SR, P1 2016-01-11

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Hösten 2011 gick allt åt helvete när ett gäng killar jobbade vid en kalkugn i Luleå. En ung kille dog av skadorna och Gustaf Seppelin, då 19 år, skadades för livet. Idag är Gustaf Seppelin 23 år och lever tillsammans med frun Pernilla. De bor i ett rött hus i den lilla byn Mörön, drygt tre mil utanför Luleå. - För mig har det alltid varit självklart att stanna kvar vid hans sida. Det har ju varit tufft, men idag är jag stolt över oss, säger Pernilla Seppelin. Det var på hösten 2011 som Gustaf blev inringd till ett kvällspass ute på stålverket i Luleå. Han skulle till en av kalkugnarna som då drevs av företaget Nordkalk. Det satt fast en kalkklump i en av ugnarna, vilket orsakade stopp i produktionen. För att få bort kalkklumpen sprutade de vatten och hackade med ett kopparrör. Plötsligt går allt åt helvete. Gustaf Seppelin och en kollega, Johan Löfroth, får frätande kalk och överhettad ånga rakt emot sig. Johan Löfroth dör. Gustaf Seppelin skadas för livet. Kalkugnsolyckan och kärleken är en P1 dokumentär av Malin Winberg. Den handlar om hur livet ändrades på en sekund för det unga paret Gustaf och Pernilla. Om drömmen om att en dag få köra motorcykel igen och om att kärleken överlever allt. Malin Winberg, 25, är från Stockholm men efter studierna i Piteå blev hon kvar i Norrbotten. Hon har jobbat på Sveriges Radio i flera år, mest som reporter och programledare på P4 Norrbotten. Kalkugnsolyckan och kärleken är hennes första P1 Dokumentär och sändes första gången i maj 2015. Från 3/1.

Dokumentärer, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Vi lever i världens mest jämställda land. Så vad tjafsar ni om? Det sitter inte längre fler kvinnor än män i Egalias bolagsstyrelser. Dam väljer själv om dam ska vara hemma med barnen eller göra karriär, här råder valfrihet. Med inspiration från Gerd Brantenbergs bok Egalias döttrar vill KONFRONT lyfta fram det vardagliga förtrycket av kvinnor, det som finns i media, i vårt språk, i vårt sätt att kommunicera, i den privata sfären och i det offentliga rummet. Det som vi inte tror begränsar oss, men som genomsyrar hela vår sociala struktur. Under den välputsade ytan i landet Egalia råder ombytta roller. Nu börjar männen få nog... Egaliaav Kerstin Car fritt efter Gerd Brantenbergs Egalias döttrar. Med: Andrea Edwards, Frida Röhl, Sara Turpin, Francisco Sobrado, Eli Ingvarsson, Mathias Olsson. Ljud: Lena Samuelsson. Producent: Magnus Lindman. Regi: Maja Björkquist. (Från 2013) Från lördagen föregående vecka.

Teater, Repris

Människans mått är ett livsfilosofiskt program om vår tids besatthet av mätningar: av den egna kroppen, och av samhällskroppen. Hur påverkas vi av pulsklockor och kvalitetsmätningar? Är det ett problem när olika mått blir våra viktigaste mål? Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Från i lördags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om de tusentals afghanska ungdomar som kom till Sverige i höstas och hur deras flykt hänger ihop med kriget i Syrien. En återutsändning av Konflikt från den 24 oktober 2014. Under 2015 kom tiotusentals ensamkommande afghaner till Sverige. Men de flesta kom inte direkt från Afghanistan, utan uppgav att de har bott i grannlandet Iran. Där lever 2-3 miljoner afghanska flyktingar och endast en minoritet av dom har flyktingstatus. Det innebär en ständig kamp för tillfälliga id-kort, skolgång och jobb. Och mycket tyder på att den pressade situationen för afghanerna får unga män att, frivilligt eller med tvång, ansluta sig till Irans shia-miliser i krigets Syrien. Mehdi, som är 14 år, berättar att hans pappa som är analfabet, satte sitt fingeravtryck på ett papper som han trodde gav familjen rätt till lite mat och förnödenheter. Några veckor senare knackade rekryterarna på dörren och berättade att pappan genom sitt fingeravtryck gett sitt medgivande till att han själv och sonen, skulle åka och strida i Syrien. Mehdi flydde och har varit ett par veckor här i Sverige när han berättar sin historia för Konflikts reporter Gilda Hamidi-Nia. Hans vittnesmål är långt ifrån det enda i sitt slag. 18-åriga Ehsan i Göteborg är orolig för sin lillebror som är kvar i Iran och 21-åriga Ayoob som kliver av tåget från Malmö har precis flytt milisens rekryteringar och sin egen familjs önskan om att han ska bli martyr. Det unga män och ensamkommande barn nu berättar här i Sverige är en del av ett spel på en mycket högre nivå. Sedan en vecka tillbaka pågår en storskalig framryckning i Syrien där Iran är en av huvudspelarna på Assad-regimens sida. Nader Hashemi, chef för Denver-universitetets center för Mellanösternstudier menar att Irans engagemang i Syrien är helt central för regimens överlevnad. Och de afghanska marksoldaterna skickas fram som kanonmat, säger Phillip Smyth, professor vid Marylanduniversitetet i USA som länge följt shiamilisernas roll i kriget. Reporter Ivar Ekman. Med hjälp av persisktalande journalistkollegor i Sverige och Iran får vi en rapport från en begravningsceremoni för martyrer i Irans heliga stad Qom och letar propagandaspår på internet. Och så besöker vi ett pojkrum i en lugn Stockholmsförort. 16-åriga Poya och Majid försöker hitta sig själva hos sin nya familjehemsmamma samtidigt som dom kämpar med rasism och minnet av barnarbete och vänner som inte såg något annat val än att ge sig in i döden. Reporter Ulrika Bergqvist. Konflikt har varit i kontakt med Irans ambassad i Sverige som dementerar uppgifterna om tvångsrekrytering av minderåriga. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Varför lät språket i radio annorlunda förr? Sveriges Radios första språkvårdare Åke Jonsson förklarar på vilket sätt radiospråket har förändrats de senaste 90 åren. Reporter Beatrice Dalghi. Alla veckans språkfrågorVad betyder ordet "botten" i ord som Västerbotten, Norrbotten, Bottenviken och Bottenhavet? Varför säger man att man kan hamna på efterkälken? Varför är "vänsterord" negativa, och "högerord" positiva i flera olika språk? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Makten till svars - går in på djupet med personen bakom nyheterna. Över 160 000 människor sökte asyl i Sverige förra året. I hela världen befinner sig 60 miljoner människor på flykt. Inte sedan andra världskriget har så många människor tvingats lämna sina hem. Den som deltar i svenska kyrkans gudstjänster får höra att alla människor är lika mycket värda och både den kristna läran och andra religioner lär att människovärdet är okränkbart och att vi ska hjälpa vår nästa. Men vems är ansvaret att ge skydd åt människor som flyr krig och förtryck? Har vi i Sverige rätt att säga nej om andra länder gör det också? Hur tycker svenska kyrkan att vi ska agera, som medmänniskor? Och vad borde politikerna göra? Vad skulle Jesus ha gjort? Ärkebiskop Antje Jackelen är gäst i Ekots lördagsintervju, 9/1 2016 kl. 12.55 i p1. Intervjuare är Ci Holmgren. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Världens länder lyckades enas om ett globalt klimatavtal i Paris. En stor framgång för den internationella klimatpolitiken anser många, medan andra tycker det blev för svaga formuleringar. Efter tjugo års förhandlingar lyckades världen till slut enas om ett bindande klimatavtal för att hålla temperaturökningen väl under två grader med sikte på 1.5 graders uppvärmning. Hur glada kan vi vara över avtalet? Är det realistiskt? Och hur kommer vi i Sverige att märka att världen nu ska styra bort från de fossila bränslen som vi byggt hela vårt industrialiserade samhälle på? I studion miljöminister Åsa Romson, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och Björn-Ola Linnér, professor vid centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet. Programledare: Marie-Louise Kristola. Det här är en repris från den 16:e december 2015. Från i onsdags.

Vetenskap, Repris

Fackförbundet Unionen satsar mångmiljonbelopp i att utbilda sin personal i något som kallas för kommunikologi- där bland annat chefer fått krypa runt på golvet på alla fyra - vilket påstås ha positiva effekter på beslutsfattandet. Men kritikerna kallar det för en pseudovetenskap som saknar anknytning till riktig forskning. Reportage av Marcus Hansson.

I Sälen pågår Folk och Försvars rikskonferens och politiker och myndigheter finns samlade för att diskutera den svenska säkerhets- och försvarspolitiken. Bland annat frågan om det är dags att återinföra värnplikten. Samtal med försvarsminister, Peter Hultqvist.

Bilder på flyktingar från Syrien som tar sig mot grekiska stränder, gummibåtar och flytvästshögar har setts i nyhetssändningar hela hösten. En som följt flyktingarnas väg är fotografen Enri Canaj, vars bilder sprids över världen. Vår kulturkorrespondent Lisa Bergström träffade den grekiske fotografen. Lyssna på hennes reportage.

Badhuset Eriksdalsbadet i Stockholm har, efter att flera kvinnor polisanmält att dom blivit antastade av män i bubbelpoolen, beslutat att könssegregera sina bubbelpooler. Men är det rätt väg att gå för att förhindra sexuella trakasserier i badhuset? Hör Malin Hallqvist som själv blivit antastad i badet och Roland Berndt, kommunikationsansvarig på idrottsförvaltningen Stockholm.

Utrikesminister Margot Wallström lanserar egna förslag om värnplikten. Hur tas det här emot på Folk och Försvar i Sälen. Ekots inrikespolitiske reporter, Fredrik Furtenbach kommenterar detta och andra viktiga strömningar på Folk och Försvar.

Unionens utbildningssatsning kritiseras, Grekisk fotograf fångar flyktingström, Könssegregerade bubbelpooler, Utrikeskrönikan, Försvarsministern, Folk och Försvar, David Bowie är död.

David Bowie somnade in fridfullt omgiven av sin familj efter en arton månader lång kamp mot cancer. Så sent som i fredag släpptes hans senaste skiva, samma dags om han fyllde 69 år. Hör musikjournalisten Jan Gradvall, kulturreportern Gunnar Bohlin, Susanne Ljung, programledare på Stil och Kristofer Andersson chefredaktör på tidningen Bon.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Kortversion från i fredags.

Telefonväkteri

Utvaldhet utan prestation, och Gud som röst, kropp och rörelse. Om det pratar André Jakobsson, pastor i Equmeniakyrkan i Sävar, Västerbotten, i veckans andakter. I morgonandakterna utgår André Jakobsson från bibeltexter som handlar om dopet och reflekterar kring människans osäkerhet och behov av utvaldhet. Jag har utgått från mina egna erfarenheter, och bekräftelsen jag fått av att vara älskad av Gud som ett barn. I bibeltexten som handlar om Jesus dop uppenbarar sig Gud på tre sätt - som röst, kropp och rörelse. Jag vill dela med mig av min upplevelse att Guds spår finns överallt, på fler ställen än vi normalt tror. Andakten inleds och avslutas med psalm 217 med André Jakobsson, som också skrivit musiken till Psaltaren 73.  TextMarkusevangeliet 1:9-11 MusikGud, för dig är allting klart (Sv Ps 217) - André Jakobsson Psaltaren 73 - Jazzkapell Producent Helena Andersson Moskit media för Sveriges Radio Västerbotten

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Unionens utbildningssatsning kritiseras, Grekisk fotograf fångar flyktingström, Könssegregerade bubbelpooler, Utrikeskrönikan, Försvarsministern, Folk och Försvar, David Bowie är död.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Unionens utbildningssatsning kritiseras, Grekisk fotograf fångar flyktingström, Könssegregerade bubbelpooler, Utrikeskrönikan, Försvarsministern, Folk och Försvar, David Bowie är död.

Aktualiteter

Om förnöjsamhet. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans forskningsområden är islamisk/muslimsk idéhistoria och berör också muslimskt nytänkande i kontrast till en traditionell och fundamentalistisk tolkning av islam. Vid 16 års ålder kom han till Sverige i slutet av 1970-talet. Han har varit sommarpratare på Sveriges Radio och är aktiv samhällsdebattör i frågor kring integration och utvecklingen i muslimska länder. Han är tvåspråkig och för att underhålla sina båda språk, persiska/farsi och svenska har han utvecklat intresset att läsa böcker, fackböcker eller skönlitteratur. Annars är hans främsta intresse klassisk persisk poesi. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Unionens utbildningssatsning kritiseras, Grekisk fotograf fångar flyktingström, Könssegregerade bubbelpooler, Utrikeskrönikan, Försvarsministern, Folk och Försvar, David Bowie är död.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Unionens utbildningssatsning kritiseras, Grekisk fotograf fångar flyktingström, Könssegregerade bubbelpooler, Utrikeskrönikan, Försvarsministern, Folk och Försvar, David Bowie är död.

Aktualiteter

Ingen svensk vinst på Golden Globe- galan som gått av stapeln i USA, rapport från vår korrespondent Inger Arenander. Så träffar vi en av skaparna bakom kalla-kriget dramat Deutschland 83. Ingen svensk vinst på Golden Globe- galan som gått av stapeln i USA, rapport från vår korrespondent Inger Arenander. Så träffar vi en av skaparna bakom kalla-kriget dramat  Deutschland 83.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Unionens utbildningssatsning kritiseras, Grekisk fotograf fångar flyktingström, Könssegregerade bubbelpooler, Utrikeskrönikan, Försvarsministern, Folk och Försvar, David Bowie är död.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Unionens utbildningssatsning kritiseras, Grekisk fotograf fångar flyktingström, Könssegregerade bubbelpooler, Utrikeskrönikan, Försvarsministern, Folk och Försvar, David Bowie är död.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

Unionens utbildningssatsning kritiseras, Grekisk fotograf fångar flyktingström, Könssegregerade bubbelpooler, Utrikeskrönikan, Försvarsministern, Folk och Försvar, David Bowie är död.

Aktualiteter

David Bowie har gått bort, Gunnar Bolin i samtal om rockikonens betydelse. Programledare: Simon Sarnecki David Bowie har gått bort, Gunnar Bolin i samtal om rockikonens betydelse. Programledare: Simon Sarnecki

Kultur

Unionens utbildningssatsning kritiseras, Grekisk fotograf fångar flyktingström, Könssegregerade bubbelpooler, Utrikeskrönikan, Försvarsministern, Folk och Försvar, David Bowie är död.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Unionens utbildningssatsning kritiseras, Grekisk fotograf fångar flyktingström, Könssegregerade bubbelpooler, Utrikeskrönikan, Försvarsministern, Folk och Försvar, David Bowie är död.

Aktualiteter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 20.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ett år fullspäckat av granskningar och nyhetsdokumentärer. Idag ska vi återvända till några av våra tidigare granskningar och se vad som har hänt sen sist? Made in IndiaI september granskade Kaliber i två program svenska ridsportföretag och kunde visa att tillverkningen av deras ridutrustning som träns, grimmor och hästtäcken tillverkades under dåliga arbetsförhållanden i Kanpur. Made in India: Made in India: Kanpur är den största staden i delstaten Uttar Pradesh i norra Indien. En industristad vid floden Ganges med växande befolkning och stora miljöproblem. Det är här som merparten av de hästsportartiklar, som säljs på den svenska marknaden, tillverkas. Det är 45 grader varmt när vi visas runt i de dåligt ventilerade fabrikerna och garverierna. Vikram, som jobbar i ett garveri, berättar att han får andningsproblem av sitt jobb. Överallt i lokalerna är det smutsigt och blött på golvet av de olika kemikaliebaden. Här pågår mässingsplätering, förnickling och förkromning. Det står tomma dunkar med symbolen brandfarligt på i travar i lokalerna. Det luktar starkt av kemikalier, men ingen av de som jobbar där har någon form av skyddskläder på sig. De doppar spännen i baden med sina bara händer. Jag får problem med andningen av jobbet, huden kliar på grund av alla kemikalier och en stor del av min lön går till att köpa mediciner. (Asad, arbetare) På plats i Kanpur besökte vi nio fabriker som producerar åt Hööks hästsport, Granngården, Gekås i Ullared, Globus eller Biltema - och andra europeiska märken som säljs hos kedjorna i Sverige. Inte på någon av fabrikerna eller garverierna såg vi arbetare med skyddsutrustning, trots att de jobbar med farliga kemikalier. Alla fabriker hade brännbart material som tygmassor, skräp och kartonger liggandes i lokalerna. Vi såg också tomma och fulla behållare med brandfarliga ämnen som förvarades oskyddat i fabrikerna. Det är inte är ovanligt med bränder i fabriker i Kanpur. Men vad vi kunde se saknade de fabriker vi besökte brandvarnare och uppmärkta nödutgångar. I den fabrik som hade skyltad nödutgång var den blockerad av kartonger. Vi pratade också med arbetare som vittnade om att de blir sjuka av sina jobb. Även miljöorganisationer och läkare i Indien bekräftade bristerna i fabrikerna. Det är kemikalierna och ångorna i garverierna som gör det lätt för arbetarna att få "dry eye". Det finns olika stadier av sjukdomen, som också kan bli så allvarlig att man blir blind. (Professor R.C. Gupta) Men problemen som finns kopplade till läderindustrin i Kanpur stannar inte där. Kemikalierna och tungmetallerna som används för att tillverka läder påverkar så många fler än bara de som jobbar i fabrikerna. Det drabbar också de som lever i och omkring staden. Och de här miljöproblemen har varit kända i årtionden. Det är som om folk drabbas av spetälska.(Sushmita Sengupta) Sushmita Sengupta har varit i Kanpur och gjort research om föroreningarna där. Hon berättar att någonting som kan liknas vid spetälska drabbar bönderna som arbetar med händerna bland grödorna. Mixen av kemikalier och tungmetaller som finns i vattnet gör att skinn och muskler fräts sönder. Det finns flera hundra garverier i Kanpur. De flesta ligger vid den heliga floden Gagnes som rinner genom stan. I garvningsprocessen kan uppemot 130 olika kemikalier och tungmetaller användas, som krom, ammoniak, svavelsyra och salt. Företagen i granskningen medgav att de hade dålig koll på arbetsmiljön, förhållandena i de fabriker de köper hästutrustning från och den miljöförstöring som tillverkningen är upphov till. De levde helt enkelt inte upp till sina uppförandekoder. Hade det här uppdagats i Sverige hade det varit stopp direkt på flera av de här arbetsmomenten. (Håkan Olsson, chef på Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning) Så vad har hänt efter vår granskning? Innan vi pratar med företagen ska vi återvända en sista gång till Mohammad och de andra arbetarna i Kanpur. Vi frågar Mohammad hur det kommer sig att han vill och vågar berätta om förhållandena i garverierna? - För att jag hoppas att ni kan göra något bra för oss. Jag är fattig, men jag vill ha ett bra jobb, svarar Mohammad. Företagen synar sina fabriker Malin Helde är VD och inköpsansvarig på varuhuset Gekås. De säljer häst och ryttarprodukter för 75 miljoner varje år och är ett av företagen i granskningen som efter programmen beslutade sig för att ta reda på mer om förhållandena i ridsportsfabrikerna i Indien. - Vi var tre personer som åkte till Kanpur i slutet av september för att få en bra överblick av läget. Då var vi på så många fabriker vi hann med och både gjorde egna visuella inspektioner och diskuterade med fabrikerna. Vi hade också externa inspektioner, alltså indiska personer som jobbar med uppförandekoder hela tiden, så att vi fick en djupgående inspektion. - Hur var det då? - Ja, det var blandat. Vi hade några fabriker som såg jättefina ut, vi hade några fabriker som var mycket att göra med, skulle jag säga, men med fabriksägare som var väldigt samarbetsvilliga. Några av dem kunde väldigt lite om området kunde vi konstatera. Så det handlade mycket om diskussioner om hur vi skulle tillsammans hjälpas åt för att få en bättre situation. Och så hade vi ett par fabriker som vi inte tyckte var tillräckligt bra och som vi kommer att avsluta med. Och då var det dels för att det inte såg bra ut, dels för att fabriksägarna inte hade en attityd som gör att vi ser att det går att utveckla. De var inte positivt inställda till att förbättra. Även Biltema och Hööks hästsport har efter vår granskning gjort inspektioner av fabrikerna i Kanpur. I Biltemas fall ledde det till att dom avslutade sina inköp av läderprodukter därifrån. När vi kontaktar Biltema vill de fortfarande inte vara med på en bandad intervju, men skriver att skälet är man gjort bedömningen att man inte kan säkra hela kedjan från slakteri till sömnad, utifrån sin uppförandekod och i avseendet djurvälfärd. På frågan om var deras läderprodukter ska tillverkas istället svarar Biltema att det i dagsläget är oklart om produkterna kommer att ersättas och att det beror på om de kan hitta en samarbetspartner som kan garantera en hållbar leverantörskedja. Hööks VD Joachim Höök säger till Kaliber att han och företagets inköpschef har besökt Kanpur efter vår granskning. Där träffade de fabrikörer för att diskutera hållbarhetsfrågor. Han säger också att företaget nu arbetar på ett program för att kunna göra oberoende kontroller. Vi granskade ett grossistföretag, Globus. De säger att de i fortsättningen bara kommer köpa produkter från leverantörer som jobbar aktivt med arbetsvillkoren i sina fabriker och som köper från bra garverier. Globus har också börjat ange ursprungsland och hur lädret är garvat i marknadsföringen av sina träns. Det femte företaget i vår granskning, Granngården, köper hästsportsprodukter via svenska och andra europeiska grossister. Efter granskningen tog de kontakt med grossisterna för att säkerställa att fabrikerna de anlitar följer företagets uppförandekod. Det här ledde till att vissa artiklar plockades ut ur Granngårdens sortiment, berättar VD Per Sigvardsson. - Vi blev uppmärksammade av ert reportage i Kaliber om förhållanden på en specifik fabrik. Vi tog upp det direkt med vår leverantör. Och de i sin tur har besökt fabriken. Det är fyra produkter i vårt sortiment och de produkterna har vi plockat bort ur sortimentet fram tills dess att vi kan med säkerhet veta att produktionen går till på ett korrekt sätt. Men det finns svårigheter med att tillverka i och köpa från Kanpur, säger Gekås VD Malin Helde. Till exempel är det svårt att bedöma hur miljövänliga garverierna är, och att styra vilket garveri tillverkarna ska köpa lädret från. Gekås handlingsplan innebär en granskning av garverierna och regelbundna besök i Indien. Men att sluta köpa helt från Kanpur tänker Gekås inte göra säger hon. - Nej, vi har diskuterat det också, självklart, det får man göra i en sådan här situation. Men jag ser ju att vi har större möjligheter att påverka om vi fortsätter jobba i området. Och det finns stor förbättringspotential. Att vi kommer och börjar prata om de här frågorna och ställer krav, det tror jag ju faktiskt kan leda till ökad medvetenhet i området. Och det tror jag ju är jätteviktigt. Reporter Veronika Karlsson Reporter Matilda Eriksson-Rehnberg "Personligen tycker jag att det är fult"I oktober 2014 kunde Kaliber visa hur barn lockas till dyra köp inne i dataspelet Minecraft. Ett av världens största dataspel.  Privatpersoner som driver egna Minecraft-servrar, det vill säga egna spelvärldar, kan tjäna stora pengar på att sälja extrasaker inne i spelet till andra spelare. Hela reportaget: Vi kunde visa att många av de som handlar på svenska servrar är barn, mellan 8 och 13 år gamla, och att det inne i spelet ofta riktas direkta köpuppmaningar till barn, något som varken är tillåtet enligt svenska eller europeiska reklamregler. Då, i oktober, ville inte Mojang ställa upp på någon intervju om köp- pch säljverksamheten i sitt spel. De uppdaterade sina regler om vad som gäller för de här privata serverägarna, vilket av många tolkades som att det nu skulle bli hårdare tag mot försäljningen i spelet. Men när Kaliber nu får en intervju med Mojangs chefsutvecklare Jens Bergensten är budskapet ett annat. - Vi anser ju att det är ok att även leva på att driva en Minecraftserver. - Och vilket ansvar har ni på Mojang för att det säljs till minderåriga på de här servrarna? - Ja, det är väl en tolkningsfråga antar jag. Vi tycker också att det är fel och det finns ju lagstiftning för sådant där, hur man får göra reklam till minderåriga och liknande. Då är ju frågan om det är Mojangs ansvar att se till att folk följer lagen? Det är inte jag så säker på. - Samtidigt är det ju ni som har öppnat upp för att privata serverägare i ert spel kan ta betalt, så finns det inte en ansvarskurva här ändå? - Nej, men jag förstår inte hur man kan se det på det sättet. Jag tycker ändå att det är den som faktiskt driver den här servern, att det är deras ansvar att se till att det de säljer är etiskt. - Hur ser du på att det riktas direkta köpuppmaningar i spelet som ändå riktar sig till barn på de här servrarna? - Personligen så tycker jag att det är fult. Och jag försöker ju när jag pratar med folk, utbilda dem i att man kan spela på servrar som inte gör så. - Hittills har ni ju inte stängt ner någon server för att de inte följer era regler kan det komma att bli så i framtiden? - Vi försöker ju driva en dialog med servrarna först. Vi försöker få dem att ändra sig om vi tycker att de inte följer reglerna. Men om de inte ändrar sig då är det klart att då får vi ju försöka, med de medel som vi har, stänga ner en server, säger Jens Bergensten, chefsutvecklare på Mojang som skapat dataspelet Minecraft. Reporter Mikael Sjödell Karl Johans testamenteKommer ni ihåg Karl Johan Johansson och hans testamente? Karl Johan dog 1993 utan familj och testamenterade sina pengar till fattiga i bygden genom en stiftelse i sitt namn. Men Karl Johans yttersta önskan uppfylldes aldrig. Det ringde lyssnaren Berit om, som bodde granne med Karl Johan när hon var barn. Den 8 mars sände Kaliber programmet "Den sista viljan" om det bortglömda testamentet. Frågan är vad som hänt sen dess? Mina resterande tillgångar i form av bankmedel och premieobligationer skall efter min död förvandlas till en stiftelse, för behövande, mindre bemedlade och studerande. (Ur Karl Johans testamente) Karl Johan hade inga arvingar och då är det Allmänna arvsfonden som är den rättmätiga arvingen, men det går alltså att skriva testamente. Av de 1 800 som dör utan arvingar varje år skriver också 1 200 testamente, precis som Karl Johan Johansson. Berit bodde inte längre kvar, men testamentet satte sig i minnet och flera år senare undrade hon vad som hade hänt med hans vilja. Berits bror bodde däremot kvar i området. - Ja, jag var ju med min bror och då blir det ju att man pratar. Ingen visste om det hade delats ut några pengar. Karl Johan skriver i sitt testamente att de som ska få pengar från stiftelsen ska vara skrivna i Bitterna pastorat. Ansvaret för stiftelsen delar han upp. Kyrkorådet i Bitterna ska se till att det blir en styrelse som ansvarar för utdelningen. Den lokala banken, Skaraborgs läns sparbank, ska förvalta pengarna och verkställa testamentet. Det är också banktjänstemän som bevittnar testamentet. Det finns ingen skyldighet att ta emot ett arv, men både kyrkan och banken meddelar att de är villiga att göra som testamentet säger. Men mer än 20 år senare frågar Berit runt för att få reda på vad som har hänt med pengarna - Jag tyckte ju att det var förfärligt att hans vilja då, att ingen hade gjort någonting åt det, säger Berit. 22 år har gått och Karl Johan, som levde fattigt och sparsamt hela sitt liv, verkar inte ha fått sin yttersta vilja uppfylld. Ingen har fått ta del av de hopsparade nästan 270 000 kronor han lämnade efter sig. - Det har väl naturligtvis funnits sådana som har kunnat få de här pengarna. En ungdom som går på gymnasiet som kanske får 10 000, det är ju mycket för en sån som har det knapert. Så då tänkte jag att är fel att ingenting görs, säger Berit. Ett namn som återkommer i mötesprotokollen under åren är Inger Gustafsson. Hon är idag vice ordförande i församlingsrådet i Vedum. Jag träffar henne och ordföranden i rådet Stig Johansson på församlingshemmet i Vedum. Inger känner väl till Karl Johan Johansson och hon var med på det allra första mötet där Karl Johans testamente togs upp. - Ja, det var väl väldigt bra att det är någon som vill donera pengar till ett sådant ändamål så att ungdomar kan söka. Men sedan var det ju inte så lätt att dela ut och så när man läste testamentet, säger Inger Gustafsson. Stig är alltså den som är ordförande sedan några år tillbaka. - Jag tror inte att det är någon som inte haft avsikt eller viljan att det ska lösas. Men det har inte varit högsta prioritet någon gång och så är det massa omständigheter hela tiden, säger Stig Johansson. Men efter Kalibers granskning blev det fart på församlingsrådet. Det bildades en stiftelse för att dela ut pengar. Stig Johansson blev ordförande och han berättar nu att de i en lokaltidning i augusti annonserade efter sökande. - Och vi fick två sökande och de fick alltså 5 000 kronor var. - Vad är det för personer som fått pengar? - De studerar på högskolan båda två, men de bor fortfarande kvar i församlingen. En studerar i Göteborg och en i Uppsala, säger Stig Johansson. Enligt Karl Johan Johanssons vilja och testamente är det alltså personer som bor i nuvarande Vedums församling och studerar som ska få ta del av avkastningen av hans pengar. Ordföranden i stiftelsen, Stig Johansson, berättar att de i styrelsen nu ska diskutera om de ska försöka få till en så kallad permutation, en förändring, för att det ska bli lättare att betala ut pengar. De vill kunna dela ut till personer som är födda i församlingen, men nu bor på en annan ort när de studerar. Och de vill också kunna dela ut pengar från själva kapitalet, alltså inte bara från avkastningen. Trots att det tagit väldigt lång tid att dela ut de första pengarna är Stig Johansson nu nöjd. - Det är jättetrevligt. Och jag hoppas verkligen att det fortfarande finns människor i livet som vet vem Karl Johan Johansson var. Då är det ju jättetrevligt att det här kommer igång och kan gå enligt hans vilja, avslutar Stig Johansson. Hela reportaget: Reporter Jonna Burén Reporter Annika H Eriksson Hårdare kontroller av trafikskollärareVem stoppar sexualbrottsdömda trafiklärare? Det frågade vi oss tidigare i höstas när vi granskade den myndighet som ska kontrollera det här. Vi upptäckte att Transportstyrelsen saknade kontroll och att dömda lärare i vissa fall kunde arbeta kvar trots att de tafsat eller till och med försökt köpa sex av sina elever. Och efter vår granskning kräver branschen ändring. Hela reportaget: Ett av de fall Kaliber granskade gällde en trafiklärare som i bilen började smeka sin kvinnliga elev på låret. Han bad henne så småningom att stanna bilen och byta plats med honom. Medan han sedan körde började han tafsa allt grövre och la till slut handen mot hennes kön utanpå byxorna och sa: "Vet du hur skönt det skulle vara att stoppa in ett finger?" Kvinnan berättade senare i förhör att hon suttit paralyserad av skräck och inte förmått protestera när mannen sen stoppade handen innanför hennes trosor och gjorde det han sagt att han ville. Kvinnan mådde efter händelsen psykiskt mycket dålig och det tog ett år innan hon orkade anmäla mannen, som då erkände. Men trots det kunde han fortsätta jobba som trafiklärare i över ett år innan Transportstyrelsen återkallade hans behörighet. Kalibers granskning visade att det finns flera fall där trafiklärare som dömts för sexbrott eller allvarliga trafikbrott kunnat jobba kvar. Ett exempel gäller Anna, som egentligen heter något annat. Hennes trafiklärare dömdes för ofredande efter att ha tafsat henne på rumpan och försökt pussa henne. En händelse som fått stora konsekvenser för Anna. - Det har väl inte påverkat mig så jättebra. Jag har fortfarande inget körkort, jag vågade inte sätta mig i den sitsen. Jag är rädd för att möta honom, berättar hon. Hur kommer det sig då att Transportstyrelsen, som alltså är den myndighet som ansvarar för lämplighetsprövningen av trafiklärare, inte stänger av trafiklärare som dömts för brott som gör dem olämpliga för sitt jobb? En anledning visar sig vara att myndigheten inte per automatik får information från rättsväsendet när en trafiklärare döms. Stig Brahn är enhetschef på Transportstyrelsen. - Vi har egentligen inte system som underlättar den här typen av kontroll heller. Utan ska vi göra det, vilket vi alltså inte gör regelmässigt, då måste vi göra det manuellt. Och det ingår inte som en ordinarie del i tillsynen, säger han. Kalibers granskning har lett till att Sveriges trafikskolors riksförbund, STR, nu har krävt bättre kontroll av landets trafiklärare. Förbundet har skickat en skrivelse till näringsdepartementet, där man pekar på behovet av lagändringar. Bland annat vill STR att Transportstyrelsen per automatik ska få information om när en trafiklärare döms i domstol och att det ska införas krav på att trafiklärare ska visa upp utdrag ur brottsregistret innan anställning på en trafikskola. Berit Johansson är ordförande för STR. - För det första ger vår skrivelse ett signalvärde utåt att vi tar allvarligt på de här frågorna. Men det måste också finnas en lagstiftning som stöttar upp detta, så att man tidigare kan upptäcka och förhindra att något olämpligt sker eller att någon som är olämplig för det här yrket kommer in i det, säger Berit Johansson. Också Transportstyrelsen har agerat efter Kalibers granskning. Myndigheten har satt igång ett arbete med att se över om kontrollen av trafiklärare kan förbättras redan med befintlig lagstiftning. Bland annat undersöker Transportstyrelsen nu om det är juridiskt möjligt att samköra myndighetens register över behöriga trafiklärare, med brottmålsdomar som en annan avdelning på myndigheten med automatik får information om. - Det har vi just nu jurister som undersöker och där har jag inte svaret på frågan än, säger Stig Brahn, enhetschef på Transportstyrelsen. Reporter Joel Wendle Inget åtal för tvångsinjektioner på utvisningsresorHösten 2014 sände Kaliber en prisbelönt granskning av Kriminalvårdens utvisningsresor. Vi kunde bland annat visa att det ombord på de flygplan med tvångsutvisade personer vid flera tillfällen förekom att de utvisade injicerades med lugnande medel när de uppgavs vara stökiga, aggressiva och svåra att hantera. Lyxresor och tvångsinjektioner: Lyxresor och tvångsinjektioner: Tvångsinjektioner får bara ges om man står under tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård. Och i de här fallen handlade det inte om det. Kriminalvården polisanmälde och en förundersökning startades. Dessutom anmäldes tvångsinjektionerna till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. IVO bestämde sig för att åtalsanmäla två personer, en sjuksköterska och en läkare, just för att de misstänkte att det var fel att ge dessa sprutor. Strax innan jul kom beskedet från åklagare: förundersökningen läggs ned för att brott inte kan styrkas. Amanda blev bältad 44 gånger på tre månader - nu granskas vårdenI november granskade Kaliber i en serie reportage hur tvångsmetoder används inom barn- och ungdomspsykvården. En serie som har fått många lyssnare att reagera. Vi granskade barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm och kunde berätta hur personal vittnade om hur patienter spänts fast som straff. Vi kunde berätta om Amanda som blev bältad på BUP-kliniken i Stockholm 44 gånger på bara tre och en halv månader. Vi visade också att barn och unga allt oftare behandlas med tunga mediciner och att det skrivs ut mer neuroleptika än någonsin på BUP. Men de starka medicinerna har allvarliga biverkningar. I 15-åriga Claudio's journal kunde vi läsa hur han blev sämre och sämre av medicinerna han fick och hur han till slut var nära att dö på grund av biverkningarna under tiden han vårdades. De här två fallen och statistiken som Kaliber kunde visa väckte starka reaktioner. En av de som reagerade var Jessica Ericsson från Liberalerna som är ordförande i Folkhälso- och Psykiatriberedningen inom Stockholms läns landsting. - Med anledning av programmet i måndags om en kille som hade fått väldigt tung medicinering på ett sätt som lät förskräckligt, helt enkelt, så har jag pratat med förvaltningen igår om att vi behöver ha en medicinsk revision här där man går igenom journalerna, för att se att man faktiskt kikar över hur det ser ut. Använder man rätt mediciner vid rätt tillfälle? Hur sker uppföljningen? För det som beskrevs kring den killen, sådant ska inte förkomma. Och det är jättebra att han har gjort en IVO-anmälan, säger Jessica Ericsson från Liberalerna. Kliniken ska nu genomgå en internrevision. Barnpsykiatrin, del 1: Barnpsykiatrin, del 2: Barnpsykiatrin, del 3: Reporter Mikael Funke Nytt stängsel på Kville bangårdStrax före nyår 2014 dog 20-årige Robin Lodalen när han fick 15 000 volt genom kroppen när han klättrade upp på en järnvägsvagn på Kville bangård i Göteborg. Området saknade stängsel, trots att en annan dödolycka inträffat tio år tidigare och trots att Trafikverket sagt att området var stängslat. Nu ett år efter att Robin dog är ett stängsel på plats. Hela reportaget: I April träffade Kaliber Robins kompis som vi valt att kalla för Johan. Vi går samma väg som han och Robin gick den där kvällen i december. - Och då gick vi mot den här bron då som är lite längre bort. De ska till en datorbutik och skulle gena över Kville bangård. Men halvvägs in på bangården klättrade Robin upp på en godsvagn som hade en stege. - Så han frågar om jag kan ta en bild på honom. Och då ställer jag ner mina kassar och väska och tar upp min mobil. Samtidigt då så har han klättrat upp på en vagn som står där och det såg inte jag. Så när jag är vänd mot skogen, så hör jag ett pang liksom och hela skogen lyser upp. Så kollar jag bak och då ligger han där på vagnen. Utslagen liksom, berättar Johan. Kaliber visade att också en annan ung man dog på samma sätt och på samma plats år 2005. Efter den dödsolyckan konstaterade Elsäkerhetsverket och dåvarande Banverket, numera Trafikverket, i varsin rapport att det saknades stängsel på en några hundra meter lång sträcka norr om bangården. Men trots att Trafikverket efter Robins död i flera intervjuer sa att de här bristerna i säkerheten hade återgärdats efter den första dödsolyckan, kunde Kaliber visa att något stängsel aldrig kommit på plats. Det var lika lätt för Robin och hans kompis att ta sig in på området som det hade varit 2005. Men så i höstas började Trafikverket stängsla in hela Kville bangård. Så här sade Christer Ahlin, enhetschef Järnvägen på Trafikverkets Västra distrikt i SVT Nyheter Väst den 2 december. - Vi håller på att bygga just nu. Och vi har inte riktigt hela biten framme, men nästan. - Men då har det ändå gått ett år sedan den senaste olyckan? - Ja - Varför har det tagit så lång tid? - Vi har till och med flyttat fram den här åtgärden så att det skall ske snabbare än det var planerat. Så ligger det till, säger Christer Ahlin, enhetschef på Trafikverkets Västra distrikt i SVT Väst. Reporter Sofia Boo Reporter Annika H Eriksson Nu tar Kaliber uppehåll några veckor för att ge plats åt serien Matens Pris, men vi är tillbaka med nya granskningar den 15 februari. Under tiden finns alla våra tidigare granskningar att lyssna på Sänds även kl. 02.30 samt på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter

Svenska bönder som ägde sin egen jord var en stark grupp i det gamla Sverige. Men de jordbrukare som arrenderade någon annans mark hade en helt annan sits med mycket tuffare villkor. Ola Andersson föddes 1826 och var äldste son till dragonen Anders Rapp vid Skånska dragonregementet. Ola var en begåvad och ambitiös ung man som tog sig ur de fattiga förhållanden han växte upp under och kom att klättra så högt han kunde på samhällsstegen. Men gång på gång tog han stryk på grund av de tuffa och orättvisa arrendevillkor som gällde. Ola blev också militär likt sin far och bytte då namn till Olof Andreas Widtfeldt. Men ganska snart kom Olof att syssla med jordbruk efter att ha gått på lantbruksskola. Han var erkänt duktig och fick 28 år gammal sitt första arrendekontrakt. Det var på prästgården i Gullarp nära Eslöv där han efter några år friar till en av prästens döttrar. Torbjörn Malm som är släkt med Olof har följt det unga paret i arkivhandlingar och ser hur dom nappar på ett erbjudande från en av traktens stora landägare. - Det stället låg i närheten av slottet Trollenäs i Skåne, berättar Torbjörn Malm. Friherre Trolle ville öppna upp en ny utgård under Trollenäs, Asmundtorps ängar. Här fick Olof möjligheten att som förste arrendator bygga upp ett lantbruk. - Där fanns inga hus, varken boningshus eller uthus, berättar Torbjörn Malm som själv besökt området. I arrendekontraktet stod det att Olof skulle uppföra byggnader enligt de ritningar som Trolle tillhandahöll. Men eftersom arrendet var 110 hektar skulle boningshuset bli 20 meter långt och ladugårdarna 60 meter långa med murade gråstensväggar. Kontraktet som Olof fick var tufft. De första två åren behövde han inte betala något alls. Därefter skulle han betala mer och mer per tunnland för varje femårs period. Sen trappades summan upp från fyra, till fem, till sex, till tio och till tolv kronor per tunnland, berättar Torbjörn Malm. - För att göra det här måste han skaffa mycket folk så han lånade en hel del pengar. Och man kan säga att höjdpunkten i hans karriär var några år senare, år 1866, då Olof var med och startade Sparbanken i Eslöv. Olof ansågs vara en av ortens stormän och fick förtroendet att vara en av bankens huvudmän i 20 år, berättar Torbjörn Malm. Men från att ha gått ganska brant uppåt i karriären kom en vändpunkt. Olof upptäckte att kontraktet han hade tecknat var alldeles för tufft, och till slut blev det ohållbart för Olof och hans familj att bo kvar. Det blev konkursauktion efter 15 års slit på gården och hela familjen blev ställda på bar backe. Nu gällde det att hitta ett nytt ställe att arrendera. - Det fanns ett officersboställe i Åraslöv öster om Vinslöv som var ledigt och som Olof kunde arrendera under två år. Efter det skulle en ny auktion utlysas. Olof flyttar dit med hustru och de åtta barn som fötts på Asmundtorps gård. När det sen blev ny auktion 1875 förlorade Olof auktionen. - Det blev det andra arrendet han förlorade, berättar Torbjörn Malm. Men nu fanns ett annat officersboställe som tillhörde skånska husarregementet och låg i Hörja, nordväst om Hässleholm. Det arrendet hade varit utlyst ett tag men inte fått in några anbud. Olof läste igenom auktionskungörelsen som visade hur mycket åker och ängsmark som fanns tillgängligt. Utifrån dom uppgifterna räknade Olof ut att det borde gå att få lönsamhet på stället och lämnade ett anbud. Men Olof hade inte besökt Hörja och granskat markerna. - Anledningen till det var mitt i vintern och i och med att det låg snö på marken var det svårt att bedöma bördigheten, berättar Torbjörn Malm. Ganska snart upptäckte Olof att arrendet inte höll måttet. I hans beräkningar som var gjorda utifrån tidigare erfarenheter tyckte han sig se att de borde kunna bärga 150 lass hö. Men när han sen insåg att det inte skulle bli mer än 18 till 20 lass, vilket var alldeles för lite för att föda kreaturen, förstod Olof att han skulle gå i konkurs. - Men det här var inte nog, berättar Torbjörn Malm. Familjen drabbades av ytterligare en tragedi när hustrun Lovisa dog och lämnade Olof ensam med deras åtta barn. Sorgen över att ha förlorat sin livskamrat syns tydligt i de få ord som Olof omsorgsfullt skrivit på insidan av pärmen till hans Bibel. Min innerligt älskade Kära Hustru Luisa Catharina född Berg Ingick genom en Stilla död i den Ewiga roligheten Den 11 mars 1877 Kl 9 på eftermiddagen 43 år 7 månader och 8 dagar gammal djupt sörjd Saknad af mig och 8 barn, Fader, Syskon och Wänner. Herren gaf och Herren tog wälsignat Ware Herrens namn. Saliga äro de som i honom dö. Hörja Boställe 1877 O A Widtfeldt             Olof såg dystert på framtidsutsikterna och vände sig till myndigheterna för att få arrendet nedsatt, berättar Torbjörn Malm. - Det första som hände var att landshövdingen genom Hushållningssällskapet i Kristianstad Län utsåg besiktningsmän som åkte till Hörja för att mäta upp stället och granska dess bördighet. Besiktningsmännen konstaterade att det inte var möjligt att driva gården lönsamt med så hög arrendekostnad, och ansåg att arrendet borde nedsättas till mindre än hälften. - Visserligen var arealerna någorlunda korrekt angivna, men ängsmarken var grovt överskattad eftersom det mesta var ljunghed. Nästa instans, landshövdingen Trolle-Wachtmeister i Kristianstad, höll med besiktningsmännen i Hushållningssällskapet. Och så gick ärendet vidare till Kammarkollegiet som också dom höll med. Då sökanden på grund av vilseledande uppgifter som vid utarrenderingen lämnats om bostället, synes det finnas skäliga anspråk att bliva fri från arrendet. Kunglig Maj:t vill i enlighet med kammarkollegii hemställan härmed förslå Riksdagen att medgiva, att arrendet för bostället för återstående år av nu löpande arrendetid må utgöras med 600 kronor. Oscar II Här verkade det ju vara klart. Alla, från Hushållningssällskapet och landshövdingen till Kunglig Maj:t håller med om att arrendet var alldeles för tufft. Men det blev allt annat än enkelt för Olof. Kungen och regeringen skickade ärendet vidare till Riksdagen som i sin tur menade att detta skulle avgöras i domstol och så släppte de ärendet som en het potatis till Häradsrätten. Olov tvingades nu stämma motparten som var husarregementet och med det blev landshövdingen som tidigare hållit med Olof, hans motpart. I Häradsrätten vänder hela frågan. De hävdade då att Olof Widtfeldt borde ha efterlyst alla papper som fanns tillgängliga innan han skrev under. Dessutom tyckte de att Olof borde ha åkt till Hörja mitt i vintern och grävt i den frusna jorden för att se hur bördig marken var, berättar Torbjörn Malm. Till slut förlorade Olof även i Häradsrätten. - Men han var inte nöjd med detta utan överklagade till Hovrätten och förlorade även där. Då gick han vidare till Högsta Domstolen och förlorade igen. - Då fanns det ingen annan utväg än att begära sig själv i konkurs, berättar Torbjörn Malm. Det här blir Olofs andra konkurs och det är tredje gången han tvingas lämna ett arrendeställe. Men nu har Olof ingen ork kvar. Familjens tillhörigheter säljs på auktion och Olof han hamnar till slut i en djup depression. - Men när Olofs näst äldste son Helmer avslutar sitt kontrakt som artillerist övertalar han familjen att emigrera till Amerika. Hela familjen emigrerar och de hoppas på att komma till ett svenskt settlement i Nebraska. Men de kommer för sent. All jord är redan tingad. Olof och hans barn sökte sig vidare till ett annat området, ett irländskt settlement som hette O´Neill, och där slog de sig ned. - De närmaste åren lyckades Olof och hans äldste son bygga upp en vacker lantgård. De odlade upp bördig mark och kom att klara sig väl i det nya landet.   Olof kom aldrig hem till Sverige igen. Han dog 1911 vid 85 års ålder efter att ha ridit in till stan i vinterstorm. Olof var Torbjörn Malms farfars fars morbror och idag har Torbjörn kontakt med flera av Olofs ättlingar i USA. Sveriges arrendatorer hade sämst villkor i hela EuropaOlofs svåra tillvaro som arrendator berodde på att det, när han levde, egentligen inte fanns några lagar och regler som satte gränser för hur arrenden skulle se ut. Det berättar Mats Olsson som är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och som studerat arrenden bakåt i tiden. Han känner till Olofs historia, som han menar är osedvanlig olycklig. - Han hade otur eftersom han förlorade tre olika arrendekontrakt under 1800-talet. Det ser ut som att hans liv slås i spillror. Men förhållandena för arrendatorer var svåra vid den här tiden, för det fanns ingenting som reglerade deras rättigheter. Det enda som fanns var det som stod i kontraktet med jordägaren, resten var godtycke, kommenterar han. Möjligheten att arrendera, och bruka någon annans jord har funnits väldigt länge - däremot är begreppet arrendator ganska nytt. -Om man med arrende menar riktiga fungerande kontrakt mellan två likvärdiga parter så är det en ganska sen konstruktion som i praktiken uppstår först i slutet av 1800-talet. Innan dess, från 11-1200 talet redan, fanns det mer feodala arrenden då arrendatorn var underordnad jordägaren. Arrendatorerna kallades då landbor, och de kunde lyda under kronan eller adeln. -De som lydde under adeln kallades senare för frälsebönder och kom att leva under fruktansvärt otrygga förhållanden, säger Mats Olsson. -Det är först under 1700-talet som vi finner skrivna kontrakt, och de kan ha formuleringar som handlar om att landbon ska tillträda vid en viss tid, han skulle utföra dagsverken på adelsmannens huvudgård "...när jag kallar", och i övrigt visa "...lydighet inför herrskapet." Först från 1800-talets mitt började kontrakten reglera hur många dagsverken som arrendatorn skulle göra och hur länge kontraktet skulle gälla, men fortfarande var alltsammans bara en fråga om vad jordägaren och arrendatorn kom överens om. Det fanns ingen juridik, inga lagar, som stadgade hur förhållandet mellan de två parterna skulle vara. - Den lagliga regleringen låter vänta på sig till 1900-talet säger Mats Olsson. Det enda som fanns reglerat var det som kallas "Laga Fardag" och det var den 15 mars året efter man blev uppsagd. Blev man uppsagd var det datumet då man måste ha flyttat. I det svenska samhället, som var reglerat i varje liten detalj, så var alltså det mest grundläggande av allt, alltså frågan om hur jorden skulle brukas, inte omfattat av andra regler än dem som handlade om själva äganderätten. Mats Olsson tror att det kan bero på att de svenska självägande bönderna var så starka. Sverige är ett särfall när det gäller arrendatorernas svaga ställning, menar han. -Alla länder i Europa som har haft godssystem och arrendatorer, utom Sverige, har haft en jordreform med rätt till friköp och omfördelning av jordägandet. -Att det var så tror jag beror på en paradox, säger Olsson. -Eftersom vi hade en relativt stor självägande bondeklass så var det deras intressen som stod i fokus och arrendatorernas intressen har glömts bort. Under 1800-talet var det tuffare att vara arrendator i Sverige än i andra europeiska länder. -Under 1900-talets gång kommer gradvis en reglering men den är hela tiden på jordägarnas villkor eftersom vi aldrig får rätt till friköp så som arrendatorerna fick i Tyskland, Danmark, Finland. - Det som förändrades till det bättre var att det blev svårare att arrendatorer under 1900-talet. Det har hänt i den svenska historien att arrendatorer försökt strida för att få äganderätt till den jord de brukade, precis som skedde i andra europeiska länder. Vid de tillfällena kan man se att det finns vissa jordägare som är extra illa sedda av arrendatorerna. Mats Olsson berättar om den så kallade frälsebonderörelsen på 1770-talet då man på vissa gods gick så långt att man vägrade att utföra dagsverken. På 1811-talet inträffade ett uppror, som egentligen startade som en protest mot utskrivningar till militären men som snart blev ett allmänt uppror mot adel och präster. Det sista stora upproret inträffade på 1860-talet och kallades "Den Tullbergska rörelsen" då arrendatorerna krävde att få köpa loss jorden. Upproret misslyckades eftersom det ju inte fanns någon lag som stödde deras krav. Det var äganderätten till jorden som var reglerad i lag, och adeln hade särskilda privilegier i jordägandet som i så många andra fall. - Från och med 1700-talets början så definieras all jord som adeln äger som perfekt, privat äganderätt i deras hand, berättar Mats Olsson. I adelsprivilegierna så som de formulerades av kungen 1723 står det "Vad han gör med sina gods bryr jag mig inte om." Adelsmannen hade rätt att göra sitt gods så "nyttigt" han kunde och i det ingick att han fick lov att avhysa arrendatorer och göra precis vad han vill med det. Om jordägaren och arendatorn var överens kunde arrendatorn sitta kvar på jorden länge, och kanske kunde nästa generation till och med ärva arrendet. Men under 1800-talet blir det allt fler jordägare som drar in sin mark för att driva den själv, i storjordbruk. - Under 1800-talets gång så avhystes ungefär hälften av arrendatorerna från de gårdar de drivit, säger Mats Olsson. När det inte blev några dagsverken gjorda behövde man ju ny arbetskraft. Därför infördes statarsystemet, som innebar att man anställde lönearbetare på gårdarna. Man skulle kunna tänka sig att det var de gamla frälsebönderna som blev statare på sina gamla marker, men så enkelt var det inte. - Jag har studerat detta och det är sällan som någon arrendator tar tjänst som statare på den jord han själv brukat. De försökte ofta flytta, det har nog något med stolthet att göra, gissar Olsson. -Däremot så ser man ofta deras söner och döttrar som statare. Det finns inga noggranna studier på hur arrendesystemen skilde sig i olika delar av landet. Men man vågar ändå säga, menar Mats Olsson, att på de ställen där adeln var stark var det tuffare att vara arrendator. Skåne, Halland, Sörmland, och Stockholmstrakten var exempel på sådana områden, och där bröts också arrendekontrakten i stor skala i mitten av 1800-talet. - I Brännkyrka socken till exempel avhyses varenda arrendator under den här perioden, och det finns inte en enda småbonde kvar - all jord läggs under stordrift, säger Mats Olsson.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: David Rasmusson och Peter Öberg    Sänds även i natt kl. 02.02 och på lördag kl. 12.05.

Fritid och hobby

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Folke Schimanski växte upp i Tyskland på 30-talet med en far som var aktiv i Hitlers nazistparti. Under hela sitt liv har han sedan brottats med skuldkänslor och frågan om sin egen roll i historien. I slutet av andra världskriget räddades Folke Schimanski från Berlin tillsammans med sin mamma och storasyster med Röda Korsets vita bussar. De var flyktingar, men inte judar utan utlandssvenskar, och som sådana högprioriterade i Folke Bernadottes räddningsaktion. - När det gäller förhållandet till nazismens offer, så är ju jag inte en del av dem. Och jag är heller inte en del av vad min far representerade, att efter kriget inte kunna erkänna sin skuld. Jag står i ett ingenmansland, säger Folke. Folke Schimanskis far var medlem i Hitlers nazistparti. På 1970-talet kom också hans syster Vera Oredsson att bli känd ledare för det svenska nazistiska Nordiska Rikspartiet. Idag jobbar Folke med skulden. - Det är ju inte någon plikt, att jag ska behöva plikta för att jag har vuxit upp i den här familjen. Men man kan ändå se det som en uppgift i livet, att man vill ta konsekvenserna av det på något sätt...kompensera, säger han. Programmet sändes första gången som en P4 Dokumentär, 19 september 2015. Reporter Lotta Malmstedt. Sänds även kl. 20.03 och natt mot onsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Kultur

Kultur

"Marsyas, inskriven" av Katarina Frostenson Uppläsare: Katarina Frostenson Diktsamling: "Sånger, formler" Förlag: Wahlström & Widstrand 2015 Katarina Frostensons senaste diktsamling "Sånger och formler" som utkom i september, nominerades till Sveriges Radios Lyrikpris 2015. Musik Anouar Brahem: Vague Exekutör Francois Couturier, piano, Jean-Louis Matinier, dragspel Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Om hur den pseudovetenskapliga läran kommunikologi sprids inom företag, kommuner och landsting - trots att den i viktiga delar bygger på felaktigheter och motsätter sig en oberoende granskning. Kommunikologerna säger att de genom att ha sammanfattat forskning från flera olika områden har identifierat så kallade framgångsnycklar. Genom att använda nycklarna inom allt från personalutveckling och klassrum till terapisamtal kan användarna få ett lyckligare och mer välbalanserat liv. Nycklarna påstås hjälpa mot så gott som allt. De som gått kurserna är lyriska. Andra jämför det med en sekt. Men trots att kommunikologin påstås bygga på forskning så motsätter sig grundarna en oberoende granskning. När seriösa forskare inom psykologi söker svar får de veta att de inte förstår - eftersom de inte är gått kurserna i kommunikologi. Peter Malmsjö och Hans Revenhorn på stadsbyggnadskontoret i Norrköping kan inte tala om vad kommunikologi är för något, men köper ändå in det för stora belopp. Psykologen och forskaren Mattias Lundberg är kritisk till hur skattepengar läggs på oseriösa metoder. De två grundarna av kommunikologi, Truls Fleiner och Jorun Sjöbakken, förklarar varför oberoende forskare inte kan granska kommunikologin. Reporter: Marcus Hansson Sänds även i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Nyhetsprogram David Bowie har avlidit. Mia Gerdin, Robert Jonsson och Gunnar Bolin kommenterar hans konstnärsskap.

Kultur

Maria Edström om Lotta Lotass "Örnen" och en viktig kontrast mellan Lotass skrivande och vår tids besatthet vid "berättelsen" som fenomen. Sänds även kl. 20.45 och kl. 00.45.

Kultur

För att bli en framgångsrik elitidrottare behövs inte bara talang utan också rätt föräldrar, och så handlar det om hur du lyckas i förhandlingar både hemma vid köksbordet och i gisslansituationer. Zlatan, Charlotte Kalla, Carolina Klüft - för att bli en framgångsrik elitidrottare är det ofta bra att inte specialisera sig på en viss idrott för tidigt och ha rätt föräldrar. Det säger PG Fahlström  som är en av författarna till en ny studie om svenska elitidrottares idrottsval och specialisering. Metoderna för att lyckas i förhandlingar är ofta desamma oavsett vilken typ av förhandling det handlar om. Det berättar Lars-Johan Åge som forskar om just förhandlingar, och han tipsar om vad du bör tänka på när du förhandlar med tonåringen hemma eller om du råkar ut för en gisslansituation. Programledare är Urban Björstadius. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natten mot onsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med anledning av musik- och stilikonen David Bowies död sänder Kulturradion ett extrainsatt program. Kommentarer, favoritlåtar och en borttappad intervju. På måndagsmorgonen kom beskedet att David Bowie gått bort i cancer. Hans släpptes så sent som i fredags och recenserades av Mia Gerdin i Kulturnytt i P1. Möt bland andra kulturredaktionens Anneli Dufva, Gunnar Bolin, Mia Gerdin och Anna Tullberg i ett extrainsatt kulturprogram till minne av en av populärkulturens allra största ikoner. Gästar programmet gör även musikjournalisten Lisa Wall från P2 Malmö, som har med sig en "borttappad intervju" från 2002, där Bowie konstaterade att han alltid skriver låtar med samma tematik, om människans isolering och hennes plats i universum. Han vill även ta av sig den hjältegloria som många velat placera på honom. Lyssna på hela intervjun i ljudklippet ovan. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius Missa inte! Massor av bonuslyssning i länkarna nedan. Sänds även kl. 18.15.

Kultur

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Varför så lite Karin Juel? Varför så mycket sociala medier? Och borde inte SR-journalisterna visa sin politiska färg? I dag var det dags för den årliga frågestunden med Sveriges Radios vd Cilla Benkö. Lyssnarna passade på att ställa frågor om programmen i Sveriges Radios kanaler: Varför hänvisar ni till sociala medier hela tiden? Hur oberoende är ni egentligen när era journalister inte måste berätta var de står politiskt? När är det motiverat att sända extra? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist Hör gärna av dig till oss! Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Nyhetsprogram David Bowie - runa, filmer med Bowie och internationella reaktioner. Marianne Lindberg de Geer slutar på Kulturhuset Stadsteatern. Gunnel Vallquist har avlidit. Sänds även kl. 21.35.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Stockholmspolisen anklagas för att ha mörkat trakasserier och sexövergrepp på unga flickor. Ikonen David Bowie är död. Hör försvarsministern om hur Sverige ska försvaras. Inom skolans värld finns nästan ingen information att få om apatiska barn. Författare och flyktingar i Wuppertal. Fredssamtal om Afghanistan.

I dag finns det ganska god kunskap inom vården om de barn som blir apatiska inom sjukvården, men inom skolans värld finns det nästan ingen information att få om apatiska barn. För 3 år sedan fick Bodil veta att hon skulle börja med hemundervisning åt en apatisk flicka. Trots att hon inte riktigt visste hur hon skulle gå till väga började hon undervisa flickan, som till att börja med inte reagerade alls på hennes närvaro utan satt uttryckslös i sin rullstol. När Sarah så småningom tillfrisknade hade hon på något sätt som varken Sarah eller Bodil helt kan förklara lärt sig tala svenska. Vår reporter har träffat dem båda. För att skydda flickan säger vi bara deras förnamn. Reportage av Johanna Sjövall.

I Tyskland spelar erfarenheterna från andra världskriget fortfarande en betydande roll. Dagens stora flyktingströmmar får många tyskar att minnas egna umbäranden under kriget, det var många som tvingades i exil undan förföljelser. I dag kan kulturen skapa broar mellan det förgågna och nuet. Vår Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt besökte en författarträff i staden Wuppertal.

I skuggan av massövergrepp på nyårsnatten i tyska Köln, kommer uppgifter att Stockholmspolisen nu anklagas för att ha mörkat trakasserier och sexövergrepp på unga flickor. De ska ha ägt rum under en stor ungdomsfestival i Stockholm i somras och det är flyktingungdomar som pekas ut. Vi har misslyckats i kommunikationen men jag vill inte kalla det mörkning, säger polisen i dag. Men har de påstådda övergreppen tystas ner? Hör Anders Ygeman, inrikesminister, Kristian Frödén, polis och Fredrich Bombosch, journalist på Berliner Zeitung, en av de stora dagstidningarna i Berlin.

I dag möts försvarspolitiker, debattörer och journalister på årliga "Folk och Försvar". Det handlar bland annat om NATO, värnplikten och vår alliansfrihet. Vad vill Sverige? Hör Peter Hultqvist, försvarsminister.

Världsstjärnan, popgeniet och ikonen David Bowie är död. Nu hyllas han av hela musikvärlden. Hör artisten Thomas di Leva och Thomas Bossius, docent i musikvetenskap och Bowie-fan.

Fredssamtal om Afghanistan startar i dag i Pakistan. För första gången deltar USA och Kina i samtalen tillsammans med Pakistan och Afganistan. Syftet med samtalen är att få igång en fredsprocess mellan den afganska regeringen och talibanerna. Hör Ann Wilkens, tidigare ambassadör i Pakistan och Afganistan.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Stockholmspolisen anklagas för att ha mörkat trakasserier och sexövergrepp på unga flickor. Ikonen David Bowie är död. Hör försvarsministern om hur Sverige ska försvaras. Inom skolans värld finns nästan ingen information att få om apatiska barn. Författare och flyktingar i Wuppertal. Fredssamtal om Afghanistan.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyhetsprogram David Bowies bortgång - reaktioner i USA, England och övriga västvärlden. Sänds även kl. 23.50.

Kultur

Med anledning av musik- och stilikonen David Bowies död sänder Kulturradion ett extrainsatt program. Kommentarer, favoritlåtar och en borttappad intervju. På måndagsmorgonen kom beskedet att David Bowie gått bort i cancer. Hans släpptes så sent som i fredags och recenserades av Mia Gerdin i Kulturnytt i P1. Möt bland andra kulturredaktionens Anneli Dufva, Gunnar Bolin, Mia Gerdin och Anna Tullberg i ett extrainsatt kulturprogram till minne av en av populärkulturens allra största ikoner. Gästar programmet gör även musikjournalisten Lisa Wall från P2 Malmö, som har med sig en "borttappad intervju" från 2002, där Bowie konstaterade att han alltid skriver låtar med samma tematik, om människans isolering och hennes plats i universum. Han vill även ta av sig den hjältegloria som många velat placera på honom. Lyssna på hela intervjun i ljudklippet ovan. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius Missa inte! Massor av bonuslyssning i länkarna nedan. Från kl. 14.03.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Uppror inom Polisen sedan informationsdirektören skickat hotfullt mejl om läckor. Fullständig förvirring om utmärkelsen Årets förvillare. Och vilka röster tystnar när skolor sluter sig? Hot mot polisvisselblåsare och barns rätt att höras Uppror inom Polisen sedan informationsdirektören skickat hotfullt mejl om läckor inom myndigheten. Är det fritt fram att visselblåsa inom Sveriges största myndighet? Förvirringen var fullständig när utmärkelsen Årets förvillare skulle annonseras. Och om barnens yttrandefrihet. Vilka röster tystnar när skolor sluter sig efter dåden i Trollhättan? Hård kritik mot polisledningen efter hotfullt mejl om visselblåsare Knappt hade julefriden hunnit landa när Aftonbladet i mellandagarna publicerade nyheten om att en chef inom polisen anmälts och utretts för barnpornografibrott. En granskning som har rest många frågor om hur polisen hanterat ännu ett prekärt ärende inom kåren. Både hos poliser och journalister har avslöjandet i veckan väckt starkt missnöje med polisens kommunikativa förmåga. Ett maniskt kontrollbehov, toppstyrning och bristande förståelse för de regionala förutsättningarna är några av anklagelserna. Och som grädde på kritikmoset kom ett hotfullt mejl som på nyårsafton skickades från den nya organisationens informationsdirektör. Vad är egentligen polisledningens inställning till visselblåsare och information till medier? Reporter Johan Cedersjö. Falskt pressmeddelande om utmärkelse för kritiserad journalistik Så här i januari fylls tablåerna med galor inom musik, sport och film. Förra årets prestationer ska hyllas med fanfar och pokal och förra årets floppar skickas tillbaka till någon grådeppig replokal. Och för journalistiken blev det i veckan full pott när föreningen Vetenskap och folkbildning delade ut sina årliga utmärkelser årets folkbildare och det lite mindre prestigefulla årets förvillare. För Sveriges Radio lyckades med konststycket att kamma hem både årets ros och årets ris. Men vägen dit var lång. För innan klarhet hade ordnats om vilka pristagarna egentligen var, skedde något du aldrig kunnat ana. Reportrar Gustaf Rosensköld och Lasse Truedson. Vad händer med barns rätt att höras när skolor sluter sig? I dagarna har många av Sverige elever dragit på sig ryggsäcken för att påböra en ny skoltermin. Efter dådet i Trollhättan i oktober har säkerheten och tryggheten på svenska skolor varit i stort medialt fokus. I veckan rapporterade Ekot att vakter även fortsättningsvis kommer bevaka Kronans skola i Trollhälltan. Det finns självklart förståelse för den lokala oron. Men här på Medierna funderade vi över andra sidan av myntet. För i takt med att säkerhetsrutiner stramas upp förändras också öppenheten. Och skolor har dom senaste åren blivit en allt mer stängd plats för journalister. Och att intervjua barn omgärdas idag av många hinder. Reporter Erik Petersson. Från i lördags.

Aktualiteter, Repris

Från kl. 11.35.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Folke Schimanski växte upp i Tyskland på 30-talet med en far som var aktiv i Hitlers nazistparti. Under hela sitt liv har han sedan brottats med skuldkänslor och frågan om sin egen roll i historien. I slutet av andra världskriget räddades Folke Schimanski från Berlin tillsammans med sin mamma och storasyster med Röda Korsets vita bussar. De var flyktingar, men inte judar utan utlandssvenskar, och som sådana högprioriterade i Folke Bernadottes räddningsaktion. - När det gäller förhållandet till nazismens offer, så är ju jag inte en del av dem. Och jag är heller inte en del av vad min far representerade, att efter kriget inte kunna erkänna sin skuld. Jag står i ett ingenmansland, säger Folke. Folke Schimanskis far var medlem i Hitlers nazistparti. På 1970-talet kom också hans syster Vera Oredsson att bli känd ledare för det svenska nazistiska Nordiska Rikspartiet. Idag jobbar Folke med skulden. - Det är ju inte någon plikt, att jag ska behöva plikta för att jag har vuxit upp i den här familjen. Men man kan ändå se det som en uppgift i livet, att man vill ta konsekvenserna av det på något sätt...kompensera, säger han. Programmet sändes första gången som en P4 Dokumentär, 19 september 2015. Reporter Lotta Malmstedt. Från kl. 11.03.

Sociala frågor, Repris

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Maria Edström om Lotta Lotass "Örnen" och en viktig kontrast mellan Lotass skrivande och vår tids besatthet vid "berättelsen" som fenomen. Från kl. 13.20. Sänds även kl. 00.45.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Från i fredags.

Underhållning

Nyhetsprogram David Bowie - runa, filmer med Bowie och internationella reaktioner. Marianne Lindberg de Geer slutar på Kulturhuset Stadsteatern. Gunnel Vallquist har avlidit. Från kl. 15.45.

Kultur, Repris

Om förnöjsamhet. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans forskningsområden är islamisk/muslimsk idéhistoria och berör också muslimskt nytänkande i kontrast till en traditionell och fundamentalistisk tolkning av islam. Vid 16 års ålder kom han till Sverige i slutet av 1970-talet. Han har varit sommarpratare på Sveriges Radio och är aktiv samhällsdebattör i frågor kring integration och utvecklingen i muslimska länder. Han är tvåspråkig och för att underhålla sina båda språk, persiska/farsi och svenska har han utvecklat intresset att läsa böcker, fackböcker eller skönlitteratur. Annars är hans främsta intresse klassisk persisk poesi. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Uppläsare: Katarina Frostenson Diktsamling: "Sånger, formler" Förlag: Wahlström & Widstrand 2015 Katarina Frostensons senaste diktsamling "Sånger och formler" som utkom i september, nominerades till Sveriges Radios Lyrikpris 2015. Musik Anouar Brahem: Vague Exekutör Francois Couturier, piano, Jean-Louis Matinier, dragspel Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Nyhetsprogram David Bowies bortgång - reaktioner i USA, England och övriga västvärlden. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris