SR, P1 2016-01-16

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Helena von Zweigbergk längtar efter nyanser, Göran Everdahl undrar om vi fått "triss i nojor" och Jessika Gedin längtar efter fulheten som en ny generösare livsstil. Veckans spanarpanel och spaningar:Helena von Zweigbergk: "Extremt inne" Länge har ordet "extremt" varit det vanligaste skrytet och tillmälet. Men nu tror Helena på en längtan efter nyanser, en "nyansism", en  ny tid som präglas av nyfikenhet, lyssnande och omsorgsfulla ordval. Göran Everdahl: "Triss i nojor" Populärkulturen har länge varit fixerad vid olika nojor, tvångstankar som kan bottna i tidens alla deprimerande dystopier. Men när världen väl slutat deppa kommer nojorna att ersättas av solig optimism.      Jessika Gedin: "När fulheten kom till byn" (Glasnost i skönhetsdiktaturen) Efter sekler av en ständiga strävan efter skönhet anar Jessika Gedin att fulheten blir en ny generösare livsstil som tillåter oss vara precis så fula och misslyckade på utsidan, som vi känner oss på insidan. I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på  ? Från kl. 15.04. Sänds även kl. 10.03 och på söndag kl. 21.03.

Underhållning, Repris

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Radiopsykologen Allan Linnér svarar på lyssnarnas frågor. Linda är sjukskriven sen flera år pga utmattning. Just nu lever hon ett mycket begränsat liv, som om hon hade en fotboja. Hon vill tillbaks till sitt gamla liv, men vet inte hur. Linda vill mer än vad hon klarar av. Så fort hon anstränger sig för mycket stänger hjärnan av och hon somnar. Om hon tar en  promenad, som hon gjorde förr, måste hon vila i dagar efteråt. Samtidigt vill hon vara en stödjande och busig mamma till sina två barn. Hur ska hon komma vidare  - till både nytt jobb och ett aktivt socialt liv. För nu har hennes liv hamnat i baklås. Producent: Anna-Brita Lindqvist Från i torsdags.

Sociala frågor, Repris

Programledare: Tobias Svanelid. Stormaktsarkitekten Erik Dahlberghs bilder har beskyllts för att vara orealistiska, men tas nu i försvar i en aktuell bok. Dessutom granskas bioaktuella Suffragette. Erik Dahlbergh var arkitekten som bildsatte den svenska stormakten, men har beskyllts för att blåsa upp pompan och ståten i de avbildade 1600-talspalatsen. Nu vill historikern Jonas Nordin och konsthistorikern Börje Magnusson i boken Drömmen om stormakten ge Erik Dahlberghs verk upprättelse. - Visst finns det överdrifter, men sammantaget är Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna en fantastisk källa till hur den svenska stormaktstiden såg ut, menar Jonas Nordin. Dessutom granskas bioaktuella Suffragette, filmen om de brittiska kvinnornas rösträttskamp. Genushistorikerna Christina Florin och Kjell Östberg är positivt överraskade av den mångfacetterade bild av historien som filmen lyckas skildra. Programledare är Tobias Svanelid. Från i torsdags. Sänds även lördag kl. 18.15.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Hur kommer framtidens matbutiker se ut? Vad finns det för trender? Vad händer i Sverige och vad händer i andra länder? Vad kommer att dyka upp hos oss? Hur vill vi att framtidens matbutiker ska se ut? Vill vi ha små livsmedelsbutiker nära där vi bor? Eller stora supermarkets med jättesortiment? Följ med till Rom i Italien och till Eataly, ett jättelikt mattempel, stort som det stora Åhléns i Stockholm - men bara ägnat åt mat. Massor med affärer och ett 20-tal restauranger, barer och caféer. Hör också Susan Karling, journalist med butiker som specialitet, berätta om trender i de länder som går före oss i utveckling. - De stora butikerna utanför städerna backar. Och de bostadsnära butikerna ökar, berättar hon. Dessutom kommer matlagningskurser i butikerna. Följ också med till ett av företagen som säljer mat på nätet. Mat på nätet ökar med 40 procent och spås en ännu bättre framtid. Men hur funkar det egentligen? Från i torsdags. Sänds även på söndag kl. 13.30.

Fritid och hobby, Repris

Från bronslur till Bellman. Podden som frågar sig varför det lät som det lät och som tar ett helhetsgrepp om den svenska musikhistorien. Från i torsdags. Sänds även natt mot måndag kl. 00.02.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Veckomagasinet sammanfattar granskningen av neuromyter som sprids av kommunikologer, pratar skidåkning i iskyla och tar reda på hur forskning kring en legendarisk artist kan gå till. Elever som kryper på golvet och gör korsvisa rörelser gynnar deras inlärning, påstår kommunikologer. Men det här är en helt ovetenskaplig lära som bygger på neuromyter, visar Vetenskapsradions granskning. Och ska lärare tvingas gå kurser där tankeöverföring ingår som en övning? Lena Adamsson, direktör på Skolforskningsinstitutet kommenterar hur den pseudovetenskapliga läran spridit sig till skolans värld. Veckomagasinet berättar också om framsteg för att bota matallergier, hur skidåkare klarar kylan och hur man kan ägna sig åt alternativ forskning om David Bowie. Dessutom rapporterar Johan Bergendorff om falska läkemedel i Zambia. Från igår. Sänds även söndag kl. 07.15.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Evert Taube vistades i Argentina 1910-1915. Följ med ut på Pampas milsvida grässlätter och hälsa på i Samborombon hos ättlingarna till "Carmencita." Ciceron är Ulla Strängberg. Evert Taube är en omistlig byggsten i det svenska folkhemmet. Konstnären, poeten och reseskildraren Taube sjöng sig rakt in i svenskarnas hjärtan. Mycket av inspirationen till sina visor och berättelser hämtade han från åren i Argentina (1910-1915).  Han mönstrade av "Princess of Wales" och slog sig fram i Buenos Aires, på den tiden  framtidslandet för många, som  bl a spårvagnskonduktör och flasksköljare på ett bryggeri.  Tangon, gauchos, Pampas hägrande horisonter - allt tog han till sig när han arbetade med de stora utdiktningsprojekten för att förhindra översvämningarna - och avancerade raskt till förman. Här, i Samborombon-landet, träffade han den 15-åriga Cecilia som skulle bli förebild för Carmencita i den kända visan. Ulla Strängberg besökte släktgården Estancia San Martin och tog en ridtur i Everts fotspår med Cecilias barnbarn, Martin Céspedes, som fortfarande driver gården. En Estancia, "som är förfärligt stor" med om inte "tjugotusen kor" så i iallafall femton hundra... Ulla Strängberg Sveriges Radio Jönköping Från i tisdags.

Kultur, Repris

Joseph LeDoux är känd bland hjärnforskare. Han forskar om hur hjärnan hanterar faror och hot. Och så har han ett rockband - Amygdaloids - som spelar hjärnlåtar. Jospeh LeDoux forskar vid New York University, och även om han ofta har kallats rädsleforskare, så forskar han faktiskt inte om rädslor, säger han. Han studerar hur hjärnans omedvetna system hanterar faror och hot, bland annat i hjärndelen amygdala. - Rädsla är det vi känner när det äntligen går upp för den medvetna hjärnan att det finns en fara, men det är inte den känslan jag studerar, säger han. Utöver att skriva böcker och medverka i tv-program om hjärnan, bland annat, försöker han också nå ut med kunskap om hjärnan och medvetandet på ett lite ovanligare sätt. På senare tid har han tagit upp ungdomens rockdrömmar, och bildat ett band - Amygdaloids. Men nästan alla bandmedlemmarna är hjärnforskare och de skriver låtar om hjärnan. Programmet sändes första gången i oktober 2015. Lena Nordlund Från i söndags. Sänds även kl. 16.35 och kl. 02.50.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Enligt nordkoreanska myndigheter har landet utfört en provsprängning av en vätebomb, men stämmer det? Ett nätverk av forskare runtom i världen söker sanningen. Några av dem finns på svenska FOI. Nyligen utförde Nordkorea vad de hävdar var en provsprängning av en vätebomb, ett vapen som använder fusion och kan ha en mycket större sprängkraft än en fissionsdriven atombomb. Att en stor explosion har skett är tydligt, men det är ännu oklart vad som sprängdes. För att få svaret krävs data som kan koppla explosionen till utsläpp av radioaktivitet. Det berättar Anders Ringbom som är forskningschef på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och som arbetar med att upptäcka provsprängningar av kärnvapen. Det svenskutvecklade systemet SAUNA används runt om i världen för att spåra radioaktivt xenon i luften, och Anders Ringbom hoppas att vädret ska hjälpa forskarna samla in ädelgasen från provsprängningen. Om det lyckas kanske vi kan få svaret på om det var en vätebomb som exploderade. En sådan kan byggas för att få betydligt större explosionskraft än den som fanns i atombomberna som fälldes under andra världskriget, berättar Martin Goliath som är chef på enheten för kärnvapenfrågor på FOI. Reporter: Tobias Abrahamsson Från i går.

Vetenskap, Repris

Från 24/12.

Kultur, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Om fördröjd tillfredsställelse och mening. Maja Runeberg är skådespelare vid Norrbottensteatern. Hon tycker att en av de bästa sakerna med att arbeta med teater är att det är som att leva andra människors liv i miniatyr, vilket ger en ständigt ökande insikt om andras livsvillkor. Det ger ny föda till drömmen om att en dag bli en vis gumma. Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturpanelens experter Susanne Åkesson, Lennart Engstrand och Mikael Sörensson samlas i det tropiska växthuset i Lund för att svara på lyssnarfrågor. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Fritid och hobby

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Naturpanelens experter Susanne Åkesson, Lennart Engstrand och Mikael Sörensson samlas i det tropiska växthuset i Lund för att svara på lyssnarfrågor. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Sänds även i en förkortad version kl. 21.03 och i natt kl. 04.15.

Fritid och hobby

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Sänds även kl. 20.50.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om hotet mot demokratin i vårt grannland Polen. Vad är det som sker i landet som setts som en framgångssaga sedan EU-inträdet? Och vem är Jaroslaw Kaczy?ski? Konflikt från Upprorstorget i Warszawa. Konflikt sänder från anrika kafé Wedel intill Upprorstorget i centrala Warszawa. De kontroversiella lagändringarna - som regeringspartiet Lag och Rättvisa med partiledaren Jaroslaw Kaczy?ski i spetsen har genomfört på kort tid - står i fokus. Gäster i programmet är Dorota Nygren, journalist vid den polska public service-radion och Peter Johnsson, journalist och författare, som bott i Warszawa i 35 år. Vem är egentligen Jaroslaw Kaczy?ski? Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson tecknar ett porträtt av partiledaren som kallas "Kungen av Polen", som styr landet trots att han varken är premiärminister eller president. EU-kommissionen skickade i veckan en skarp signal till Polen när man inledde en preliminär granskning av om Polen åsidosatt demokratiska principer. Vad betyder det för Polens relation till EU? Konflikts Anja Sahlberg träffade statsvetaren Renata Mienkowska på universitetet i Warszawa. Den här helgen invigs det europeiska kulturhuvudstadsåret i den polska staden Wroclaw, där den omåttligt populära teatr Polski nyligen hamnade i blåsväder efter att Polens kulturminister uttalat sig om innehållet i en av teaterns uppsättningar. Sveriges Radios kulturkorrespondent Lisa Bergström besökte teatern för att samtala om konstnärlig frihet och det politiska läget i Polen Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Hos Ingvar Storm. Helena von Zweigbergk längtar efter nyanser, Göran Everdahl undrar om vi fått "triss i nojor" och Jessika Gedin längtar efter fulheten som en ny generösare livsstil. Veckans spanarpanel och spaningar:Helena von Zweigbergk: "Extremt inne" Länge har ordet "extremt" varit det vanligaste skrytet och tillmälet. Men nu tror Helena på en längtan efter nyanser, en "nyansism", en  ny tid som präglas av nyfikenhet, lyssnande och omsorgsfulla ordval. Göran Everdahl: "Triss i nojor" Populärkulturen har länge varit fixerad vid olika nojor, tvångstankar som kan bottna i tidens alla deprimerande dystopier. Men när världen väl slutat deppa kommer nojorna att ersättas av solig optimism.      Jessika Gedin: "När fulheten kom till byn" (Glasnost i skönhetsdiktaturen) Efter sekler av en ständiga strävan efter skönhet anar Jessika Gedin att fulheten blir en ny generösare livsstil som tillåter oss vara precis så fula och misslyckade på utsidan, som vi känner oss på insidan. I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm.  Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1.  Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på  ? Från i går. Sänds även på söndag kl. 21.03.

Underhållning, Repris

Kulturredaktionen gör nedslag i konst-, film-, litteratur-, teater-, musik-, arkitektur- och TV-historien och lyfter fram kända verk. Vi utnämner också moderna klassiker. Sänds även i morgon kl. 07.05 och kl. 19.50.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Skildrar och granskar det som sker i medierna i vid bemärkelse, allt från tv-trender till hotad yttrandefrihet och nya medier på nätet. Här får du höra raka reportage och intervjuer som tar dig bakom kulisserna på medieredaktionerna. Vad visste DN när - om sextrakasserierna i Kungsträdgården I söndags berättade DN att unga tjejer i somras utsatts för systematiska, sexuella ofredandanden på en festival i Stockholm. Något som polisen, enligt tidningen, mörkat. Nyheten spreds snabbt, inte minst för likheterna med händelserna i Köln. Men nästan samtidigt som avslöjandet, kom det även uppgifter om att tidningen kunnat berätta om det här redan i augusti. En anonym källa berättade att hen tipsat tidningen. Dagens Nyheter har i veckan slagit ifrån sig. Medgett att dom fick ett tipset, men att dom inte kunde få det bekräftat. Men vad visste egentligen DN om övergreppen? Och varför kunde dom inte få bekräftelse på uppgifterna, som i efterhand visat sig var kända hos många? Reporter Erik Petersson.  Lokaltidningen spräckte världsnyheten   Händelserna i Kungsträdgården kom i ett nytt ljus när massövergreppen i Köln spreds över världen. Köln blev en referenspunkt, skapade det för nyhetsrapportering så viktiga sammanhanget. Det var inte bara sexuella trakasserier, det var trakasserier på ett nytt sätt. Samordnade, omringande.  Det finns många likheter mellan händelserna i Sverige och Tyskland. Inte bara i vad som faktiskt hänt, utan också hur det debatterats, rapporterats och pekats finger mot polisen. Vår reporter Jonna Westin såg likheterna och ringde i veckan upp den tyska lokaltidning i Köln som var först med världsnyheten. Nya nyheter om halvårsgamla händelser Att ungdomsfestivalen i Kungsträdgården hade problem med sexuella trakasserier var, som vi hört, välkänt redan i augusti. Det var tema på festivalen och arrangörna hade jobbat aktivt för att få bukt med problemet. Men utöver P3 Nyheter i Sveriges Radio bedömde uppenbarligen Sveriges samlade nyhetredaktörer att detta faktum, i just denna tid, inte var en nyhet värd att berätta. Men nu, januari 2016, sex månader senare, har den bedömningen uppenbarligen ändrats. Plötsligt är händelserna i Kungsträdgården förstasidor, löpsedlar och mittuppslag. Hur kommer det här sig? Varför kan samma händelse om sexuella trakasserier en dag vara ointressant för att ett annan vara sprängstoff? En enkel fråga - men bortom svaren med politiska förtecken om rasism eller mörkande åsiktskorridor som just nu sprids som en löpeld - finns knappast något enkelt svar. Reporter Johan Cedersjö. Sänds även i natt kl. 01.02.

Aktualiteter

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Vad händer i ekonomins värld i år? Lena Hagman, chefsekonom på arbetsgivarorganisationen Almega och Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, tittar i kristallkulan. Programledare Pär Ivarsson Sänds även kl. 18.40 och i natt kl. 01.40.

Ekonomi

Kultur

"Stängningsdags hos skomakaren" av Les Murray. Uppläsare: Torsten Wahlund Översättning: Stewe Claeson, Jonas Ellerström, Lars-Håkan Svensson Diktsamling: "Längre raklång" Förlag: Brombergs 2011 Musik Domenico Scarlatti: Aria ur Cembalosonat d-moll Exekutör Alexandre Tharaud, piano

Kultur

Svenska bönder som ägde sin egen jord var en stark grupp i det gamla Sverige. Men de jordbrukare som arrenderade någon annans mark hade en helt annan sits med mycket tuffare villkor. Ola Andersson föddes 1826 och var äldste son till dragonen Anders Rapp vid Skånska dragonregementet. Ola var en begåvad och ambitiös ung man som tog sig ur de fattiga förhållanden han växte upp under och kom att klättra så högt han kunde på samhällsstegen. Men gång på gång tog han stryk på grund av de tuffa och orättvisa arrendevillkor som gällde. Ola blev också militär likt sin far och bytte då namn till Olof Andreas Widtfeldt. Men ganska snart kom Olof att syssla med jordbruk efter att ha gått på lantbruksskola. Han var erkänt duktig och fick 28 år gammal sitt första arrendekontrakt. Det var på prästgården i Gullarp nära Eslöv där han efter några år friar till en av prästens döttrar. Torbjörn Malm som är släkt med Olof har följt det unga paret i arkivhandlingar och ser hur dom nappar på ett erbjudande från en av traktens stora landägare. - Det stället låg i närheten av slottet Trollenäs i Skåne, berättar Torbjörn Malm. Friherre Trolle ville öppna upp en ny utgård under Trollenäs, Asmundtorps ängar. Här fick Olof möjligheten att som förste arrendator bygga upp ett lantbruk. - Där fanns inga hus, varken boningshus eller uthus, berättar Torbjörn Malm som själv besökt området. I arrendekontraktet stod det att Olof skulle uppföra byggnader enligt de ritningar som Trolle tillhandahöll. Men eftersom arrendet var 110 hektar skulle boningshuset bli 20 meter långt och ladugårdarna 60 meter långa med murade gråstensväggar. Kontraktet som Olof fick var tufft. De första två åren behövde han inte betala något alls. Därefter skulle han betala mer och mer per tunnland för varje femårs period. Sen trappades summan upp från fyra, till fem, till sex, till tio och till tolv kronor per tunnland, berättar Torbjörn Malm. - För att göra det här måste han skaffa mycket folk så han lånade en hel del pengar. Och man kan säga att höjdpunkten i hans karriär var några år senare, år 1866, då Olof var med och startade Sparbanken i Eslöv. Olof ansågs vara en av ortens stormän och fick förtroendet att vara en av bankens huvudmän i 20 år, berättar Torbjörn Malm. Men från att ha gått ganska brant uppåt i karriären kom en vändpunkt. Olof upptäckte att kontraktet han hade tecknat var alldeles för tufft, och till slut blev det ohållbart för Olof och hans familj att bo kvar. Det blev konkursauktion efter 15 års slit på gården och hela familjen blev ställda på bar backe. Nu gällde det att hitta ett nytt ställe att arrendera. - Det fanns ett officersboställe i Åraslöv öster om Vinslöv som var ledigt och som Olof kunde arrendera under två år. Efter det skulle en ny auktion utlysas. Olof flyttar dit med hustru och de åtta barn som fötts på Asmundtorps gård. När det sen blev ny auktion 1875 förlorade Olof auktionen. - Det blev det andra arrendet han förlorade, berättar Torbjörn Malm. Men nu fanns ett annat officersboställe som tillhörde skånska husarregementet och låg i Hörja, nordväst om Hässleholm. Det arrendet hade varit utlyst ett tag men inte fått in några anbud. Olof läste igenom auktionskungörelsen som visade hur mycket åker och ängsmark som fanns tillgängligt. Utifrån dom uppgifterna räknade Olof ut att det borde gå att få lönsamhet på stället och lämnade ett anbud. Men Olof hade inte besökt Hörja och granskat markerna. - Anledningen till det var mitt i vintern och i och med att det låg snö på marken var det svårt att bedöma bördigheten, berättar Torbjörn Malm. Ganska snart upptäckte Olof att arrendet inte höll måttet. I hans beräkningar som var gjorda utifrån tidigare erfarenheter tyckte han sig se att de borde kunna bärga 150 lass hö. Men när han sen insåg att det inte skulle bli mer än 18 till 20 lass, vilket var alldeles för lite för att föda kreaturen, förstod Olof att han skulle gå i konkurs. - Men det här var inte nog, berättar Torbjörn Malm. Familjen drabbades av ytterligare en tragedi när hustrun Lovisa dog och lämnade Olof ensam med deras åtta barn. Sorgen över att ha förlorat sin livskamrat syns tydligt i de få ord som Olof omsorgsfullt skrivit på insidan av pärmen till hans Bibel. Min innerligt älskade Kära Hustru Luisa Catharina född Berg Ingick genom en Stilla död i den Ewiga roligheten Den 11 mars 1877 Kl 9 på eftermiddagen 43 år 7 månader och 8 dagar gammal djupt sörjd Saknad af mig och 8 barn, Fader, Syskon och Wänner. Herren gaf och Herren tog wälsignat Ware Herrens namn. Saliga äro de som i honom dö. Hörja Boställe 1877 O A Widtfeldt             Olof såg dystert på framtidsutsikterna och vände sig till myndigheterna för att få arrendet nedsatt, berättar Torbjörn Malm. - Det första som hände var att landshövdingen genom Hushållningssällskapet i Kristianstad Län utsåg besiktningsmän som åkte till Hörja för att mäta upp stället och granska dess bördighet. Besiktningsmännen konstaterade att det inte var möjligt att driva gården lönsamt med så hög arrendekostnad, och ansåg att arrendet borde nedsättas till mindre än hälften. - Visserligen var arealerna någorlunda korrekt angivna, men ängsmarken var grovt överskattad eftersom det mesta var ljunghed. Nästa instans, landshövdingen Trolle-Wachtmeister i Kristianstad, höll med besiktningsmännen i Hushållningssällskapet. Och så gick ärendet vidare till Kammarkollegiet som också dom höll med. Då sökanden på grund av vilseledande uppgifter som vid utarrenderingen lämnats om bostället, synes det finnas skäliga anspråk att bliva fri från arrendet. Kunglig Maj:t vill i enlighet med kammarkollegii hemställan härmed förslå Riksdagen att medgiva, att arrendet för bostället för återstående år av nu löpande arrendetid må utgöras med 600 kronor. Oscar II Här verkade det ju vara klart. Alla, från Hushållningssällskapet och landshövdingen till Kunglig Maj:t håller med om att arrendet var alldeles för tufft. Men det blev allt annat än enkelt för Olof. Kungen och regeringen skickade ärendet vidare till Riksdagen som i sin tur menade att detta skulle avgöras i domstol och så släppte de ärendet som en het potatis till Häradsrätten. Olov tvingades nu stämma motparten som var husarregementet och med det blev landshövdingen som tidigare hållit med Olof, hans motpart. I Häradsrätten vänder hela frågan. De hävdade då att Olof Widtfeldt borde ha efterlyst alla papper som fanns tillgängliga innan han skrev under. Dessutom tyckte de att Olof borde ha åkt till Hörja mitt i vintern och grävt i den frusna jorden för att se hur bördig marken var, berättar Torbjörn Malm. Till slut förlorade Olof även i Häradsrätten. - Men han var inte nöjd med detta utan överklagade till Hovrätten och förlorade även där. Då gick han vidare till Högsta Domstolen och förlorade igen. - Då fanns det ingen annan utväg än att begära sig själv i konkurs, berättar Torbjörn Malm. Det här blir Olofs andra konkurs och det är tredje gången han tvingas lämna ett arrendeställe. Men nu har Olof ingen ork kvar. Familjens tillhörigheter säljs på auktion och Olof han hamnar till slut i en djup depression. - Men när Olofs näst äldste son Helmer avslutar sitt kontrakt som artillerist övertalar han familjen att emigrera till Amerika. Hela familjen emigrerar och de hoppas på att komma till ett svenskt settlement i Nebraska. Men de kommer för sent. All jord är redan tingad. Olof och hans barn sökte sig vidare till ett annat området, ett irländskt settlement som hette O´Neill, och där slog de sig ned. - De närmaste åren lyckades Olof och hans äldste son bygga upp en vacker lantgård. De odlade upp bördig mark och kom att klara sig väl i det nya landet.   Olof kom aldrig hem till Sverige igen. Han dog 1911 vid 85 års ålder efter att ha ridit in till stan i vinterstorm. Olof var Torbjörn Malms farfars fars morbror och idag har Torbjörn kontakt med flera av Olofs ättlingar i USA. Sveriges arrendatorer hade sämst villkor i hela EuropaOlofs svåra tillvaro som arrendator berodde på att det, när han levde, egentligen inte fanns några lagar och regler som satte gränser för hur arrenden skulle se ut. Det berättar Mats Olsson som är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och som studerat arrenden bakåt i tiden. Han känner till Olofs historia, som han menar är osedvanlig olycklig. - Han hade otur eftersom han förlorade tre olika arrendekontrakt under 1800-talet. Det ser ut som att hans liv slås i spillror. Men förhållandena för arrendatorer var svåra vid den här tiden, för det fanns ingenting som reglerade deras rättigheter. Det enda som fanns var det som stod i kontraktet med jordägaren, resten var godtycke, kommenterar han. Möjligheten att arrendera, och bruka någon annans jord har funnits väldigt länge - däremot är begreppet arrendator ganska nytt. -Om man med arrende menar riktiga fungerande kontrakt mellan två likvärdiga parter så är det en ganska sen konstruktion som i praktiken uppstår först i slutet av 1800-talet. Innan dess, från 11-1200 talet redan, fanns det mer feodala arrenden då arrendatorn var underordnad jordägaren. Arrendatorerna kallades då landbor, och de kunde lyda under kronan eller adeln. -De som lydde under adeln kallades senare för frälsebönder och kom att leva under fruktansvärt otrygga förhållanden, säger Mats Olsson. -Det är först under 1700-talet som vi finner skrivna kontrakt, och de kan ha formuleringar som handlar om att landbon ska tillträda vid en viss tid, han skulle utföra dagsverken på adelsmannens huvudgård "...när jag kallar", och i övrigt visa "...lydighet inför herrskapet." Först från 1800-talets mitt började kontrakten reglera hur många dagsverken som arrendatorn skulle göra och hur länge kontraktet skulle gälla, men fortfarande var alltsammans bara en fråga om vad jordägaren och arrendatorn kom överens om. Det fanns ingen juridik, inga lagar, som stadgade hur förhållandet mellan de två parterna skulle vara. - Den lagliga regleringen låter vänta på sig till 1900-talet säger Mats Olsson. Det enda som fanns reglerat var det som kallas "Laga Fardag" och det var den 15 mars året efter man blev uppsagd. Blev man uppsagd var det datumet då man måste ha flyttat. I det svenska samhället, som var reglerat i varje liten detalj, så var alltså det mest grundläggande av allt, alltså frågan om hur jorden skulle brukas, inte omfattat av andra regler än dem som handlade om själva äganderätten. Mats Olsson tror att det kan bero på att de svenska självägande bönderna var så starka. Sverige är ett särfall när det gäller arrendatorernas svaga ställning, menar han. -Alla länder i Europa som har haft godssystem och arrendatorer, utom Sverige, har haft en jordreform med rätt till friköp och omfördelning av jordägandet. -Att det var så tror jag beror på en paradox, säger Olsson. -Eftersom vi hade en relativt stor självägande bondeklass så var det deras intressen som stod i fokus och arrendatorernas intressen har glömts bort. Under 1800-talet var det tuffare att vara arrendator i Sverige än i andra europeiska länder. -Under 1900-talets gång kommer gradvis en reglering men den är hela tiden på jordägarnas villkor eftersom vi aldrig får rätt till friköp så som arrendatorerna fick i Tyskland, Danmark, Finland. - Det som förändrades till det bättre var att det blev svårare att arrendatorer under 1900-talet. Det har hänt i den svenska historien att arrendatorer försökt strida för att få äganderätt till den jord de brukade, precis som skedde i andra europeiska länder. Vid de tillfällena kan man se att det finns vissa jordägare som är extra illa sedda av arrendatorerna. Mats Olsson berättar om den så kallade frälsebonderörelsen på 1770-talet då man på vissa gods gick så långt att man vägrade att utföra dagsverken. På 1811-talet inträffade ett uppror, som egentligen startade som en protest mot utskrivningar till militären men som snart blev ett allmänt uppror mot adel och präster. Det sista stora upproret inträffade på 1860-talet och kallades "Den Tullbergska rörelsen" då arrendatorerna krävde att få köpa loss jorden. Upproret misslyckades eftersom det ju inte fanns någon lag som stödde deras krav. Det var äganderätten till jorden som var reglerad i lag, och adeln hade särskilda privilegier i jordägandet som i så många andra fall. - Från och med 1700-talets början så definieras all jord som adeln äger som perfekt, privat äganderätt i deras hand, berättar Mats Olsson. I adelsprivilegierna så som de formulerades av kungen 1723 står det "Vad han gör med sina gods bryr jag mig inte om." Adelsmannen hade rätt att göra sitt gods så "nyttigt" han kunde och i det ingick att han fick lov att avhysa arrendatorer och göra precis vad han vill med det. Om jordägaren och arendatorn var överens kunde arrendatorn sitta kvar på jorden länge, och kanske kunde nästa generation till och med ärva arrendet. Men under 1800-talet blir det allt fler jordägare som drar in sin mark för att driva den själv, i storjordbruk. - Under 1800-talets gång så avhystes ungefär hälften av arrendatorerna från de gårdar de drivit, säger Mats Olsson. När det inte blev några dagsverken gjorda behövde man ju ny arbetskraft. Därför infördes statarsystemet, som innebar att man anställde lönearbetare på gårdarna. Man skulle kunna tänka sig att det var de gamla frälsebönderna som blev statare på sina gamla marker, men så enkelt var det inte. - Jag har studerat detta och det är sällan som någon arrendator tar tjänst som statare på den jord han själv brukat. De försökte ofta flytta, det har nog något med stolthet att göra, gissar Olsson. -Däremot så ser man ofta deras söner och döttrar som statare. Det finns inga noggranna studier på hur arrendesystemen skilde sig i olika delar av landet. Men man vågar ändå säga, menar Mats Olsson, att på de ställen där adeln var stark var det tuffare att vara arrendator. Skåne, Halland, Sörmland, och Stockholmstrakten var exempel på sådana områden, och där bröts också arrendekontrakten i stor skala i mitten av 1800-talet. - I Brännkyrka socken till exempel avhyses varenda arrendator under den här perioden, och det finns inte en enda småbonde kvar - all jord läggs under stordrift, säger Mats Olsson.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: David Rasmusson och Peter Öberg    Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Med mediekrönika. Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Kristina Persson är den minister i regeringen som hörts och synts minst. Hon är framtidsminister och minister med ansvar för det nordiska samarbetet. Men vad gör egentligen en framtidsminister? Och hur går det med det nordiska samarbetet när Sverige infört ID-kontroller för alla som reser mellan Danmark och Sverige?   Sänds även kl. 19.03 och natt mot måndag kl. 04.30.

Aktualiteter

Terrorist, frihetskämpe, förtryckare, rebell, fanatiker, hjälte, mördare... Maktbalans utforskar några av de senaste årens konflikter och våldshandlingar utifrån två motsatta perspektiv. Hur länge kan man argumentera för sin rätt att använda våld? En eskalerande våldsresa med avgång från Landvetter Flygplats, med nedslag i världen och med ankomst till Radioteatern. Arbetet med Maktbalans tog sin form som en reaktion på den nyhetsvåg som berättade om stridigheter och militärt våld som blossat upp det senaste året i bl.a. Ukraina och Syrien, samtidigt som media rapporterat om besinningslösa dödsskjutningar i bl.a. Göteborg och vakters våld mot barn i Malmö. Våldsyttringar, ibland omöjliga att förstå blandas med våld som känns legitimt, till och med nödvändigt. När uppstår skillnaden? Maktbalansav och med Jesper Söderblom och Nemanja Stojanovic. Musik och ljuddesign: Cicely Irvine. Inspelning: Rolf Hilton. Producent: Christer Ekbom.  Regi: Jesper Söderblom och Nemanja Stojanovic. (Från Radioteatern, Göteborg) Cicely Irvine? Stockholmsbaserad musiker och ljudkonstnär som producerar musik till film, teater och performancekonst. Har sedan flera år tillbaka ett nära samarbete med Clara Bodén (produktionsbolaget Vapen&Dramatik) vars filmer har turnerat på festivaler runt om i världen. Cicely medverkade som ljuddesigner och skådespelerska i Implodera Scenkonsts föreställning "Att öva på våldtäkt" som spelades på Folkteatern i tre omgångar 2013-2014.  Jesper Söderblom Utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg (HSM) 2012-2015. Har medverkat i ett flertal produktioner inom scen, TV och film, bl.a. "100 code", "Obehaget måste kompenseras", "Söderblomsspelet" och "Bellman" på Klara Soppteater. En av initiativtagarna till det nystartade "Scenkonstkollektivet KAJEN".  Nemanja Stojanovic Utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg (HSM) 2012-2015. Spelar under hösten i "Namn:?" på Backa Teater. Har medverkat i ett flertal produktioner inom teater och film. Sågs bl.a. i rollen som Sigmund Freud i Susanne Ostens "I Annas Garderob" på Göteborgs Stadsteater och är även aktuell som skådespelare i "Det vita folket" av Lisa Aschan. Också en av initiativtagarna till det nystartade "Scenkonstkollektivet KAJEN".   Från gårdagen.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Vad kommer dina barn att säga om dig när de är vuxna? För många av dagens föräldrar har barnen blivit ett projekt som måste lyckas och ska visa på föräldrarnas framgång som uppfostrare. Vi följer med på kurs där föräldrar lär sig att älska sitt barn och att sätta mål för föräldraskapet. Mycket handlar om att byta perspektiv och fokusera på det som är positivt och fungerar istället för att uppmärksamma det som är fel. Dessutom handlar det om barnens position i samhället. Har barn för mycket makt? Eller för lite? För några år sen lanserades begreppet childism - som syftar till att förstärka barns inflytande i samhället. Gäster i programmet är: Håkan Stattin, professor i psykologi vid Örebro universitet, Marie Mandel, barnpsykolog och psykoanalytiker och Helene Brembeck, professor i etnologi vid Göteborgs universitet. Från i tisdags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Vi är din hjälpande röst i vardagsekonomin. Här blandas lyssnarnas frågor till våra experter med matnyttiga reportage. Varje vecka pratar vi om sånt som påverkar hushållsekonomin och oss som konsumenter. Vi gör ekonomijournalistik som alla förstår. Från i onsdags.

Ekonomi, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel. Sänds även i morgon kl. 18.00.

Underhållning

Joseph LeDoux är känd bland hjärnforskare. Han forskar om hur hjärnan hanterar faror och hot. Och så har han ett rockband - Amygdaloids - som spelar hjärnlåtar. Jospeh LeDoux forskar vid New York University, och även om han ofta har kallats rädsleforskare, så forskar han faktiskt inte om rädslor, säger han. Han studerar hur hjärnans omedvetna system hanterar faror och hot, bland annat i hjärndelen amygdala. - Rädsla är det vi känner när det äntligen går upp för den medvetna hjärnan att det finns en fara, men det är inte den känslan jag studerar, säger han. Utöver att skriva böcker och medverka i tv-program om hjärnan, bland annat, försöker han också nå ut med kunskap om hjärnan och medvetandet på ett lite ovanligare sätt. På senare tid har han tagit upp ungdomens rockdrömmar, och bildat ett band - Amygdaloids. Men nästan alla bandmedlemmarna är hjärnforskare och de skriver låtar om hjärnan. Programmet sändes första gången i oktober 2015. Lena Nordlund Från i söndags. Sänds även kl. 02.50.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Aktualitetsmagasin med livsåskådningsperspektiv. Detta program är för dig som vill höra mer om olika religioner och hur de påverkar vår vardag och genomsyrar vårt samhälle, globalt som lokalt. Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

En stunds stillhet inför helgen. En stunds stillhet inför helgen, med Dan-Erik Sahlberg Jesus var en rebell och en gränsöverskridare. Han åt med föraktade skatteindrivare, han tog sig an de som andra ansåg vara hopplöst förlorade. Han botade sjuka, gick på vatten och uppväckte till och med döda. Dan-Erik Sahlberg är musiker och programchef på Sigtunastiftelsen.  Text  Joh 4:4-26 Klockringning  Ljusdals kyrka, i Hälsingland      Musik Der Yek Gooshe, med Laleh Producent Siri Ambjörnsson Klippan Produktion

Andliga frågor

Programledare: Tobias Svanelid. Stormaktsarkitekten Erik Dahlberghs bilder har beskyllts för att vara orealistiska, men tas nu i försvar i en aktuell bok. Dessutom granskas bioaktuella Suffragette. Erik Dahlbergh var arkitekten som bildsatte den svenska stormakten, men har beskyllts för att blåsa upp pompan och ståten i de avbildade 1600-talspalatsen. Nu vill historikern Jonas Nordin och konsthistorikern Börje Magnusson i boken Drömmen om stormakten ge Erik Dahlberghs verk upprättelse. - Visst finns det överdrifter, men sammantaget är Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna en fantastisk källa till hur den svenska stormaktstiden såg ut, menar Jonas Nordin. Dessutom granskas bioaktuella Suffragette, filmen om de brittiska kvinnornas rösträttskamp. Genushistorikerna Christina Florin och Kjell Östberg är positivt överraskade av den mångfacetterade bild av historien som filmen lyckas skildra. Programledare är Tobias Svanelid. Från i torsdags.

Vetenskap, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Vad händer i ekonomins värld i år? Lena Hagman, chefsekonom på arbetsgivarorganisationen Almega och Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, tittar i kristallkulan. Programledare Pär Ivarsson Från kl. 11.40. Sänds även i natt kl. 01.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Kristina Persson är den minister i regeringen som hörts och synts minst. Hon är framtidsminister och minister med ansvar för det nordiska samarbetet. Men vad gör egentligen en framtidsminister? Och hur går det med det nordiska samarbetet när Sverige infört ID-kontroller för alla som reser mellan Danmark och Sverige?   Från kl. 12.55. Sänds även natten mot måndag kl. 04.30.

Aktualiteter, Repris

Från i går.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Dagens Nyheter ställer upp med Hanna Fahl och Björn Wiman. De möter Helle Klein, Dagens Arbete och Karin Lennmor, Svensk Damtidning. I Lantzkampen i kväll möts två lag som tävlade i höstas men inte mot varandra. Chefredaktörerna Helle Klein från Dagens Arbete och Karin Lennmor från Svensk Damtidning möter kulturjournalisterna Hanna Fahl och Björn Wiman som båda jobbar på Dagens Nyheter. Och programledare är förstås Annika Lantz som åter är redo för 45 minuter direktsänd frågesport om nyhetsveckan. Från i går.

Underhållning, Repris

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Från i morse.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Naturradio från Sverige och världen. Kortversion från i morse.

Fritid och hobby

Om fördröjd tillfredsställelse och mening. Maja Runeberg är skådespelare vid Norrbottensteatern. Hon tycker att en av de bästa sakerna med att arbeta med teater är att det är som att leva andra människors liv i miniatyr, vilket ger en ständigt ökande insikt om andras livsvillkor. Det ger ny föda till drömmen om att en dag bli en vis gumma. Från kl. 06.03.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag. Om hotet mot demokratin i vårt grannland Polen. Vad är det som sker i landet som setts som en framgångssaga sedan EU-inträdet? Och vem är Jaroslaw Kaczy?ski? Konflikt från Upprorstorget i Warszawa. Konflikt sänder från anrika kafé Wedel intill Upprorstorget i centrala Warszawa. De kontroversiella lagändringarna - som regeringspartiet Lag och Rättvisa med partiledaren Jaroslaw Kaczy?ski i spetsen har genomfört på kort tid - står i fokus. Gäster i programmet är Dorota Nygren, journalist vid den polska public service-radion och Peter Johnsson, journalist och författare, som bott i Warszawa i 35 år. Vem är egentligen Jaroslaw Kaczy?ski? Sveriges Radios korrespondent Thella Johnson tecknar ett porträtt av partiledaren som kallas "Kungen av Polen", som styr landet trots att han varken är premiärminister eller president. EU-kommissionen skickade i veckan en skarp signal till Polen när man inledde en preliminär granskning av om Polen åsidosatt demokratiska principer. Vad betyder det för Polens relation till EU? Konflikts Anja Sahlberg träffade statsvetaren Renata Mienkowska på universitetet i Warszawa. Den här helgen invigs det europeiska kulturhuvudstadsåret i den polska staden Wroclaw, där den omåttligt populära teatr Polski nyligen hamnade i blåsväder efter att Polens kulturminister uttalat sig om innehållet i en av teaterns uppsättningar. Sveriges Radios kulturkorrespondent Lisa Bergström besökte teatern för att samtala om konstnärlig frihet och det politiska läget i Polen Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Jag stod ut med brinnande krig i främmande land. Men när det civila mörkret sluter sig runt mig, då står jag inte ut. Det är kriget jag utkämpar idag, säger Kongo som tjänstgjorde i Afghanistan 2010. Hans bästa vän, Kenneth Wallin dog när deras bil körde på en nergrävd bomb under ett uppdrag i Afghanistan sommaren 2010. Hemma i Sverige försöker han leva ett vardagsliv med jobb och flickvän. Men han plågas av flashbacks, förhållandet tar slut och han hamnar på psyket. Idag lever Kongo isolerad i sin lägenhet med persiennerna neddragna. Han ser hot överallt och är rädd för att gå ut. Han är kritisk till att han inte fått den hjälp han behöver efter sina upplevelser i Afghanistan. Anna Ivemark anna.ivemark@sverigesradio.se Håkan Engström hakan.engstrom@sverigesradio.se Från i söndags. Sänds även natt mot måndag.

Dokumentärer, Repris