SR, P1 2016-01-05

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Radiokorrespondenterna är programmet där Sveriges Radios korrespondenter varje söndag turas om att ta med er lyssnare till sina respektive bevakningsområden, allt utifrån ett angivet tema. Vad var det som hände Lisa Bergström på det där galleriet i Ungern? Hon är Sveriges Radios kulturkorrespondent och under en av sina resor hände någon märkligt när hon skulle göra en intervju. Ungern är ett land där det blir svårare för journalister att verka. Gabriel Byström är kulturjournalist och kanalchef för P4 Skaraborg. Han har skrivit boken Tystnadens triumf om den politiska situationen i Ungern. Han hjälper Lisa Bergström att tolka vad som utspelade sig i konsthallen.   "Det är censur!" Uttrycket används ibland slängigt när någon person inte känner att den får utrymme att uttrycka sig, men stämmer det verkligen? Gunnel Arrbäck var direktör för Statens Biografbyrå, i folkmun kallad filmcensuren. Hon tycker det är viktigt att inte blanda samman begreppen. Gunnel Arrbäck berättar också att det senast  klipptes i en biofilm på 90-talet. Då var det våldsamma tortyrskildringar som fick känna på saxen.   Filosofen Karim Jebari reder ut vad som händer med en människa som idkar allt för mycket självcensur men också vad det skulle innebära för ett samhälle om alla sa vad de tänkte.   Programledare: Lisa Bergström Bisittare: Gunnar Bolin Producent: Anders Backlund Från kl. 15.04.

Underhållning, Repris

Här diskuteras de svenska och internationella strömningarna i kultur- och samhällsdebatt. Från igår eftermiddag.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Larmrapporterna om lärarbrist duggar tätt. Vi träffar två lärare som hoppat av läraryrket. Vad skulle kunna få dem att komma tillbaka till skolan? UR. Från i fredags.

Utbildning, Repris

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Under 1600-1700 talen utkämpades många strider vid de svenska gränserna. Ärkefienderna var Danmark och Ryssland. Krigen var brutala, människor och boskap slaktades, gårdar brändes och många flydde. Olof flydde kriget - och överlevdeDen här säsongen har Släktband uppbrott som tema. Det har handlat om människor som till exempel brutit upp från sina hem, sitt äktenskap eller invanda mönster. Flera av dom exempel vi haft uppe har handlat om människor som brutit upp av fri vilja, men i dagens program ska vi berätta om några familjer som drevs på flykt från sina hem och gårdar för att kriget kom. Under 1600- och 1700-talen utkämpades många strider på svensk mark. I öster mot Ryssland och i den södra landsändan och den västra mot ärkefienden Danmark. I det här programmet berättar vi om två familjer som drabbades, en av ryssen och en av dansken. Och vi börjar i Värmland där general Gyllenlöve i slutet av 1600-talet brände ner och slog sönder allt som kom i hans väg. Som i Sillbodal där hans trupper gick in för att förstöra så mycket som möjligt. Inte bara gårdarna och deras livsviktiga ugnar utan också sädesförråd, kläder och kreatur. Bergerud: Järnen af ugnarne nerertagne Boda: förlorat 3 hästar, 2oxar och 2 stutar. Ugnarne nederslagne Bön: Ugnarne nederslagne Gunnerud: all boskap rövad. Ugnarne nederslagne Hångstad: Husen ruinerade och ugnarne nederslagne, Högsäter: Förlorat 3 hästar, all annan boskap, kläder och mat, Klevan: Förlorat 1 häst. Ugnarne nederslagne Olerud: Förlorat 2 hästar och kläder Sundshagen: Ugnarne nederslagne Vikene: Förlorat en häst och en not. Det här är ett protokoll från Häradsrätten i Nordmark som berättar om plundringen av Sillbodals socken 1676. Att ta ner ugnarna, som det berättas om, är sannolikt ett sätt att se till att ingen i den trakten kan få tag i det livsnödvändiga brödet. På det sättet skulle Gyldenlöwes trupper se till att den svenska armén inte skulle kunna ta sig till Norges huvudstad. Det var ju annars Bohuslän danskarna ville ta tillbaka, Värmland var bara en bricka i spelet, där man brände gårdar, dödade människor och kreatur och där de som hade turen att överleva drevs på flykten. De danska trupperna kom till Värmland i två omgångar, 1676 och så en gång till i en överraskningsmanöver tre år senare. Den gången gick hären över Östmark, och där bodde bland andra familjen Oinonen. - De blev ihjälslagna, och hemmanet blev nedbränt, berättar släktforskaren Gunn Höij. Det är hennes man som stammar från familjen Oinonen, en familj som kom till Sverige från Finland ungefär år 1600. De var kunniga i svedjebruk och lockades till Sverige av kronan. Det var Per Pålsson, den äldste i familjen, som kom först. Till att börja med slog han sig ner i Hälsingland. - Han var den förste som kom från Finland, då flyttade han till Ockelbo. När hans hustru dog så flyttade han till Östmark i Värmland när han träffade en ny kvinna som lockade honom dit, berättar Gunn Höij. Familjen hamnade precis på gränsen till Norge på en plats i Värmland som heter Mulltjärn. Per Pålssons barn från första äktenskapet var redan vuxna, en av dem, Per, hade redan själv fru och en son. De följde nu med till Värmland. Familjen försörjde sig på att bruka jorden där de slagit sig ner. Men när sonsonen till Per Pålsson Oinonen hade hunnit upp i tonåren skulle allt slås sönder.  Det var då Gyldenlöwes trupper kom till Värmland för andra gången. Kenneth Larsson är historiker vid Karlstads universitet och han menar att det andra anfallet var mycket mer förödande för värmlänningarna än det första. - Första gången verkar de ha haft en viss beredskap, medan det kommer helt överraskande andra gången. Därför slog det mycket hårdare, säger han.  Överraskningen fungerade. General Gyldenlöwe själv beskrev förödelsen så här: I en straekning langs grendsen af 14-15 mils laengde och 5- 6 mild bredde findes ikke 20 huse tillrest. Möjligen skryter han en smula, generalen, men han hävdar alltså att bara enstaka hus, kanske 20 stycken, fanns kvar längs den värmländska gränsen till Norge efter härjningarna. Både människor och djur hade dödats, gårdar hade bränts ner, och många värmlänningar hade drivits på flykt. Kenneth Larsson tvekar inte att kalla krigföringen den brända jordens taktik. - Det är helt klart så. Det gällde att få bort alla tänkbara försörjningsmöjligheter både för befolkningen och för den svenska armén. - Jag har inga siffror men vet att många flydde, andra blev tillfångatagna och transporterade som gisslan till Norge. Jag har ett exempel på en bonde som återkommer till tinget hösten efter kriget, och han beskrivs som "alldeles utfattig och utan förmåga att försörja sig". Han och hans son har suttit i fångenskap i 7 månader och en fjärdedels månad. Man gjorde så för att se till att det inte skulle gå att skapa några uppbåd, alltså folk som kunde försvara sig. En av de många som flydde från kriget i Värmland var sonsonen i familjen Oinonen, den nu femtonårige Olof. Han lyckades ta sig över gränsen till Norge, och där höll han sig undan i fem hela år. När han kom hem var han en vuxen man och gick till tinget för att få tillbaka sin fars och farfars gård. - Han hade alltså hållit sig gömd i Norge efter faderns död och krävde nu arv till Mulltjärn, berättar Gunn Höij.  Hur det gick till när Olof kom undan, det vet inte Gunn, men gissar att han helt enkelt hade tur och inte var på plats när trupperna kom. - Gränsbor brukar inte gilla krig eftersom det oftast är de som råkar mest illa ut, så Olof fick säkert hjälp av folk han kände sedan tidigare, kommenterar Kenneth  Larsson. Vid den här tiden var idén om nationalitet mest en sak för adeln och kungahus. För vanligt folk spelade de ingen roll om det var svenska eller danska trupper som härjade. - Man var först och främst sockenbo, därefter häradsbo och möjligen kände man nåt för länet och landskapet. Det mest absurda med Gyldenlöwes andra anfall på Värmland, det som bland andra drabbade familjen Oinonen och som var så förödande för vanligt folk, det var att det kom så sent att det inte spelade någon som helst roll för krigsutgången. - Kriget är förlorat för danskt vidkommande, så möjligen är anfallet i Värmland ett sätt att ge sin fiende en sista knäpp på näsan, tror Kenneth Larsson. Han har undersökt vad som hände med gårdarna i Västra Värmland efter Gyldenlöwefejden. Han har framför allt tittat i mantalsboken som ju för bok över människors möjlighet att betala skatt. Som exempel tar han fram Silleruds socken, som faktiskt ligger ganska långt österut och alltså inte alls ligger direkt vid norska gränsen - Där kan man tydligt se hur antalet fattiga, "vanförde" och även soldater som har behov av hjälp, ökar under de här åren. Antalet fattiga ökar med fyra gånger under 1674-79. - Jag hittade en anteckning i Häradsrätten 7-8 månader efter härjningarna. Det handlar om en far och son som tagit sig tillbaka efter att ha suttit i fångenskap. Under tiden har deras gård legat "Öde och osått". De beskrivs som "Alldeles utfattige och saknar förmåga att försörja sig själva. - Domboken är full med såna här exempel på människor som har mist stora värden, allt ifrån att gården är bränd till att man mist boskap eller skörd. Trots att Olof Oinonen alltså höll sig undan i Norge under flera år, så får man nog ändå utgå från att de flesta värmlänningar som flydde undan Gyldenlöwes trupper tog vägen österut. Det vet man därför att de kom tillbaka efter kriget och krävde att få bosätta sig på sina gamla ställen igen. När ryssarna kom flydde ålänningarna hals över huvud Händelserna i Värmland utspelade sig 1679. Om vi förflyttar oss 35 år fram i tiden, till 1714, och till Åland, som då tillhörde Sverige, bodde där vid den här tiden en 12 årig flicka som hette Anna Stephansdotter. Hon kom att hamna i den stora flykten sensommaren 1714 när i stort sett alla ålänningar som kunde flydde hals över huvud i små båtar mot Sverige. Ryssen hade kommit och ockuperade Åland. En del av flyktingarna hamnade på Lindingö och Anna var en av dom. När sen ryssarna gav sig av 1721 återvände många till sina hem och gårdar av vilka många blivit plundrade och förstörda. Men Anna Stephansdotter blev kvar på Lidingö och i dag många år senare bor hennes släkting Jan Malmstedt där. Han forskar i både öns och familjens historia och har bland annat skrivit boken "Lidingöhistorier". - Man vet ganska lite om henne, men man vet att hon var född på Åland 1702. De flesta av de åländska flyktingarna som kom hit till Lidingö var från socknen Finström och byn Grävström och andra kom från Bamböle. Så en god gissning är att det var därifrån hon kom. Hon bör ha varit 12-13 år när hon kom hit som sannolikt ett ensamkommande flyktingbarn, säger Jan Malmstedt. Det var under det stora nordiska kriget som Ryssland angrep östra Sverige, det som i dag är Finland, och bit för bit tog sig längre västerut tills de 1714 angrep Åland. Ockupationen varade i sju år, men det var under de första åren som allra flest ålänningar lämnade gårdar och hem och flydde därifrån. På den tiden bodde det omkring 250 personer på Lidingö, fördelade på ungefär 25 gårdar. En stor skillnad mot dagens över 40 000 Lidingöbor! Det hundratalet åländska flyktingar märktes alltså tydligt och bidrog till en markant befolkningsökning. Flyktingarna fördelades på de olika gårdarna och fick förmodligen hjälpa till med arbetet och livet på dem. - Jag skulle tro att de var ungefär samma sorts människor som de som bodde här, samma typ av fiskare och småbönder. Det är nog fel att säga att det var en lätt sak att inplacera dem här, men när man tittar på var de hamnade på just Lidingö, så ser man att de placerades ut på öns alla gårdar. Stora gårdar hade fler ålänningar och mindre gårdar hade färre. Man kan ju beräkna att det måste ha varit minst ett hundratal ålänningar som inkvarterades där. Men det var ju människor som kunde det här med fiske och jordbruk, så jag skulle tro att man ganska lätt klarade av att ge dem någonting att syssla med, säger han. Kanhända kände några av ålänningarna och lidingöborna varandra, eftersom ålänningarna brukade segla till Stockholm för att göra affärer och sälja varor som ved, fisk och fågel. Väl på andra sidan Ålands hav kunde de åländska flyktingarna andas ut efter en många gånger farofylld och snabb flykt. De som däremot inte lyckades komma undan den ryska framfarten kunde få möta riktigt otäcka öden, berättar Jan Malmstedt. Det var inte ens självklart att överleva själva flykten över havet. I kyrkböckerna står det att läsa om begravningar av flyktinglik, personer som omkommit under flykten. Vintertid hände det att folk förfrös både händer och fötter. Andra lyckades aldrig ta sig västerut från Åland utan tillfångatogs av ryssarna och fördes österut, antingen till Ryssland eller ända bort till mellanöstern för att bli slavar. "Men i Olofsmässotiden då ingen wiste deraf förrän Fienden war infallen i landet, blef nu så hastigt flyckt, att de som hade fartyg med plats kunde få något med sig undan fienden, men den som icke hade fartyg blef en del af fienden öfwerfallen och på ett grufweligit sätt hanterade en del af dem kom omsider undan med blåtta lifwet till en fremmande ort" Så skildras de svårigheter och vedermödor, som bristen på lämpliga båtar orsakade ålänningarna, i en åländsk skrivelse.  - Det vet man ju att det var en flykt hals över huvud, mer eller mindre, säger Jan Malmstedt. Det är oerhört dramatiskt att tänka sig in i det. Och då är det ju inte så konstigt att väldigt få ålänningar, om några, vågade stanna kvar på sina öar under de ryska ockupationsåren. Möjligen stannade någon ålänning kvar och lyckades hålla sig undan ryssarna, men i stort sett tömdes Åland. - Det är så som man beskriver det, säger Jan Malmstedt. Slutligen, sju år efter att Rysslands ockupation av Åland inleddes, slöts fred i Nystad år 1721. Det innebar att många ålänningar nu äntligen kunde återvända till sina hem. Men Anna Stephansdotter stannade alltså kvar på Lidingö även efter att freden slutits. Där gifte hon sig med lidingöbon och torparen Erik Olof. Det fanns givetvis även andra ålänningar som stannade kvar på den svenska sidan av Ålands hav, bland annat några präster som kom att betyda mycket för de åländska flyktingarna genom organiserandet av ett slags flyktingmottagning och flyktingsjukhus. - En av prästerna, Hedén, var boende på gården Ekholm. Där upptäcker man väldigt många både födda och döda, exceptionellt många för att vara en så liten gård. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att han hade ett flyktingläger och tog hand om sjuka flyktingar och då kan man kalla det flyktingsjukhus i någon mån, fortsätter Jan Malmstedt. Det åländska flyktingbarnet, Jan Malmstedts anmoder Anna Stephansdotter, levde alltså med sin Erik Olof på Lidingö. Tillsammans fick de flera barn, men endast ett av dem, sonen Olof Erik, överlevde barndomen. Han fick en dotter som fick heta Anna Greta, som i sin tur gifte sig med en viss Petter Malmstedt. Och så kommer det sig alltså att lidingöbon Jan Malmstedt har åländskt blod i sina ådror. - Det är faktiskt Anna det börjar med, hon är den första jag vet någonting om i min släkt och som går att hitta. Det är en säregen känsla. Programmet är gjort av: Elisabeth Renström och Anna-Lotta Hirvonen Nyström Uppläsare: Lars Carlsson, Jon Agerskov och Lisa Wall      Från igår förmiddag, Sänds även på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby, Repris

Prisbelönta avslöjanden och gripande reportage från Ekots granskande reportrar. Från kl. 10.03. Sänds även på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I mars i år var det 125 år sedan Evert Taube föddes och P2 reste till Ängön i Bohuslän där Taube skapade sin "Huldas Karin" utifrån en högst levande förebild. P1 repriserar den fina P2-dokumentären. I Evert Taubes diktning blev "Huldas Karin" en fridfull och ljus berättelse under det mörka 1940-talet med en ofrivillig ung sångmö i centrum. Eva Jarnedal, dotter till Huldas Karin, medverkar i dokumentären. 52 år gammal styrde Evert Taube sin kosa till Bohuslän för att bota sin astma och rädsla för döden. På Ängölandet inkvarterade han sig hos lantbrukarna Anders och Hulda Johansson där dottern Karin, då 16 år, blev Taubes favorit.- Jag tror att han lät sig förälskas och jag tror att han gjorde det för att kunna skriva sina visor. Han var 52 och mamma var 16, hon tyckte att han var en gubbe, säger Eva Jarnedal, dotter till Huldas Karin och vissångare i gruppen Öbarna. Eva Jarnedals mamma gjorde aldrig någon stor sak över att hon var Taubes sångmö. - Kanske att hon var lite smickrad över att förekomma i visorna, men hon tyckte inte det var så där jättemärkvärdigt som eftervärlden har velat göra det till, säger Eva Jarnedal. Huldas Karin och Maj på Malö i all ära. Visorna har betytt mycket för Ängötrakten i Bohuslän men att Taube åkte till Ängön var inte helt givet säger David Anthin, litteraturvetare som skrivit flertalet artiklar, böcker och avhandlingar om Evert Taube. - Alla Taubes vänner hamnade i Falköping på Mössebergs kurort, till exempel källarmästaren på Freden. Egentligen borde vi haft "Maj i Floby" eller nåt annat. Det menar jag både på skämt och på allvar för ibland tycks man tro att de här karaktärerna gick och väntade på en visdiktare, säger David Anthin. Medverkar i programmet gör också Anna-Greta och Mandus Westberg, Anna-Greta är Huldas Karins syster. (Repris från 15 mars-15 i P2) En P2 Dokumentär av Peter Johansson. PODDINFO Detta är en repris. För nedladdning av programmets poddfil, gå till originalsändningen under "Relaterade artiklar" nedan: Från 25/12.

Klassisk musik, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Dokumentärer

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Att dra tydliga geografiska gränser för ett visst territorium är ett relativt nytt påfund. Och idén om olika nationer med homogena folkgrupper vid den politiska makten är ännu yngre. Vad är egentligen skillnaden på en nation och ett land? Har vi alltid satt upp gränser mellan länder? Varför skiljer sig Sveriges invandringspolitik från andra liknande välfärdsländer? Detta är några av frågorna du får svar på i dagens Vetandets värld som handlar om nationalismens väsen och gränsernas konsekvenser. - Vi behöver reflektera, tänka efter och vara medvetna om våra fördomar, säger Nazar Akrami psykolog vid Uppsala universitet. - Historiskt sätt betyder inte vare sig folk, nation eller stat samma sak, säger Mikael Spång, docent i statsvetenskap vid högskolan i Malmö. I programmet medverkar Mikael Spång, docent i statsvetenskap vid högskolan i Malmö, Kerstin Enflo, docent i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan i Lund och Karin Borevi, lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Niklas Zachrisson Från i går.

Vetenskap, Repris

För första gången får nu skolorna tydliga riktlinjer för hur man ska ta emot nyanlända elever. Skolorna får inte längre placera elever på rutin i förberedelseklass eller ordinarie klass. Varje elev ska utredas och kan sedan delvis placeras i förberedelseklass. Något som ställer högre krav på lärare i ordinarie klasser som varken har kompetens eller erfarenhet av att ta emot elever som inte kan någon svenska. Reportage av Maria Hansson Trens?.

Diskussionerna om yttrandefrihetens gränser är ständigt aktuell och inte minst inom konsten. Marianne Lindberg De Geer är chef för Konst & Design på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Hon menar att konsten måste få vara fri och att den svenska yttrandefrihets-debatten ibland är för ängslig.

De senaste dagarnas kyla har gjort att isarna har lagt sig över stora delar av landet, vilket lockar till bland annat skridskoåkning och promenader. Men det gäller att tänka på säkerheten. Thure Björck arbetar med säkerhetsfrågor inom Stockholms skridskoseglarklubb. Vår reporter möter honom vid isarna i Skarpnäck i södra Stockholm för att prata om vad man bör kunna och ha med sig för en tur eller promenad på isen.

Handeln på börserna i Kina stängde under måndagen efter ett dramatiskt kursfall på 7 procent. Börskurserna i kinesiska Shanghai och Shenzhen har reagerat som en berg och dalbana under den senaste tiden och osäkerheten är nu stor inför tisdagen när handeln öppnar igen. Samtal med Joakim Axelsson, chief operating officer på börsmäklarfirman CLSA i Hongkong och Klas Eklund, chefsekonom på SEB.

Igår införde Danmark gränskontroller vid den tyska gränsen, som en direkt följd av det nya svenska ID-kravet. Martin Schaefer på det tyska utrikesdepartmentet sa att Schengenavtalet, alltså den fria rörligheten inom EU, nu är i allvarlig fara. Samtal med Peo Hansen, professor i statsvetenskap vid Linköpings Universitet och författare till boken "EU:s migrationspolitik under 50 år".

Relationerna mellan Iran och Saudiarabien blir allt mer ansträngda. Avrättningen av den shiamuslimske religiöse ledaren Nimr al-Nimr ledde i helgen till att en folkmassa attackerade Saudiaarabiens ambassad i Iran. Saudiarabien svarade genom att i söndags bryta sina diplomatiska relationer med Iran, och nu gör Bahrain och Sudan detsamma. De växande diplomatiska motsättningarna i regionen riskerar nu att bromsa fredsförhandlingarna för Syrien. Samtal med Mohammad Fazlhashemi, expert på Iran och politisk islam. Hör även Ekots mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén.

Lilla Libanon är det land i världen som just nu har allra flest flyktingar i förhållande till folkmängden. I vissa områden bor det nu fler syrier än libaneser och det innebär påfrestningar för alla. Reportage om en liten stad i Bekaadalen av vår korrespondent Katja Magnusson?.

Konflikt Saudiarabien och Iran. Schengen-systemet. Kinesiska börsen. Ny lagstiftning nyanlända. Syriska flyktingar i Libanon. Säkerhet på isen. Julgäst: Marianne Lindberg De Geer. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Gunilla Renöfält, lärare i pastoralteologi. SR Jönköping. I staden Milton Keynes, några mil utanför London, har man byggt en gemensam kyrka för stadens alla samfund. Det är en katedralliknande kyrka med stor kupol som syns vida omkring. Kristen tro är inte nostalgi. Inte detsamma som vackra, gamla kyrkor med doft av stearin, gran och tjärat tak. Bön kräver något annat än nostalgi, och ger något annat än mysig stämning. Bön kan ske där öppenhet för alla folk finns. Gunilla Renöfält, präst och lärare vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut i Lund. TextMarkus 11: 15-17 MusikAnders Widmark trio/Den signade dag The Choir of Westminster Abbey/ Psaltaren 84 Kings College Choir Cambridge/Nativity Carol Producent Ulla Strängberg Sveriges Radio Jönköping

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Konflikt Saudiarabien och Iran. Schengen-systemet. Kinesiska börsen. Ny lagstiftning nyanlända. Syriska flyktingar i Libanon. Säkerhet på isen. Julgäst: Marianne Lindberg De Geer. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Konflikt Saudiarabien och Iran. Schengen-systemet. Kinesiska börsen. Ny lagstiftning nyanlända. Syriska flyktingar i Libanon. Säkerhet på isen. Julgäst: Marianne Lindberg De Geer. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Om att se tillbaka på året som gått Kristina Kalén från Umeå har ena foten i sitt yrkesliv inom teatern som producent, dramaturg och regissör, och den andra inom administration som projektledare, tjänsteperson och arbetsförmedlare. Kristina har även ett förlutet inom radion där hon varit morgonvärd och kåssör. Nu arbetar hon som Kultur- och fritidschef i Nordmaling och njuter av att få vistas i Ångermanland, varje vardag. Tågresan till och från jobbet erbjuder en tankepaus med tid för reflektioner. Producent Karin Grönberg Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Konflikt Saudiarabien och Iran. Schengen-systemet. Kinesiska börsen. Ny lagstiftning nyanlända. Syriska flyktingar i Libanon. Säkerhet på isen. Julgäst: Marianne Lindberg De Geer. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Konflikt Saudiarabien och Iran. Schengen-systemet. Kinesiska börsen. Ny lagstiftning nyanlända. Syriska flyktingar i Libanon. Säkerhet på isen. Julgäst: Marianne Lindberg De Geer. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Konflikt Saudiarabien och Iran. Schengen-systemet. Kinesiska börsen. Ny lagstiftning nyanlända. Syriska flyktingar i Libanon. Säkerhet på isen. Julgäst: Marianne Lindberg De Geer. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Ett år efter attentatet mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo släpps ett nytt nummer, kritiken har inte låtit vänta på sig. Så blir det en essä om Shakespeares pjäs "Trettondagsafton". Ett år efter attentatet mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo  släpps ett nytt nummer, kritiken har inte låtit vänta på sig. Så blir det en essä om Shakespeares pjäs "Trettondagsafton".

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Konflikt Saudiarabien och Iran. Schengen-systemet. Kinesiska börsen. Ny lagstiftning nyanlända. Syriska flyktingar i Libanon. Säkerhet på isen. Julgäst: Marianne Lindberg De Geer. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Konflikt Saudiarabien och Iran. Schengen-systemet. Kinesiska börsen. Ny lagstiftning nyanlända. Syriska flyktingar i Libanon. Säkerhet på isen. Julgäst: Marianne Lindberg De Geer. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Konflikt Saudiarabien och Iran. Schengen-systemet. Kinesiska börsen. Ny lagstiftning nyanlända. Syriska flyktingar i Libanon. Säkerhet på isen. Julgäst: Marianne Lindberg De Geer. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Kalle Kovacs och Dev Karnal Fridén har tittat tillbaka på tomrum, trasiga spel, en saknad vd och kioskvältare i en sammanfattning av spelåret 2015.

Kultur

Konflikt Saudiarabien och Iran. Schengen-systemet. Kinesiska börsen. Ny lagstiftning nyanlända. Syriska flyktingar i Libanon. Säkerhet på isen. Julgäst: Marianne Lindberg De Geer. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Konflikt Saudiarabien och Iran. Schengen-systemet. Kinesiska börsen. Ny lagstiftning nyanlända. Syriska flyktingar i Libanon. Säkerhet på isen. Julgäst: Marianne Lindberg De Geer. Utrikeskrönika.

Aktualiteter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

För de flesta är en skilsmässa en tragedi fylld av sorg. Men finns det en annan väg att gå? Kan man separera harmoniskt? Kanske finns lösningen i nya Hollywoodtrenden "consious uncoupling". Roger och hans före detta fru lät gravera in "best friends forever" i sina vigselringar när de bestämt sig för att gå skilda vägar. Den amerikanska terapeuten Katherine Woodward Thomas erbjuder en femveckorskurs som ska möjliggöra en separation utan osämja. Men är en harmonisk skilsmässa ens möjlig? Psykologerna Anna Bennich Karlstedt och Barbro Lennéer Axelson och Teresia Ängarne-Lindberg, doktor i barn- och ungdomspsykiatri gästar programmet. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

"När man tänker på att det hände var på riktigt mår jag illa." Daina är mamma till Kongo som gjort utlandstjänst i Afghanistan. Här berättar hon hur det är att leva nära en person som lider av PTSD. Diana berättar hur hon lever med det faktum att hennes son valde att delta i ett krig som hon motsätter sig. - Det är svårt att leva med att veta att han dödat människor där nere. Men jag som mamma kan inte styra hans liv, säger hon idag. Ett program av Anna Ivemark och Håkan Engström. anna.ivemark@sverigesradio.se hakan.engstrom@sverigesradio.se Är du anhörig till någon som har haft utlandsgörande tjänst och vill prata med någon om detta? Här nedan hittar du en länk till organisationen Invidzonen. Det är en organisation som stöttar anhöriga till utlandstjänstgörande personal. Programmet sändes första gången våren 2014. Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Sociala frågor

Kultur

Månadens Diktare: Simon Armitage Dikt: "Utan fotografier" Översättning: Erik Bergqvist och Lars Häger Uppläsare: Erik Bergqvist Diktsamling: "Framtiden var en gång en vacker plats" Förlag: Tranan 2011 Simon Armitage, en gång affischnamnet för ursprungliga The Next Generation Poets, är idag en av den engelska samtidspoesins mest hyllade namn. Han har publicerat ett dussintal diktsamlingar alltsedan debuten 1989 och de tidiga dikterna känns fortfarande förvånansvärt angelägna och samtida, skrev Guardian´s  recensent om "Selected Poems 1989-2014". På svenska finns samlingsvolymen "Framtiden var en gång en vacker plats" där Erik Bergqvist - som också läser dagens dikt - och Lars Häger ansvarat för urval och översättning och diktsamlingen "Se stjärnor" där samma par översatt. Simon Armitage är född 1963 i Yorkshire där han bor fortfarande bor. Vid sidan av sitt eget skrivande, undervisar han i poesi och medverkar regelbundet i olika radio- och tv-program, ofta som programledare. Bibliografi m.m: http://www.simonarmitage.net http://nextgenerationpoets.com/ Musik Supersilent: 10.10 Exekutör Supersilent Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Vargen äter hellre kronvilt än älg. Om man använde sig av den kunskapen skulle konflikten mellan älgjägare och vargvänner kunna minska. Kronvilt är ett djur som få har sett. De är mycket skygga och svåra att jaga. Idag finns kronvilt i landets alla län förutom i Norrbotten och Gotland. I programmet gör vår reporter ett besök i Skåne för att försöka se och höra brölande kronhjortar. Kronviltet i Skåne och på Halle- och Hunneberg i Västergötland tillhör den unika och rödlistade kronviltstammen. Ökar antalet kronvilt i vargens kärnområde finns mycket som tyder på att vargen skulle växla över från älg till kronvilt. Det visar erfarenheter från bland annat Polen. I programmet medverkar Anders Jarnemo, som är viltforskare vid Högskolan i Halmstad. Reporter: Tomas Lindberg Repris från 9 oktober 2015. Sänds även i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyhetsprogram

Kultur

Här diskuteras de svenska och internationella strömningarna i kultur- och samhällsdebatt. Sänds även kl. 20.45 och kl. 00.45.

Kultur

Varför lät språket i radio annorlunda förr? Sveriges Radios första språkvårdare Åke Jonsson förklarar på vilket sätt radiospråket har förändrats de senaste 90 åren. Reporter Beatrice Dalghi. Alla veckans språkfrågorVad betyder ordet "botten" i ord som Västerbotten, Norrbotten, Bottenviken och Bottenhavet? Varför säger man att man kan hamna på efterkälken? Varför är "vänsterord" negativa, och "högerord" positiva i flera olika språk? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natt mot torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Del ett av två. För tio år sedan gjorde Per Feltzin två program med titeln Vilmas program - om opera och ett sjukt barnbarn. Nu ska vi få höra fortsättningen - vad hände sedan? Lyssna redan nu på båda delarna i ljudfilerna längst ned i artikeln För att först påminna oss om hur det var då, 2005, ska vi höra en återblick när de två tidigare programmen vägs samman i ett. De belönades bland annat med Ikarospriset. På trettondagen den 6 januari sänds , kl. 14.03 i P1. från 2005 finns för lyssning och läsning i sin helhet. Vilmas huvudläkare har under lång tid varit Karin Naess, biträdande överläkare och hon arbetar både på Barnneurologen Astrid Lindgrens Barnsjukhus och på laboratoriet Centrum för Medfödda Metabola Sjukdomar. Den senaste utveckling tyder på att Vilma har Pyruvatdehydrogenasbrist, PDH brist. På kan man läsa de senaste rönen kring den här diagnosen. Per Feltzin arbetar med ett bokmanus som handlar om Vilma.  Per Feltzin, Sveriges Radio Sänds även onsdag 18.15 och lördag 04.02.

Kultur

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

I dag bjuder vi på talkshow med tidigare Kinakorrespondenten David Carlqvist! Med sig som bisittare har han Jenny Hedelin - journalist på Dagens Industri och även hon före detta korrespondent. Det blir ett program om hur det är att flytta hem från Kina - att sakna och inte sakna. David Carlqvist saknar inte smogen, korruptionen och den ibland riktigt usla livsmedelssäkerheten. Däremot längtar han efter friheten i jobbet som korrespondent och efter riktigt goda dumplings. Vi får besök av Jumei och Hongwei som i snart 20 år har haft dumplings som självklar del av menyn på sin restaurang. Men - de gillar framför allt stekta dumplings, vilket David inte gör. Kan de omvända honom tro? Den absolut vanligaste frågan under Davids tid som korrespondent var om Kina någonsin kommer att bli en demokrati och i så fall när. Vi gör ett försök att gå till botten med frågan tillsammans med statsvetaren Eva Hansson som forskar om demokratiseringsprocesser med fokus på Asien.  Ibland när man jobbar utomlands händer det omvälvande saker hemma under tiden. Det byggs hus till exempel. I Stockholm planeras ju ett nytt Nobelcenter där Nobels arv ska kunna hedras med utställningar, seminarier och annan verksamhet. Vissa kritiska röster har kallat huset skrymmande och jämfört det med Barsebäcks kärnkraftverk. Varför? Och är det rätt att använda Barsebäck som exempel på avskräckande arkitektur? Olle Amelin, museichef för Nobelmuseet och medlem i Nobelcenter-juryn, och Henrik Borg som är stadsantikvarie i Lund medverkar.  Programledare: David Carlqvist Bisittare: Jenny Hedelin Producent: Ulrika Lindqvist Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyhetsprogram Sänds även kl. 21.35.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Vapendebatten i USA, Hösten i Norberg, Rösträtt vid 16 års ålder, Antastningarna i Köln, Försvinnanden i Bangladesh, Portugisen som vandrar till Rovaniemi, och Totalförbud mot cigaretter. Sänds även kl. 22.12.

Under två dagar återutsänder Studio Ett några av de reportage vi under året kunnat höra från Norberg. Sedan i januari 2015 har vår reporter Katarina Gunnarsson återkommande besökt en flyktingförläggning i Norberg. Det har blivit 15 olika reportage där vi fått följa asylsökande som berättat om den första tidens förhoppningar, via den allt längre väntan på uppehållstillstånd och saknaden efter familjen. Idag har det blivit dags för del 2 om hösten i Norberg.

Regeringen har lyckats marginalisera den politiska oppositionen och polisens elitstyrkor misstänks ligga bakom mord, tortyr och försvinnanden av oppositionella. Samtidigt hårdnar trycket på människorättsorganisationer i landet och det blir allt svårare att kritisera regeringen och granska statens maktutövning. Frilansjournalisten Axel Kronholm har varit i Bangladesh och sökt efter anhöriga till oppositionspolitiker som försvunnit och dödats.

Att vandra över 400 mil för att ta sig till jultomten. Den utmaningen tog sig Paulo Teixeira an. Den 11 januari förra året startade han sin färd från sin hemstad Lissabon, med tre hundar som sällskap, nio länder att passera och med 50 euro på fickan. Allt för att till sist nå målet Rovaniemi och Tomteland. Nu har han tagit sig så långt som till Västerbotten och just nu befinner han sig i Ansmark utanför Umeå där han fått husrum för några dagar. Vår reporter Linnéa Forss är på plats för att träffa Paulo Teixeira.

USA:s president Barack Obama väntas i dag presentera ett förslag till skärpningar i vapenlagen, detta i strid med kongressen. Syftet är att utöka kontrollen av dem som köper vapen på internet och på vapenmässor och ge polisen mer resurser för att kontrollera de amerikanska vapenköparna. Men hur ska man egentligen förstå amerikanernas starka känslor för sina vapen? Hör Roland Poirier Martinsson, författare och doktor i filosofi tidigare bosatt i Texas och Anna Throne-Holst, kandiderande demokrat i New York.

Regeringens utredare Olle Wästberg tycker att 16-åringar borde få rösta i kommunalvalet. Men är man mogen nog i den åldern? Det tycker inte KU-ordförande Andreas Norlén, i Studio Ett:s debatt.

Under nyårsnatten ska ett stort antal kvinnor ha antastats och blivit utsatta för rån och sexuella övergrepp i Köln. En grupp på upp emot 1000 män misstänks och hittills har polisen där fått in över 80 anmälningar från kvinnor som utsatts. Hör Daniela Marquardt, vår korrespondent i Tyskland, berätta mer om vad som uppges ha hänt.

Så här några dagar in på det nya året, är det säkert flera som kämpar mot röksuget efter att ha avlagt nyårslöfte om att sluta röka. Arne Björnberg, operativ chef för analysföretaget Health Consumer Powerhouse och före detta forskningschef på Svenska Tobaksmonopolet tycker att ett sätt att få oss att fimpa är att införa ett totalförbud för att både röka och sälja cigaretter. Hör samtal med honom och Johan Ingerö, liberal debattör och ansvarig för välfärdsfrågor på tankesmedjan Timbro som är kritisk till ett förbud mot cigaretter.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Vapendebatten i USA, Hösten i Norberg, Rösträtt vid 16 års ålder, Antastningarna i Köln, Försvinnanden i Bangladesh, Portugisen som vandrar till Rovaniemi, och Totalförbud mot cigaretter. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetsprogram Sänds även kl. 23.50.

Kultur

Från i söndags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Veckans Vetenskapsradion Forum handlar om vad som får vanliga människor att begå grymma religiösa våldshandlingar och om möjligheterna att nå fredliga lösningar på jihadistkonflikter. IS, Al Qaida, Al-Shabab, Boko Haram - i många av världens väpnade konflikter spelar religion en viktig roll, men kanske inte alltid på det sätt som vi föreställer oss. Det säger Tomas Lindgren, som är professor i religionspsykologi vid Umeå universitet, och i veckans program berättar han om hur religion inverkar på olika konflikter och om vad som får vanliga människor att begå grymma religiösa våldshandlingar. Trots att många av dagens väpnade konflikter involverar militanta islamistiska grupper så vet forskarna förvånansvärt lite om i vilken utsträckning det går att lösa de här konflikterna på fredlig väg, och om befintliga teorier om konfliktlösning går att tillämpa på just jihadistkonflikter. I ett nytt stort forskningsprojekt ska därför freds- och konfliktforskare och religionsvetare tillsammans undersöka möjligheterna till fredliga lösningar av jihadistkonflikter. Det berättar Isak Svensson, professor vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Programledare är Urban Björstadius. Från igår. Sänds även i natt kl. 01.35.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

"När man tänker på att det hände var på riktigt mår jag illa." Daina är mamma till Kongo som gjort utlandstjänst i Afghanistan. Här berättar hon hur det är att leva nära en person som lider av PTSD. Diana berättar hur hon lever med det faktum att hennes son valde att delta i ett krig som hon motsätter sig. - Det är svårt att leva med att veta att han dödat människor där nere. Men jag som mamma kan inte styra hans liv, säger hon idag. Ett program av Anna Ivemark och Håkan Engström. anna.ivemark@sverigesradio.se hakan.engstrom@sverigesradio.se Är du anhörig till någon som har haft utlandsgörande tjänst och vill prata med någon om detta? Här nedan hittar du en länk till organisationen Invidzonen. Det är en organisation som stöttar anhöriga till utlandstjänstgörande personal. Programmet sändes första gången våren 2014. Från kl. 11.03.

Sociala frågor, Repris

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Från kl. 09.30.

Telefonväkteri

Här diskuteras de svenska och internationella strömningarna i kultur- och samhällsdebatt. Från kl. 13.20. Sänds även kl. 00.45.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Kent Lovqvist beslutar sig i vuxen ålder för att hämnas på sina mobbare från barndomen. Han vill att de ska få känna något av den smärta och maktlöshet som han fick utstå. UR.

Dokumentärer

Nyhetsprogram Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Om att se tillbaka på året som gått Kristina Kalén från Umeå har ena foten i sitt yrkesliv inom teatern som producent, dramaturg och regissör, och den andra inom administration som projektledare, tjänsteperson och arbetsförmedlare. Kristina har även ett förlutet inom radion där hon varit morgonvärd och kåssör. Nu arbetar hon som Kultur- och fritidschef i Nordmaling och njuter av att få vistas i Ångermanland, varje vardag. Tågresan till och från jobbet erbjuder en tankepaus med tid för reflektioner. Producent Karin Grönberg Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Vapendebatten i USA, Hösten i Norberg, Rösträtt vid 16 års ålder, Antastningarna i Köln, Försvinnanden i Bangladesh, Portugisen som vandrar till Rovaniemi, och Totalförbud mot cigaretter. Från i eftermiddags.

Aktualiteter, Repris

Dikt: "Utan fotografier" Översättning: Erik Bergqvist och Lars Häger Uppläsare: Erik Bergqvist Diktsamling: "Framtiden var en gång en vacker plats" Förlag: Tranan 2011 Simon Armitage, en gång affischnamnet för ursprungliga The Next Generation Poets, är idag en av den engelska samtidspoesins mest hyllade namn. Han har publicerat ett dussintal diktsamlingar alltsedan debuten 1989 och de tidiga dikterna känns fortfarande förvånansvärt angelägna och samtida, skrev Guardian´s  recensent om "Selected Poems 1989-2014". På svenska finns samlingsvolymen "Framtiden var en gång en vacker plats" där Erik Bergqvist - som också läser dagens dikt - och Lars Häger ansvarat för urval och översättning och diktsamlingen "Se stjärnor" där samma par översatt. Simon Armitage är född 1963 i Yorkshire där han bor fortfarande bor. Vid sidan av sitt eget skrivande, undervisar han i poesi och medverkar regelbundet i olika radio- och tv-program, ofta som programledare. Bibliografi m.m: http://www.simonarmitage.net http://nextgenerationpoets.com/ Musik Supersilent: 10.10 Exekutör Supersilent Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Självbilden av Sverige som ett föregångsland är starkt förankrad i den offentliga debatten. Men är omvärlden lika imponerade av oss som vi själva är? P1-journalisterna Magnus Thorén och Jörgen Huitfeldt ger sig ut på en europeisk upptäcktsresa. Från 1/1.

Aktualiteter, Repris

Nyhetsprogram Från kl. 18.09.

Kultur, Repris