SR, P1 2016-01-24

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

"Alla Emmas fantasier om utomäktenskapliga kärleksaffärer - de är väl just fantasier? För något annat vore otänkbart." "Föreställning är egentligen inte bara ett porträtt av Madame Bovary, utan en teckning av dessa tre kvinnor som är inblandade i produktionen. Ett samtal mellan kvinnogenerationer i olika tider, som inte tycker lika! Om detta inte är ett gräl, då vet jag inte vad generationsbråk är!", sa Radioteaterns dåvarande chef Jasenko Selimovic, och gladdes åt premiären 2008. Frukost med Emma av Fay Weldon, efter Gustave Flauberts roman Madame Bovary. Övers: Kerstin Gustafsson. Med bl a: Cecilia Frode, Gustaf Hammarsten, Peter Andersson, Nils Poletti, Johan Lindell, Jan Tiselius. Ljud: Frida Englund. Regi: Sisela Lindblom. (Från 2008) Från 17/1.

Teater, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Skånska Dagbladet skrev att ett nazistankutet nätverk patrullerar Öresund. Har tidningen gått på en blåsning? SVTs öppet arkiv halveras. TV4:s Nyhetsmorgon sprider kvacksalveri i rutan. Skånska Dagbladet på djupt vatten om patrullering Det nationalistiska nätverket Nationell Framtid patrullerar Öresund i jakt på flyktingar som försöker ta sig till Sverige. Hela kustvägen från Malmö till Helsinborg. Ja, dom sensationella uppgifterna berättade Skånska dagbladet om i lördags. Men stämmer verkligen det här eller har den skånska tidningen, i jakten på ett stort avslöjande, åkt på en blåsning med sur eftersmak? Artikeln bygger på en ej namngiven källa som ska ha stött på patrullen till havs. Personen får, utan motfrågor, berätta om hur uniformklädda män lotsar en båt med flyktingar ut från svenskt vatten. Men någon oberoende källa som bekräftar dessa uppgifter redovisas inte. Däremot får ledaren för Nationell Framtid, en nazist-anknuten grupp sprungen ur numera nedlagda Svenskarnas parti, fritt spelrum att berätta om händelserna på havet. Vi skickade vår reporter Tonchi Percan till Malmö för att gå till botten med om Skånska Dagbladet har några goda skäl till att publicera det som många andra redaktioner dömt ut som en bluff. Kvacksalveri om blodgrupper och hälsa Tv4 Nyhetsmorgon tog förra veckan återigen ett steg ut i den alternativa verklighet som finns bortom det vi dödliga kallar vetenskap och beprövad erfarenhet. Den här gången bjöd redaktionen in en kostrådgivare som fick lägga fram teorin om att vi bör äta olika kost beroende på vilken blodgrupp vi har. Den bakomliggande teorin är inte ny. Men att en enig forskarkår slagit hål på dessa myter stoppade inte Nyhetsmorgon från att ge dom stor spridning i morgonmyset i TV-sofforna. Den här gången påpekades tydligt att vetenskapligt stöd saknades, men frågan är om den brasklappen tillåter att vem som helst, med vilken idé som helst, får komma till tals i programmet. Reporter Johan Cedersjö. Därför bantar SVT Öppet Arkiv Hagges utegrill, Ika i rutan och tonårseposet om Bert Ljung. Ja, dom nostalgipärlorna ligger inte längre tillgängliga på SVT:s hemsida Öppet Arkiv. För nyligen försvann ungefär hälften av materialet som i mer än tio år erbjudit oss medborgare klassisk svensk tv-historia. Vad beror det här på? Har det något värde att vi ska kunna botanisera i titlarna från tjock-TVns förgångna tid? Och hur ser SVT själva på Öppet Arkivs framtid? Reporter är Jonna Westin. Från gårdagen. Sänds även kl. 18.00.

Aktualiteter, Repris

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson. Ekonomiekot lördag handlar om Entreprenörer. Hur det ska bli fler entreprenörer i Sverige, och hur det bli enklare för dem att få företagen att växa? Gäster är Magnus Henrekson, professor och VD för Institutet för näringslivsforskning, IFN, och Helena Casserlöv-Kvist, VD och grundare av företaget Meritmind och grundare av Brightby, och Marie Löwegren, som är lektor vid SKJ Centre for entrepeneurship vid Lunds Universitet. Från kl. 11.40.

Ekonomi, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Aktualitetsmagasin med livsåskådningsperspektiv. Detta program är för dig som vill höra mer om olika religioner och hur de påverkar vår vardag och genomsyrar vårt samhälle, globalt som lokalt. Från i torsdags.

Aktualiteter, Repris

Han kanske hade kunnat bli en ny Arne Weise i rutan men istället för att försöka bli folkkär har Torbjörn Fagerström ställt sig på barrikaderna och förespråkat den impopulära gmo-tekniken. Torbjörn Fagerström, professor i teoretisk ekologi, dök upp de svenska tv-apparaterna på 80-talet i det populära programmet Fråga Lund. Han var en av sex lärda i en panel från Lunds universitet som svarade på kluriga frågor från tittarna. Vid sidan av att sprida biologisk ekologisk vetenskap till en vetgirig tv-publik gjorde sig den populäre tv-ekologen med tiden allt mer impopulär. Han engagerade sig nämligen i växtförädlingsfrågan, i klartext gmo-frågan, på ett sätt som gick stick i stäv med miljörelsen i Sverige och Europa. Nya jordbruksgrödor kan utvecklas med hjälp av genmodifiering, genmodifiering som kan handla om att forskare tar gener från en art och stoppar in i en annan för skapa nya önskvärda egenskaper. Företrädare inom miljörörelsen har varnat för att genmodfierade växter kanske kan var farliga för hälsan, att den gynnar multinationella bolag eller att gmo-växter kanske kan sprida sig i naturen och rubba den ekologiska balansen. Men vetenskapen har tydligt visat att gmo-tekniken inte är farlig, säger Torbjörn Fagerström. Vi sitter i den stora grå soffan hemma hos Torbjörn Fagerström i hans lägenhet som ligger på Gärdet i Stockholm, det är kaffe och croissanter och vi smular ner i den gröna ryamatten. I sovrummet bredvid sängen står tubkikaren. 8-9 år gammal börjadeTorbjörn Fagerström med fågelskådning på föräldrarnas lilla lantbruk Uppland. Naturintresset ledde vidare till biologistudier i Uppsala, han tog stort intryck av Rachel Carsons bok Tyst vår om den pågående miljöförstöringen, och han doktorerade på hur fisk tar upp kvicksilver. Som professor i Lund forskade han inom ämnet teoretisk ekologi. Det handlar att med matematiska modeller analysera populationsdynamik, till exempel under vilka förutsättningar olika arter invaderar ett område, något som Torbjörn Fagerström beskriver som viktigt ur biologisk mångfaldsperspektiv. Det som främst driver honom är vetenskapen, att vetenskapen inte ska få stå tillbaka för ovetenskap, antivetenskap eller pseudovetenskap. Reporter: Gustaf Klarin Från i söndags.

Vetenskap, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Ett nytt klimatavtal blev klart i Paris. Men vad krävs för att vi åter ska komma i balans med naturen? Räcker ny teknik eller krävs en civilisationskritik som ifrågasätter vårt sätt att leva? Är ny teknik lösningen som gör det möjligt att fortsätta med en konsumerande livsstil, utan att skada miljön? Eller tvingas vi tänka om, ge plats åt nya tankemönster, attityder och nya berättelser om världen och oss själva. Kanske behövs en rejäl civilisationskritik som ifrågasätter vårt sätt att leva och utnyttja världens resurser? Nu kommer boken "Det som en gång var" av Helena Granström, där färdigstöpta tankegångar om inte minst teknikens välsignelse, analyseras.  Medverkande är författaren Helena Granström, med bakgrund inom matematik och fysik, Elisabeth Hjorth, författare och doktor i etik och Sverker Sörlin, både idé och miljöhistoriker vid KTH. Programledare och producent Peter Sandberg. Från i söndags.

Kultur, Repris

Pausfågeln. Lyssna på fåglar och samtal kring dem.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I premiäravsnittet förundras våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson över jultallriken - idag en stapelvara på landets loppisar, men en gång i tiden marknadsförd som en investering. Men varför blev denna prydnadstallrik så oerhört populär på 70-talet? Hur kommer det sig att nästan ingen vill ingen ha den hemma på väggen idag? Och var det någon sköpare som faktiskt fick avkastning på sin jultallrik? Cecilia Wallquist, intendent på Nordiska museet med specialområde glas och porslin, berättar hur jultallrikens vandrade från de högre samhällskikten till att bli hela folkets väggprydnad för att slutligen överges på loppmarknaden - eller förvandlas till mosaik. Loppmarknadsarkeologerna är ett kortprogram (10 minuter) som berättar om konsumtionshistoria genom att gräva bland vanligt förekommande loppmarknadsfynd. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media. Från kl. 10.45. Sänds även kl. 19.50 och natt mot tisdag kl. 00.45.

Kultur, Repris

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi lär känna de smarta dvärgbläckfiskarna på Sjöfartsmuseet i Göteborg tillsammans med bläckfiskentusiasten Sara Hornborg. Och så åker vi långfärdsskridskor. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Från lördagen.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Direktsänd naturradio från Sverige och världen. Vi lär känna de smarta dvärgbläckfiskarna på Sjöfartsmuseet i Göteborg tillsammans med bläckfiskentusiasten Sara Hornborg. Och så åker vi långfärdsskridskor. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Från gårdagen.

Fritid och hobby, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Programledare: Katarina Josephson. Katarina Josephsson presenterar de kända sångerna och psalmerna. Ofta berättas om sångers ursprung och om en textförfattares liv. En andlig sångskatt att hämta kraft i. Det är den mest andliga sång jag känner till, så den borde passa... så skriver lyssnaren Albert om Pjotr Tjajkovskijs Hymn of the Cherubim, ett stycke ur hans tonsättning av Chrysostomos-liturgin.  Förutom detta vackra stycke spelas Elvis Presley, Lyckselekvartetten och en närmast halsbrytande svängig version av Med Gud och hans vänskap, med Lutherska Missionskyrkans kör från Göteborg.

Andliga frågor

Om blickarna som kommit tillbaka. Amer Sarsour  studerar retorik och är poet. Sedan 2010 har han åkt runt i Sverige med sin spoken word och rap och uppträtt i allt från litterära finrum som Dramaten till hiphopens vardagsrum på SR Metropol. Många känner Amer Sarsour som Poeternas Poet. En vision som går hand i hand med hans dröm, är att skriva tills han inte längre kan dö. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Sänds även kl. 21.45.

Andliga frågor

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Veckomagasinet idag om cellerna som styr uppmärksamhet, den nionde planeten och zikaviruset som sprider sjukdomar. Musen sövs ner och får ett hål borrat i skallbenet, där forskaren sprutar in ämnen som skapar en särskild kanal till de viktiga celler som allt mer visar sig styra uppmärksamheten hos både möss och människor. Med ljussignaler kan forskarna sedan slå på och av dessa celler, som anses spela stor roll i sjukdomstillstånd som schizofreni och autism. Därför behöver området utforskas noggrannare, men på människor går det inte att göra på det här sättet. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om det som misstänks vara en stor okänd nionde planet i vårt solsystem, och om zikaviruset som sprider sig i Sydamerika och kopplas till allt fler fall av sjukdomen mikrocefali som stör hjärntillväxten hos barn. Vi har också gått på bio och sett filmen om Steve Jobs. Programledare: Lena Nordlund   Från i fredags.

Vetenskap, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Loranga, Mazarin och Dartanjang, pekböckerna om Max, Jättehemligt och Mamman och den vilda bebin. Veckans gäst är en av Sveriges mest älskade och prisade barnboksförfattare: Barbro Lindgren. Barbro Lindgren har skrivit över 100 böcker, översatta till 30 språk och belönats med ett tjugotal priser. 2014 fick hon litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne - ALMA - en författare som betytt mycket för henne och skivandet. I samtalet med programledare Martin Wicklin pratar 79-åriga Barbro Lindgren om att summera sitt liv, behovet av frihet och om att inte vara rädd för döden.  Intervjuar gör Martin Wicklin Producent är Hannah Engberg Foto: Hannah Engberg Sänds även på måndag kl. 14.03 samt natt mot tisdag kl. 03.02.

Aktualiteter

Feng Zhang är med och utvecklar den nya genkniven som utsågs till 2015 års viktigaste forskningsupptäckt. Det började med att en vän fick depression och han ville förstå mer om psykiatriska sjukdomar. Genkniven CRISPR/Cas9 har både lett till en het patentstrid och etiska debatter. Själv vill Feng Zhang använda genkniven för att förbättra behandlingarna av psykiska sjukdomar. Han kom till USA från Kina som 11-åring, och efter en omvälvande filmupplevelse med Jurassic Parc blev han helt tagen av möjligheten som kunskapen om gener kan ge. Han har nu som 34-årig professor i biomedicinsk ingenjörskonst vid MIT i Boston varit med och utvecklat genkniven CRISPR/Cas9. En kniv som han menar kan vara farlig, eftersom den kan användas till att förändra mänskliga embryon men där han tror att den fungerar bättre till att skapa nya typer av försöksdjur och öppnar möjligheten att förändra genetiska sjukdomar hos vuxna. Han har grundpatentet för kniven i USA, men är ledsen över all uppmärksamhet som har riktats mot den konflikten i stället för själva vetenskapen. Annika Östman   Sänds även på lördag kl. 04.50, kl. 16.35 samt natt mot nästa söndag kl. 02.50.

Vetenskap

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Godmorgon, världen! Söndagen 24 januari programledare Sara Stenholm Konsekvenser av det rekordlåga oljepriset. Porträtt på Margot Wallström. 5 år efter Egyptiska revolutionen vill alla glömma ”hjältarna”. Reportage om publikens skräck, att bli uppdragen på scen. Krönikör Ulrika Knutson. Panelen. Föräldrautbildning för asylsökande i Sverige. Rysslands president Putin anklagas för att ligga bakom mord. Satir med Grabbar som flabbar. Syriza utmanar Greklands ortodoxa kyrka. Dom värsta riskerna under 2016.Kåseri Helena von Zweigbergk.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Sänds även kl. 22.05.

Aktualiteter

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Camilla Lif leder gudstjänsten från Allhelgonakyrkan i Stockholm - en timme om kraften i att förstå det hjärtat längtar efter. Camilla Lif leder gudstjänsten från Allhelgonakyrkan i Stockholm - en timme om kraften i att förstå det hjärtat längtar efter. Ofta tror vi att kallelsen är förunnad några få. Läkare utan gränser, präster eller konstnärer. I själva verket är den väldigt demokratisk. Det krävs ingen särskild utbildning eller kunskap.  Du behöver ingen teologisk insikt eller några diplom. Din kallelse består i att vara just precis den du är, och ha just precis det du har. Camilla Lif i gudstjänsten. All musik i gudstjänsten framförs av Irma Schulz Keller (sång), Hans Kennemark (fiol och gitarr) och Arvid Svenungsson (piano). TextMatteus 20:1-16 (dvs tillhörande årgång 1) MusikSom Maria bar på ordet (Text: Irma Schultz Keller. Musik: Hans Kennemark) Psalm 646: Grip du mig helige ande (Text: P. Perkiö, U-B Gustasson-Pensar. MusikL I. Kuusisto). Syster Yster (Musik: Hans Kennemark) Nature Boy (Text och musik: Eden Ahbez) möter psalm 303: Det finns en väg till himmelen (Text: Bo Setterlind. Musik: folkmelodi upptecknad i Sköldinge, arr: Irma Schultz Keller, Hans Kennemerk, Arvid Svenungsson). Nådens hav (Text: Irma Schultz Keller. Musik: Hans Kennemark) Du ska tacka (Text: Karin Boye. Musik: Irma Schultz Keller) Skara brudmarsch (Musik: Owe Green. Arr: Hans Kennemark) Psalm 189: Bliv kvar hos mig (Text: H.F. Lyte, O. Mannström. Musik: W.H. Monk) Inspelning och ljudmix Mikael Brodin, Ljudbang Producent Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion.         Camilla Lif, präst. Musikerna Irma Schultz Keller, Hans Kennemark och Arvid Svenungsson.

Andliga frågor

Vad har hänt med tomaterna? Daniel Öhman och Malin Olofsson är tillbaka med nya delar i den prisbelönta serien Matens pris och granskar hur nyttiga grönsakerna egentligen är. Skriv ut: Nyheter: , , Hör mer: , I mataffären gör vi val nästan dagligen. Det är här vi alla hamnar i dilemman. Vad ska vi äta? Vad är bra för mig? För miljön? För djuren? Och vad har vi råd till? Maten är idag på allas läppar. Åsikterna är många: så ska vi äta för att bli snygga, så ska vi äta för att rädda planeten, så ska vi äta för att vara trendiga. Det är lätt att hamna i total matkoma. Det här programmet granskar hur maten blir till, vad som döljer sig bakom röda prislappar och produktionssystem. Och nystar i den politik som driver vår konsumtion. I det här första programmet av fyra ska vi titta närmare på grönsaker Vi äter faktiskt mer och mer grönsaker nästan dubbelt så mycket per person som vi gjorde 1990. Att vi äter mer beror kanske på att vi är mer medvetna hur nyttiga de är. Men också på för att de kommersiella växtförädlarna tagit fram nya sorter som växer snabbare och ger större skördar. Och då blir ju grönsakerna billigare. Men det är något som hänt med innehållet i grönsaker när de förädlats för att ge så stor avkastning som möjligt och det är det som vi ska granska nu. Vi reser några mil norr om Göteborg i det lilla samhället Spekeröd. Härifrån driver Johnny Andreasson och hans fru Barbro Aidelsson fröfirman Runåbergs fröer. Sen starten 1982 har de specialiserat sig på att leta upp gamla och ovanliga ekologiska grönsakssorter som inte går att få tag på hos de stora fröfirmorna. De visar upp ett litet växthus - Ja, det är inte så stort kanske 40 kvadratmeter. Vi provar väldigt många sorter hela tiden både nya gamla sorter från stora delar av världen. Vet inte varför men jag har en vurm för gamla sorter. Fröodlingen ser inte så mycket ut för världen så här på senhösten när jag besöker den. Inne i växthuset kämpar några tomater fortfarande för att leva vidare. Utanför är det mesta visset. Men rotar man runt lite på marken hittar man märkliga skapelser som fortfarande håller på att utveckla sina frön. En squash stor som en fotboll tillexempel. - Det är en vintersquash. Den kan du lagra på kökshyllan hela vintern. Får jag tag i någonting så provar jag det. Och om det fungerar så förökar jag upp det. Många sorter som vi säljer har vi fått från kunder som har det från sina gamla farmor eller mormor och skickar till oss för de tycker vi ska prova det så en del fynd har vi gjort den vägen. De senaste hundra åren har växtförädlingen av frukter och grönsaker gått i rekordfart. Merparten av de plantor som fanns för 100 år sedan är nu borta eller utrotningshotade och den kommersiella växtförädlingen har koncentrerats till ett fåtal företag. Har det försvunnit mycket som inte går att få tag på i dag? - Oj, ja massor, man ser i gamla frökataloger från sekelskiftet så fanns det ett otroligt sortiment. Vi tror att vi lever i bästa av tider men när det gäller variation på grönsaker så är det inte. - Tyvärr är det så att de stora fröfirmorna inte är intresserade av att hålla liv i de här gamla sorterna dels för att de för yrkesodlingen ger sämre resultat i kvantitet  - Där har det vuxit gammal gotländsk haverrot Havrerot? - Inte havre utan haver. Det är en vit rot påminner lite om morot i formen. Gulvit gräddvit. Den absolut godaste roten ändå finns inte att köpa konstigt nog, vi har blindtestat på barnen flera gånger de föredrar haverroten. Morotssmak? - Nej Påminner lite om svartrot i smaken Ser det ni som att ni försöker rädda sorter som är på väg att försvinna? - Ja den här sorten är vi helt ensamma om i hela världen slutar vi med den så finns det ingen som har den alls. Då försvinner den? - Ja då försvinner den. Och han har lagt märke till något som borde intressera många ekologiska odlare. - De äldre sorterna har ofta den fördelen är anpassade efter jordbruk där man inte använder så mycket konstgödsel och bekämpningsmedel så de är ofta tåligare, tål mindre näringsnivåer och tål torkperioder. Med tiden har Johnny blivit allt mer övertygad om att många äldre grönsakssorter inte bara är tåligare utan också nyttigare än grönsakerna du hittar i affären. Och då menar han inte bara att hans älskade haverrot är nyttigare än en morot utan att äldre sorter av våra vanligaste grönsaker som tomater gurkor och tomater var nyttigare än de är i dag. - Den moderna förädlingen har gått ut på att öka kvantiteten framförallt och få så stora och jämna växter som möjligt. De här hybriderna som är framtagna för stor kvantitet. Annorlunda celluppbyggnad de innehåller mer vatten. Näringsvärdet har sjunkit katastrofalt de senaste trettio åren. Om det Johnny säger verkligen stämmer så finns det alltså en motsättning mellan att plantorna ska vara så nyttiga som möjligt och att de ska växa fort. Och han hävdar alltså att de äldre mer långsamväxande plantorna som han odlar är både tåligare mot skadeinsekter och sjukdomar, och nyttigare för oss att äta men den ger en lägre skörd än de kommersiellt odlade sorter du hittar i affären. I vår matkorg har vi grönsakerna som vi köper allra mest av i Sverige. Oavsett årstid är det gurka, tomat, paprika, sallad, lök och morot.  Johnny har verkligen en poäng. Det ser ut som ett berg av grönsaker här i butiken men kollar man statistiken så är det bara några få som står för den stora majoriteten av vad vi köper. Det ser väldigt lika ut i alla butiker, samma produkter, i princip samma grönsaker. Man blir ju nästan chockad när man är på en lokal marknad i Grekland till exempel. Böjda gurkor. Knöliga tomater. Det här beror på att några få företag kontrollerar fröförädlingen. Några få sorter, de som för tillfället ger flest frukter, eller grönsaker per satsad krona, hamnar här i butiken. Vi konsumenter vill ju att grönsakerna ska vara billiga. För grönsaker är ju bra för oss har vi hört Att äta mycket grönsaker och frukt är nyttigt. En massa bra grejer händer när man äter grönsaker. Ditt immunförsvar stärks, du får lättare att gå ner i vikt om du är övervikt eller att inte gå upp i vikt om du är normalviktig. Din mage fungerar bättre och du minskar risken för en rad cancersorter och hjärt-kärlsjukdomar. En del av innehållet i grönsaker, vitaminer, mineraler och fibrer är välkänt för de flesta av oss. Det här är näringsämnen som vi behöver för att överleva. De finns i grönsaker men också i spannmål och animalier. Men grönsaker och frukt innehåller också någonting som är svårt att få i sig på annat sätt. Fytokemikalierna är en del av plantornas immunförsvar. De skyddar plantorna mot angrepp av insekter, svampar och sjukdomar. Ofta sitter de i skalet och är kopplade till olika färgämnen. Det finns tusentals sådana här fytokemikalier. Antagligen känner vi inte till alla. På Stockholms universitet på ett labb för molykylär biovetenskap är docent Siamak Haghdoost gruppledare och han har tillsammans med sin doktorand Ali Pour Khavari studerat några av de här fytokemikalierna närmare. Det visar sig att fytokemikalierna inte bara skyddar plantorna utan när vi äter dem så skyddar de också oss. För att bevisa vilken effekt fytokemikalierna kan ha har Siamak Haghdoost utvecklat ett rätt enkelt test och det är det som jag ska göra nu En av de mest potenta och mest studerade fytokemikalierna heter Lykopen. Den finns i vattenmelon och några andra frukter och grönsaker men framförallt i tomater. - Lykopen om man tar ungefär 10 mg om dagen ser man att den har en effekt mot bröstcancer, mot matstrupcancer, prostatacancer, hjärt- och kärlsjukdomar och mot inflammation. Så en riktigt bra grej med andra ord. Jag får cykla på en träningscykel i 18 minuter till det jag ska kolla nu är hur kroppen svarar på den stress det blir när jag cyklar hårt. När man tränar hårt särskilt när man inte är van att göra det utsätts kroppen för en så kallad oxidativ stress. Det här kan man mäta i blodet eller saliven. Lykopen å vissa andra fytokemikalier kan neutralisera den här stressen. Ta bort den. - När vi äter de här fytokemikaleierna som egentligen är lite toxiska reagerar kroppen genom att producera visa komponenter i kroppen som gör att vi också är redo att ta hand om näringsgiver bakterier och virus, så att kroppen blir starkare. Testpersonerna som gjort det här testet ha druckit mellan 1 och 2 dl tomatjuice i tre veckor. Sen har de gjort om cykeltesten. - Då mätte vi de här stressmarköreran som vi utvecklat här på labbet, man ser att bara cyklingen om man inte tränat på länge och tränar hårt så får du så här mycket ökning av den här DNA-skada men dricker man lykopen tomat juice, så försvinner nästan allt. All stress som bildas av hård träning försvinner på en gång slutar man dricka och tränar igen så går den upp dricker man igen så går den ner. Själv dricker jag två deciliter och effekten har varit påtaglig. Den oxidativa stressen som cyklingen utsatte min kropp för minskade till en tredjedel efter tre veckors tomatjuicedrickande. Det finns Lykopen i tablettform, men det har inte gett alls samma effekt som tomatjuice. Lykopenet är ett rött färgämne som framförallt finns i och i närheten av skalet på tomaterna. Det blir lättare tillgängligt i kroppen när tomaterna värms upp och mixas som i tomatjuice. Det går att få i sig lykopen från färska tomater också. Men då gäller det att man väljer rätt tomater. I butiken får man inga ledtrådar, man får bara veta om grönsakens ursprungsland. Men det spelar en stor roll vilken tomat vi väljer visare det sig när vi tittar närmare på tomaterna. Jag har åkt till Susanna Anderssons tomatodling i halländska Bua. Ungefär två tredjedelar av tomaterna som säljs i butikerna är sådana vanliga runda tomater som hon visar mig i sitt stora växthus. Fytokemikalier finns i många olika frukter bär och grönsaker, som blåbär, hallon, havtorn broccoli grönkål, ja alla grönbladiga grönsaker, lök, vitlök och en massa frukter innehåller också olika fytokemikalier som stärker vårt immunförsvar och skyddar mot många dödliga sjukdomar. Men vi håller oss för enkelhets skull kvar vid tomaterna och lykopenet som ju är en av de mest potenta fytkomeikalierna. Till skillnad från de flesta odlare vet Susanna Anderssons en del om lykopeninnehållet i sina tomater. Det spelar roll vilken tomat man väljer.  - I Flavance var det mer än två gånger så mycket lykopen, som i Arvento, det vill säga vanlig rund tomat som också är odlad här. Det är stora skillnader? - Ja det är jättestora skillnader. När Susanne lät Siamak Haghdoost på Stockholms Universitet testa fyra av hennes tomater visade det sig att den stora runda tomaten som hon odlar allra mest av var den som innehöll minst lykopen. För att få i sig lika mycket lykopen som i ett glas tomatjuice, skulle man behöva äta ett kilo av de här tomaterna, om dagen. Men den andra tomaten som hade mer än dubbelt så mycket lykopen som de hon säljer mest av heter Flavance, det är en vanligt stor rund tomat. Fast med en ovanligt vacker röd färg. Susanne pratar gärna om resultatet på undersökningen. Hon skrev till och med ett pressmeddelande. Men hittills är det bara en torghandlare som nappat. Han gillade den röda färgen.  - Flavance säljer vi som torgtomat. Och där har vi givetvis informerat om att det är mer lykopen. Så varför odlar hon inte mer av den undrar jag. Har det med smaken att göra? Smakar den illa? - Vi ska skära isär dela på tomaterna så ser du skillnad. När jag testar tomterna utan att veta vilken som är vilken visar det sig att tomaten som innehåller mest lykopen också är den godaste. Susanna håller med. - Jag tycker nog när jag smakar Flavancen så tycker jag den smakar mer. Trots att den alltså är både en godare och nyttigare så har hon bara ett par rader av den tomaten i sitt växthus. Vad hindrar dig från att bara sälja de där på stortomater? - Vi måste hitta köpare som är beredda att betala mer För de kostar mer? - Ja För att de ger mindre? Hur mycket mindre per kvadratmeter? - 5-6 kilo mindre. Ett normalt år får Susanne ut 50 kilo per kvadratmeter av sin storsäljare. Den lykopenrika Flavancetomaten är alltså drygt 10 procent dyrare att producera. Och det vill kunderna inte betala för. - Det är bara en bråkdel av odlingen vi har. Skulle du vilja odla mer? - Ja skulle jag vilja Kommer ni ihåg fröodlaren Johnny Andreasson som vi träffade i början av programmet. Han sa ju precis det här. Att vill man ha hög avkastning - alltså mest grönsaker per investerad krona - så blir grönsakerna inte lika nyttiga. Och hög avkastning är det som gäller för den kommersiella grönsaksodlingen. När handeln inte vill betala mer för nyttigare grönsaker är det antal kilo per satsad krona som gäller. Susanna erkänner motvilligt att samma sak gäller för henne. - Det är ju så att vi måste få ihop företagen för det måste ge kilo också. Hur upplever du prispressen, är den stark? - Ja det är den. Liksom de flesta grönsaks och fruktodlare köper Susanna sina plantor från specialiserade växtförädlare i Holland, bland de mest populära finns dotterbolag till globala jättar som Monsanto och Syngenta. Plantorna som tagits fram i en noggrann vetenskaplig process där man korsat olika sorter med varandra för att få fram grönsaker som bäst motsvarar kraven hos de kommersiella växtodlarna. Då handlar det inte om mer näringsrika grönsaker med fler fytokemikalier, säger Irene Mattisson som är nutritionist på livsmedelsverket. - Växtförädling har man ju inte tittat så mycket på näringsinnehåll ofta går det kring avkastning och hållbarhet, kunna transportera och så och de egenskaperna istället för näringsinnehåll Så ur näringsinnehåll har man tittat på fel saker? - Man har inte tittat alls på näringsinnehållet utan hoppats att det ska vara oförändrat på annat så på det viset kan man säga fel saker för det är inte det som varit i fokus för fokus har varit avkastning och hållbarhet. Resultatet av den här ensidiga växtförädlingen går tydligt att se i forskningsrapporter där man jämfört de kommersiellt odlade grönsakerna, frukterna och bären med äldre eller vilda släktingar. I forskningsrapport efter rapport visar det sig att man i jakt på högre avkastning och tåligare frukter förädlat bort många av de viktiga fytokemikalierna. Utdrag: : Vi upptäckte att det genomsnittliga innehållet av fenoler en fytokemikalie I vilda hallon var mycket högre än i de odlade varianterna. : Det var framförallt de traditionella gamla sorterna som innehåll höga koncentrationer av flavonider, en annan fytokemikalie. : Vilda tomater innehöll högre konventrationer än odlade tomater. : Växtförädlingen har resulterat i en minskning av innehållet av fenoler och vilda släktingar har högre innehåll än i de odlade äggplantorna. Det verkar alltså som att det är vår växtförädling som valt bort de sorter som har högst halter av de viktiga fytokemikalier. De som ska skydda oss mot cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Förädlingen spelar stor roll. Det säger Marie Olsson professor på institutionen för växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. - Om man tittar på ett och samma växtslag, på broccoli eller olika typer av bär, så kan man nog räkna med att man har ett par hundra procent skillnad mellan de som är högst och lägst. Det är ju väldigt stora skillnader? - Ja det är det Men behöver vi mer av de här ämnena då får vi inte i oss tillräckligt idag? - Om man ser på de här medicinska undersökningarna när man jämför de som äter mycket och lite frukt och grönt och då ser man att de som äter mycket har en bättre hälsa och om man då tror att basen till det här åtminstone delvis är att man får i sig mer av de här ämnena så skulle det förmodligen innebära positiva effekter för folkhälsan om man kunde öka dem. När vi pratar med olika växtförädlare visar det sig att de är mycket väl medvetna om att de grönsaker och frukter de säljer inte är de nyttigaste. Men vissa av dem har faktiskt gjort försök att ta fram nyttigare varianter. Kommer ni ihåg den lykopenrika tomaten i Susanne Anderssons växthus. Flavance, den är framtagen av Monsanto ägda växtförädlaren De Ruiters. Det visar sig att De Ruiters, innan de köptes upp av Monsanto 2008, hade en liten satsning på tomater med mer lykopen. Men i dag tycks satsningen vara mer eller mindre nedlagd. - Vi identifierade tomater som hade högre halt av lykopen, berättar Sharon Mac Gregor, en av Monsantos marknadschefer. Enligt henne lades satsningen ner för att man misslyckats att marknadsföra de lykopenrika tomaterna. Flavance finns inte en med i deras frökatalog. - Vi upptäckte att vi inte kunde marknadsföra det till konsumenterna Hon skyller på EU:s hårda regler, som gör det svårt att marknadsföra de lykopenrika tomaterna med hälsoargument om man inte kan bevisa det i dyra kliniska tester. - Det är väldigt stränga legala riktlinjer om vad vi kan och vad vi inte kan säga och det är det största hindret.   Eftersom de lykopenrika tomaterna är dyrare blir det svårt för handeln att sälja dem. - Handeln utövar högt tryck på hela leverantörskedjan på att leverera produkter som kostar lite. Och det kräver produkter med hög avkastning. Men hon säger också en annan sak, något som vi stött på tidigare i brunchen - Det finns en fara. Om man hävdar att något är bra, så kan konsumenterna tro att de andra är dåligt även om det inte är det. Så det är alltid en fara, säger Sharon Mac Gregor. Jag berättar om de vetenskapliga studierna som visar att växtförädlingen gjort att grönsakerna inte är lika nyttiga som de är förr och undrar vilket ansvar Monsanto har för det här. Sharon har inte läst de här studierna men hon erkänner att det ofta finns en motsättning mellan högt näringsinnehåll och hög avkastning. - Om en planta är särskilt näringsrik så kanske det kan innebära att den samtidigt har sämre avkastning och vara svårare att hantera. Det kommer alltid vara en kompromiss mellan näring och avkastning, säger hon. Men konsekvensen blir att det inte är de nyttigaste grönsakerna konsumenterna kan köpa i affären undrar jag? - Det stämmer svarar Sharon MacGregor, på Monsanto. Vi är tillbaka på Johnny Andreassons gård i Spekeröd norr om Göteborg bredvid oss står en hög taggig växt, kardborrerot, smakar ungefär som kronärtskocka, ett gäng fåglar är där och pickar bort de mogna fröna. Det får de väl inte? - Nej så jag måste nog ta dem innan de tömt dem. Att ändra på den moderna växtförädlingen skulle ha många fördelar inte bara för vår hälsa. Fytokemikalierna är ju som sagt en del av plantornas immunförsvar. Forskning har visat att högre halter av fytokemikalier ofta också betyder tåligare plantor, alltså att de klarar sig på mindre vatten och näring och utan bekämpningsmedel. Kanske är det därför som Johnny Andreassons gamla frösorter klarar sig så bra på hans ekologiska odling. Han tror det behövs fler oberoende fröodlare som han, annars är han rädd att de stora multinationella växtförädlarna kommer förstöra grönsakerna totalt i sin jakt på högre avkastning. - Det är inte bra om all livsmedelsproduktion ligger i händerna på de företagen Varför är det så dumt? - Därför att de har otrolig kontroll över hur vi ska leva och många anser att det vi är utsatt för nu är världens största biologiska experiment. Man skulle kunna tänka sig att fröodling är så långt i från aktivism som man kan tänka men det låter lite som du ser det som aktivistisk verksamhet? - Man kämpar ju emot den stora överväldigande industrijordbruksgruppen. De tar ju över mer och mer det finns mycket revolutionärt att göra i odlingen också. Men vems fel är det här då? Frågar man de inblandade så skyller alla på alla, växtförädlarna som tar fram fröerna, odlarna som köper och odlar upp grönsakerna, grossisterna som köper av dem som sen säljer de till affärerna Ingen anser att de har något ansvar egentligen. Sen till sist handlar det om de som har matkedjorna för det är de som bestämmer vilka produkter som ska finnas i butiken. Så vill de välja de nyttigaste grönsakerna så kan de det. Det kostar lite mer bara. - Vårt ansvar är att se till att ha ett bra utbud av frukt och grönt att få upp konsumtionen av frukt och grönt det är vårt ansvar, säger Kristina Karlsson, dietist och Folkhälsoansvarig på Ica. Hon säger alltså att deras roll är att få folk att köpa mer frukt och grönt, helst så att alla äter ett halvt kilo om dagen. Att köpa in nyttigare grönsaker får bli en senare fråga. - Det får vi göra när vi nått upp till 500 gram, men vi har långt dit kan jag säga. Liknande tankar har Anneli Bylund dietist och hållbarhetsstrateg på Coop. - Det vi ska börja med är att äta 500 gram frukt och grönt varje dag. Det gör vi ju inte idag. Två av tio i Sverige äter så mycket, så om alla ökar lite granna så kanske vi inte skulle behöva ha superfoods. För det vi har här är bra. Daniel Månsson ansvarig för frukt och grönt på Axfood ser lite annorlunda på saker. Han tycker de fokuserat för lite på att köpa in de nyttigaste grönsakerna, och att de borde göra mer. - Det skulle unna vara en förbättringspotential som vi borde titta över vissa sorter vet vi att de har lite högre lykopen och så där. Tror du konsumenterna känner till att det kan vara så stora variationer mellan sorter att det spelar roll vad vi väljer? - Generellt sett tror jag inte det. Vems ansvar är det framförallt att se till att de grönsakerna vi konsumenter köper är de nyttigaste så att det inte är så att de blir mindre och mindre nyttiga för att man prioriterar hög avkastning? - Det var en svår fråga. Vi är väl absolut delaktiga i det här och vi får väl titta på hur vi ska jobba med det här framöver.   Malin Olofsson och Daniel Öhman   Från i måndags.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Reportageprogram från jordens alla hörn med Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. Syrienkriget är världens just nu största humanitära katastrof, inifrån landet kommer rapporter om hunger och svält. . Men samtidigt försöker volontärer göra skillnad på gräsrotsnivå. När stora organisationer som FN har svårt att nå de miljoner som behöver hjälp, så ställer frivilliga upp. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Katja Magnusson tar oss bland annat med till restaurangen där Carole Bou Sakr bjuder syriska barn och fattiga äldre libaneser på gratis mat i sin restaurang varje dag. Hör också om mataffären som låter utblottade barn köpa mat och medicin med låtsaspengar. Dessutom träffar vi Maryam Shaar som kunde förverkliga sin dröm om att öppna en food-truck utanför ett palestinskt läger i Beirut, tack vare bidrag från Hollywoodstjärnor. Sänds även på måndag kl. 19.03.

Aktualiteter

Ingvar Storm med en klocka och en pratglad panel.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Programledare: Susanne Ljung. Inspirerad av den amerikanska basebolligan och deras lukrativa avtal förhandlade modellen Lauren Hutton till sig ett eget fett kontrakt 1973 - och fick framtida modellers arvoden att skjuta i höjden. Lauren Hutton är idag 72 år och driver ett eget skönhetsföretag som specialiserar sig på makeup för mogna kvinnor. Hon gästspelar ibland fortfarande som modell, eller som musa. Men när hon först dök upp som modell under det sena 1960-talet betraktades hon som en udda typ, även om hon var lång och slank. Hennes utseende beskrevs som "skevt", på grund av en knölig näsa och skelande blick som, av outgrundliga anledningar, ansågs vara mer framträdande än hennes regelbundna drag, höga käkben och starka utstrålning. Men Lauren Hutton skulle komma att bli en av USA:s mest framgångsrika modeller. När Vogue 1973 utsåg "The American woman today" - smart, snygg och med verklig power - så var det henne man valde till omslaget. Hon kan än idag skryta med om att inneha rekordmånga Vogueomslag, tjugosex stycken. Flest av alla genom tiderna. Och det var genom sin enorma popularitet som hon samma år kunde skriva ett banbrytande kontrakt med, det då stora, skönhetsföretaget Revlon. Hur det gick till berättar vi om i veckans Stil. I programmet tittar vi också närmare på den klassiska kamelhårskappan - ett plagg som på många sätt kommit att representera den moderna, yrkesarbetande kvinnan. Vi undersöker också hur det funkar med så kallade "grillz", en sorts tandprydnad i guld som kan variera i storlek - från enstaka guldtänder till hela rader av guld i över- eller underkäken. Och så besöker vi motorcykelklubben Rapido i Stockholm. Veckans gäst är Camilla Åkrans, modefotograf. Från i fredags.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Josef längtar efter bättre kontakt med sin bror Daniel. Det har alltid funnits tystnader i familjen - om vad som hände med släkten och om mammans tid i lägren. Nu rinner tiden ut för att hinna prata. "Förintelsen i familjen" handlar om två bröder som växer upp med föräldrar som är överlevare från Holocaust. Tystnaden kring föräldrarnas trauma har påverkat deras relationer. Samtidigt som föräldrarna Genia och Israel börjar berätta om vad de utsatts för, gör bröderna ett försök att komma varandra närmare. När Josef var liten sprang hans mamma in på sitt rum när det var skottlossning på teve. "Det påminner mig om kriget", sade hon. Mer fick Josef inte veta. Han var rädd för att fråga och göra sin mamma ledsen. Och han kunde inte prata med sin bror.  Bröderna har ansträngt sig för att inte föra rädslor vidare till sina egna barn, men oron har gått i arv. Josefs och Daniels tonåriga söner träffas och pratar om judehat, om terrorhot, och om att eventuellt måsta lämna Sverige i framtiden.  Josef och Daniel åker ut till det gamla lantstället där de tillbringade barndomens somrar. Där pratar de för första gången med varandra om uppväxten, och om deras egna konflikter. Hela livet har de gått och oroat sig för sin mor och far. Nu är föräldrarna över 90 år gamla. Hur ska det bli när de inte finns mer? En dokumentär av Peter Normark Sänds även lördag kl. 23.07 och natt mot nästa måndag kl. 01.02.

Dokumentärer

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Barnens kultur vrider och vänder på barnperspektivet. Vi hör barnen berätta om den kultur de själva producerar - och vad som händer när den krockar med vuxnas uppfattning om barnkultur. Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 01.02.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

40 minuter om människan, moralen och existensen. Är det relevant eller rasism att betona förövarnas kulturella bagage i samband med sextrakasserierna i Köln, Kalmar och Kungsträdgården? Samtal mellan Per Bauhn, Heidi Avellan och Christian Fernandez. Det har påståtts att många av förövarna var unga män från Mellanöstern, i de kollektiva sextrakasserierna i Köln, Kalmar med flera ställen på nyårsnatten, liksom i Kungsträdgården under musikfestivalen We Are Sthlm somrarna 2014 och 2015. Samtidigt framhålls att 98% av våldtäkter utförs av män. Är det meningsfullt att tala om en krock mellan olika samhällsnormer och kulturella sedvänjor, när man ska försöka förstå och komma tillrätta med händelserna, eller leder det inte mest bara till fördomar, kollektivt skuldbeläggande och i förlängningen rasism? Samtidigt: Om det finns strukturell rasism i det svenska samhället skulle det väl kunna förekomma strukturell sexism i andra? Samtal mellan Per Bauhn, filosof, Heidi Avellan, politisk chefredaktör på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad, och Christian Fernandez, statsvetare med fokus på politisk filosofi och medborgarskap. Programledare: Lars Mogensen. Sänds även på fredag kl. 20.03 och natten mot söndag kl. 03.02.

Kultur

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Skånska Dagbladet skrev att ett nazistankutet nätverk patrullerar Öresund. Har tidningen gått på en blåsning? SVTs öppet arkiv halveras. TV4:s Nyhetsmorgon sprider kvacksalveri i rutan. Skånska Dagbladet på djupt vatten om patrullering Det nationalistiska nätverket Nationell Framtid patrullerar Öresund i jakt på flyktingar som försöker ta sig till Sverige. Hela kustvägen från Malmö till Helsinborg. Ja, dom sensationella uppgifterna berättade Skånska dagbladet om i lördags. Men stämmer verkligen det här eller har den skånska tidningen, i jakten på ett stort avslöjande, åkt på en blåsning med sur eftersmak? Artikeln bygger på en ej namngiven källa som ska ha stött på patrullen till havs. Personen får, utan motfrågor, berätta om hur uniformklädda män lotsar en båt med flyktingar ut från svenskt vatten. Men någon oberoende källa som bekräftar dessa uppgifter redovisas inte. Däremot får ledaren för Nationell Framtid, en nazist-anknuten grupp sprungen ur numera nedlagda Svenskarnas parti, fritt spelrum att berätta om händelserna på havet. Vi skickade vår reporter Tonchi Percan till Malmö för att gå till botten med om Skånska Dagbladet har några goda skäl till att publicera det som många andra redaktioner dömt ut som en bluff. Kvacksalveri om blodgrupper och hälsa Tv4 Nyhetsmorgon tog förra veckan återigen ett steg ut i den alternativa verklighet som finns bortom det vi dödliga kallar vetenskap och beprövad erfarenhet. Den här gången bjöd redaktionen in en kostrådgivare som fick lägga fram teorin om att vi bör äta olika kost beroende på vilken blodgrupp vi har. Den bakomliggande teorin är inte ny. Men att en enig forskarkår slagit hål på dessa myter stoppade inte Nyhetsmorgon från att ge dom stor spridning i morgonmyset i TV-sofforna. Den här gången påpekades tydligt att vetenskapligt stöd saknades, men frågan är om den brasklappen tillåter att vem som helst, med vilken idé som helst, får komma till tals i programmet. Reporter Johan Cedersjö. Därför bantar SVT Öppet Arkiv Hagges utegrill, Ika i rutan och tonårseposet om Bert Ljung. Ja, dom nostalgipärlorna ligger inte längre tillgängliga på SVT:s hemsida Öppet Arkiv. För nyligen försvann ungefär hälften av materialet som i mer än tio år erbjudit oss medborgare klassisk svensk tv-historia. Vad beror det här på? Har det något värde att vi ska kunna botanisera i titlarna från tjock-TVns förgångna tid? Och hur ser SVT själva på Öppet Arkivs framtid? Reporter är Jonna Westin. Från i går kl. 11.00.

Aktualiteter, Repris

I mitten av 1700-talet kom sillen till västkusten. Många bröt upp från sina hem för att söka arbete i den snabbt växande näringen och på vissa ställen mångdubblades befolkningen. Då och då i historien så har det plötsligt uppstått nya arbetsmarknader som har fått människor att bryta upp från sina invanda ställen för att söka lyckan. Så var det till exempel när sillen gick till utmed västkusten. Den allra största sillperioden pågick från 1700-talets mitt till 1800-talets början, och fortfarande kan man på öar, inte minst i Marstrandstrakten, se spår av sillhanteringen den i form av husgrunder efter sillsalterier, trankokerier, kontor, verkstäder och inte minst bostäder till alla de personer som behövdes i arbetet. Lars Kiellbiörnsson Hollström som var född 1736, var en av de många som tog sig dit, och arbetade som fiskare och timmerman. Lars kom från en plats tvärs över landet , i en socken som heter Hållnäs i nordöstra Uppland,. Släktforskaren Maria Hallengren, som också bor i Hållnäs, är ättling till Lars. Han och andra bönder här i trakten levde i skuggan av Lövsta bruk, som ständigt behövde nytt vet hur Lars och andra kol till sina smedjor. - Bönderna här ute i Hållnäs levererade träkol till smedjan, men annars så var det ju fiske och småskalig odling man levde på, berättar hon. Lars Kielbjörnsson Hollström föddes i mars 1736 i Hållnäs. Han var 28 år gammal när han gifte sig med Stina Persdotter, och de slog sig ner i ett torp i närheten av hennes hem när de gift sig. Men här skulle de inte stanna, för nere på en liten kronoholme strax söder om Marstrand satt en man som hette Jonas Westbeck. Där var han chef för en allt mer blomstrande verksamhet. Westbeck kom från en grannsocken till Hållnäs, och han var nog den som lockade Lars att söka sig till arbete som timmerman och fiskare på västkusten, tror Maria. - Jonas Westbeck var prästson i grannsocken till Hållnäs, och det måste ju vara så att de hade haft medvarandra att göra, tror hon. Kanske hade Lars utfört arbete, som gett honom rykte som duktig timmerman. Lars och hans Stina hade varit gifta i tre år och hade en liten dotter, när gav de sig tillsammans av till västkusten och sillfisket där. -Dottern Catarina var ett år och 8 månader när de gav sig iväg. De åkte båt, och åkte runt hela kusten. Men det var inte bara att ge sig iväg hur som helst. Man måste ha ett ärende och man måste ha ett pass i handen, för att ha tillstånd att vara ute på vägarna och resa. Lars och Stina hade ett brev från prästen hemma i Hållnäs med sig på resan, ett brev som sen kom att ligga kvar i kyrkans papper i den socken dit de kom.   Lars Kälbiörnsson Hollström, är barnfödder den 7 mars 1736 uti Hållnäs socken och Uppsala Län, begiver sig nu att fara sjöledes till Brunskär, å andra sidan om Götheborg till att därstädes efter förut given betingning över sommaren arbeta hos kamreraren Herr Jonas Westbeck, dels på timbring, dels ock vid sillfiskeriet när den tiden infaller. Han har med sin hustru Stina Persson som är födder den 8 juni 1743, samt ett litet barn Caisa som är födder den 25 augusti 1765. Man och hustru äro någorlunda försvarlige i deras kristendomskunskap och har fört ett stilla leverne --. Hållnäs prästgård den 11 maj 1767 Olaus Deckberg Hjördis Dangardt bor på en av grannöarna till Brunskär. Hon vet det mesta om människorna och verksamheten i de här trakterna under sillperioden. Hon har till och med gjort skalenliga modeller över husen som byggdes upp på Brunskär- en av dem är huset där Lars och Stina sannolikt bodde. - När de kom hit mitt i sommaren var Brunskär ett nybyggarfiskeläge, med ett nybyggd sillsalteri och den stora så kallade "karaktärsbostaden" påbörjad. Att det hette så berodde på att den som skulle bo där "hade karaktär" vilket betydde en titel, förklarar hon. Han hade titeln "Hovjaktsvarvskamrerare, tillika dykerikommissarie, Herr Jonas Westbeck. - När Lars och Stina kom ner då var det stora huset inte färdigt, och jag tror att Lars skulle vara med och göra det klart, säger Hjördis Dangardt. Sillen fångades under hösten och förvintern när den kom in närmare land för att leka, men man visste aldrig riktigt när den skulle komma eller hur länge den skulle vara kvar. Hjördis Dangardt säger att man kanske kunde räkna med tre månaders fiske, resten av året handlade om förberedelse, som att ordna med de stora näten, att ta hand om tranet man kokat och att bygga silltunnor. - Det fanns ett stort tunnbinderi på Brunskär. Ett år hade de saltat in 5000 tunnor på ön, och jag har funnit över 60 tunnbindare som kan kopplas dit. Många av dem som arbetade kom bara under själva fiskesäsongen. Det var kvinnor som rensade fisk, och  andra som kokade och saltade in. Också barnen deltog. - När de blev så pass starka att de orkade lyfta korgen med sill så fick de ett jobb som kallades "gälpojke". Det var de som bar fram fisken som skulle rensas och bar bort det som blivit över efter rensningen. Alla behövdes, män kvinnor och barn.  Brunskär ökade sin befolkning många gånger om under sillperioden. Torsby socken, där Brunskär ligger, mer än fördubblade sin befolkning under de femtio år sillperioden varade. Lars och Stina, bodde tillsammans på Brunskär under något år, och sedan tog sig den lilla familjen upp till Enskär i Uppland igen. Men, Lars vill tillbaks och 1771 ger han sig av igen men den här gången åker han ensam. - Den här gången åker han landvägen över Stockholm, Nyköping och Jönköping, och sannolikt så går han den långa vägen, säger Maria Hallengren, som har kvar det påskrivna passet och kan bedöma hur lång tid det tog. Den här gången blev Lars kvar i 12 år. -Jag tycker det är fascinerande - han har fru och barn hemma, men han väljer att stanna i 12 år! Han måste ha trivts och haft ett bra arbete, funderar Maria. Lars kom faktiskt inte ens hem när parets lille son Pehr dog. Pehr hade fötts när familjen var samlad i Uppland, men dog bara tre år gammal. Stinas bror ärver gården Enskär, och har mamman boende hemma. - Så, de måste ju ha hjälpt Stina, tänker Maria, som också tror att Lars skickade hem pengar. Men till slut kom ändå Lars hem. Kanske var han sjuk redan då, för han dör bara tre år senare, i "Invärtes kräfta". Mer än halva sitt lev levde sedan Stina som änka. Hon dog 98 år gammal 1841och då står hon antecknad som fattighjon i dödboken. Här skulle historien kunna vara slut, men Maria Hallengren har funnit en märklig fortsättning i familjens fortsatta öden. För hundra år och fyra generationer senare upprepar sig historien, när ännu en sillperiod ger nya jobb för senare medlemmar i familjen Hollström. - Min morfars farfar Andreas Hollström är barnbarns-barnbarn till Lars, och han sticker till Marstrand för att fiska sill 122 år senare och är där i sju månader, slutar Maria Hallengren. Många flyttade när järnvägen skulle byggasSamtidigt som Maria Hallengrens morfars farfar åkte till västkusen 1890 så for andra till de många järnvägsbyggena i landet. För även där uppstod plötsligt arbetstillfällen och nya samhällen bildades. På Landsarkivet i Härnösand har arkivarierna Mona Bergman och Lina Marklund tagit fram en ministerialbok eller kyrkbok som prästen för en av järnvägslinjerna förde. - Vi har tagit fram Luleå - Ofotens kyrkoarkiv kan man säga. Man gjorde en egen församling för att det var så mycket folk under de tider som järnvägen byggdes, berättar Mona Bergman.  Den ministerialbok Mona tagit fram från Luleå - Ofoten är daterad 1888, men även boken från järnvägssträckningen Gällivare - Riksgränsen 1900. På de här båda ställena kom arbetare i tusental för att bygga järnvägen och eftersom det inte fanns någon kontroll av dessa människor skrev Länsstyrelsen till Domkapitlet och önskade placering av en präst där för att ge arbetarna nödig religions- och redighetsvård. - Det står här att när sträckan utsträcktes in i ödemarken ovanför Gällivare behövde de en egen person som kunde hålla koll på arbetarna, berättar Mona Bergman. De här böckerna skiljer sig från traditionella kyrkböcker på så vis att de innehåller basala uppgifter såsom födelse, vigsel och död. Det finns med andra ord inga regelrätta husförhörslängder. Mona och Lina visar exempel från de båda böckernas dödnoteringar. Det är sorglig läsning om framförallt män som dör under dramatiska omständigheter. Några exempel som Mona visar är olyckshändelser vid nedforsning av malm, alkoholförgiftning, ras uti grusgrop till följd av kvävning, död genom sprängskott, kvävd i snötunnel och olyckshändelse genom avhoppning från maskin under tågets gång. Arbetarna kom från hela Sverige och många också från Norge och Finland. Finns det då några fall som sticker ut? Då tar Mona och Lina fram en dödsnotering om Svarta Björn, den kokerska som blivit legendarisk. Anna Rebecka Hofstad föddes 1878 i Norge och dog 1900 när Stadsbanan mellan Gällivare och Riksgränsen byggdes. Svarta Björn har beskrivits som en lång, mörk och vacker ung kvinna. Men livet som kokerska i den mandominerade miljön kan inte ha varit lätt. Enligt legenden kom hon i slagsmål med en annan rallarkocka och fick en så hård smäll under handgemänget att Annas skalle spräcktes. Hon födes till sjukstugan där hon sen avled, men det är osäkert om det var av sviterna efter slagsmålet eller tuberkulosen som tog hennes liv. Anna blev bara 23 år gammal och ligger på Tornehamns rallarkyrkogård likt de flesta andra som dog under det farliga arbetet med järnvägsbygget. Förutom de här kyrkböckerna som registrerade de som bosatte sig i de tillfälliga och plötsligt uppkomna samhällena finns även andra källor att söka i om man är intresserad av att se hur befolkningen förändrades på ett plats. Mona Bergman och Lina Marklund tar hissen ner i arkivets gömmor på Landsarkivet i Härnösand. - Landsarkivet flyttade hit 1983 men bara tio år senare hade vi fyllt huset och därför byggdes tre våningar under jord, berättar Lina Marklund. Lina tar fram "Handlingar till femårsberättelserna" och berättar att femårsberättelserna var sammanställningar av läget i länet och skickade in från länsstyrelserna till staten med fem års mellanrum. - De finns i tryckt form som man kan hitta på SCB:s hemsida. Men det som är intressant är att det är korta sammanställningar i de tryckta formerna som finns på SCB. Däremot det som finns i arkiven är underlagen. Det var Landshövdingen som sammanställde, men för att han skulle få information vände han sig till kronofogdarna, länsmännen och magistraterna i städerna. Och där finns mycket mer information. Lina tar fram ett exempel från Hälsingland. Uti Hälsinglands fögderis 15 församlingar utgör folkmängden enligt 1855 års mantalslängder tillsammans 17 692 personer. Folkmängden befinnes vid jämförelse med de för år 1850 upprättade mantalslängder således hava blivit ökad med 2 379 personer, vilken tillökning är betydligt eller 320 personer större i medeltal årligen, än under de föregående tre åren.  Skillnaden härledes ifrån mindre utflyttning och mera inflyttning. Oaktat allmogen alltmera frångår sitt förra enkla och taffliga, nästan torftiga levnadssätt och numera nästan allmänt begagnar köpta kläder och dukar istället för endast hemvävda tyger, även som socker, kaffe och stundom viner, samt även andra lyxartiklar, så har dock välmågan de senaste åren tilltagit och blivit mer allmän samt den fattigare befolkningens villkor betydligen förbättrade. Därtill orsaken kan sökas i den ymnigare penningtillgång, som,  genom försäljning av skogsprodukter och allmän arbetsförtjänst med uppdrivna arbetslöner samt hög betalning av allt säljbart kommit allmogen tillgodo. Befolkningens sedlighet är i allmänhet god, och grövre brottsmål förekomma sällan i dryckenskapslastens avtagande till följd av de nya brännvinsförfattningarna. Till och med brännvinets bruk förekommer nu sällan och allmogen synes till större delen belåten. Knappt någon av allmogen håller sig brännvin till dagligt bruk. Detta var Landshövdingens femårsberättelse från Hälsingland 1856. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Patrik Paulsson och Peter Öberg   Från i måndags.

Fritid och hobby, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Vi tar ett grepp på techindustrin som stoff i Drömfabriken. Vi diskuterar bioaktuella filmen "Steve Jobs" och får träffa både manusförfattaren Aaron Sorkin och skådespelerskan Kate Winslet. Bakom den nya filmen om Steve Jobs står Oscarvinnaren Danny Boyle efter ett manus av en annan Oscarsvinnare, dialogmästaren Aaron Sorkin. Michael Fassbender spelar huvudrollen, och han får sällskap av namn som Kate Winslet, Jeff Daniels och Seth Rogen. Filmen visades på Londons filmfestival, där vår reporter Karin Svensson träffade både Sorkin och Winslet. Och apropå den geniförklarade Steve Jobs, så handlar om vem det egentligen är som driver utvecklingen framåt. Är det verkligen enskilda personer eller kollektiva processer? Och vilken roll har konst och kultur som förutsättningar för teknisk utveckling. Historikern och frilansskribenten Rasmus Fleischer har bland annat läst boken "Innovatörerna" av Walter Isaacson - samme man som skrivit den Steve Jobs-biografi som ligger till grund för den nu bioaktuella filmen. Dessutom: kulturkorrespondenten Lisa Bergström rapporterar från Sundancefestivalen i skidorten Park City i Utah USA, som kommit att identifieras som "the home of independet movies" (de oberoende filmernas paradis). I år kommer bland mycket annat Spike lee att premiärvisa ännu en dokumentär om Michael Jacksson. Den heter "Michael Jackson's Journey From Motown to Off the Wall". Det blir även ett möte med skådespelaren Paul Dano ("Little Miss Sunshine" och "There Will Be Blood") som är bioaktuell i regissören Paolo Sorrentinos nya långfilm "Youth" som utspelas på en lyxigt hotellresort i Schweiziska alperna. P1 Kulturs Saman Bakhtiari träffade Paul Dano efter världspremiären av "Youth" under förra årets Filmfestival i Cannes. Programledare: Roger Wilson Från i fredags.

Kultur, Repris

I premiäravsnittet förundras våra loppmarknadsarkeologer Maja Åström och Tommie Jönsson över jultallriken - idag en stapelvara på landets loppisar, men en gång i tiden marknadsförd som en investering. Men varför blev denna prydnadstallrik så oerhört populär på 70-talet? Hur kommer det sig att nästan ingen vill ingen ha den hemma på väggen idag? Och var det någon sköpare som faktiskt fick avkastning på sin jultallrik? Cecilia Wallquist, intendent på Nordiska museet med specialområde glas och porslin, berättar hur jultallrikens vandrade från de högre samhällskikten till att bli hela folkets väggprydnad för att slutligen överges på loppmarknaden - eller förvandlas till mosaik. Loppmarknadsarkeologerna är ett kortprogram (10 minuter) som berättar om konsumtionshistoria genom att gräva bland vanligt förekommande loppmarknadsfynd. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media. Från i går. Sänds även natt mot tisdag kl. 00.45.

Kultur, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sänds även natt mot söndag.

Underhållning

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Följ med bakom kulisserna till redaktionen för Allt om mat. In i provköket och till fotografering av omslaget. Meny inventerar mattidningsmarknaden i Sverige. Allt om mat startades för 45 år sedan och skapade en ny tidningsgenre i Sverige, som den fortfarande dominerar. Hur jobbar de? Hur ser de på tidningen i den allt mer digitala medievärlden? Redaktionssekreteraren Ulla Karlström visar oss runt på redaktionen. Vi träffar också Mattias Kristiansson, bloggaren som gjorde bakbok och sen blev vegan och för några år sedan startade Vego, landets första vegetariska tidning. Varför startade en 20-plusare en papperstidning? Och så tar vi oss en titt på utbudet av mattidningar i en välsorterad tidningsbutik, både svenska och utländska tidningar. (Det gick på 2000 kronor!) Vad är bra och vad är mindre bra? Och vad skulle vi vilja ha mer av? Från i torsdags.

Fritid och hobby, Repris

Första rad: livet är outhärdligt utan de döda allt Uppläsare: Pontus Plaenge Diktsamling: "Mene tekel" Förlag: Wahlström & Widstrand 2015 Musik John Dowland: The lord Viscount Lislie's galliard Exekutör Nigel North, luta Från i går.

Kultur, Repris

Om blickarna som kommit tillbaka. Amer Sarsour  studerar retorik och är poet. Sedan 2010 har han åkt runt i Sverige med sin spoken word och rap och uppträtt i allt från litterära finrum som Dramaten till hiphopens vardagsrum på SR Metropol. Många känner Amer Sarsour som Poeternas Poet. En vision som går hand i hand med hans dröm, är att skriva tills han inte längre kan dö. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se Från kl. 06.50.

Andliga frågor, Repris

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och distriktsprognoser ett dygn framåt.

Väder

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris

Här hör du Ekots nyhetssändningar och hittar kontaktvägar till redaktionen.

Nyheter

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. P1:s veckomagasin som ger lyssnaren den kompletta tidningslösa söndagsmorgonen. Du blir serverad hela veckans betraktelser, inrikes som utrikes, analyser av den kommande veckan, trender, satir och kåserier. Från i morse.

Aktualiteter, Repris