kom från USA och såg, nästan en och 90 lång, inte ut som reklamens husmoder. Hon hade arbetat som copywriter och sedan under kriget med olika former av underrättelsetjänst. Simone Beck och Louisette Bertholle träffade Julia Child i Frankrike dit hon åkte efter kriget eftersom hennes man hade en lägre befattning på franska ambassaden i Paris. Nu blev den sysslolösa före detta underrättelsebyråkraten kock. Hennes franska väninnor visade riktningen och hon lärde sig snabbt. En station var Cordon Bleus berömda köksskola. Det där var inte Julia Child, det var myten om Julia Child. För hon har förstås porträtterats många gånger, här av Merryl Streep. Det goda franska köket har jag haft länge, den där hemma är alldeles kladdig så nu har ajg skaffat en ny. Speciellt sid 347 återvänder jag till. Lammstek penslad i en slags smet med senap, olivolja som huvudingredienser. Det jag gillar med Det goda franska köket är den passionerade kyligheten. Inget inbjudande tjatter om läsarens personliga smak, inget utrymme för subjektivitet. Det är inte mer improvisation när man tillagar en lammstek än när man monterar en kulspruta. Matlagning är först vetenskap, sedan hantverk, sedan - möjligen, om begåvningen finns där - konst. Men först vetenskap. På engelska heter boken Mastering  the Art of French Cooking.  Bemästra är nyckelordet. När Det goda franska köket var färdig så refuserades den av ett förlag med motiveringen av att den var mer en uppslagsbok än en kokbok.  Titeln speglar nog Childs ansträngningar att ta sig från salongen till köket, men uppslagsverk är då inte boken. Nej, snarare då en motsvarighet till Shakespeares samlade verk. Här finns allt.   Ljud Boeuf Bourgignon   Numera är det vanligt med kokboksförfattare som så där lite i förbifarten förandligar maten, gör kulturella kopplingar de näppeligen behärskar. Julia Child sysslar inte med sådant. Hon förmedlar en samlad kunskap från generationer av kockar, en kunskap som är en lika självklar del av fransk kultur som Descartes eller Sartres böcker. Som amerikan fick hon erövra detta enorma kulturarv, som tv-kock måste hon i sin tur erövra publiken. Hon gör det trygg i förvissningen att mat är viktigt.    Naturligtvis var hon en rätt bisarr figur i dåtidens tv. 2009 gjordes ett försök att skildra henne på film i Julie och Julia om en ung matintresserad kvinna som bestämmer sig för att laga sig igenom Julias recept. Julia spelas av Merryl Streep. Här ett par klipp. Först Merryl Streep, sedan den verkliga Julia.  Det är förstås något övermänskligt med Julia Child, hon var liksom i Cinemascope format redan från början. Därför är hon omöjlig att förkroppsliga.  I kokboken avslutar de tre författarna sitt förord med att likt en idrottstränare be läsaren öva sina händer och fingrar "de är underbara instrument" förklarar de. Det är kombinationen av disciplin och dold sensualism som fascinerar. All denna träning för att framkalla njutning. Och det är förstås värt att tänka på när jag är lite stressad inför helgernas måltider. Matlagning ska ju vara roligt, inget arbete. Fast skulle Julia ha sett det så? Nej, hon gjorde nog ingen skillnad mellan arbete och njutning.   Det märks i henens fulsnygga kök, numera utställt på museum. Också jag har två spisar, professionell fläkt. Diskbänk som man kan skära direkt på osv. Men för Julia Child var köket en scen. Eller kanske ett slagfält. Eller en plats för riter.  Det är något oåtkomligt med hennes sätt att luta sig fram mot tittaren. Något med den där totala övertygelsen om att slaget vid kastrullerna kan vinnas men att det handlar om något annat än mat. Suck Undrar om jag kan ändra lammreceptet och ta mer ingerfära. Nej, då kommer Julia och spökar i natt. OK, så är efterrätten kvar. Det gäller att skärpa sig. Man måste förstå att det som är skrivet som ett matrecept egentligen är ett recept för hur livet ska levas. Kan man inte erbjuda gästerna evig kärlek och lycka bör de åtminstone få chokladmousse. Faen också, den blir inte bra! Det är bara att börja om! Från i onsdags. Sänds även natt mot tisdag kl. 03.50.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
I hela sitt liv har Anita burit på ett okänt arv. Men genom släktforskning fann hon hästslaktare, korgmakare och rovdjursjägare. De kallades sockensamer - en bortglömd samisk kultur i Mellansverige. Anita Järvenpää i Vaxholm och Lasse Pettersson i Björklinge utanför Uppsala bär på samma historia och samma anor. Anita är släkt med Lapp-Tomas, Tomas Berger, som föddes 1812 och var sockensame i Alfta socken inom nuvarande Ovanåkers kommun i Hälsingland. Lasse var släkt med Lapp-Brita, Brita Stina Åberg, född 1835 i Ingbo i nordvästra Uppland. Det här kan man läsa i boken Hästslaktare och korgmakare från 1999, skriven av etnologen Ingvar Svanberg vid Uppsala universitet. Svanberg skriver i boken att omkring sekelskiftet 1800 fanns en så kallad sockensamisk befolkning i landskapen Jämtland, Dalarna, Ångermanland, Medelpad, Hälsingland, Gästrikland och norra Uppland. En socken hade i regel en eller två samer anställda för att hjälpa till med diverse sysslor som slakt av hästar och andra husdjur. Samerna försåg också allmogen med förstklassigt hantverk, framför allt rotslöjd som korgar och fiskeredskap. Samerna anlitades också för att jaga rovdjur och det finns även uppgifter om att sockensamerna i Dalarna under en period även hade små renhjordar. Spåren efter sockensamerna finns framför allt i gamla handlingar som landshövdingerapporter, kyrkoböcker och traditionsuppteckningar. De har också lämnat efter sig massor av ortnamn i mellansverige där ordet lapp förekommer. Men det finns idag nästan inga fysiska lämningar av samerna, men arkeologen Gunilla Larsson, som har börjat inventera samiska fornminnen, har hittat unika lämningar utanför Hudiksvall. I programmet medverkar de sockensamiska ättlingarna Anita Järvenpää, Vaxholm och Lasse Pettersson, Björklinge, Ingvar Svanberg, etnolog vid Uppsala universitet, Gunilla Larsson, arkeolog Uppsala universitet och Erik Nilsson, Skarmyran, Hudiksvall. Reporter: Jörgen Heikki Från i går.

Anmärkning
Vetenskap, Repris

Tablåinnehåll
med Ingemar von Heijne. Från 1991. En datumlek under ett år, med ett handplockat och utsökt ljudande dagboksblad från W.A. Mozarts tid.

Anmärkning
Klassisk musik

Tablåinnehåll
"Rum i härbärget" med Cecilia Lundgren, deckarförfattare och präst i Offerdal-Alsens pastorat i Jämtland. Om tillvaron, både inne i härbärget, och för den som inte får rum där, handlar andakterna i julveckan. I julevangeliet berättas att Josef och Maria, som just skulle föda, inte fick plats inne i härbärget. Cecilia Lundgren låter sina andakter kretsa kring funderingar om att få rum i härbärget. Det är en väldigt aktuell fråga just nu, i och med flyktingarna som kommer hit. Jag pratar om hemlöshet och att vara vilsen, i tillvaron och i sig själv. I andakterna vill Cecilia Lundgren förmedla hopp och livsmod. Till vardags arbetar hon som präst i Offerdal-Alsens pastorat i västra Jämtland nära fjällen, och är också deckarförfattare. TextJesaja 9:2 MusikWater, Alexandre Pier Federici The Guide and the Tourist - Istanbul-Sofia, Johan Ederfors Producent Helena Andersson Moskit media för Sveriges Radio Västerbotten

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
40 minuter om människan, moralen och existensen. Magnus Jiborn, Sofia Nerbrand och Roland Paulsen diskuterar möjligheten att få vara med och bestämma på arbetsplatsen också. All makt åt folket! Förutom makten över ekonomin, då... För lika självklar som medborgarnas inflytande är över politiken i vår parlamentariska demokrati, lika otänkbar tycks medarbetarnas inflytande vara inom företaget i vår kapitalistiska ekonomi. Varför i hela friden det förhåller sig så diskuterar Magnus Jiborn, filosof, Sofia Nerbrand, liberal debattör och Roland Paulsen, sociolog och vänsterdebattör. Från 6/9.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Mötet med den irakiska kvinnan på Samos. Jasim Mohamed är poet och översättare från svenska till arabiska och vice versa. Bildning och att dela med sig gör tillvaron till annat än bara överlevnadskamp. I sin poetiska verksamhet strävar han efter att hitta det episka i vardagen för att förstå. Yttrandefrihetsfrågor ligger honom närmast om hjärtat. Tål inte lögner, speciellt från människor som har makt. Hans senaste bok heter "I din mun". Jasim Mohamed bor i Uppsala och arbetar som volontär med flyktinghjälp på den grekiska ön Samos sedan augusti 2015. Producent Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Komminister Igge Alenius predikant och liturg. Kyrkokören och Optimistkören. Kyrkomusiker Nils-Gunnar Karlson och Sören Gustafsson. I den stämningsfulla julottan från Eksjö kyrka läses både profetian ur Jesaja 9 och julevangeliet ur Lukas 2. Predikan utgår från det nyfödda barnet som är världens Frälsare. Församlingen får sjunga med i de välkända psalmerna "Var hälsad sköna morgonstund, Dagen är kommen och Stilla natt. Ljusen är tända i bänkarnas ljushållare och de levande ljusen som fyller kyrkorummet är en del av gudstjänsten. Julottan är en gudstjänst som för många är en tradition att besöka, men ändå är en ny gudstjänst, varje juldagsmorgon. Så ligger han här i krubban. Han kom i natt detta förunderliga barn som vi gått och väntat på. Återigen får vi uppleva julens under. Gud kommer ner till oss människor.   Igge Alenius i predikan där han ställer frågan "Vem är barnet som föds denna julnatt ?". TextJesaja 9:2-7 1 Joh. 1:1-4 Lukas 2:1-20 MedverkandeKomminister och militärpastor Igge Alenius predikar och är liturg. Kyrkvärd Birgitta Eriksson läser texterna. Hanna Alenius, förbön. Kyrkokören leds av kyrkomusiker Sören Gustafsson som även är pianist. Optimistkören leds av kyrkomusiker Nils-Gunnar Karlson, som även spelar orgel och piano. Elin och Maria Alverhed spelar tvärflöjt MusikPsalm 119: 1-4, Var hälsad sköna morgonstund, församling Det finns ej någon annan Gud, Kyrkokör och Optimistkör Gläd dig du Kristi brud, Kyrkokören Lyssna gläd dig, Optimistkören Det är en ros utsprungen, Kyrkokören Ps 126, Ett barn är fött på denna dag, församling Angels from the realms of glory, Optimistkören Psalm 114, Stilla Natt, församling Psalm 121:1-3 När juldagsmorgon glimmar, församling Jul, jul strålande jul, Kyrkokören Psalm 122, Dagen är kommen, församling Producent Karin Malmsten Tekniker Lennart Nilsson, Magnus Walfridsson Sveriges Radio Jönköping

Anmärkning
Andliga frågor

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
I mars i år var det 125 år sedan Evert Taube föddes och P2 reste till Ängön i Bohuslän där Taube skapade sin "Huldas Karin" utifrån en högst levande förebild. P1 repriserar den fina P2-dokumentären. I Evert Taubes diktning blev "Huldas Karin" en fridfull och ljus berättelse under det mörka 1940-talet med en ofrivillig ung sångmö i centrum. Eva Jarnedal, dotter till Huldas Karin, medverkar i dokumentären. 52 år gammal styrde Evert Taube sin kosa till Bohuslän för att bota sin astma och rädsla för döden. På Ängölandet inkvarterade han sig hos lantbrukarna Anders och Hulda Johansson där dottern Karin, då 16 år, blev Taubes favorit.- Jag tror att han lät sig förälskas och jag tror att han gjorde det för att kunna skriva sina visor. Han var 52 och mamma var 16, hon tyckte att han var en gubbe, säger Eva Jarnedal, dotter till Huldas Karin och vissångare i gruppen Öbarna. Eva Jarnedals mamma gjorde aldrig någon stor sak över att hon var Taubes sångmö. - Kanske att hon var lite smickrad över att förekomma i visorna, men hon tyckte inte det var så där jättemärkvärdigt som eftervärlden har velat göra det till, säger Eva Jarnedal. Huldas Karin och Maj på Malö i all ära. Visorna har betytt mycket för Ängötrakten i Bohuslän men att Taube åkte till Ängön var inte helt givet säger David Anthin, litteraturvetare som skrivit flertalet artiklar, böcker och avhandlingar om Evert Taube. - Alla Taubes vänner hamnade i Falköping på Mössebergs kurort, till exempel källarmästaren på Freden. Egentligen borde vi haft "Maj i Floby" eller nåt annat. Det menar jag både på skämt och på allvar för ibland tycks man tro att de här karaktärerna gick och väntade på en visdiktare, säger David Anthin. Medverkar i programmet gör också Anna-Greta och Mandus Westberg, Anna-Greta är Huldas Karins syster. (Repris från 15 mars-15 i P2) En P2 Dokumentär av Peter Johansson.

Anmärkning
Klassisk musik

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Muminfamiljen blir väckta ur sin vinterdvala av en stressad hemul som pratar om något som heter Julen. Julen vill ha en gran och paket och mat. Muminfamiljen kan inte riktigt förstå varför.

Anmärkning
Teater

Tablåinnehåll
Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion på måndag kl. 05.35.

Anmärkning
Telefonväkteri

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Programledare: Susanne Ljung. Speglat sig har människan gjort sedan förhistoriska tider, men det var först när vi fick dagens speglar av glas som den blev till ett föremål vi inte kan tänka oss att leva utan. Oavsett vad teologer och andra tänkare har haft för åsikter om spegeln som ett föremål laddat med olika magiska egenskaper, så har människor i alla tider speglat sig av exakt samma anledning som man gör idag - för att kolla kläder, hår och makeup. Startade dagens stora spegeltrend gjorde den franske kungen Frans I som gick bananas över de vackra glasspeglar som producerades på ön Murano, i Venedig. En stad som var trendledande när det gällde just glas i största allmänhet. Ludvig XIV fortsatte på samma spegelbana och köpte så mycket och dyra speglar att hans finansminister Jean-Baptiste Colbert höll på att få fnatt över de enorma kostnaderna. Därför fick han idén att försöka producera speglar i Frankrike. Det fanns bara ett krux - det vara bara hantverkare från Venedig om behärskade konsten. Och de fick inte lämna landet. I programmet berättar vi mer om denna spegelfejd som kom att leda till att speglar till slut kom att massproduceras till billig penning. Men en spegel behöver inte bara användas för att spegla sig i, den kan också användas som en tavelduk, i alla fall enligt den norska Instagram-konstnären Helene Meldahl. Henne har vi pratat med. Vi berättar också om den amerikanska sociologen Kjerstin Gruys, som fick en idé som var lika storslagen som svår att genomföra. Hon skulle inte titta på sig själv i spegeln under ett helt år. Något som kan kännas som en rätt bra idé varje gång man lämnat ett provrum vars speglar kan vara rätt plågsamma. Fast kanske en ny innovativ idé kan råda bot på, den så kallade "Memory Mirror", som är en digital spegel. Om det berättar vi också i programmet. Veckans gäst är Moderådets VD Elin Frendberg, som blickar tillbaka på året som gått och listar fem trender som inte bara speglade 2015 års tidsanda, utan som även kommer att sätta prägel på nästa år. Sänds även på söndag kl. 14.03.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Föräldrar till barn i behov av särskilt stöd blir många gånger sjukskrivna eller arbetslösa som en följd av att de måste kämpa för barnens rätt. Ett program av Anna Maria Höglund. UR Sänds även kl. 21.03 och natt mot tisdag kl. 01.02.

Anmärkning
Utbildning

Tablåinnehåll
Sänds även i morgon kl. 19.35.

Anmärkning
Kultur

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
"Strasbourg" av Jerker Sagfors. Uppläsare: Peter Andersson Diktsamling: "De döda kommer från Karelen" Förlag: Wahlström & Widstrand, 2015 Musik Carl Nielsen: Preludium ur "Liten svit för stråkorkester a-moll" Exekutör Beethovenakademien, Jan Caeyers, dirigent

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
En gång fanns ett varmt Antarktis med lummiga skogar. Möt forskaren som gräver i Edens frusna lustgård. Och hör forskaren som upptäckt att dagens antarktisfiskar sysslar med avancerad bloddoping. För 50 miljoner år sedan var Antarktis en grön kontinent med skogar och landlevande däggdjur. Hur gick det till när allt blev ett isens landskap? Frilansreportern Thomas Öberg for själv till Antarktis. I flera Vetandets värld har han sedan skildrat den svenska antarktisforskningen. I det sista programmet möter vi Tomas Mörs vid Naturhistoriska riksmuseet som fortsätter vår förste polarforskare Otto Nordenskjölds verk och letar fossil efter både jättepingviner och utdöda landdäggdjur. Och hur klarar dagens djur kylan? Zoologen Michael Axelsson vid Göteborgs universitet studerar hur fiskhjärtan kan fungera i minusgrader. Glykol i kylaren - fast proteiner i blodplasman - är ett knep. Röda blodceller är bra men gör blodet segt vid låg temperatur. Fiskarnas knep är att pumpa in de röda blodcellerna först när de verkligen behövs, en avancerad bloddoping alltså. Vi träffar också Åsa Lindgren, forskningssamordnare vid Svenska Polarforskningssekretariatet, som sammanfattar forskningen. Reporter: Thomas Öberg Sänds även i morgon kl. 05.02.

Anmärkning
Vetenskap

Tablåinnehåll
Med ekonomi och sport. Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Det första jultalet hölls av Prins Wilhelm 1938. Kung Carl XVI Gustaf höll sitt första jultal 1972 och har sedan dess hållit jultal varje år - till alla svenskar, hemma och utomlands. Kungen sänder sin julhälsning från Prins Bertils våning på Stockholms slott, där en sprakande brasa är tänd.  Sänds även kl. 18.00.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Lars Lerin - Vinter 2015 (dec) KONSTNÄR, FÖRFATTARE. Följ med på resor i tid och rum. Om hemlängtan, stora hav och blåa berg, om en och annan dejt i främmande land - hur ledsamt det var på Kanarieöarna till exempel på 1980-talet. Resor, på jakt efter kärlek och andlighet, till Benares och floden Ganges. Mötet med en hjärnkirurg i Teheran, till Marocko och till den första kärleken vid de vita snäckstränderna i Lofoten. - När jag tänker tillbaka på den tiden så känns det nästan som slöseri med livet var dag som jag bor någon annanstans än i Lofoten, säger Lars, trots att det gått femton år sedan han flyttade därifrån. Det handlar även om hemlängtan och mötet i tonåren med fabriksarbetaren Axel, som lärde honom befrielsen att få gråta. Om Lars LerinKonstnär, författare, 61 år Född i Munkfors, bosatt i Hammarö, Värmland Tidigare Sommarvärd 2012, Vintervärd 2012, 2015 (jan) Anses vara Nordens främsta akvarellmålare med det egna konstmuseet Sandgrund i Karlstad. Aktuell med boken Axels tid som även finns som ljudbok med nykomponerad musik av Benny Andersson. Tilldelades Augustpriset 2014 för sin Naturlära. Är ständigt aktuell med utställningar som visas runt om i landet och konstverken har även visats i bland annat Frankrike, Tyskland och USA. Hans sökande efter kärlek och första mötet med äkta mannen från Brasilien, skildrades i dokumentärfilmen För dig naken 2012. Producent: Ulla Walldén Sänds även kl. 22.05.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
I det första av vinterns program svarar Lena Andersson på frågor om ärlighet, empati, arbetsgivare och teflon. Varför säger man "om jag ska vara riktigt ärlig"? undrar Anders Wedborn Empati - lär vi oss det eller är det medfött? frågar Maria Quensel Arbetsgivare - är inte det ett förskönande ord? frågar Lars Ramstedt Hur kan teflon fastna på någonting när ingenting fastnar på teflon? undrar Filippa Larenholtz MUSIK Our broken garden "Seven wild horses" Howard Skempton "Lento" Olafur Arnalds Near Light" Signatur i början och slutet av programmet: Bill Frisell "Probability Cloud" Tomasz Stanko "Sleep Safe and Warm"    Musikansvarig Anton Karis Producent Susanna Einerstam

Anmärkning
Sociala frågor

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Hos Ingvar Storm. Jonas Hallberg: Julen 2016 - en tysk jul. Jessika Gedin: Sen är det jul igen. Göran Everdahl: Jag Tarzan, du gran. Spanarna önskar alla sina lyssnare en God Jul! Sänds även kl. 00.02, i morgon kl. 10.03 och söndag kl. 21.03.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Före IS skövling av världsarvet Palmyra i Syrien var det ruinromantikens högborg, en plats för meditationer om tid och evighet. Kulturredaktionens Mattias Berg undrar vad vi nu kan drömma om Palmyra. I programmet medverkar Anas Al Khabour, syrisk arkelog vid Kulturmiljö Halland i Halmstad. Dessutom litteraturvetaren Anna Jörngården vid Stockholms universitet, som forskar om ruiners känslomässiga och politiska betydelser Sänds även kl. 21.35.

Anmärkning
Kultur

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Ungerske cimbalom-spelaren Rudi Lakatos kom till Sverige på 50-talet. Möt hans dotter Marika Nyström och barnbarnen Maria Nyström och Sebastian Lakatos. Andra programmet av två av Birgitta Tollan. I sista avsnittet av Birgitta Tollans programserie Romer och musik medverkar f d sångerskan Marika Nyström, sångerskan och gitarristen Maria Nyström med artistnamnet The Naima Train och tonsättaren, musikern och musikläraren Sebastian Lakatos. De är svenska ättlingar till den ungerske cimbalom-spelaren Rodolphe "Rudi" Lakatos, som bosatte sig i Stockholm i början av 1950-talet. Rudi Lakatos hade ett långt engagemang på nattklubben Scherazade i Paris. Där gifte han sig 1950 med dragspelerskan, sångerskan och bandledaren May Marthall som han mötte på ett tåg i Sverige! 1946 hade hon bildat de legendariska Mälartöserna, berömda bl a för Skrattvisan där de skrattar i stämmor! De två syskonen har olika förhållanden till sitt romska, ungerska musikarv. Maria Nyström, barnbarn, som har komponerat programmets version av den romska nationalsången Djelem, Djelem: -Även om jag aldrig har träffat honom så har jag skrutit om honom hela mitt liv. Sen jag gick på dagis är största grejen att jag hade en sådan musikermorfar! Så stor och bra. Man bestämmer ju inte när man får födas... Det hade varit fint att träffa honom. Morfar är en stor förebild i och med att han var stolt över sin musikalitet och verkligen bejakade den! - Jag är stolt över att så många i min släkt, även min pappa, är musiker. För mig var det helt naturligt att jag skulle bli musiker. Det var av lust, utan tvång och diciplin. Så jag har en väldigt stark koppling till morfar utan att ha träffat honom. Han dog några år innan jag föddes. -Min egen musik är påverkad av den romska, det indiska. Jag har hört inspelningar med morfar och det han spelade var väldigt mycket soul, blues, väldigt mycket känsla, nån slags djup sentimentalitet...  Sebastian Lakatos, barnbarn, har bl a tonsatt stycket Son of Gregorio som är baserat på en sats ur tonsättaren Gregorio Allegris 9-stämmiga dubbelköriga verk Miserere. Lakatos har tagit ackordstrukturen i originalverket och arrangerat det med elektroniska klanger. Sebastian Lakatos gick elektroakustiska linjen vid Musikhögskolan i Stockholm och senare filmmusik-linjen på Dramatiska Institutet. Han är även nyutbildad musiklärare: -Det musikaliska arvet från morfar och hans bakgrund har aldrig varit speciellt närvarande hos mig. I vår familj pratade vi aldrig om att ha detta musikaliska arv eller vilken kultur han kom ifrån. Men jag tror att det faktum att han höll på med musik och var så virtuos som han var, har gjort det värdefullt att bli musiker i vår familj. -Stycket Den andra världen komponerade jag när jag började tänka på begreppet utanförskap. Jag berättar egentligen min egen historia där jag upplevt mig själv vara utanför många sociala kontexter som jag växte upp med. Redan i tidig skolålder upplevde jag mig själv som outsider. Jag hittade inte min plats bland mina jämnåriga. -Som musiklärare tycker jag det viktigast är att lära ut mångfalden i musiken. Att förstå varför en kulturs musik är så lik en annans kulturs musik. Det är ett uttryck för våra kulturers likheter och i förlängningen hur vi är som människor. Jag vill lära eleverna att låta sig inspireras av människor som har andra perspektiv. -Visst är det viktigt att lyfta fram den romska musiken men det är lika viktigt att lyfta fram modern hip hop eller rockmusik och jazzmusik genom historien som har sprungit ur kulturella förhållanden där det har funnits en medborgarrättslig kamp eller kamp för rättigheter.  -Jag vill utbilda eleverna i demokratiska värden och ha kulturella resonemang utifrån mångfalden i musik. Marika Nyström, dotter: -Jag säger zigenarmusik. Det fanns en restaurant i Stockholm som hette Oxen Hungaria som låg på Malmskillnadsgatan. Pappa spelade där i tio säsonger med ett "zigenarkapell". Pappas bror Geza Lakatos spelade kontrabas i trion. Geza Lakatos spelade även in skivor som t ex plattan Songs In Swedish, med den lyriske tenoren Dagfin Malm. -Det var väldigt inne med den musiken just då. Det fanns en stolthet kring begreppet zigenarmusik efter kriget på 1950-talet med czardas, temperament, gulasch, eldig mystik, ja, hela kulturen runt det och det var poppis hos den tidens innefolk. -I början på 60-talet gjorde Hasse och Tage en revy som hett Gula Hund där det finns ett berömt nummer som heter Folkspillran, som handlar om "zigenare". Det är en drift med det svenska konceptet att bo i ett hyreshus, att man inte får höras, inte störa, inte finnas, och att den romska familjen måste byta namn till Smygebratt. Någonstans finns kritik där, men till det svenska! -Tage Danielsson spelar farfar i revyn och ensemblen sjunger Mustalainen Rudi Lakatos. De använder hans namn som ett exempel på zigenare, folkspillran, två gånger. Så säger Hasse Alfredsson: Tyst! Man sjunger inte, man spelar inte, man dansar inte i Sverige. Man håller sig tyst och lugn. -Det där att man sjöng Mustalainen Rudi Lakatos var jag kluven till som barn. Jag var mycket stolt över att Gula Hund sjöng detta, men samtidigt var det ihopkoppplat med nåt som var kontroversiellt. Pappa var inte svensk utan en ungersk musiker som satt på restaurant och var virtuos med den där röda västen och vita skjortan! Mamma sa alltid: "Prata inte med pappa om att han är zigenare."   -Och samtidigt: en taxichaufför berättade för mig att hon, en gång på 60-talet i restauranten på hotell Knaust i Sundsvall, hade varit gravid och mått mycket dåligt. Pappa hade då spelat speciellt för henne. "Jag glömmer det aldrig", sa taxichauffören. Där satt vi tjugo år senare i hennes taxi och jag grät, eftersom pappa just hade dött. Ja, det var pappa. Han hade förmågan att från scenen spela musik så att folk smällde av! Han var en riktig musikant!

Anmärkning
Klassisk musik

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Självbilden av Sverige som ett föregångsland är starkt förankrad i den offentliga debatten. Men är omvärlden lika imponerade av oss som vi själva är? P1-journalisterna Magnus Thorén och Jörgen Huitfeldt ger sig ut på en europeisk upptäcktsresa. Sänds även 4/1 kl. 23.07.

Anmärkning
Aktualiteter

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Det första jultalet hölls av Prins Wilhelm 1938. Kung Carl XVI Gustaf höll sitt första jultal 1972 och har sedan dess hållit jultal varje år - till alla svenskar, hemma och utomlands. Kungen sänder sin julhälsning från Prins Bertils våning på Stockholms slott, där en sprakande brasa är tänd.  Från kl. 12.40.

Anmärkning
Aktualiteter, Repris

Tablåinnehåll
Annika Lantz bjuder på jultabberas med Marianne Hasslow, Camilla Kvartoft, Anders G Carlsson, Johar Bendjelloul och Sara Lövestam. På juldagen är det äntligen dags att länsa nyhetsklipp-förråden på Lantzkampen-redaktionen. Allt som finns kvar av "Hur slutar det" och "Vilket ord saknas" ska användas upp i sann återvinningsanda. Och när det är tabberas på alla fat så återstår ändå Kungens jultal som Lantzkampen klipper mitt i en mening och så ska lagen fylla i slutet. Och hur ska det gå? Kommer den hittills obesegrade duon Marianne Hasslow och Johar Bendjelloul från Ekot att gå hem som segrare igen eller blir SVT-duon Anders G Carlsson och Camilla Kvartoft för svåra? Knappljuden idag är lånade av SF Film som gett Lantzkampen tillåtelse att använda ljuden. Även Saltkråkan AB har gett sin välsignelse. Ljuden kommer från filmen Nya hyss av Emil i Lönneberga. Sänds även i morgon kl. 20.03.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Teaterlegendaren Margareta Garpe om kamp, kvinnor och klass och vad hon lärde sig av tv-såpan Skilda Världar. Redan på 1970-talet som en av förgrundspersonerna inom Grupp 8 definierade hon den nya samtiden tillsammans med Suzanne Osten med pjäser som Jösses Flickor och Kärleksföreställningen. Ständigt aktuell har hon behållit sitt grepp om publik och debatt sedan dess, som dramatiker, regissör och dokumentärfilmare.  Som regissör har Margareta Garpe gjort allt från dokusåpor till Ibsen som TV-teater. Många kommer ihåg Hedda Gabler med Lena Endre och Gengångare med Agneta Ekmanner. På Dramaten satte hon 2010 upp Pygmalion med Alexandra Rapaport i rollen som Eliza. Margareta Garpes pjäser kretsar kring frågeställningar om relationer, livsval, frigörelse och frihetens pris med kvinnor i fokus; Till Julia handlar om ett mor-dotterförhållande, Limbo, som också gjorts som radiopjäs,  handlar om missbruk, Älskar dig också om kärnfamiljen och den senaste pjäsen Hjärtats dubbla slag om frihetens villkor och tvångssterilisering i Folkhemmets 1950-tal. Under hösten 2015 gick hennes uppsättning av egna pjäsen Alla dagar alla nätter på Stockholms Stadsteater med Meta Velander i rollen som åldrande moder. Margareta Garpe har även haft styrelseuppdrag i bland annat Sveriges Radio och Svenska Filminstitutet och varit ordförande i Svenska Dramatikerförbundet. Kuriosa: I arkivinslaget från Dagens Eko är det Jan-Olov Ullén som intervjuar Margareta Garpe.  Ullén som sedermera blev chef för kanalen P1. Programmet sändes första gången i P1 den 4 september 2015.     Sänds även på måndag kl. 21.03.

Anmärkning
Underhållning

Tablåinnehåll
Hon hinner inte vänta. Det är verkligen dags nu! Han har så mycket som skall hinnas med. Om inte, kommer hans liv ta slut då? Det är nu det måste ske! Om inte, kommer hennes liv ta slut då? En musikalisk resa mellan hopp och förtvivlan, mellan tvivel och glädje. En liten pjäs om mysteriet med att skaffa barn. Barnmysterietav Mirja Burlin och Mats Kjelbye. I rollerna: Hon - Mirja Burlin, Han - Robin Stegmar, Chefen - Marie Delleskog, Mamman - Maria Hörnelius, Kompisen - Mattias Nordkvist, Sonja - Anna Takanen, Barnet - Gustav Kjelbye. Musik: Fabian Kallerdahl. Ljud: Rolf Hilton. Producent: Christer Ekbom. Regi: Mats Kjelbye. Hennes längtan är så stark. Det är dags nu! Han har så mycket att tänka på. Är det verkligen dags, redan? (Från Sveriges Radio Göteborg) Sänds även natt mot 4/1.

Anmärkning
Teater

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
40 minuter om människan, moralen och existensen. I juletid väcks en fråga som man kan blunda för, eller diskutera: Är det rätt att äta djur? Ben Bramble, Jeanette Thelander, Rolf Axel Nordström och Tobias Linné väljer det senare alternativet. Få frågor väcker så mycket engagemang som frågan om man bör äta djur. Sällan blir heller skillnaden tydligare mellan åsikt och praktik: Den som efterfrågar argument för och emot köttätande, vilket Filosofiska rummets redaktion gjorde på sin facebook-sida, tycks få överväldigande många fler argument mot att äta kött, än för. Ändå undviker bara cirka en av tio svenskar att djur som föda. Djurrättsförespråkare Jeanette Thelander, sociolog Tobias Linné och den ekologiska och etnologiska köttproducenten Rolf Axel Nordström diskuterar frågan. Vi hör också en intervju med den australiensiske djurrättsfilosofen Ben Bramble, som nyligen varit med och skrivit och gett ut antologin The Moral Complexities of Eating Meat. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Från i söndags. Sänds även natten mot söndag kl. 03.02.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Ring P1 och tala klarspråk i aktuella frågor, tel: 099-510 10. Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion på måndag kl. 05.35.

Anmärkning
Telefonväkteri

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
Föräldrar till barn i behov av särskilt stöd blir många gånger sjukskrivna eller arbetslösa som en följd av att de måste kämpa för barnens rätt. Ett program av Anna Maria Höglund. UR Från kl. 11.03. Sänds även natt mot tisdag kl. 01.02.

Anmärkning
Utbildning, Repris

Tablåinnehåll
Före IS skövling av världsarvet Palmyra i Syrien var det ruinromantikens högborg, en plats för meditationer om tid och evighet. Kulturredaktionens Mattias Berg undrar vad vi nu kan drömma om Palmyra. I programmet medverkar Anas Al Khabour, syrisk arkelog vid Kulturmiljö Halland i Halmstad. Dessutom litteraturvetaren Anna Jörngården vid Stockholms universitet, som forskar om ruiners känslomässiga och politiska betydelser Från kl. 15.45.

Anmärkning
Kultur, Repris

Tablåinnehåll
Mötet med den irakiska kvinnan på Samos. Jasim Mohamed är poet och översättare från svenska till arabiska och vice versa. Bildning och att dela med sig gör tillvaron till annat än bara överlevnadskamp. I sin poetiska verksamhet strävar han efter att hitta det episka i vardagen för att förstå. Yttrandefrihetsfrågor ligger honom närmast om hjärtat. Tål inte lögner, speciellt från människor som har makt. Hans senaste bok heter "I din mun". Jasim Mohamed bor i Uppsala och arbetar som volontär med flyktinghjälp på den grekiska ön Samos sedan augusti 2015. Producent Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Anmärkning
Andliga frågor, Repris

Tablåinnehåll
I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Anmärkning
Väder

Tablåinnehåll
Nyheter

Anmärkning
Nyheter

Tablåinnehåll
KONSTNÄR, FÖRFATTARE. Följ med på resor i tid och rum. Om hemlängtan, stora hav och blåa berg, om en och annan dejt i främmande land - hur ledsamt det var på Kanarieöarna till exempel på 1980-talet. Resor, på jakt efter kärlek och andlighet, till Benares och floden Ganges. Mötet med en hjärnkirurg i Teheran, till Marocko och till den första kärleken vid de vita snäckstränderna i Lofoten. - När jag tänker tillbaka på den tiden så känns det nästan som slöseri med livet var dag som jag bor någon annanstans än i Lofoten, säger Lars, trots att det gått femton år sedan han flyttade därifrån. Det handlar även om hemlängtan och mötet i tonåren med fabriksarbetaren Axel, som lärde honom befrielsen att få gråta. Om Lars LerinKonstnär, författare, 61 år Född i Munkfors, bosatt i Hammarö, Värmland Tidigare Sommarvärd 2012, Vintervärd 2012, 2015 (jan) Anses vara Nordens främsta akvarellmålare med det egna konstmuseet Sandgrund i Karlstad. Aktuell med boken Axels tid som även finns som ljudbok med nykomponerad musik av Benny Andersson. Tilldelades Augustpriset 2014 för sin Naturlära. Är ständigt aktuell med utställningar som visas runt om i landet och konstverken har även visats i bland annat Frankrike, Tyskland och USA. Hans sökande efter kärlek och första mötet med äkta mannen från Brasilien, skildrades i dokumentärfilmen För dig naken 2012. Producent: Ulla Walldén Från kl. 13.00.

Anmärkning
Underhållning, Repris

Tablåinnehåll
I det första av vinterns program svarar Lena Andersson på frågor om ärlighet, empati, arbetsgivare och teflon. Varför säger man "om jag ska vara riktigt ärlig"? undrar Anders Wedborn Empati - lär vi oss det eller är det medfött? frågar Maria Quensel Arbetsgivare - är inte det ett förskönande ord? frågar Lars Ramstedt Hur kan teflon fastna på någonting när ingenting fastnar på teflon? undrar Filippa Larenholtz MUSIK Our broken garden "Seven wild horses" Howard Skempton "Lento" Olafur Arnalds Near Light" Signatur i början och slutet av programmet: Bill Frisell "Probability Cloud" Tomasz Stanko "Sleep Safe and Warm"    Musikansvarig Anton Karis Producent Susanna Einerstam Från kl. 14.30.

Anmärkning
Sociala frågor, Repris

Utgivning

År/datum
2015-12-25

Kanal

Utgivning
Stockholm : SR, P1

Utgivningsland
Sverige

Exemplar

Ljud
stereo

Filbeskrivning
48 kHz, 160 kbit/s

Leverantör
SR

Arkivnummer
XA_sr_p1_2015-12-25



Kungl. biblioteket