SR, P1 2016-01-19

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Linbanor som kollektivtrafik finns inte i Sverige men nu har det börjat hända saker på linebanefronten. Och Svensktoppens regler har ändrats, varför? Och har Louise lösningen på ministerbostadbristen? Linbanor som kollektivtrafik finns inte i Sverige. Men nu har både Göteborg och Sollentuna planer på högtflygande gondoler som en smart trafiklösning! Är drömmarna realistiska? Och kommer kollektivtrafiklagen ändras så att fler kommuner vågar satsa. Det ska vi prata om med Thomas Ardenfors, Moderaterna, som är ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Sollentuna och Anna Johansson, socialdemokratisk infrastrukturminister. Under helgen fick Svensktoppen nya regler så att tiden på listan begränsas till max ett år och detta trots att lyssnarna för ett och ett halvt år sen röstade för att inte begränsa tiden på topplistan. I dag får vi besök av underhållningsredaktionens chef, Daniel af Klintberg, som svarar på varför Sveriges Radio går emot folkviljan. Och så kommer Louise att lansera ett nytt förslag för att lösa ministrars bostadsproblem: Kanske ska de få möjlighet att bo i innovativa bostadsprojekt för att lära sig mer om nytänkande på bostadsmarknaden. Två flugor i en smäll, enligt Epstein. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist Hör av dig till oss! Från i eftermiddags.

Underhållning, Repris

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sänds även lördag kl. 08.05, söndag kl. 16.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I mitten av 1700-talet kom sillen till västkusten. Många bröt upp från sina hem för att söka arbete i den snabbt växande näringen och på vissa ställen mångdubblades befolkningen. Då och då i historien så har det plötsligt uppstått nya arbetsmarknader som har fått människor att bryta upp från sina invanda ställen för att söka lyckan. Så var det till exempel när sillen gick till utmed västkusten. Den allra största sillperioden pågick från 1700-talets mitt till 1800-talets början, och fortfarande kan man på öar, inte minst i Marstrandstrakten, se spår av sillhanteringen den i form av husgrunder efter sillsalterier, trankokerier, kontor, verkstäder och inte minst bostäder till alla de personer som behövdes i arbetet. Lars Kiellbiörnsson Hollström som var född 1736, var en av de många som tog sig dit, och arbetade som fiskare och timmerman. Lars kom från en plats tvärs över landet , i en socken som heter Hållnäs i nordöstra Uppland,. Släktforskaren Maria Hallengren, som också bor i Hållnäs, är ättling till Lars. Han och andra bönder här i trakten levde i skuggan av Lövsta bruk, som ständigt behövde nytt vet hur Lars och andra kol till sina smedjor. - Bönderna här ute i Hållnäs levererade träkol till smedjan, men annars så var det ju fiske och småskalig odling man levde på, berättar hon. Lars Kielbjörnsson Hollström föddes i mars 1736 i Hållnäs. Han var 28 år gammal när han gifte sig med Stina Persdotter, och de slog sig ner i ett torp i närheten av hennes hem när de gift sig. Men här skulle de inte stanna, för nere på en liten kronoholme strax söder om Marstrand satt en man som hette Jonas Westbeck. Där var han chef för en allt mer blomstrande verksamhet. Westbeck kom från en grannsocken till Hållnäs, och han var nog den som lockade Lars att söka sig till arbete som timmerman och fiskare på västkusten, tror Maria. - Jonas Westbeck var prästson i grannsocken till Hållnäs, och det måste ju vara så att de hade haft medvarandra att göra, tror hon. Kanske hade Lars utfört arbete, som gett honom rykte som duktig timmerman. Lars och hans Stina hade varit gifta i tre år och hade en liten dotter, när gav de sig tillsammans av till västkusten och sillfisket där. -Dottern Catarina var ett år och 8 månader när de gav sig iväg. De åkte båt, och åkte runt hela kusten. Men det var inte bara att ge sig iväg hur som helst. Man måste ha ett ärende och man måste ha ett pass i handen, för att ha tillstånd att vara ute på vägarna och resa. Lars och Stina hade ett brev från prästen hemma i Hållnäs med sig på resan, ett brev som sen kom att ligga kvar i kyrkans papper i den socken dit de kom.   Lars Kälbiörnsson Hollström, är barnfödder den 7 mars 1736 uti Hållnäs socken och Uppsala Län, begiver sig nu att fara sjöledes till Brunskär, å andra sidan om Götheborg till att därstädes efter förut given betingning över sommaren arbeta hos kamreraren Herr Jonas Westbeck, dels på timbring, dels ock vid sillfiskeriet när den tiden infaller. Han har med sin hustru Stina Persson som är födder den 8 juni 1743, samt ett litet barn Caisa som är födder den 25 augusti 1765. Man och hustru äro någorlunda försvarlige i deras kristendomskunskap och har fört ett stilla leverne --. Hållnäs prästgård den 11 maj 1767 Olaus Deckberg Hjördis Dangardt bor på en av grannöarna till Brunskär. Hon vet det mesta om människorna och verksamheten i de här trakterna under sillperioden. Hon har till och med gjort skalenliga modeller över husen som byggdes upp på Brunskär- en av dem är huset där Lars och Stina sannolikt bodde. - När de kom hit mitt i sommaren var Brunskär ett nybyggarfiskeläge, med ett nybyggd sillsalteri och den stora så kallade "karaktärsbostaden" påbörjad. Att det hette så berodde på att den som skulle bo där "hade karaktär" vilket betydde en titel, förklarar hon. Han hade titeln "Hovjaktsvarvskamrerare, tillika dykerikommissarie, Herr Jonas Westbeck. - När Lars och Stina kom ner då var det stora huset inte färdigt, och jag tror att Lars skulle vara med och göra det klart, säger Hjördis Dangardt. Sillen fångades under hösten och förvintern när den kom in närmare land för att leka, men man visste aldrig riktigt när den skulle komma eller hur länge den skulle vara kvar. Hjördis Dangardt säger att man kanske kunde räkna med tre månaders fiske, resten av året handlade om förberedelse, som att ordna med de stora näten, att ta hand om tranet man kokat och att bygga silltunnor. - Det fanns ett stort tunnbinderi på Brunskär. Ett år hade de saltat in 5000 tunnor på ön, och jag har funnit över 60 tunnbindare som kan kopplas dit. Många av dem som arbetade kom bara under själva fiskesäsongen. Det var kvinnor som rensade fisk, och  andra som kokade och saltade in. Också barnen deltog. - När de blev så pass starka att de orkade lyfta korgen med sill så fick de ett jobb som kallades "gälpojke". Det var de som bar fram fisken som skulle rensas och bar bort det som blivit över efter rensningen. Alla behövdes, män kvinnor och barn.  Brunskär ökade sin befolkning många gånger om under sillperioden. Torsby socken, där Brunskär ligger, mer än fördubblade sin befolkning under de femtio år sillperioden varade. Lars och Stina, bodde tillsammans på Brunskär under något år, och sedan tog sig den lilla familjen upp till Enskär i Uppland igen. Men, Lars vill tillbaks och 1771 ger han sig av igen men den här gången åker han ensam. - Den här gången åker han landvägen över Stockholm, Nyköping och Jönköping, och sannolikt så går han den långa vägen, säger Maria Hallengren, som har kvar det påskrivna passet och kan bedöma hur lång tid det tog. Den här gången blev Lars kvar i 12 år. -Jag tycker det är fascinerande - han har fru och barn hemma, men han väljer att stanna i 12 år! Han måste ha trivts och haft ett bra arbete, funderar Maria. Lars kom faktiskt inte ens hem när parets lille son Pehr dog. Pehr hade fötts när familjen var samlad i Uppland, men dog bara tre år gammal. Stinas bror ärver gården Enskär, och har mamman boende hemma. - Så, de måste ju ha hjälpt Stina, tänker Maria, som också tror att Lars skickade hem pengar. Men till slut kom ändå Lars hem. Kanske var han sjuk redan då, för han dör bara tre år senare, i "Invärtes kräfta". Mer än halva sitt lev levde sedan Stina som änka. Hon dog 98 år gammal 1841och då står hon antecknad som fattighjon i dödboken. Här skulle historien kunna vara slut, men Maria Hallengren har funnit en märklig fortsättning i familjens fortsatta öden. För hundra år och fyra generationer senare upprepar sig historien, när ännu en sillperiod ger nya jobb för senare medlemmar i familjen Hollström. - Min morfars farfar Andreas Hollström är barnbarns-barnbarn till Lars, och han sticker till Marstrand för att fiska sill 122 år senare och är där i sju månader, slutar Maria Hallengren. Många flyttade när järnvägen skulle byggasSamtidigt som Maria Hallengrens morfars farfar åkte till västkusen 1890 så for andra till de många järnvägsbyggena i landet. För även där uppstod plötsligt arbetstillfällen och nya samhällen bildades. På Landsarkivet i Härnösand har arkivarierna Mona Bergman och Lina Marklund tagit fram en ministerialbok eller kyrkbok som prästen för en av järnvägslinjerna förde. - Vi har tagit fram Luleå - Ofotens kyrkoarkiv kan man säga. Man gjorde en egen församling för att det var så mycket folk under de tider som järnvägen byggdes, berättar Mona Bergman.  Den ministerialbok Mona tagit fram från Luleå - Ofoten är daterad 1888, men även boken från järnvägssträckningen Gällivare - Riksgränsen 1900. På de här båda ställena kom arbetare i tusental för att bygga järnvägen och eftersom det inte fanns någon kontroll av dessa människor skrev Länsstyrelsen till Domkapitlet och önskade placering av en präst där för att ge arbetarna nödig religions- och redighetsvård. - Det står här att när sträckan utsträcktes in i ödemarken ovanför Gällivare behövde de en egen person som kunde hålla koll på arbetarna, berättar Mona Bergman. De här böckerna skiljer sig från traditionella kyrkböcker på så vis att de innehåller basala uppgifter såsom födelse, vigsel och död. Det finns med andra ord inga regelrätta husförhörslängder. Mona och Lina visar exempel från de båda böckernas dödnoteringar. Det är sorglig läsning om framförallt män som dör under dramatiska omständigheter. Några exempel som Mona visar är olyckshändelser vid nedforsning av malm, alkoholförgiftning, ras uti grusgrop till följd av kvävning, död genom sprängskott, kvävd i snötunnel och olyckshändelse genom avhoppning från maskin under tågets gång. Arbetarna kom från hela Sverige och många också från Norge och Finland. Finns det då några fall som sticker ut? Då tar Mona och Lina fram en dödsnotering om Svarta Björn, den kokerska som blivit legendarisk. Anna Rebecka Hofstad föddes 1878 i Norge och dog 1900 när Stadsbanan mellan Gällivare och Riksgränsen byggdes. Svarta Björn har beskrivits som en lång, mörk och vacker ung kvinna. Men livet som kokerska i den mandominerade miljön kan inte ha varit lätt. Enligt legenden kom hon i slagsmål med en annan rallarkocka och fick en så hård smäll under handgemänget att Annas skalle spräcktes. Hon födes till sjukstugan där hon sen avled, men det är osäkert om det var av sviterna efter slagsmålet eller tuberkulosen som tog hennes liv. Anna blev bara 23 år gammal och ligger på Tornehamns rallarkyrkogård likt de flesta andra som dog under det farliga arbetet med järnvägsbygget. Förutom de här kyrkböckerna som registrerade de som bosatte sig i de tillfälliga och plötsligt uppkomna samhällena finns även andra källor att söka i om man är intresserad av att se hur befolkningen förändrades på ett plats. Mona Bergman och Lina Marklund tar hissen ner i arkivets gömmor på Landsarkivet i Härnösand. - Landsarkivet flyttade hit 1983 men bara tio år senare hade vi fyllt huset och därför byggdes tre våningar under jord, berättar Lina Marklund. Lina tar fram "Handlingar till femårsberättelserna" och berättar att femårsberättelserna var sammanställningar av läget i länet och skickade in från länsstyrelserna till staten med fem års mellanrum. - De finns i tryckt form som man kan hitta på SCB:s hemsida. Men det som är intressant är att det är korta sammanställningar i de tryckta formerna som finns på SCB. Däremot det som finns i arkiven är underlagen. Det var Landshövdingen som sammanställde, men för att han skulle få information vände han sig till kronofogdarna, länsmännen och magistraterna i städerna. Och där finns mycket mer information. Lina tar fram ett exempel från Hälsingland. Uti Hälsinglands fögderis 15 församlingar utgör folkmängden enligt 1855 års mantalslängder tillsammans 17 692 personer. Folkmängden befinnes vid jämförelse med de för år 1850 upprättade mantalslängder således hava blivit ökad med 2 379 personer, vilken tillökning är betydligt eller 320 personer större i medeltal årligen, än under de föregående tre åren.  Skillnaden härledes ifrån mindre utflyttning och mera inflyttning. Oaktat allmogen alltmera frångår sitt förra enkla och taffliga, nästan torftiga levnadssätt och numera nästan allmänt begagnar köpta kläder och dukar istället för endast hemvävda tyger, även som socker, kaffe och stundom viner, samt även andra lyxartiklar, så har dock välmågan de senaste åren tilltagit och blivit mer allmän samt den fattigare befolkningens villkor betydligen förbättrade. Därtill orsaken kan sökas i den ymnigare penningtillgång, som,  genom försäljning av skogsprodukter och allmän arbetsförtjänst med uppdrivna arbetslöner samt hög betalning av allt säljbart kommit allmogen tillgodo. Befolkningens sedlighet är i allmänhet god, och grövre brottsmål förekomma sällan i dryckenskapslastens avtagande till följd av de nya brännvinsförfattningarna. Till och med brännvinets bruk förekommer nu sällan och allmogen synes till större delen belåten. Knappt någon av allmogen håller sig brännvin till dagligt bruk. Detta var Landshövdingens femårsberättelse från Hälsingland 1856. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Patrik Paulsson och Peter Öberg   Från i förmiddags. Sänds även natt mot lördag 02.35 och på söndag kl. 18.35.

Fritid och hobby, Repris

Vad har hänt med tomaterna? Daniel Öhman och Malin Olofsson är tillbaka med nya delar i den prisbelönta serien Matens pris och granskar hur nyttiga grönsakerna egentligen är. Skriv ut: Hör mer: , , I mataffären gör vi val nästan dagligen. Det är här vi alla hamnar i dilemman. Vad ska vi äta? Vad är bra för mig? För miljön? För djuren? Och vad har vi råd till? Maten är idag på allas läppar. Åsikterna är många: så ska vi äta för att bli snygga, så ska vi äta för att rädda planeten, så ska vi äta för att vara trendiga. Det är lätt att hamna i total matkoma. Det här programmet granskar hur maten blir till, vad som döljer sig bakom röda prislappar och produktionssystem. Och nystar i den politik som driver vår konsumtion. I det här första programmet av fyra ska vi titta närmare på grönsaker Vi äter faktiskt mer och mer grönsaker nästan dubbelt så mycket per person som vi gjorde 1990. Att vi äter mer beror kanske på att vi är mer medvetna hur nyttiga de är. Men också på för att de kommersiella växtförädlarna tagit fram nya sorter som växer snabbare och ger större skördar. Och då blir ju grönsakerna billigare. Men det är något som hänt med innehållet i grönsaker när de förädlats för att ge så stor avkastning som möjligt och det är det som vi ska granska nu. Vi reser några mil norr om Göteborg i det lilla samhället Spekeröd. Härifrån driver Johnny Andreasson och hans fru Barbro Aidelsson fröfirman Runåbergs fröer. Sen starten 1982 har de specialiserat sig på att leta upp gamla och ovanliga ekologiska grönsakssorter som inte går att få tag på hos de stora fröfirmorna. De visar upp ett litet växthus - Ja, det är inte så stort kanske 40 kvadratmeter. Vi provar väldigt många sorter hela tiden både nya gamla sorter från stora delar av världen. Vet inte varför men jag har en vurm för gamla sorter. Fröodlingen ser inte så mycket ut för världen så här på senhösten när jag besöker den. Inne i växthuset kämpar några tomater fortfarande för att leva vidare. Utanför är det mesta visset. Men rotar man runt lite på marken hittar man märkliga skapelser som fortfarande håller på att utveckla sina frön. En squash stor som en fotboll tillexempel. - Det är en vintersquash. Den kan du lagra på kökshyllan hela vintern. Får jag tag i någonting så provar jag det. Och om det fungerar så förökar jag upp det. Många sorter som vi säljer har vi fått från kunder som har det från sina gamla farmor eller mormor och skickar till oss för de tycker vi ska prova det så en del fynd har vi gjort den vägen. De senaste hundra åren har växtförädlingen av frukter och grönsaker gått i rekordfart. Merparten av de plantor som fanns för 100 år sedan är nu borta eller utrotningshotade och den kommersiella växtförädlingen har koncentrerats till ett fåtal företag. Har det försvunnit mycket som inte går att få tag på i dag? - Oj, ja massor, man ser i gamla frökataloger från sekelskiftet så fanns det ett otroligt sortiment. Vi tror att vi lever i bästa av tider men när det gäller variation på grönsaker så är det inte. - Tyvärr är det så att de stora fröfirmorna inte är intresserade av att hålla liv i de här gamla sorterna dels för att de för yrkesodlingen ger sämre resultat i kvantitet  - Där har det vuxit gammal gotländsk haverrot Havrerot? - Inte havre utan haver. Det är en vit rot påminner lite om morot i formen. Gulvit gräddvit. Den absolut godaste roten ändå finns inte att köpa konstigt nog, vi har blindtestat på barnen flera gånger de föredrar haverroten. Morotssmak? - Nej Påminner lite om svartrot i smaken Ser det ni som att ni försöker rädda sorter som är på väg att försvinna? - Ja den här sorten är vi helt ensamma om i hela världen slutar vi med den så finns det ingen som har den alls. Då försvinner den? - Ja då försvinner den. Och han har lagt märke till något som borde intressera många ekologiska odlare. - De äldre sorterna har ofta den fördelen är anpassade efter jordbruk där man inte använder så mycket konstgödsel och bekämpningsmedel så de är ofta tåligare, tål mindre näringsnivåer och tål torkperioder. Med tiden har Johnny blivit allt mer övertygad om att många äldre grönsakssorter inte bara är tåligare utan också nyttigare än grönsakerna du hittar i affären. Och då menar han inte bara att hans älskade haverrot är nyttigare än en morot utan att äldre sorter av våra vanligaste grönsaker som tomater gurkor och tomater var nyttigare än de är i dag. - Den moderna förädlingen har gått ut på att öka kvantiteten framförallt och få så stora och jämna växter som möjligt. De här hybriderna som är framtagna för stor kvantitet. Annorlunda celluppbyggnad de innehåller mer vatten. Näringsvärdet har sjunkit katastrofalt de senaste trettio åren. Om det Johnny säger verkligen stämmer så finns det alltså en motsättning mellan att plantorna ska vara så nyttiga som möjligt och att de ska växa fort. Och han hävdar alltså att de äldre mer långsamväxande plantorna som han odlar är både tåligare mot skadeinsekter och sjukdomar, och nyttigare för oss att äta men den ger en lägre skörd än de kommersiellt odlade sorter du hittar i affären. I vår matkorg har vi grönsakerna som vi köper allra mest av i Sverige. Oavsett årstid är det gurka, tomat, paprika, sallad, lök och morot.  Johnny har verkligen en poäng. Det ser ut som ett berg av grönsaker här i butiken men kollar man statistiken så är det bara några få som står för den stora majoriteten av vad vi köper. Det ser väldigt lika ut i alla butiker, samma produkter, i princip samma grönsaker. Man blir ju nästan chockad när man är på en lokal marknad i Grekland till exempel. Böjda gurkor. Knöliga tomater. Det här beror på att några få företag kontrollerar fröförädlingen. Några få sorter, de som för tillfället ger flest frukter, eller grönsaker per satsad krona, hamnar här i butiken. Vi konsumenter vill ju att grönsakerna ska vara billiga. För grönsaker är ju bra för oss har vi hört Att äta mycket grönsaker och frukt är nyttigt. En massa bra grejer händer när man äter grönsaker. Ditt immunförsvar stärks, du får lättare att gå ner i vikt om du är övervikt eller att inte gå upp i vikt om du är normalviktig. Din mage fungerar bättre och du minskar risken för en rad cancersorter och hjärt-kärlsjukdomar. En del av innehållet i grönsaker, vitaminer, mineraler och fibrer är välkänt för de flesta av oss. Det här är näringsämnen som vi behöver för att överleva. De finns i grönsaker men också i spannmål och animalier. Men grönsaker och frukt innehåller också någonting som är svårt att få i sig på annat sätt. Fytokemikalierna är en del av plantornas immunförsvar. De skyddar plantorna mot angrepp av insekter, svampar och sjukdomar. Ofta sitter de i skalet och är kopplade till olika färgämnen. Det finns tusentals sådana här fytokemikalier. Antagligen känner vi inte till alla. På Stockholms universitet på ett labb för molykylär biovetenskap är docent Siamak Haghdoost gruppledare och han har tillsammans med sin doktorand Ali Pour Khavari studerat några av de här fytokemikalierna närmare. Det visar sig att fytokemikalierna inte bara skyddar plantorna utan när vi äter dem så skyddar de också oss. För att bevisa vilken effekt fytokemikalierna kan ha har Siamak Haghdoost utvecklat ett rätt enkelt test och det är det som jag ska göra nu En av de mest potenta och mest studerade fytokemikalierna heter Lykopen. Den finns i vattenmelon och några andra frukter och grönsaker men framförallt i tomater. - Lykopen om man tar ungefär 10 mg om dagen ser man att den har en effekt mot bröstcancer, mot matstrupcancer, prostatacancer, hjärt- och kärlsjukdomar och mot inflammation. Så en riktigt bra grej med andra ord. Jag får cykla på en träningscykel i 18 minuter till det jag ska kolla nu är hur kroppen svarar på den stress det blir när jag cyklar hårt. När man tränar hårt särskilt när man inte är van att göra det utsätts kroppen för en så kallad oxidativ stress. Det här kan man mäta i blodet eller saliven. Lykopen å vissa andra fytokemikalier kan neutralisera den här stressen. Ta bort den. - När vi äter de här fytokemikaleierna som egentligen är lite toxiska reagerar kroppen genom att producera visa komponenter i kroppen som gör att vi också är redo att ta hand om näringsgiver bakterier och virus, så att kroppen blir starkare. Testpersonerna som gjort det här testet ha druckit mellan 1 och 2 dl tomatjuice i tre veckor. Sen har de gjort om cykeltesten. - Då mätte vi de här stressmarköreran som vi utvecklat här på labbet, man ser att bara cyklingen om man inte tränat på länge och tränar hårt så får du så här mycket ökning av den här DNA-skada men dricker man lykopen tomat juice, så försvinner nästan allt. All stress som bildas av hård träning försvinner på en gång slutar man dricka och tränar igen så går den upp dricker man igen så går den ner. Själv dricker jag två deciliter och effekten har varit påtaglig. Den oxidativa stressen som cyklingen utsatte min kropp för minskade till en tredjedel efter tre veckors tomatjuicedrickande. Det finns Lykopen i tablettform, men det har inte gett alls samma effekt som tomatjuice. Lykopenet är ett rött färgämne som framförallt finns i och i närheten av skalet på tomaterna. Det blir lättare tillgängligt i kroppen när tomaterna värms upp och mixas som i tomatjuice. Det går att få i sig lykopen från färska tomater också. Men då gäller det att man väljer rätt tomater. I butiken får man inga ledtrådar, man får bara veta om grönsakens ursprungsland. Men det spelar en stor roll vilken tomat vi väljer visare det sig när vi tittar närmare på tomaterna. Jag har åkt till Susanna Anderssons tomatodling i halländska Bua. Ungefär två tredjedelar av tomaterna som säljs i butikerna är sådana vanliga runda tomater som hon visar mig i sitt stora växthus. Fytokemikalier finns i många olika frukter bär och grönsaker, som blåbär, hallon, havtorn broccoli grönkål, ja alla grönbladiga grönsaker, lök, vitlök och en massa frukter innehåller också olika fytokemikalier som stärker vårt immunförsvar och skyddar mot många dödliga sjukdomar. Men vi håller oss för enkelhets skull kvar vid tomaterna och lykopenet som ju är en av de mest potenta fytkomeikalierna. Till skillnad från de flesta odlare vet Susanna Anderssons en del om lykopeninnehållet i sina tomater. Det spelar roll vilken tomat man väljer.  - I Flavance var det mer än två gånger så mycket lykopen, som i Arvento, det vill säga vanlig rund tomat som också är odlad här. Det är stora skillnader? - Ja det är jättestora skillnader. När Susanne lät Siamak Haghdoost på Stockholms Universitet testa fyra av hennes tomater visade det sig att den stora runda tomaten som hon odlar allra mest av var den som innehöll minst lykopen. För att få i sig lika mycket lykopen som i ett glas tomatjuice, skulle man behöva äta ett kilo av de här tomaterna, om dagen. Men den andra tomaten som hade mer än dubbelt så mycket lykopen som de hon säljer mest av heter Flavance, det är en vanligt stor rund tomat. Fast med en ovanligt vacker röd färg. Susanne pratar gärna om resultatet på undersökningen. Hon skrev till och med ett pressmeddelande. Men hittills är det bara en torghandlare som nappat. Han gillade den röda färgen.  - Flavance säljer vi som torgtomat. Och där har vi givetvis informerat om att det är mer lykopen. Så varför odlar hon inte mer av den undrar jag. Har det med smaken att göra? Smakar den illa? - Vi ska skära isär dela på tomaterna så ser du skillnad. När jag testar tomterna utan att veta vilken som är vilken visar det sig att tomaten som innehåller mest lykopen också är den godaste. Susanna håller med. - Jag tycker nog när jag smakar Flavancen så tycker jag den smakar mer. Trots att den alltså är både en godare och nyttigare så har hon bara ett par rader av den tomaten i sitt växthus. Vad hindrar dig från att bara sälja de där på stortomater? - Vi måste hitta köpare som är beredda att betala mer För de kostar mer? - Ja För att de ger mindre? Hur mycket mindre per kvadratmeter? - 5-6 kilo mindre. Ett normalt år får Susanne ut 50 kilo per kvadratmeter av sin storsäljare. Den lykopenrika Flavancetomaten är alltså drygt 10 procent dyrare att producera. Och det vill kunderna inte betala för. - Det är bara en bråkdel av odlingen vi har. Skulle du vilja odla mer? - Ja skulle jag vilja Kommer ni ihåg fröodlaren Johnny Andreasson som vi träffade i början av programmet. Han sa ju precis det här. Att vill man ha hög avkastning - alltså mest grönsaker per investerad krona - så blir grönsakerna inte lika nyttiga. Och hög avkastning är det som gäller för den kommersiella grönsaksodlingen. När handeln inte vill betala mer för nyttigare grönsaker är det antal kilo per satsad krona som gäller. Susanna erkänner motvilligt att samma sak gäller för henne. - Det är ju så att vi måste få ihop företagen för det måste ge kilo också. Hur upplever du prispressen, är den stark? - Ja det är den. Liksom de flesta grönsaks och fruktodlare köper Susanna sina plantor från specialiserade växtförädlare i Holland, bland de mest populära finns dotterbolag till globala jättar som Monsanto och Syngenta. Plantorna som tagits fram i en noggrann vetenskaplig process där man korsat olika sorter med varandra för att få fram grönsaker som bäst motsvarar kraven hos de kommersiella växtodlarna. Då handlar det inte om mer näringsrika grönsaker med fler fytokemikalier, säger Irene Mattisson som är nutritionist på livsmedelsverket. - Växtförädling har man ju inte tittat så mycket på näringsinnehåll ofta går det kring avkastning och hållbarhet, kunna transportera och så och de egenskaperna istället för näringsinnehåll Så ur näringsinnehåll har man tittat på fel saker? - Man har inte tittat alls på näringsinnehållet utan hoppats att det ska vara oförändrat på annat så på det viset kan man säga fel saker för det är inte det som varit i fokus för fokus har varit avkastning och hållbarhet. Resultatet av den här ensidiga växtförädlingen går tydligt att se i forskningsrapporter där man jämfört de kommersiellt odlade grönsakerna, frukterna och bären med äldre eller vilda släktingar. I forskningsrapport efter rapport visar det sig att man i jakt på högre avkastning och tåligare frukter förädlat bort många av de viktiga fytokemikalierna. Utdrag: : Vi upptäckte att det genomsnittliga innehållet av fenoler en fytokemikalie I vilda hallon var mycket högre än i de odlade varianterna. : Det var framförallt de traditionella gamla sorterna som innehåll höga koncentrationer av flavonider, en annan fytokemikalie. : Vilda tomater innehöll högre konventrationer än odlade tomater. : Växtförädlingen har resulterat i en minskning av innehållet av fenoler och vilda släktingar har högre innehåll än i de odlade äggplantorna. Det verkar alltså som att det är vår växtförädling som valt bort de sorter som har högst halter av de viktiga fytokemikalier. De som ska skydda oss mot cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Förädlingen spelar stor roll. Det säger Marie Olsson professor på institutionen för växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. - Om man tittar på ett och samma växtslag, på broccoli eller olika typer av bär, så kan man nog räkna med att man har ett par hundra procent skillnad mellan de som är högst och lägst. Det är ju väldigt stora skillnader? - Ja det är det Men behöver vi mer av de här ämnena då får vi inte i oss tillräckligt idag? - Om man ser på de här medicinska undersökningarna när man jämför de som äter mycket och lite frukt och grönt och då ser man att de som äter mycket har en bättre hälsa och om man då tror att basen till det här åtminstone delvis är att man får i sig mer av de här ämnena så skulle det förmodligen innebära positiva effekter för folkhälsan om man kunde öka dem. När vi pratar med olika växtförädlare visar det sig att de är mycket väl medvetna om att de grönsaker och frukter de säljer inte är de nyttigaste. Men vissa av dem har faktiskt gjort försök att ta fram nyttigare varianter. Kommer ni ihåg den lykopenrika tomaten i Susanne Anderssons växthus. Flavance, den är framtagen av Monsanto ägda växtförädlaren De Ruiters. Det visar sig att De Ruiters, innan de köptes upp av Monsanto 2008, hade en liten satsning på tomater med mer lykopen. Men i dag tycks satsningen vara mer eller mindre nedlagd. - Vi identifierade tomater som hade högre halt av lykopen, berättar Sharon Mac Gregor, en av Monsantos marknadschefer. Enligt henne lades satsningen ner för att man misslyckats att marknadsföra de lykopenrika tomaterna. Flavance finns inte en med i deras frökatalog. - Vi upptäckte att vi inte kunde marknadsföra det till konsumenterna Hon skyller på EU:s hårda regler, som gör det svårt att marknadsföra de lykopenrika tomaterna med hälsoargument om man inte kan bevisa det i dyra kliniska tester. - Det är väldigt stränga legala riktlinjer om vad vi kan och vad vi inte kan säga och det är det största hindret.   Eftersom de lykopenrika tomaterna är dyrare blir det svårt för handeln att sälja dem. - Handeln utövar högt tryck på hela leverantörskedjan på att leverera produkter som kostar lite. Och det kräver produkter med hög avkastning. Men hon säger också en annan sak, något som vi stött på tidigare i brunchen - Det finns en fara. Om man hävdar att något är bra, så kan konsumenterna tro att de andra är dåligt även om det inte är det. Så det är alltid en fara, säger Sharon Mac Gregor. Jag berättar om de vetenskapliga studierna som visar att växtförädlingen gjort att grönsakerna inte är lika nyttiga som de är förr och undrar vilket ansvar Monsanto har för det här. Sharon har inte läst de här studierna men hon erkänner att det ofta finns en motsättning mellan högt näringsinnehåll och hög avkastning. - Om en planta är särskilt näringsrik så kanske det kan innebära att den samtidigt har sämre avkastning och vara svårare att hantera. Det kommer alltid vara en kompromiss mellan näring och avkastning, säger hon. Men konsekvensen blir att det inte är de nyttigaste grönsakerna konsumenterna kan köpa i affären undrar jag? - Det stämmer svarar Sharon MacGregor, på Monsanto. Vi är tillbaka på Johnny Andreassons gård i Spekeröd norr om Göteborg bredvid oss står en hög taggig växt, kardborrerot, smakar ungefär som kronärtskocka, ett gäng fåglar är där och pickar bort de mogna fröna. Det får de väl inte? - Nej så jag måste nog ta dem innan de tömt dem. Att ändra på den moderna växtförädlingen skulle ha många fördelar inte bara för vår hälsa. Fytokemikalierna är ju som sagt en del av plantornas immunförsvar. Forskning har visat att högre halter av fytokemikalier ofta också betyder tåligare plantor, alltså att de klarar sig på mindre vatten och näring och utan bekämpningsmedel. Kanske är det därför som Johnny Andreassons gamla frösorter klarar sig så bra på hans ekologiska odling. Han tror det behövs fler oberoende fröodlare som han, annars är han rädd att de stora multinationella växtförädlarna kommer förstöra grönsakerna totalt i sin jakt på högre avkastning. - Det är inte bra om all livsmedelsproduktion ligger i händerna på de företagen Varför är det så dumt? - Därför att de har otrolig kontroll över hur vi ska leva och många anser att det vi är utsatt för nu är världens största biologiska experiment. Man skulle kunna tänka sig att fröodling är så långt i från aktivism som man kan tänka men det låter lite som du ser det som aktivistisk verksamhet? - Man kämpar ju emot den stora överväldigande industrijordbruksgruppen. De tar ju över mer och mer det finns mycket revolutionärt att göra i odlingen också. Men vems fel är det här då? Frågar man de inblandade så skyller alla på alla, växtförädlarna som tar fram fröerna, odlarna som köper och odlar upp grönsakerna, grossisterna som köper av dem som sen säljer de till affärerna Ingen anser att de har något ansvar egentligen. Sen till sist handlar det om de som har matkedjorna för det är de som bestämmer vilka produkter som ska finnas i butiken. Så vill de välja de nyttigaste grönsakerna så kan de det. Det kostar lite mer bara. - Vårt ansvar är att se till att ha ett bra utbud av frukt och grönt att få upp konsumtionen av frukt och grönt det är vårt ansvar, säger Kristina Karlsson, dietist och Folkhälsoansvarig på Ica. Hon säger alltså att deras roll är att få folk att köpa mer frukt och grönt, helst så att alla äter ett halvt kilo om dagen. Att köpa in nyttigare grönsaker får bli en senare fråga. - Det får vi göra när vi nått upp till 500 gram, men vi har långt dit kan jag säga. Liknande tankar har Anneli Bylund dietist och hållbarhetsstrateg på Coop. - Det vi ska börja med är att äta 500 gram frukt och grönt varje dag. Det gör vi ju inte idag. Två av tio i Sverige äter så mycket, så om alla ökar lite granna så kanske vi inte skulle behöva ha superfoods. För det vi har här är bra. Daniel Månsson ansvarig för frukt och grönt på Axfood ser lite annorlunda på saker. Han tycker de fokuserat för lite på att köpa in de nyttigaste grönsakerna, och att de borde göra mer. - Det skulle unna vara en förbättringspotential som vi borde titta över vissa sorter vet vi att de har lite högre lykopen och så där. Tror du konsumenterna känner till att det kan vara så stora variationer mellan sorter att det spelar roll vad vi väljer? - Generellt sett tror jag inte det. Vems ansvar är det framförallt att se till att de grönsakerna vi konsumenter köper är de nyttigaste så att det inte är så att de blir mindre och mindre nyttiga för att man prioriterar hög avkastning? - Det var en svår fråga. Vi är väl absolut delaktiga i det här och vi får väl titta på hur vi ska jobba med det här framöver.   Malin Olofsson och Daniel Öhman   Från kl.10.03. Sänds även på söndag kl. 12.00.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Han är FN - chefen som satte stopp för våldtäkter och sexuella övergrepp men som belönades med munkavle. Anders Kompass är gäst när Söndagsintervjun har nypremiär. Anders Kompass anklagades för tjänstebrott av FN:s högsta ledning, men nyligen blev han rentvådd och fri att prata. Han väljer nu att i Söndagsintervjun i P1 för första gången berätta om FN-skandalen som satte hans namn på världskartan. Men i Latinamerika har han varit en superstjärna sedan 70-talet, och i mötet med Martin Wicklin pratar Anders Kompass också om den långa vägen från svenska landsbygden, via en indianby i Guatemala, till FN-korridorerna i Genève.  Intervjuar gör Martin Wicklin Producent är Hannah Engberg Foto: Severus Tenenbaum Från i söndags.

Aktualiteter, Repris

Sänds även på fredag kl. 04.50 och kl. 20.50.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Dokumentärer

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Många hoppas att vi i framtiden ska kunna skriva ut framtidens organ med hjälp av 3d-skrivare. Men det krävs tvärvetenskapliga samarbeten för att nå dit. Redan i dag används 3d-skrivaren för att ta fram höftproteser till patienter. Läkare har också kunnat hjälpa små barn med luftvägsproblem genom 3d-utskrivna luftvägsskenor. Forskare hoppas att patienter i framtiden ska få konstgjorda organ, antingen med hjälp av traditionell 3d-printingteknik eller 3d-bioskrivare. Men det krävs tvärvetenskapliga samarbeten för att nå dit. Olaf Diegel, professor i produktutveckling vid Lunds universitet, berättar hur traditionell 3d-printing kan användas inom regenerativ medicin. Tillsammans med Rajni Hatti Kaul, professor inom bioteknologi, vill han ta fram nya smarta material som kan användas för att ta fram byggställningar formade som organ som sedan kläs i patientens stamceller. Paul Gatenholm, professor inom biopolymerteknik, skriver ut öron, brosk och hud med hjälp av 3d-bioprinting där organen skrivs ut med ett biobläck som innehåller mänskliga celler. Men fler forskningsområden behöver engagera sig i den här tekniken för att göra framsteg, menar Paul Gatenholm. Reporter: Petra Olsson Från i går.

Vetenskap, Repris

Kinas tillväxt, sexutbildning för nyanlända, flyktingar utvecklar glesbygd, Ungern stöttar Polen, guldbaggevinnaren Malin Levanon, rasismdebatt i Sydafrika och iranska reaktioner.

Turbulensen på den kinesiska börsen de senaste veckorna har påverkat börser världen över. I natt kom Kinas tillväxtsiffror, som är de lägsta på 25 år. De ger en fingervisning om hur det ligger till med utvecklingen i Kina, något som ju får effekter för hela världsekonomin. Annika Winsth, chefsekonom Nordea, analyserar siffrorna.

Efter händelserna i Köln på nyår och vid ungdomsfestivalen "We are Stockholm", där kvinnor utsattes för sexuella övergrepp, så har en debatt uppkommit kring om och i så fall hur man behöver utbilda asylsökande i värderingar kring sex och samlevnad. I Norge har man satsat på att utbilda flyktingar i de här frågorna. I söndags gick Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, ut med en debattartikel i SvD om att de vill ha liknande kurser för ensamkommande flyktingpojkar. Samtal med Hans Olsson, RFSU och Per Isdal, psykolog som startade den här typen av kurser i Norge.

En del kommuner hoppas att flyktingar kan få fart på livet i glesbygden. Tranemo kommun i södra Västergötland har beslutat att öka sitt flyktingmottagande till byn Grimsås för att vända den negativa utvecklingen där. I Grimsås har befolkningen minskat de senaste 15 åren, och samhällsservicen har försämrats. Nu är tanken att flyktingar som har beviljats uppehållstillstånd ska lyfta orten. För att det ska fungera bygger man ut kollektivtrafiken. Reportage av Joel Wendle och samtal med landsbygdsforskaren Susanne Stenbacka från Uppsala universitet.

På tisdagen ska EU-parlamentet diskutera den politiska utvecklingen i Polen. I förra veckan beslutade EU-kommissionen att granska om Polen följer EU:s värderingar, efter att regeringen drivit igenom en ny lag som begränsar den polska författningsdomstolens makt. Utvecklingen i Polen påminner om den i Ungern som gjort klart att landet inte kommer att gå med på att straffa Polen. Hur är de personliga relationerna mellan Ungerns premiärminister Viktor Orban och polska Lag och Rättvisas partiledare Jaroslaw Kaczynski? Samtal med Kjell Albin Abrahamson, författare och tidigare Sveriges Radios Östeuropakorrespondent, samt Mattias Nowak, doktorand i Öst- och Centraleuropakunskap.

I helgen kom det historiska beskedet att FN, EU och USA tar bort sina sanktioner mot Iran. Akbar Mehr som bor i Tehran och jobbar som ingenjör i ett statlig företag, känner glädje och lättnad efter beskedet. Men han säger också att alla problem inte är lösta bara för att sanktionerna tas bort. Reportage av Kavoos Akhtari, kl 08:15!

Vid Guldbaggegalan vann Malin Levanon en guldbagge för bästa kvinnliga huvudroll. Hon vann baggen för sin gestaltning av missbrukaren Minna i filmen "Tjuvheder".

Ett oförsiktigt klagomål på sociala medier av en mäklare i Durban i Sydafrika har satt igång en periodvis intensiv rasistdebatt i landet som övergav apartheid för snart 22 år sedan. En del ser det här som nyttigt och bra, andra menar att det inte tjänar till annat än att söndra landet. Reportage av vår Afrikakorrespondent Richard Myrenberg.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Från i går.

Telefonväkteri, Repris

Andreas Hasslert arbetar på det muslimska studieförbundet Ibn Rushd i Malmö. Morgonandakten idag handlar om att hitta in på djupet, in i själen. I likhet med en brunn är själen. Kunskap är som vatten och de fem sinnena likt fem kanaler som leder till själens brunn.  Andreas Hasslert. TextMed inspiration från Imam Ghazalis Ihlya ullum eddin MusikGel gor Beni, Eyup Hamis Producent Agneta Nordin Lokatt Media i Malmö

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Om att hitta sig själv genom sin själsfrände bland djuren Kristina Kalén från Umeå har ena foten i sitt yrkesliv inom teatern som producent, dramaturg och regissör, och den andra inom administration som projektledare, tjänsteperson och arbetsförmedlare. Kristina har även ett förlutet inom radion där hon varit morgonvärd och kåssör. Nu arbetar hon som Kultur- och fritidschef i Nordmaling och njuter av att få vistas i Ångermanland, varje vardag. Tågresan till och från jobbet erbjuder en tankepaus med tid för reflektioner. Producent Karin Grönberg Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Roger Wilson kommenterar årets guldbaggevinnare, Anneli Dufva recenserar Elin Cullheds romandebut Gudarna.

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Vetenskapsnyheter från alla tänkbara forskningsområden. Här får du som lyssnare ofta höra nyheten innan den blir uppmärksammad av övriga media. Sänds i P1.

Vetenskap

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Roger Wilson kommenterar Guldbaggevinnarna, Makode Linde om sin nya utställning.

Kultur

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Aktualiteter

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Sänds även i kortversion kl. 21.35 och i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Den är ofta en förutsättning för att vi ska få något gjort men den kan vara svår att behålla längre stunder. Det handlar om koncentrationen. Kan man träna upp sitt fokus och finns det hjälpmedel? Precisionsskytten Christina Bengtsson kämpade hårt för att hitta fokus på tävlingsbanan. Hon berättar om metoden som gjorde att hon lyckades ta hem titeln som världsmästare.  Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, har forskat om arbetsminne och simultanutförande. Han menar att det ständiga informationsflödet gör att våra hjärnor svämmar över.  Höjden av koncentration brukar kallas flow, men hur når man egentligen det där mytomspunna tillståndet då tid och rum försvinner? Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap har forskat om flow vid Karolinska Institutet. Och så besöker vi ett lab i Göteborg där forskare tror sig har upptäckt att vitt brus kan vara lösningen för dem som har svårt att koncentrera sig. Gäster: Christina Bengtsson, f.d världsmästare i precisionsskytte, Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Sänds även natten mot torsdag kl. 02.02 och på lördag kl. 14.03.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I skuggan av Solvalla Travbana har det länge trängts ett 50-tal husvagnar. Nu ska de boende där avhysas. Men vart ska de ta vägen? Pia har varit hemlös i många år och drömmer om en egen lägenhet. Det är sen höst, vi är på Solvalla Camping i Stockholm, en camping där hemlösa har sina hem och där missbrukare blivit placerade av socialen. Pia har bott här i fyra år men om om exakt tre månader kommer den här campingen inte längre kommer att finnas eftersom det ska byggas en spårväg här mellan city och Kista.  Förhoppningsvis har hon då lämnat totalt 14 år av hemlöshet, bara de ringer och säger att hon verkligen kan flytta in i den där provlägenheten. Det har varit nära förr, men inte så här nära. De borde ringa snart. - Det finns många här nere som vänt sig mot mig också, berättar Pia. Liksom "va fan, har du sugit av han på soc?" eller nåt sånt där. "Vad lätt det gick för dig, Pia". Men om det vore så lätt varför gör inte flera här då? Det här är ett av två program om Solvalla Camping. Programmet är gjort av Lasse Edfast.   Sänds även kl. 20.03 och natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sänds även kl. 19.35.

Sociala frågor

Kultur

ur "Från vinter till vinter" av Gunnar Harding Första rad: Jag går längs Drottninggatan Uppläsare: Gunnar Harding Diktsamling: "Från vinter till vinter" Förlag Wahlström & Widstrand 2015 Musik Claude Debussy: Feuilles mortes Exekutör Jean-Efflam Bavouzet, piano Sänds även kl. 22.55.

Kultur

Klimatet försämrades drastiskt i Europa efter de två vulkanutbrott 536 och 540 e Kr. Samhällen slogs i spillror, folk svalt och dog när jordbruksproduktionen minskade när temperaturen sjönk. Det är oklart var på jorden de här vulkanutbrotten skedde, och det är först genom modern forskning som bilden växer fram av det som framstår som den värsta klimatkrisen i Europa de senaste 2000 åren. Fredrik Charpentier Ljungqvist är historiker och klimatforskare på Stockholms universitet. Tillsammans med forskare från både Europa och Ryssland forskar han på hur klimatets växlingar har påverkat människan de senaste 10 000 åren. Det framstår som om den kraftiga nedkylning av klimatet som skedde på 500-talet är den värsta klimatkrisen i Europa de senaste 2000 åren. Temperaturminskningen var en följd av två vulkanutbrott vars stoff minskade solinstrålningen till jorden. Utbrotten skedde under en epok som i Europa har kallats för folkvandringstid, och kanske bidrog det försämrade klimatet till att hela folk flyttade på sig för att försöka hitta andra ställen att leva på. Centralasien drabbades av torka och det kan ha lett till att stäppnomader begav sig till både Europa och Kina i jakt på bättre utkomstmöjligheter. I början av den stora nedkylningen, år 541, bröt den Justinianska pesten ut. Sammantaget ledde dessa naturkatastrofer till att stora delar av Europas befolkning utraderades och omfattande landområden som varit uppodlade växte igen med skog. Reporter: Gustaf Klarin Sänds även kl. 20.35 och i morgon kl. 05.02.

Vetenskap

Med ekonomi och sport. Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

P1 Kultur med Mona Masri minns radioprofilen Kjell Alinge. Dessutom, möt en av Sveriges mest kontroversiella konstnärer, Makode Linde, och hans argaste kritiker, i ett reportage av Mårten Arndtzén. P1 Kultur -podd. Med anledning av Kjell Alinges bortgång utgår OBS-essän ur tisdagens P1 Kultur. Torbjörn Elensky skriver om nationalekonomen Stefan Fölsters bok "Robotrevolutionen" och vilka konsekvenser automatiseringen får för våra liv. . Sänds även kl. 18.14 samt natt mot fredag kl. 04.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Den här veckan handlar alla språkfrågor om ämnen under bältet. Dessutom tar vi reda på vad folk säger när de behöver gå på toaletten. Reporter Beatrice Dalghi har träffat Magnus Levin, som är docent i engelsk språkvetenskap på Linnéuniversitetet och har undersökt vad svensktalande män och kvinnor säger när de behöver gå på toa. Veckans alla språkfrågorI Småland betyder ballar pungkulor men i Skåne betyder det skinkor, varför är det så och finns det någon ursprunglig betydelse? Att någon eller något är "analt", vad betyder det och vad kommer uttrycket ifrån? Varför heter det stolpiller och har det något med stol eller engelskans stool (avföring) att göra? Hur ska egentligen ordet penis böjas i bestämd form, penisen eller penis? Vad finns det för synonymer till uttrycket "att komma"? Språkvetare Ylva Byrman. Reporter Beatrice Dalghi. Programledare Emmy Rasper. Sänds även i morgon kl. 19.03 och natt mot torsdag kl. 01.35.

Vetenskap

Programledare: Urban Björstadius. De positiva har blivit ännu positivare och de negativa allt mer negativa i synen på invandring och mångfald i Sverige. Svenskarnas attityder till invandrare och mångfald har blivit allt mer polariserad. Det visar den så kallade Mångfaldsbarometern som i dagarna presenterade resultaten av tio års attitydundersökningar. Mellan 2005 och 2014 har ett slumpmässigt urval svenskar fått svara på enkätfrågor om sina erfarenheter av invandrare och sin inställning till sådant som muslimska kvinnors slöjor och invandrares brottslighet. Svenskarna har successivt blivit allt mer positiva till invandring och en majoritet av befolkningen uppger att de är positiva till mångfald i samhället, men samtidigt har andelen personer med extremt negativa attityder ökat. Det berättar Fereshte Ahmadi som är professor i sociologi vid Högskolan i Gävle och sedan några år ansvarig för studien. Programledare är Urban Björstadius. Sänds även kl. 19.03 och i natt kl. 01.35.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Vi får reda på hur det är att få tillbaka synen som 19-åring. Och hur står sig imagoterapin i den amerikanska valrörelsen? Att vara blind ger en hel del fördelar. Man dömer inte folk efter utseendet, det är lättare att ragga och man behandlas med vänlighet och respekt. Musikern Johan Häglerud var blind men 19 år gammal fick han tillbaka synen. Thomas har läst hans bok "Med egna ögon". Kan en person som blivit bedragen svika andra? Vi dyker ner i imagoterapin och paret Clinton. Terapeuten Eva Berlander reder ut otrohet och försoning. Från 1790 till 1962 hade Sveriges utrikesministrar ett pampigt ministerboställe mitt i Stockholm ett 20-tal rum. Hade det funnits kvar hade Margot Wallström sluppit mygla till sig en trea av Kommunal. Varför togs det bort? Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Estrid Bengtsdotter  Vill du höra av dig till oss? Skriv ett mejl eller besök oss på vår Sänds även kl. 00.02.

Underhållning

Kjell Alinge har gått bort, en inspirationskälla för många yngre radiojournalister, Berit Nygren ger en personlig reflektion. Så har vi varit på premiären av "Kongo - en pjäs om Sverige " Radiolegendaren Kjell Alinge har gått bort, en inspirationskälla för många yngre radiojournalister, Berit Nygren ger en personlig. Så har vi varit på premiären av "Kongo - en pjäs om Sverige".

Kultur

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Margot Wallströms lägenhetsaffär ska granskas. Kidnappade Johan Gustafssons familj. Rättegång mot Martin Kinnunen. Nu skandalen i Kommunal - då Motalaskandalen. Radioprofilen Kjell Alinge är död.  Ny gruppledare för Socialdemokraterna i Göteborg. Tuff ekonomi kväver tunisiers hopp.

Hon är före detta truckförare på Volvo med examen i sociologi som bland annat jobbat i LO-borgen och på regeringskansliet. Nästa uppdrag blir att leda Göteborg. Möt Ann-Sofie Hermansson, blivande gruppledare för Socialdemokraterna i Göteborg och därmed också kommunstyrelsens ordförande. Hör också Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, om svensk politik och då om hur lokalpolitiken präglar rikspolitiken.

I Tunisien har en av de viktigaste näringarna, turistindustrin, slagits i spillror efter förra årets terrorattacker som riktats mot turismen. Terroristexperter är överens om att det fortfarande föreligger ett terrorhot mot landet. Samtidigt har Tunisien varit ett av de länder i världen varifrån flest extremister åkt för att strida med IS och al-Qaida i bland annat Irak och Syrien och när de återvänder kommer nya hot mot Tunisien. Reportage av Johan-Mathias Sommarström.

Nu ska åklagare granska utrikesminister Margot Wallströms lägenhetsaffär. Riksenheten mot korruption har beslutat att inleda en förundersökning. Hur allvarligt är det för Wallström, både juridiskt och politiskt? Hör bland andra Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator Ekot.

Skandalen i Kommunal, med spritfester och resor till London för medlemmarnas pengar har upprört medlemmarna i facket. Och det är inte första gången, liknande skandaler har hänt bland kommunpolitiker. För drygt 20 år sen avslöjades skandalen i Motala. Skattebetalarnas pengar gick till politikers privatresor, middagar och shoppingresor med fruar. Hör Leif Cederqvist, Socialdemokrat i Motala var inblandad och ångrade sig djupt efteråt.

Den kidnappade Johan Gustafssons familj kommer till Studio Ett. Det har ju gått över fyra år sedan deras Johan kidnappades av al Qaidas nordafrikanska gren. Nu är sydafrikanska organisationen "Gift of the Givers" i Sverige för att lägga upp strategin om hur man ska få Johan fri. "Gift of the Givers" medverkar också.

I dag inleddes rättegången mot den sverigedemokratiske riksdagsledamoten Martin Kinnunen. Åtalet gäller skatte- och bokföringsbrott och om Kinnunen fälls kan straffet bli fängelse. Hör Simon Andrén, Ekots reporter plats på Södertörns tingsrätt där rättegången hålls. David Baas, reporter Expressen medverkar också.

I dag gick radioprofilen och journalisten Kjell Alinge ur tiden. Han blev 72 år och under sin livstid hann han med mycket. Han började arbeta på Sveriges radios ungdomsredaktion 1963 och ledde bland annat programmet "Hemma hos Kjell Alinge och Janne Forsell ihop med kollegan Janne Forsell. Och i över 30 år ledde han radioprogrammet "Eldorado" som sändes mellan 1980 till 1993 och återkom 2006 och 2013. I Eldorado medverkade även musikproducenten och vännen Stefan Wermelin, som jobbade ihop med Kjell Alinge under flera år. Hör honom i Studio Ett.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Margot Wallströms lägenhetsaffär ska granskas. Kidnappade Johan Gustafssons familj. Rättegång mot Martin Kinnunen. Nu skandalen i Kommunal - då Motalaskandalen. Radioprofilen Kjell Alinge är död.  Ny gruppledare för Socialdemokraterna i Göteborg. Tuff ekonomi kväver tunisiers hopp. Direktsänt aktuellt magasin.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ekonomiekot är Ekots nyhetsprogram om senaste nytt i ekonomins värld.

Ekonomi

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Sänds även kl. 23.55.

Kultur

P1 Kultur med Mona Masri minns radioprofilen Kjell Alinge. Dessutom, möt en av Sveriges mest kontroversiella konstnärer, Makode Linde, och hans argaste kritiker, i ett reportage av Mårten Arndtzén. P1 Kultur -podd. Med anledning av Kjell Alinges bortgång utgår OBS-essän ur tisdagens P1 Kultur. Torbjörn Elensky skriver om nationalekonomen Stefan Fölsters bok "Robotrevolutionen" och vilka konsekvenser automatiseringen får för våra liv. . Från kl. 13.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Programledare: Urban Björstadius. De positiva har blivit ännu positivare och de negativa allt mer negativa i synen på invandring och mångfald i Sverige. Svenskarnas attityder till invandrare och mångfald har blivit allt mer polariserad. Det visar den så kallade Mångfaldsbarometern som i dagarna presenterade resultaten av tio års attitydundersökningar. Mellan 2005 och 2014 har ett slumpmässigt urval svenskar fått svara på enkätfrågor om sina erfarenheter av invandrare och sin inställning till sådant som muslimska kvinnors slöjor och invandrares brottslighet. Svenskarna har successivt blivit allt mer positiva till invandring och en majoritet av befolkningen uppger att de är positiva till mångfald i samhället, men samtidigt har andelen personer med extremt negativa attityder ökat. Det berättar Fereshte Ahmadi som är professor i sociologi vid Högskolan i Gävle och sedan några år ansvarig för studien. Programledare är Urban Björstadius. Från igår. Sänds även i natt kl. 01.35.

Vetenskap, Repris

Från kl. 11.35.

Sociala frågor, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I skuggan av Solvalla Travbana har det länge trängts ett 50-tal husvagnar. Nu ska de boende där avhysas. Men vart ska de ta vägen? Pia har varit hemlös i många år och drömmer om en egen lägenhet. Det är sen höst, vi är på Solvalla Camping i Stockholm, en camping där hemlösa har sina hem och där missbrukare blivit placerade av socialen. Pia har bott här i fyra år men om om exakt tre månader kommer den här campingen inte längre kommer att finnas eftersom det ska byggas en spårväg här mellan city och Kista.  Förhoppningsvis har hon då lämnat totalt 14 år av hemlöshet, bara de ringer och säger att hon verkligen kan flytta in i den där provlägenheten. Det har varit nära förr, men inte så här nära. De borde ringa snart. - Det finns många här nere som vänt sig mot mig också, berättar Pia. Liksom "va fan, har du sugit av han på soc?" eller nåt sånt där. "Vad lätt det gick för dig, Pia". Men om det vore så lätt varför gör inte flera här då? Det här är ett av två program om Solvalla Camping. Programmet är gjort av Lasse Edfast.   Från kl. 11.03. Sänds även natt mot torsdag kl. 01.02.

Sociala frågor, Repris

Klimatet försämrades drastiskt i Europa efter de två vulkanutbrott 536 och 540 e Kr. Samhällen slogs i spillror, folk svalt och dog när jordbruksproduktionen minskade när temperaturen sjönk. Det är oklart var på jorden de här vulkanutbrotten skedde, och det är först genom modern forskning som bilden växer fram av det som framstår som den värsta klimatkrisen i Europa de senaste 2000 åren. Fredrik Charpentier Ljungqvist är historiker och klimatforskare på Stockholms universitet. Tillsammans med forskare från både Europa och Ryssland forskar han på hur klimatets växlingar har påverkat människan de senaste 10 000 åren. Det framstår som om den kraftiga nedkylning av klimatet som skedde på 500-talet är den värsta klimatkrisen i Europa de senaste 2000 åren. Temperaturminskningen var en följd av två vulkanutbrott vars stoff minskade solinstrålningen till jorden. Utbrotten skedde under en epok som i Europa har kallats för folkvandringstid, och kanske bidrog det försämrade klimatet till att hela folk flyttade på sig för att försöka hitta andra ställen att leva på. Centralasien drabbades av torka och det kan ha lett till att stäppnomader begav sig till både Europa och Kina i jakt på bättre utkomstmöjligheter. I början av den stora nedkylningen, år 541, bröt den Justinianska pesten ut. Sammantaget ledde dessa naturkatastrofer till att stora delar av Europas befolkning utraderades och omfattande landområden som varit uppodlade växte igen med skog. Reporter: Gustaf Klarin Från kl. 12.10. Sänds även kl. 05.02.

Vetenskap, Repris

Varje vardagskväll berättar Klartext om nyheter inom politik, ekonomi, utrikeshändelser och mycket annat. Programmet är för dig som vill höra om nyheter på ett lite lugnare sätt och med enkla ord.

Nyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Barns och ungas livsvillkor skildras i spännande och levande reportageform. UR.

Dokumentärer

Ring P1 är yttrandefrihet i sin riktiga mening. Det är lyssnarnas eget debattprogram där man ringer in och skapar diskussioner, ring 099-51010 du också! Valda delar ur morgonens sändning. Sänds även i morgon kl. 05.35.

Telefonväkteri

Om att hitta sig själv genom sin själsfrände bland djuren Kristina Kalén från Umeå har ena foten i sitt yrkesliv inom teatern som producent, dramaturg och regissör, och den andra inom administration som projektledare, tjänsteperson och arbetsförmedlare. Kristina har även ett förlutet inom radion där hon varit morgonvärd och kåssör. Nu arbetar hon som Kultur- och fritidschef i Nordmaling och njuter av att få vistas i Ångermanland, varje vardag. Tågresan till och från jobbet erbjuder en tankepaus med tid för reflektioner. Producent Karin Grönberg Från i morse.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Med det senaste i sportens värld.

Sport

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Första rad: Jag går längs Drottninggatan Uppläsare: Gunnar Harding Diktsamling: "Från vinter till vinter" Förlag Wahlström & Widstrand 2015 Musik Claude Debussy: Feuilles mortes Exekutör Jean-Efflam Bavouzet, piano Från kl. 12.00.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Direktsänt aktuellt magasin. Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen.

Aktualiteter

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1. Från kl. 18.09.

Kultur, Repris